Genomförandet av strategier för yrkeskunskap har en framträdande plats i EU:s övergripande politiska agenda för kompetens och yrkesutbildning. Den europeiska kompetensagendan, det europeiska området för utbildning, rådets rekommendation om yrkesutbildning från 2020¹ samt Osnabrückdeklarationen² innehåller alla mycket tydliga hänvisningar till yrkeskunnande som en drivkraft för reformer inom yrkesutbildningssektorn. 

Initiativet om yrkeskunskapscentrum syftar till att bemöta denna politiska prioritering genom att stödja reformer inom yrkesutbildningssektorn, säkerställa högkvalitativa färdigheter och kompetenser som leder till sysselsättning av hög kvalitet och karriärmöjligheter, och tillgodose behoven hos en innovativ, inkluderande och hållbar ekonomi³ . Initiativet stöder också genomförandet av den europeiska gröna given, meddelandet om att locka kompetens och talang och de nya industri- och SMF-strategierna, eftersom kompetens är avgörande för att de ska lyckas,samt meddelandet om rörlighet för kompetens och talanger som antogs 2023⁴ , handlingsplanen för arbetskrafts- och kompetensbrist och rådets rekommendation Europa på</span> väg⁵ . 

Yrkeskunskapscentrumen verkar i ett givet lokalt sammanhang och skapar kompetensekosystem för innovation, regional utveckling och social inkludering, samtidigt som de samarbetar med yrkeskunskapscentrum i andra länder genom internationella samarbetsnätverk. Genom dessa inrättas en bottom-up-strategi för yrkeskunskap som omfattar en lång rad lokala aktörer som gör det möjligt för yrkesskolor att snabbt anpassa sin praktiska undervisning till förändrade ekonomiska och sociala behov. 

De ger möjligheter till grundutbildning för unga samt löpande kompetensutveckling och omskolning för vuxna genom ett flexibelt och aktuellt utbildningsutbud som tillgodoser behoven på en dynamisk arbetsmarknad, inbegripet inom ramen för den gröna och den digitala omställningen. De fungerar som katalysatorer för lokal företagsutveckling och företagsinnovation genom att ha ett nära samarbete med företag (särskilt små och medelstora företag) i samband med projekt för tillämpad forskning, skapa kunskaps- och innovationsnav och stödja företagsinitiativ från studenternas sida.

Nätverken syftar till ”uppåtgående konvergens” för spetskompetens inom yrkesutbildningen. De kommer att vara öppna både för länder med välutvecklade system för hög kvalitet inom yrkesutbildning och för länder som arbetar med att utveckla liknande metoder, med syfte att utnyttja yrkesskolornas alla möjligheter att på ett proaktivt sätt stödja tillväxt och innovation.

Genom detta initiativ införs en ”europeisk dimension” för yrkeskunskap genom att stödja genomförandet av EU:s politik och insatser för yrkesutbildning som överenskommits med medlemsstaterna, arbetsmarknadens parter och yrkesutbildningsanordnare.

Begreppet ”yrkeskunskap” som föreslås här, kännetecknas av ett studerandeinriktat helhetsgrepp där yrkesutbildning 

• är en integrerad del av  <strong>kompetensekosystem</strong>⁶ som bidrar till regional utveckling⁷ , innovation⁸ , smart specialisering⁹ och klusterstrategier¹⁰ samt till specifika värdekedjor och industriekosystem.
• ingår i  <strong>kunskapstrianglar</strong>¹¹ , där yrkeskunskapscentrumen samarbetar nära med andra utbildningssektorer, forskarvärlden och näringslivet,
• gör det möjligt för studerande att förvärva både yrkesmässig (arbetsspecifik) kompetens och  <strong>nyckelkompetenser</strong>¹² genom ett högkvalitativt utförande som stöds av kvalitetssäkring,
• bygger upp innovativa former av <strong>partnerskap</strong>¹³ med arbetslivet och stöds av kontinuerlig fortbildning för undervisnings- och utbildningspersonal, innovativa typer av pedagogik, mobilitet för studerande och personal samt strategier för internationalisering av yrkesutbildning.

Denna åtgärd stöder det gradvisa inrättandet och utvecklingen av internationella samarbetsnätverk för yrkeskunskapscentrum. Yrkeskunskapscentrumen strävar efter att uppnå följande mål:

• Säkerställa högkvalitativa färdigheter genom flexibla och elevcentrerade yrkesutbildningsbestämmelser som leder till sysselsättning av god kvalitet och möjligheter under hela karriären och snabbt tillgodoser behoven i en innovativ, inkluderande och hållbar ekonomi samt samhällets behov.
• Stödja och fungera som drivkrafter för lokal och regional utveckling, innovation och social inkludering i samband med den gröna och digitala omställningen.
• Bidra till uppåtgående konvergens när det gäller spetskompetens inom yrkesutbildning för att höja kvaliteten på yrkesutbildningen på systemnivå i allt fler länder.
• För att säkerställa att utfall och resultat används och får effekter utöver projektpartnerorganisationerna och efter projektperioden.

Yrkeskunskapscentrumen verkar på två nivåer:

1. På nationell nivå, där de med medverkan av en lång rad lokala aktörer skapar kompetensekosystem för lokal innovation, regional utveckling och social inkludering, samtidigt som de samarbetar med yrkeskunskapscentrum i andra länder genom internationella samarbetsnätverk.
2. På internationell nivå, där de sammanför yrkeskunskapscentrum som har ett gemensamt intresse av

• särskilda sektorer¹⁴ eller industriekosystem¹⁵ ,
• innovativa metoder för att hantera ekonomiska utmaningar och samhällsutmaningar (klimatförändringar, digitalisering, artificiell intelligens, målen för hållbar utveckling¹⁶ , integrering av migranter och mindre gynnade grupper, kompetensutveckling för lågutbildade osv.), eller
• innovativa metoder för att öka de befintliga yrkeskunskapscentrumens uppsökande verksamhet, kvalitet och effektivitet.

Nätverken kommer att sammanföra befintliga yrkeskunskapscentrum eller utveckla yrkeskunskapsmodellen genom att koppla samman partner från olika länder som har för avsikt att utveckla yrkeskunskapen i sina lokala sammanhang genom internationellt samarbete. De skulle t.ex. kunna bidra till genomförandefasen av det nya europeiska Bauhaus-initiativet¹⁷ genom att samarbeta med de lokalsamhällen som deltar i den lokala omvandling som främjas genom initiativet.

Yrkesutbildningscentrumen uppnår sina mål genom att föra samman och arbeta nära med en uppsättning lokala/regionala partner, t.ex. anordnare av yrkesutbildning på grund- och fortsättningsnivå, lärosäten, bl.a. yrkeshögskolor och tekniska högskolor, forskningsinstitut, forskningscenter, innovationsbyråer, företag, andra arbetsgivare, kammare och sammanslutningar av dessa, arbetsmarknadsparter, sociala företag, sektorsråd för kompetensfrågor, yrkes-/branschorganisationer, nationella och regionala myndigheter och utvecklingsorgan, arbetsförmedlingar, kvalifikationsmyndigheter, organisationer för social integration och återintegrering osv.

Under ansökningsomgången kommer man således att stödja projekt som sammanför lokala eller regionala partner från olika länder som utvecklar en uppsättning verksamheter inom ramen för tre kluster: 1) Undervisning och lärande, 2) Samarbete och partnerskap, och 3) Styrning och finansiering.

Yrkeskunskapscentrumen ska tillämpa EU-omfattande instrument¹⁸ och verktyg när det är relevant.

De måste utforma en långsiktig handlingsplan för ett stegvist införande av projektets förväntade resultat efter det att projektet har avslutats. Planen ska bygga på hållbara partnerskap mellan utbildningsanordnare och viktiga aktörer på arbetsmarknaden på lämplig nivå. Den bör även beskriva lämpliga ledningsstrukturer samt planer för skalbarhet och ekonomisk hållbarhet. 

Initiativet till yrkeskunskapscentrum inom ramen för Erasmus+ främjar en europeisk dimension för spetskompetens inom yrkesutbildning, men EU:s politik för spetskompetens inom yrkesutbildning har också en internationell dimension, med stöd av Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen (ETF). ETF har utvecklat ett verktyg för självbedömning (ISATCOVE) och ett koncept för en kvalitetsmärkning, och tillhandahåller stödtjänster till organisationer som är intresserade av yrkeskompetens. 

Du hittar en förteckning över redan finansierade yrkeskunskapscentrum på EU-portalen för finansiering och anbud. Faktablad om de finansierade projekten finns också på webbplatsen för GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering¹⁹ .

Projektförslag för yrkeskunskapscentrum ska uppfylla följande kriterier för att kunna beviljas bidrag från Erasmus+:

Vilka organisationer får delta? (vem kan söka?)

För att vara berättigade till stöd måste de sökande (bidragsmottagare och anknutna enheter, i tillämpliga fall)

• vara rättsliga enheter (privata eller offentliga organ) och
• vara etablerade i något av de länder som får delta, dvs. i en EU-medlemsstat eller i ett tredjeland som är associerat till programmet,
• vara verksamma inom yrkesutbildning eller i arbetslivet.

Organisationer som är verksamma inom yrkesutbildning eller i arbetslivet och som kommer från tredjeländer som inte är associerade till programmet i region 1–3 får också delta – som bidragsmottagare eller anknuten enhet – men inte som samordnare. Organisationer från andra tredjeländer som inte är associerade till programmet får delta som associerade partner.

Undantag: Organisationer från Belarus (region 2) får inte delta i denna insats.

Med deltagande organisationer avses till exempel vara följande (icke-uttömmande förteckning):

• Yrkesutbildningsanordnare.
• Organisationer som företräder yrkesutbildningsanordnare.
• Företag, näringslivs- eller andra arbetsgivarorganisationer eller branschorganisationer.
• Nationella/regionala myndigheter som ansvarar för kvalifikationer.
• Forskningsinstitut.
• Innovationsinstitut.
• Myndigheter för regional utveckling.
• Internationella organisationer som är verksamma på yrkesutbildningsområdet.

Konsortiets sammansättning (de deltagande organisationernas antal och profil)

Partnerskapet måste inkludera minst åtta sökande (bidragsmottagare) från minst fyra EU-medlemsstater eller tredjeländer som är associerade till programmet.

Deltagarna från varje EU-medlemsstat eller tredjeland som är associerat till programmet måste inbegripa

1. minst en organisation som företräder företag, näringslivet, andra arbetsgivare eller en bransch och
2. minst en yrkesutbildningsanordnare (på gymnasienivå och/eller högskolenivå).

Anknutna enheter och associerade partner räknas inte in minimikonfiguration av konsortiet. De kan inte ha rollen som samordnande organisation.

Den samordnande organisationen måste ha sitt säte i en EU-medlemsstat eller ett tredjeland som är associerat till programmet.

Organisationer från bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet i region 1–3 kan också delta som bidragsmottagare eller anknutna enheter, i den mån det kan visas att deras deltagande ger projektet ett väsentligt mervärde.

Undantag: Organisationer från Belarus (region 2) får inte delta i denna insats.

Verksamhet som kan beviljas bidrag

Sökanden måste ta upp tre verksamhetskluster (med närmare uppgifter om de konkreta verksamheterna och förväntade resultaten). För varje kluster måste ett minsta antal verksamheter väljas från listan nedan:

• minst fyra verksamheter inom kluster 1 – Undervisning och lärande,
• minst tre verksamheter inom kluster 2 – Samarbete och partnerskap och
• minst två verksamheter inom kluster 3 – Styrning och finansiering.

Klustren beskrivs nedan i avsnittet ”Hur utformar jag mitt projekt?”.

Verksamheter inom yrkesutbildning på alla EQF-nivåer från 3 till 8, inbegripet gymnasieutbildning, annan eftergymnasial utbildning än högskoleutbildning samt högre utbildning (t.ex. universitet för tillämpad vetenskap, polytekniska högskolor osv.) kan beviljas bidrag. Ansökningarna får dock inte bara omfatta verksamhet som riktas till studerande på högskolenivå. Om de inriktas på yrkesutbildning på eftergymnasial nivå (EQF-nivåerna 6–8) måste de omfatta minst en kvalifikationsnivå för yrkesutbildning på EQF-nivåerna 3–5 och ha en tydlig arbetsbaserad lärandekomponent.

Geografisk plats (plats för verksamheten)

Verksamheten måste äga rum i något av de bidragsberättigade länderna (se del A i denna handledning).

Projektets varaktighet

Projekten bör i regel pågå 48 månader (förlängning är möjlig om det är vederbörligen motiverat och sker genom en ändring av bidragsavtalet).

Var ska ansökan lämnas?

Till Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kultur (Eacea) via EU-portalen för finansiering och anbud.

Ansökningsomgångens id-nummer ERASMUS-EDU-2025-PEX-COVE.

Läs igenom de relevanta vanliga frågorna på FTOP innan du ansöker.

När ska ansökan lämnas in?

Bidragsansökan ska lämnas in senast den 11 juni kl. 17.00.00 (Brysseltid).

De sökande organisationerna kommer att bedömas enligt gällande uteslutnings- och urvalskriterier. Du hittar mer information i del C i handledningen.

Yrkeskunskapscentrum kännetecknas av att de tillämpar en systematisk strategi genom vilken yrkesskolorna aktivt bidrar till att skapa ”kompetensekosystem” tillsammans med ett stort antal andra lokala/regionala partner. Yrkeskunskapscentrumen förväntas gå mycket längre än att endast tillhandahålla yrkesutbildning av god kvalitet. 

Nedan presenterar vi en förteckning över typiska verksamheter som tillhandahålls av yrkeskunskapscentrum. Projekten kommer att uppnå sina mål genom att bygga vidare på en kombination av dessa verksamheter (punktlistorna är vägledande exempel på möjliga insatser inom ramen för varje verksamhet)²⁰ .

Beskrivning av klustren:

Kluster 1 – Undervisning och lärande

Verksamhet 1: Ge människor kompetens som är relevant för arbetsmarknaden genom att

• förutse framtida kompetensbehov med hjälp av effektiva metoder för att snabbt identifiera föränderliga arbetsmarknadsbehov²¹ och matcha kompetensutveckling med arbetstillfällen, med beaktande av arbetet med branschspecifika strategier²² , i den mån det är relevant och en strategi finns tillgänglig,
• fokusera både på tekniska färdigheter och  nyckelkompetenser²³ ,
• inkludera de färdigheter som krävs för den gröna och den digitala omställningen²⁴ .

Verksamhet 2: Fullfölja en inkluderande strategi för livslångt lärande inom yrkesutbildning genom att

• säkerställa utbildningsmöjligheter för människor i alla åldrar och oavsett socioekonomisk bakgrund²⁵ ,
• kombinera erbjudanden om grundläggande yrkesutbildningskvalifikationer och fortbildningför kompetenshöjning och omskolning som bygger på kompetensinventering²⁶ ,
• tillhandahålla yrkesutbildningsprogram på högre nivå, utveckla flexibla vägar och samarbetsmekanismer mellan yrkesskolor och lärosäten²⁷ .

Verksamhet 3: Utveckla kursplaner och kvalifikationer för yrkesutbildning för att möjliggöra flexibilitet och individualisering av genomförandet genom att

• utveckla individuella utbildningsplaner²⁸  eller utbildningsvägar för varje student²⁹ , även för vuxna,
• integrera internationell mobilitet i utbildningssyfte³⁰ i kursplanerna, och säkerställa validering och erkänna läranderesultat som förvärvats utomlands,
• utforma kvalifikationer som integrerar både skolbaserade och arbetsbaserade lärandekomponenter³¹ ,
• utveckla europeiska grundläggande yrkesutbildningsprofiler³² som bidrar till studenters och arbetstagares mobilitet, samtidigt som man ser till att denna erkänns, liksom insynen i, förståelsen av och överförbarheten hos läranderesultaten³³ ,
• utveckla och/eller mikromeriter   använda³⁴ för att erkänna resultatet av korta lärandemöjligheter som anpassas efter ett samhälle och en arbetsmarknad som snabbt förändras,
• använda  europeiska digitala referenser för lärande, som gör det enkelt att autentisera, validera och erkänna referenser oavsett storlek, form eller format,
• bygga vidare på branschspecifika strategier om sådana är relevanta och tillgängliga.

Verksamhet 4: Utveckla innovativa elevcentrerade undervisnings- och lärandemetoder genom att

• inkludera tvärvetenskapligt, projektbaserat och kompetensbaserat lärande, s.k. lärandefabriker eller  makerspaces ,³⁵ och positiv utbildning³⁶
• dra nytta av de europeiska kompetensramarna³⁷ och verktyg som härrör från dem, t.ex. DigComp³⁸ , EntreComp³⁹ , FreenComp, LifeComp⁴⁰ , GreenComp⁴¹ , Selfie för arbetsplatsförlagt lärande⁴² , Testa dina digitala färdigheter⁴³ och det europeiska certifikatet för digital kompetens⁴⁴ ,
• utnyttja innovativ undervisningsutrustning och digital teknik såsom mooc-kurser, simulatorer, virtuell och förstärkt verklighet och artificiell intelligens, för både skolbaserat och arbetsbaserat lärande,
• främja spetskompetens för studerande⁴⁵ genom åtgärder som uppmuntrar studerande inom yrkesutbildningen att utforska sin innovationspotential och kreativa potential⁴⁶ , vilket leder till en god cirkel med fördelar för de studerande, lärarna/utbildarna och de yrkesskolor som kan integrera bästa praxis i de ordinarie programmen⁴⁷ .

Verksamhet 5: Investera i grundläggande och fortsatt yrkesmässig utveckling för lärare och utbildare⁴⁸ ,

• För pedagogiska, tekniska, gröna och digitala färdigheter, inklusive sådana som behövs för online- och distansundervisning
• Integrera mobilitet för lärare och utbildare i strategier för lärande, utveckling och internationalisering⁴⁹ .
• Stödja genomförandet av en kvalitetskultur som bygger på fastställda förvaltningssystem⁵⁰ .

Verksamhet 6: Upprätt starka kvalitetssäkringsmekanismer.

• Baserat på europeiska verktyg och instrument såsom Eqavet.
• Arbeta mot en certifiering av utbildningsanordnare på grundval av standarder som utarbetats av relevanta nationella och/eller internationella standardiseringsorganisationer – t.ex. ISO 21001 eller EFQM, Europeiska stiftelsen för administration av kvalitetsfrågor (se även EVTA-märkningen för spetskompetens inom yrkesutbildningen).

Verksamhet 7: Upprätta effektiva återkopplingsfunktioner och system för uppföljning av utexaminerade,

• Inrätta förfaranden, mekanismer och instrument för effektiv återkoppling och översyn som en del av en strategisk lärandeprocess inom organisationen av yrkesutbildning för att stödja utvecklingen av ett högkvalitativt tillhandahållande och förbättra möjligheterna för studerande.
• Möjliggöra en snabb anpassning av undervisningen baserat på effektiva system för uppföljning av utexaminerade⁵¹ .

Verksamhet 8: Tillhandahålla vägledning,

• Säkerställa vägledning av god kvalitet⁵² för både unga och vuxna för att stödja deras karriär- och utbildningsval samt deras deltagande i livslångt lärande.
• Tillhandahålla anpassat stöd till sårbara personer.
• Göra det möjligt för vuxna att utnyttja sina rättigheter till utbildning.

Övning 9: Validera tidigare lärande.

• Validera färdigheter, oavsett hur de förvärvats, inklusive utanför formell utbildning: på arbetet, i hemmet eller genom volontärverksamhet⁵³ , som en grund för individanpassad undervisning.

Kluster 2 – Samarbete och partnerskap

Verksamhet 10: Inrätta partnerskap mellan näringsliv och utbildningsinstitutioner.

• Etablera ömsesidigt fördelaktiga förbindelser med näringslivet genom att inrätta långsiktiga partnerskap mellan näringsliv och utbildningsinstitutioner, bland annat för innovation och för att förutse kompetensbehoven.
• Arbeta tillsammans för att kontinuerligt se över och uppdatera kursplanerna för att säkerställa att de är relevanta för de studerandes och arbetsmarknadens behov, särskilt när det gäller arbetsbaserat lärande och lärlingar, i linje med den europeiska ramen för ändamålsenliga lärlingsutbildningar av god kvalitet och i synergi med den europeiska alliansen för lärlingsutbildning.⁵⁴
• Stödja företag och andra arbetsgivare, särskilt små och medelstora företag, med skräddarsydd utbildning för kompetensutveckling och omskolning.
• Samarbete med offentliga arbetsförmedlingar och det civila samhället för att utveckla kompetensen och omskola arbetslösa och personer utanför arbetskraften.
• Stödja sektorsbaserat och regionalt samarbete, bland annat genom att ansluta sig till  kompetenspakten⁵⁵ , och skapa synergieffekter med sektorsstrategin, när det är relevant och en strategi finns tillgänglig.
• Ge små och medelstora företag tekniskt stöd samt förse dem med bedömningar av kompetensbehov, verktyg och metoder.
• Anordna arbetsbaserat lärande, lärlingsutbildning och praktik för studerande, gemensam användning av utrustning samt utbyten av lärare och utbildare mellan företag och yrkesutbildningscentrum⁵⁶ .

Verksamhet 11: Tillämpad forskning och innovation

• Samarbeta med företag, särskilt små och medelstora företag, vid projekt för tillämpad forskning⁵⁷ som omfattar studerande och personal inom yrkesutbildningen.
• Utnyttja eller gemensamt skapa innovationsnav och teknikspridningscentrum⁵⁸ för att stödja små och medelstora företags innovationsprocess med deltagande av studerande och personal inom yrkesutbildningen.
• Bidra till att skapa och sprida ny kunskap⁵⁹ .

Verksamhet 12: Internationalisering av yrkesutbildning och mobilitet utomlands

• Utveckla strategisk planering för internationell verksamhet med nära koppling till yrkesskolans utveckling och kvaliteten på undervisnings- och lärandemetoderna⁶⁰ .
• Skapa stödstrukturer och inrätta stödåtgärder för att främja och säkerställa kvaliteten när det gäller mobilitetsverksamheter inom yrkesutbildningen (inklusive virtuell mobilitet) bland partnerna i nätverket av yrkeskunskapscentrum, i enlighet med kvalitetsstandarderna för Erasmus⁶¹ .
• Lansera initiativ för att mobilisera studerande, lärare och utbildare (inklusive företagsinterna utbildare) samt experter för att dra nytta av de möjligheter som Erasmus+-programmet (programområde 1) erbjuder för att delta i mobilitet utomlands.

Verksamhet 13: Främja entreprenörskunskap och entreprenörsinitiativ

• Utveckling av en entreprenörskapskultur vid yrkesutbildningsorganisationer⁶² , vilket inbegriper ledare, personal, lärare och utbildare samt studerande⁶³ .
• Arbeta med lokala partner för att utveckla de studerandes entreprenörskunskaper och attityder för att kunna bemöta verkliga utmaningar i arbetslivet.
• Tillhandahålla eller gå ihop med lokala företagsinkubatorer för yrkesstuderande för att utveckla deras entreprenörskapsinitiativ⁶⁴ .

Övning 14: Förbättra yrkesutbildningens attraktionskraft 

• genom att inleda och aktivt delta i kommunikationskampanjer och kommunikationsaktiviteter⁶⁵ som syftar till att öka yrkesutbildningens attraktionskraft,
• informera om arbetsmöjligheter genom yrkesutbildning och locka unga och vuxna (inklusive elever i grund- och gymnasieskolan) till utbildningsvägar inom yrkesutbildningen,
• inrätta ett internationellt campus för yrkesutbildning eller sommarläger⁶⁶ som vänder sig till studerande, lärare och utbildare, ledare vid yrkesskolor och fackföreningar samt till personer som överväger framtida studiemöjligheter på yrkesutbildningsområdet. Dessa skulle kunna inriktas på särskilda yrkesområden, produkter eller tjänster samt på komplexa utmaningar av samhällelig och ekonomisk betydelse.

Verksamhet 15: Yrkestävlingar

• Främja de studerandes deltagande i branschspecifika, nationella och internationella yrkestävlingar i syfte att förbättra attraktionskraften och spetskompetensen när det gäller yrkesutbildningen (t.ex. tävlingarna World Skills och/eller EuroSkills). Observera att priser inte är en bidragsberättigande kostnad i budgeten.

Kluster 3 – Styrning och finansiering

Verksamhet 16: Autonomi och effektiv styrning av yrkesutbildning

• Utveckla yrkesutbildningsanordnarnas kapacitet att självständigt och på ett ansvarsfullt sätt fatta beslut om utbildningsfrågor, organisatoriska frågor, finansiella frågor, personalfrågor och andra frågor i samband med den verksamhet som de bedriver inom ramen för nationella bestämmelser⁶⁷ .
• Involvera berörda aktörer, särskilt företag, handelskammare, yrkes- och branschorganisationer, fackföreningar, nationella och regionala myndigheter och arbetsmarknadsparter, inbegripet företrädare för studerande, i styrningen av yrkesutbildningssystemen.

Verksamhet 17: En strategi för kompetensutveckling och kompetensstyrning

• Aktivt engagera sig i de nationella och regionala kompetensstyrningssystemen.
• Bidra med ett kompetensperspektiv i samband med utformningen av sysselsättnings- och socialpolitiken på lokal, regional, nationell och europeisk nivå.

Verksamhet 18: Gemensamt skapa kompetensekosystem

• Mobilisera relevanta ekonomiska och sociala partner samt andra utbildningsinstitutioner för att engagera eller skapa lokala kompetensekosystem som syftar till att stödja innovation, strategier för smart specialisering, kluster och sektorer och värdekedjor (industriekosystem).
• Genom att möjliggöra lokala kompetensekosystem bidrar man till att locka till sig utländska investeringar⁶⁸ , genom att säkerställa att företag som investerar lokalt får kompetent personal i rätt tid.
• Samarbeta med andra projekt avseende yrkeskunskapscentrum inom ramen för Erasmus+, särskilt genom praktikgemenskapen⁶⁹  för yrkeskunskapscentrumen, genom att utbyta erfarenheter och resultat och därigenom bidra till initiativets bredare genomslag. 

Övning 19: Utveckling av hållbara finansiella modeller

• Kombinera offentlig och privat finansiering⁷⁰ samt inkomstgenererande verksamhet och dra full nytta av resultatbaserade finansieringssystem (i förekommande fall).

Verksamhet 20: Dra full nytta av nationella och europeiska finansieringsinstrument.

• Dessa kan omfatta stöd till utbildningsåtgärder, mobilitet för studerande och personal, verksamhet inom tillämpad forskning, infrastrukturinvesteringar för att modernisera yrkesutbildningscentrum med avancerad utrustning, genomförande av förvaltningssystem för att säkerställa spetskompetens och hållbarhet hos yrkesutbildningsorganisationer samt de tjänster som de tillhandahåller.

Varje vald verksamhet måste tydligt identifieras och motiveras i ansökningsblanketten, där det också ska beskrivas hur det arbete som ska utföras genom denna verksamhet konkret kommer att bidra till de relevanta arbetspaketen och till projektets övergripande mål.

Det gradvisa inrättandet och den gradvisa utvecklingen av europeiska nätverk av yrkeskunskapscentrum förväntas göra yrkesutbildningssystemen mer lyhörda för att kunna anpassa tillhandahållandet av kompetens efter ekonomins och samhällets föränderliga behov och säkerställa att yrkesutbildningen spelar en central roll i insatserna för att hitta lösningar på de utmaningar som de snabbt föränderliga kompetensbehoven innebär.

Yrkeskunskapscentrum är en viktig del av kunskapstriangeln. Projekt bör främja samverkan mellan näringslivet, utbildningssektorn och forskningsvärlden och yrkeskunskapscentrumens centrala roll i att tillhandahålla färdigheter för att stödja innovation och smart specialisering innebär att de förväntas säkerställa färdigheter och kompetenser av hög kvalitet som leder till arbetstillfällen av god kvalitet och möjligheter under hela karriären som tillgodoser behoven hos en innovativ, inkluderande och hållbar ekonomi. 

Genom att ge projektresultaten bred spridning på transnationell, nationell och/eller regional nivå och utforma en långsiktig plan för ett gradvist införande av projektresultaten med hänsyn till nationell och regional utveckling och strategier för smart specialisering, förväntas de individuella projekten engagera berörda aktörer både inom och utanför de deltagande organisationerna och säkerställa ett varaktigt genomslag även efter det att projektet har avslutats. 

Följande tilldelningskriterier är tillämpliga:

Projektets relevans (högsta poäng: 35)

• Koppling till politiken: förslaget visar hur det transnationella samarbetsnätverket mellan yrkeskunskapscentrum kan bidra till målen för de politiska prioriteringarna i rådets rekommendation om yrkesutbildning för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft⁷¹ och i Osnabrückdeklarationen⁷² .
• EU:s värden: förslaget är relevant för respekten för och främjandet av gemensamma EU-värderingar såsom respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna samt bekämpandet av all slags diskriminering.
• Samstämmighet: i vilken grad förslaget är inriktat på ansökningsomgångens mål, samt i vilken grad målen i förslaget är tydligt definierade, realistiska och inriktade på frågor som är relevanta för de deltagande organisationerna, i vilken grad förslaget ger en tillfredsställande behovsanalys.
• Innovation: förslaget tar hänsyn till de senaste metoderna och teknikerna och leder till innovativa resultat och lösningar för yrkesutbildningsområdet i allmänhet eller för det geografiska sammanhang som projektet genomförs i (t.ex. innehåll, resultat, arbetsmetoder samt de organisationer och personer som deltar eller som förslaget riktas till).
• Regional dimension: förslaget visar att det bidrar till regional utveckling och strategier för smart specialisering baserat på identifierade lokala/regionala utmaningar i vart och ett av de deltagande länderna.
• Samarbete och partnerskap: i vilken utsträckning förslaget på lämpligt sätt identifierar och involverar de mest relevanta partner som är nödvändiga för att förverkliga projektets mål och förklarar hur det kommer att upprätta starka och varaktiga förbindelser på både lokal och transnationell nivå mellan yrkesutbildningssamfundet och näringslivet (som kan representeras av kammare eller sammanslutningar), där samverkan är ömsesidig och gynnar alla parter.
• Europeiska mervärdet: förslaget visar ett tydligt mervärde på individuell nivå (elever/studenter och/eller personal), institutionell nivå och systemnivå, som skapas genom resultat som projektets partner skulle ha svårt att uppnå utan europeiskt samarbete.
• Internationalisering: förslaget visar att det bidrar till den internationella dimensionen av spetskompetens inom yrkesutbildning, bland annat genom strategier för att främja transnationell mobilitet för studerande och personal inom yrkesutbildningen och hållbara partnerskap.
• Digital kompetens: i vilken utsträckning förslaget omfattar verksamhet som rör utveckling av digitala färdigheter (t.ex. kompetensprognoser, innovativa kursplaner och undervisningsmetoder, vägledning) för utveckling av digitala färdigheter.
• Grön kompetens: i vilken utsträckning förslaget omfattar verksamhet (t.ex. kompetensprognoser, innovativa kursplaner och undervisningsmetoder, vägledning osv.) som rör omställning till en cirkulär och grön ekonomi.
• Social dimension: förslaget har ett övergripande tema som genomsyrar de olika åtgärderna, för att arbeta med mångfaldsfrågor och främja gemensamma värden, jämlikhet, inbegripet jämställdhet, icke-diskriminering och social inkludering, även med avseende på personer med särskilda behov/sämre förutsättningar.

Kvaliteten på projektets utformning och genomförande (högsta poäng: 25)

• Samstämmighet: projektets övergripande utformning säkerställer samstämmighet mellan projektets mål och verksamheter. Ansökan innehåller en samstämmig och omfattande uppsättning lämpliga typer av verksamhet och tjänster som ska tillgodose de kartlagda behoven och leda till de förväntade resultaten.
• Verksamheter: Det arbete som ska utföras inom ramen för var och en av de verksamheter som valts ut från de tre klustren ska tydligt beskrivas i fråga om förväntade utfall/resultat, deras konkreta bidrag till de relevanta arbetspaketen och till projektets övergripande mål.
• Metod: den föreslagna metodens kvalitet och genomförbarhet och huruvida den är ändamålsenlig för att uppnå de förväntade resultaten.
• Ledning: samordnarens ledning och förmåga till samordning av transnationella nätverk håller hög kvalitet och visar gott ledarskap i en komplex miljö, och samordnaren säkerställer stabila ledningsarrangemang. Tidsplaner, organisation, uppgifter och ansvarsområden är väl definierade och realistiska.  Konkreta nyckeltal för verksamheten och en tidsplan för bedömning och uppnående har fastställts.
• Budget: budgeten har de resurser som behövs för att lyckas. Den är varken för stor eller för liten och är proportionerlig i förhållande till förslagets omfattning. Förslaget är kostnadseffektivt och anslår lämpliga resurser till varje verksamhet.
• Arbetsplan: arbetsplanens kvalitet och ändamålsenlighet, även i vilken utsträckning de resurser som har avsatts för arbetspaketen överensstämmer med deras mål och resultat. Etapperna för förberedelse, genomförande, övervakning, användning av resultat, utvärdering och spridning är lämpligt utformade
• Kvalitetskontroll: Kontrollåtgärder (t.ex. fortlöpande kvalitetsbedömning, inbördes granskning, riktmärkning osv.) och kvalitetsindikatorer garanterar att projektet genomförs med hög kvalitet. Utmaningar och risker med projektet är tydligt identifierade, och det vidtas lämpliga åtgärder för att hantera dem. Expertgranskningar planeras som en integrerad del av projektet. Dessa processer innefattar en oberoende extern bedömning efter halva tiden och vid projektets;
• Om projektet omfattar mobilitetsverksamhet (för studerande och/eller personal):
  • Kvalitet när det gäller praktiska arrangemang, förvaltning och stödsystem.
  • I vilken grad denna verksamhet är lämplig för projektets syften och omfattar ett lämpligt antal deltagare.
  • Kvaliteten på arrangemang för att erkänna och validera deltagarnas läranderesultat, i linje med EU:s verktyg och principer för öppenhet och erkännande.

Kvaliteten på partnerskapet och samarbetsarrangemangen (högsta poäng: 20)

• Sammansättning: projektet har en ändamålsenlig blandning av kompletterande deltagande organisationer med den profil, erfarenhet och sakkunskap som krävs för att genomföra alla aspekter av projektet, varje partners roll är tydligt fastställd och dess mervärde förklaras.
• Uppåtgående konvergens: i vilken utsträckning partnerskapet sammanför organisationer som är verksamma inom yrkesutbildning eller inom arbetslivet och som befinner sig i olika skeden av utvecklingen av strategier för spetskompetens inom yrkesutbildning, och om det möjliggör ett smidigt och ändamålsenligt utbyte av expertis och sakkunskap mellan dessa partner.
• Geografisk dimension: i vilken utsträckning partnerskapet omfattar relevanta partner från olika geografiska regioner, samt i vilken utsträckning sökanden har motiverat partnerskapets geografiska sammansättning och visat att den är relevant för att uppnå yrkeskunskapscentrumens mål, samt i vilken utsträckning partnerskapet är brett och lämpligt utformat vad gäller relevanta aktörer på lokal och regional nivå, inbegripet offentliga myndigheter i den mån det är möjligt.
• Deltagande av tredjeländer som inte är associerade till programmet: när detta är aktuellt, huruvida medverkan av en organisation från ett tredjeland som inte är associerat till programmet tillför ett betydande mervärde för projektet.
• Samarbete: beslutsfattande och kommunikation mellan de deltagande organisationerna, deltagarna och andra berörda aktörer beskrivs på ett tydligt, rimligt och detaljerat sätt (med t.ex. antal möten och tidpunkter för dessa, gruppers sammansättning, beskrivning av syften och förväntade resultat osv.) samt illustreras i projektets Gantt-diagram/tidslinje.

Genomslag (högsta poäng: 20)

• Användning: ansökan visar hur projektets resultat ska användas av partnerna och andra aktörer. Förslaget inbegriper metoder för att mäta användningen under och efter projektet.
• Spridning: Förslaget innehåller en tydlig plan för spridningen av resultat och omfattar lämpliga mål, verksamheter, verktyg, tidsplaner, verktyg och kanaler för att se till att resultaten och fördelarna verkligen sprids till aktörer, beslutsfattare, yrkesvägledare, företag unga elever osv. under och efter projektet. Det ska också framgå vilka partner som ska ansvara för spridningen.
• Genomslag: Förslaget visar projektets potentiella genomslag
  • för deltagare och deltagande organisationer under och efter projektet,
  • utanför de organisationer och individer som direkt deltar i projektet samt dess potential att integreras i regional, nationell och/eller europeisk kompetensutveckling på yrkesutbildningsområdet.
• Förslaget omfattar såväl åtgärder som tydligt definierade mål och indikatorer för att övervaka framsteg och utvärdera det genomslag som förväntas (på kort och lång sikt).
• Hållbarhet: Förslaget anger hur yrkeskunskapscentrumet kommer att vidareutvecklas. Förslaget omfattar en långsiktig handlingsplan för ett stegvist införande av projektets förväntade resultat och hållbara partnerskap mellan utbildningsanordnare och viktiga aktörer i branschen på lämplig nivå.  I planen identifieras också lämpliga ledningsstrukturer samt planer för skalbarhet och ekonomisk hållbarhet och ekonomiska resurser (EU-medel samt nationella och privata medel) för att säkerställa att projektets resultat och fördelar är hållbara på lång sikt anges.

Ansökningarna måste få minst 75 poäng (av sammanlagt 100 poäng) för att komma i fråga för finansiering, även med beaktande av den nödvändiga minimipoängen för de fyra tilldelningskriterierna: minst 18 poäng för kategorin ”Projektets relevans”, minst 13 poäng för kategorierna ”Kvaliteten på projektets utformning och genomförande” och 11 poäng för ”Kvaliteten på partnerskapet och samarbetsarrangemangen” och ”Genomslag”. 

Förslag med samma antal poäng prioriteras efter de poäng som förslagen har tilldelats för kriteriet ”Relevans”. Om förslagen har tilldelats lika många poäng för detta kriterium baseras prioriteringen på poängen för kriteriet ”Kvaliteten på projektets utformning och genomförande”. Om förslagen har tilldelats lika många poäng för detta kriterium baseras prioriteringen på poängen för kriteriet ”Genomslag”.

Om det inte går att prioritera mellan förslagen på det sätt som anges ovan, kan projektportföljen i stort, förväntade positiva synergier mellan projekt eller andra faktorer kopplade till målen för ansökningsomgången beaktas för att fastställa prioriteringen. Dessa faktorer dokumenteras i panelrapporten. 

Inom gränserna för gällande rättsliga ramar på nationell nivå och EU-nivå, gäller att resultaten ska göras tillgängliga i form av öppna lärresurser samt på relevanta plattformar för yrkes- och branschorganisationer och behöriga myndigheter. Förslaget ska innehålla en beskrivning av hur data, material, dokumentation och audiovisuella och sociala medieaktiviteter som tagits fram kommer att göras tillgängliga kostnadsfritt och marknadsföras genom öppna licenser, utan oproportionerliga begränsningar.

Spetskompetensstämpeln

De projektförslag som har utvärderats och som överstiger kvalitetströsklarna, med en total poäng som är lika med eller högre än 75, men som inte kan finansieras genom Erasmus+ på grund av att en tillgänglig budget saknas för denna ansökningsomgång, får tilldelas en spetskompetensstämpel som bekräftelse på att förslaget håller hög kvalitet och för att underlätta alternativ finansiering av projektet på nationell eller regional nivå. 

Spetskompetensstämpeln är en märkning i form av ett kvalitetsintyg som tilldelas projektförslag som håller hög kvalitet men som inte kan finansieras inom Erasmus+ på grund av att medel saknas⁷³ . Märkningen erkänner förslagets kvalitetoch underlättar sökandet efter alternativ finansiering. Finansieringsorgan på nationell eller regional nivå kan besluta att finansiera stämpelinnehavarens projektförslag direkt eftersom det redan har utvärderats och anses hålla hög kvalitet av kommissionens oberoende experter, utan att behöva genomföra en ny uttömmande utvärdering. Tilldelningen av spetskompetensstämpeln kan också underlätta den alternativa finansieringen från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) eller Europeiska socialfonden+ (ESF+)⁷⁴ . 

Sökande bör uppmärksamma att utfärdandet av en spetskompetensstämpel inte innebär någon garanti för automatisk alternativ finansiering, eftersom beslutet att potentiellt finansiera projektförslag med en sådan stämpel är helt upp till förvaltningsmyndigheterna för de sammanhållningspolitiska fonderna, inom ramen för Eruf eller ESF+, eller andra finansieringsorgan på nationell och regional nivå.  

Om sökanden ger sitt förhandstillstånd i ansökningsformuläret kan uppgifterna i det projektförslag som tillhör den som tilldelats stämpeln delas med förvaltningsmyndigheterna för de sammanhållningspolitiska fonderna och andra potentiellt intresserade finansieringsorgan på nationell eller regional nivå via de nationella programkontoren, helt i enlighet med reglerna för att bevara förslagets konfidentialitet och skyddet av personuppgifter. 

Denna insats tillämpar en finansieringsmodell med enhetsbelopp. Enhetsbeloppets storlek fastställs för varje bidrag på grundval av den uppskattade budget för insatsen som föreslås av sökanden. Beloppet fastställs av den beviljande myndigheten på grundval av den beräknade projektbudgeten, utvärderingsresultatet och en finansieringsgrad på 80 %.

Ekonomiskt stöd till tredje part i form av bidrag eller priser är inte tillåtet.

Kostnader för finansiella revisioner är inte tillåtna.

Kostnader för volontärer är tillåtna. De ska ha formen av enhetskostnader enligt definitionen i kommissionens beslut om enhetskostnader för volontärer⁷⁵ . 

Enhetskostnader för små och medelstora företag för ägare av sådana företag är tillåtna. De ska ha formen av enhetskostnader enligt definitionen i kommissionens beslut om enhetskostnader för ägare av små och medelstora företag⁷⁶ .

Det relevanta arbetspaketet bör inkludera kostnader för minst ett årligt möte (en företrädare för varje fullvärdig projektpartner) som anordnas eller rekommenderas av Europeiska kommissionen/Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kultur för utbyte av god praxis och ömsesidigt lärande mellan yrkeskunskapscentrum.

Sökanden ska fylla i en detaljerad budgettabell enligt ansökningsblanketten med beaktande av följande: 

1. Budgeten bör vid behov specificeras per bidragsmottagare och delas upp i enhetliga arbetspaket (t.ex. ”projektförvaltning”, ”utbildning”, ”anordnande av evenemang”, ”förberedelser och genomförande av mobilitet”, ”kommunikation och spridning”, ”kvalitetssäkring”).
2. Förslaget ska innehålla en beskrivning av den verksamhet som ingår i varje arbetspaket.
3. Förslaget ska innehålla en uppdelning av enhetsbeloppet, med uppgift om andelen per arbetspaket (och inom varje arbetspaket om den andel som tilldelats varje bidragsmottagare och anknuten enhet).
4. De beskrivna kostnaderna får täcka personalkostnader, kostnader för resor och uppehälle, kostnader för utrustning och underleverantörer samt andra kostnader (t.ex. för informationsspridning, publicering eller översättning).

Förslagen kommer att utvärderas enligt standardförfaranden med hjälp av interna och/eller externa experter. Experterna kommer att bedöma förslagens kvalitet i förhållande till de krav som anges i ansökningsomgången och insatsens förväntade genomslag, kvalitet och effektivitet.

När förslagen har utvärderats kommer utanordnaren att fastställa enhetsbeloppet med beaktande av bedömningsresultaten. 

Bidragsvillkoren (högsta bidragsbelopp, finansieringsgrad, totala bidragsberättigande kostnader osv.) kommer att fastställas i bidragsavtalet. Se del C i denna programhandledning, avsnittet ”Bidragsberättigande direkta kostnader”. 

Projektresultaten kommer att utvärderas på grundval av slutförd verksamhet. Finansieringssystemet kommer att göra det möjligt att fokusera på resultat i stället för på bidraget, så att tonvikten läggs på kvalitet och i vilken utsträckning de mätbara målen har uppnåtts.

Närmare uppgifter anges i förlagan till bidragsavtal på EU-portalen för finansiering och anbud.

Footnote

1. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A32020H1202%2801%29 . ↩ back
2. https://www.cedefop.europa.eu/files/osnabrueck_declaration_eu2020.pdf . ↩ back
3. Se broschyren Yrkesutbildning:  K ompetens för i dag och för framtiden . ↩ back
4. https://commission.europa.eu / publications/communication-skills-and-talent-mobility_en . ↩ back
5. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=C E LEX:32018H0502(01) . ↩ back
6. Kompetensekosystem  definieras som regionala eller branschvisa sociala formationer där mänsklig kapacitet utvecklas och utnyttjas för produktiva ändamål (Finegold 1999). Deras grundläggande inslag är företagsmiljöer och därmed förknippade affärsmodeller, institutionella/politiska ramar, sätt att anställa arbetstagare, arbetstillfällenas struktur samt den kompetensnivå och de system som behövs för att de ska skapas ( Buchanan et al. 2001 ). Se handledningen  A guide to the skill ecosystem approach to workforce development . ↩ back
7. Regional utvecklingspolitik  – regional utveckling  är ett brett begrepp, men kan ses som en allmän insats för att minska regionala skillnader genom att stödja (sysselsättnings- och välfärdsskapande) den ekonomiska verksamheten i olika regioner. ↩ back
8. Innovation  är införandet av en ny eller avsevärt förbättrad produkt (vara eller tjänst) eller process, en ny marknadsföringsmetod eller en ny organisationsmetod i samband med affärsmetoder, arbetsplatsorganisation eller yttre förbindelser. ↩ back
9. Smart specialisering är en platsbaserad strategi som kännetecknas av att strategiska insatsområden fastställs på grundval både av en analys av ekonomins starka sidor och potential och en process för att hitta entreprenörer med ett brett deltagande av berörda parter. Den är utåtblickande och anlägger en helhetssyn på innovation. ↩ back
10. Industriella  kluster är grupper med specialiserade företag, ofta små och medelstora företag, och andra stödjande aktörer på en plats, som har ett nära samarbete. Det finns omkring 3 000 specialiserade kluster i Europa. I EU:s förnyade industripolitik erkänns kluster som ett kraftfullt verktyg för att stödja industriell innovation. Se  Europeiska plattformen för klustersamarbete . ↩ back
11. Se publikationen  Education in the knowledge triangle. ↩ back
12. Enligt definitionen i  rådets rekommendation av den 22 maj 2018 om nyckelkompetenser  för livslångt lärande. ↩ back
13. Se ETF:s arbete med  offentlig-privata partnerskap för inkluderande kompetensutveckling . ↩ back
14. Se till exempel arbetet i det jordbruksrelaterade Europeiska innovationspartnerskapet (EIP-AGRI)  för att främja ett konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk och skogsbruk. ↩ back
15. Se de 14 industriekosystem  som beskrivs i kommissionens meddelande om uppdatering av industristrategin 2020 , liksom SWD(2021) 351, den  årliga rapporten om den inre marknaden 2021 . ↩ back
16. Se Berlindeklarationen om utbildning för målen för hållbar utveckling . ↩ back
17. https://new-european-bauhaus.europa.eu/index_sv . ↩ back
18. Till exempel EQF, Eqavet, rådets rekommendation om en europeisk ram för ändamålsenliga lärlingsutbildningar av god kvalitet och rådets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande osv. ↩ back
19. https://ec.europa.eu/social/BlobServlet?docId=25692&langId=en ,  https://ec.europa.eu/social/BlobServlet?docId=25693&langId=en ,  https://ec.europa.eu/social/BlobServlet?docId=26252&langId=en ,  https://ec.europa.eu/social/BlobServlet?docId=26951&langId=en . ↩ back
20. Kan också kompletteras med annan verksamhet som parterna kommer överens om. ↩ back
21. Se Cedefops arbete om  Kompetenser för arbetsmarknaden  och  Kompetensmatchning . ↩ back
22. https://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=1415&langId=sv . ↩ back
23. Enligt definitionen i  rådets rekommendation av den 22 maj 2018 om nyckelkompetenser för livslångt lärande . ↩ back
24. Se Cedefops publikationer om  ett mer digitalt, grönare och motståndskraftigt samhälle ,  grön sysselsättning och kompetensomvandling  och  ESCO:s       taxonomi för kompetens för den gröna omställningen . ↩ back
25. ILO:s vägledning om att göra  yrkesutbildning och kompetensutveckling inkluderande för alla . ↩ back
26. Även på grundval av befintliga verktyg för  kompetensinventeringar , såsom de som tillhandahålls genom Cedefops      OVATE-verktyg  samt andra kompetensinitiativ som syftar till att tillhandahålla utbildning av relevans för arbetsmarknaden (t.ex.      kompetenspakten  och branschspecifika strategier). ↩ back
27. Se  processmodellen för samarbetet mellan yrkesskolor och lärosäten  och den kommande OECD-studien  Pathways to Professions:   Understanding higher vocational and professional tertiary education systems . ↩ back
28. Se Michele Schweisfurthas artikel ” Learner-Centred Education in International Perspective ”. ↩ back
29. Se Finlands  exempel . ↩ back
30. Inbegripet ”internationalisering på hemmaplan”, som definieras som ”en avsiktlig integrering av internationella och interkulturella dimensioner i den formella och informella kursplanen för alla studenter i inhemska inlärningsmiljöer”.  Se Beelen & Jones , 2015. ↩ back
31. Se ETF:s publikation  A handbook for policy makers and social partners  om  arbetsplatsförlagt lärande . ↩ back
32. Europeiska grundläggande yrkesutbildningsprofiler beskriver olika uppsättningar av viktiga läranderesultat som motsvarar yrkesprofiler som är gemensamma och relevanta för nationella yrkesutbildningsprogram i EU-länderna inom specifika yrkesområden. ↩ back
33. Se Cedefop-studien  Comparing Vocational Education and Training Qualifications . ↩ back
34. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A32022H0627%2802%29&qid=1656349729862 . ↩ back
35. Makerspaces är samarbetsforum för skapande, lärande, utforskning och utbyte (se  JRC:s rapport ). ↩ back
36. Se rapporten      The state of positive education      och  det internationella nätverket för positiv utbildning, IPEN . ↩ back
37. Se Margherita Bacigalupos avhandling om  kompetensramar som styrningsverktyg . ↩ back
38. Den europeiska      ramen för digital kompetens . ↩ back
39. EntreComp,  ramen för entreprenörskompetens . ↩ back
40. Den  europeiska ramen för personlig och social nyckelkompetens samt nyckelkompetens för att lära att lära . ↩ back
41. Se den  europeiska ramen för hållbarhetskompetens , ”GreenComp”, och Unesco-Unevocs  Greening Technical and Vocational Education and Training:  A Practical Guide for Institutions . ↩ back
42. All information om Selfie för arbetsbaserat lärande  online . ↩ back
43. Se  Testa dina digitala färdigheter  | Europass ↩ back
44. Det europeiska certifikatet för digital kompetens är en åtgärd som planeras inom ramen för      handlingsplanen för digital utbildning . ↩ back
45. Se exemplet med det  nederländska initiativet för spetskompetens inom yrkesutbildningen . ↩ back
46. JRC har undersökt  hur kreativitet främjas inom livslångt lärande , inklusive på yrkesutbildningsområdet. ↩ back
47. För exempel, se tabell 3 i JRC:s studie  Creativity – a transversal skill for lifelong learning . ↩ back
48. Se  Cedefops arbete om lärares och utbildares fortbildning . ↩ back
49. Se      rådets slutsatser  om förbättrad rörlighet för lärare och utbildare, särskilt den europeiska rörligheten, i deras grundutbildning och fortbildning. ↩ back
50. Se även EU-initiativet om  lärarakademier . ↩ back
51. Se      uppföljning av utbildnings- och karriärvägarna för yrkesutbildade  för att förbättra kvaliteten på tillhandahållandet av yrkesutbildning,  Mapping of VET graduate tracking measures , liksom  Mapping the state of graduate tracking policies and practices  och      rådets rekommendation  om uppföljning av utexaminerade. ↩ back
52. Se      Euroguidance-nätverket ,      rådets resolution  om att förbättra rollen för livslångt lärande i strategier för livslångt lärande, publikationen  Investing in career guidance , liksom Cedefops arbete om      livslångt lärande . ↩ back
53. Se Cedefops arbete om  validering av icke-formellt och informellt lärande , liksom  rådets rekommendation  om validering av icke-formellt och informellt lärande. ↩ back
54. Den europeiska alliansen för lärlingsutbildning, Sysselsättning, socialpolitik och inkludering – Europeiska kommissionen (europa.eu) . ↩ back
55. Se      Kompetenspakten . ↩ back
56. Kan omfatta inrättande och drift av utbildningsallianser (se den      österrikiska modellen ) och utbildningscentrum mellan företag (ITC) (se den  tyska modellen ). Se även det  nederländska exemplet på partnerskap mellan näringsliv och utbildningsinstitutioner inom IKT-sektorn . ↩ back
57. Se exemplet med kanadensiska högskolor och institut som använder  tillämpad forskning för att stärka sin förmåga att åstadkomma innovation och utnyttja sina starka förbindelser med industrin och samhället, publikationen från National Centre for Vocational Education Research (NCVER)  Developing VET applied research :  steps towards enhancing VET’s role in the innovation system      liksom publikationen  SMEs and TAFEs collaborating through applied research for growth . ↩ back
58. Se exemplet från Fraunhofer om  överföring av kunskap från institutens forskning till privata företag . ↩ back
59. Se      EU valorisation policy :      making research results work for society  och      kommissionens rekommendation om en uppförandekod för gemensamt skapande mellan industrin och den akademiska världen i fråga om kunskapsutnyttjande . ↩ back
60. Se GO-international,  A practical guide on strategic internationalisation in VET . ↩ back
61. Se kvalitetsstandarder för Erasmus  – mobilitetsprojekt – yrkesutbildning, vuxna, skolor och modeller för  mobilitets- och lärandeavtal . ↩ back
62. Se Unesco-Unevocs publikation      Practical guide on Entrepreneurial learning for TVET institutions . ↩ back
63. Se  EntreComp : Entrepreneurship Competence Framework.      Se  JA Europe  om att förbereda människor för sysselsättning och entreprenörskap. ↩ back
64. Se slutrapporten  Entrepreneurship in Vocational Education and Training , exemplet med  Österrikes nationella handlingsplan  för utbildning i entreprenörskap och  A guide for fostering entrepreneurship education . ↩ back
65. Se exemplet med den tyska  Sommer der Berufsausbildung . ↩ back
66. Se exemplen med ett  sommarläger , ett  teknikläger och ett  sommarläger för barn med funktionsnedsättning . ↩ back
67. Med beaktande av den pedagogiska och finansiella självständigheten samt självständigheten i den operativa förvaltningen, anpassad till effektiva mekanismer för ansvarsskyldighet.  Se även Georg Spöttl,  Autonomy of (Vocational) Schools as an Answer to Structural Changes . ↩ back
68. Se  exemplen från Kanada och Singapore. ↩ back
69. Se  Praktikgemenskapen för yrkeskunskapscentrum (copcoves.eu) . ↩ back
70. Se OECD:s Education GPS  och rapporten  Funding Mechanisms for Financing Vocational Training:  An Analytical Framework . ↩ back
71. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32020H1202(01)&from=SV . ↩ back
72. https://www.cedefop.europa.eu/files/osnabrueck_declaration_eu2020.pdf ↩ back
73. Artikel 32.3 i förordning (EU) 2021/817 om Erasmus+. ↩ back
74. Artikel 73.4 i förordning (EU) 2021/1060 om gemensamma bestämmelser, EUR-Lex – 32021R1060 – SV - EUR-Lex (europa.eu) . ↩ back
75. https://ec.europa.eu/info/funding-tenders/opportunities/docs/2021-2027/common/guidance/unit-cost-decision-volunteers_en.pdf . ↩ back
76. unit-cost-decision-sme-owners-natural-persons_en.pdf (europa.eu) . ↩ back