Skip to main content

Erasmus+

EU programme for education, training, youth and sport
Search the guide

Den här webbsidan speglar ännu inte innehållet i programhandledningen för Erasmus+ 2023.

Men du kan ladda ner hela handledningen som pdf på valfritt språk genom att klicka på ”Download” till höger på sidan.

Yrkeskunskapscentrum

Genomförandet av strategier för yrkeskunskap har en framträdande plats i EU:s övergripande politiska agenda för kompetens och yrkesutbildning. Den europeiska kompetensagendan, det europeiska området för utbildning, rådets rekommendation om yrkesutbildning från 20201 samt Osnabrückdeklarationen2 innehåller alla mycket tydliga hänvisningar till yrkeskunnande som en drivkraft för reformer inom yrkesutbildningssektorn.

Initiativet om yrkeskunskapscentrum syftar till att uppfylla denna politiska prioritering genom att stödja reformer inom yrkesutbildningssektorn, säkerställa högkvalitativa färdigheter och kompetenser som leder till sysselsättning av hög kvalitet och karriärmöjligheter under hela yrkeslivet, och tillgodose behoven hos en innovativ, inkluderande och hållbar ekonomi3 . Initiativet stöder också genomförandet av den europeiska gröna given, den nya digitala strategin och de nya industri- och SMF-strategierna, eftersom kompetens är avgörande för att de ska lyckas.

Yrkeskunskapscentrumen verkar i ett givet lokalt sammanhang och skapar kompetensekosystem för innovation, regional utveckling och social inkludering, samtidigt som de samarbetar med yrkeskunskapscentrum i andra länder genom internationella samarbetsnätverk. Genom dessa inrättas en bottom-up-strategi för yrkeskunskap som omfattar en lång rad lokala aktörer som gör det möjligt för yrkesskolor att snabbt anpassa sin praktiska undervisning till förändrade ekonomiska och sociala behov.

De ger möjligheter till grundutbildning för ungdomar samt löpande kompetensutveckling och omskolning för vuxna genom ett flexibelt och aktuellt utbildningsutbud som tillgodoser behoven på en dynamisk arbetsmarknad, inom ramen för de gröna och digitala omställningarna. De fungerar som katalysatorer för lokal företagsutveckling och företagsinnovation genom att ha ett nära samarbete med företag (särskilt små och medelstora företag) i samband med projekt för tillämpad forskning, skapa kunskaps- och innovationsnav och stödja företagsinitiativ från studenternas sida.

Nätverken syftar till ”uppåtgående konvergens” för spetskompetens inom yrkesutbildningen. De kommer att vara öppna både för länder med välutvecklade system för hög kvalitet inom yrkesutbildning och för länder som arbetar med att utveckla liknande metoder, med syfte att utnyttja yrkesskolornas alla möjligheter att på ett proaktivt sätt stödja tillväxt och innovation.

Genom detta initiativ införs en ”europeisk dimension” för yrkeskunskap genom att stödja genomförandet av EU:s politik och insatser för yrkesutbildning som överenskommits med medlemsstaterna, arbetsmarknadens parter och yrkesutbildningsanordnare.

Begreppet ”yrkeskunskap” som föreslås här, kännetecknas av ett studerandeinriktat helhetsgrepp där yrkesutbildning

  • är en integrerad del av kompetensekosystem4 som bidrar till regional utveckling5 , innovation6 , smart specialisering7 och klusterstrategier8 samt till specifika värdekedjor och industriekosystem9 .
  • ingår i kunskapstriangeln10 , där yrkeskunskapscentrumen samarbetar nära med andra utbildningssektorer, forskarvärlden och näringslivet.
  • gör det möjligt för studerande att förvärva både yrkesmässig (arbetsspecifik) kompetens och nyckelkompetenser11 genom ett högkvalitativt utförande som stöds av kvalitetssäkring,
  • bygger upp innovativa former av partnerskap[12] 12 med arbetslivet och stöds av den fortlöpande yrkesmässiga utvecklingen av undervisnings- och utbildningspersonal, innovativa typer av pedagogik, mobilitet för studerande och personal samt strategier för internationalisering av yrkesutbildning.

Insatsens mål

Denna åtgärd stöder det gradvisa inrättandet och utvecklingen av internationella samarbetsnätverk för yrkeskunskapscentrum.

Yrkeskunskapscentrumen kommer att verka på två nivåer:

  1. På nationell nivå, där de med medverkan av en lång rad lokala aktörer skapar kompetensekosystem för lokal innovation, regional utveckling och social inkludering, samtidigt som de samarbetar med yrkeskunskapscentrum i andra länder genom internationella samarbetsnätverk.
  2. På internationell nivå, där de sammanför yrkeskunskapscentrum som har ett gemensamt intresse av
  • särskilda sektorer13   eller industriekosystem14 ,
  • innovativa metoder för att hantera ekonomiska utmaningar och samhällsutmaningar (klimatförändringar, digitalisering, artificiell intelligens, målen för hållbar utveckling15 , integrering av migranter och missgynnade grupper, kompetensutveckling för lågutbildade osv.), eller
  • innovativa metoder för att öka de befintliga yrkeskunskapscentrumens uppsökande verksamhet, kvalitet och effektivitet.

Nätverken kommer att sammanföra befintliga yrkeskunskapscentrum eller utveckla yrkeskunskapsmodellen genom att koppla samman partner från olika länder som har för avsikt att utveckla yrkeskunskapen i sina lokala sammanhang genom internationellt samarbete. De skulle t.ex. kunna bidra till genomförandefasen av det nya europeiska Bauhaus-initiativet16 genom att samarbeta med de lokalsamhällen som deltar i den lokala omvandling som främjas genom initiativet.

Syftet med yrkeskunskapscentrum är inte att inrätta nya yrkesskolor och bygga ny infrastruktur från grunden (även om de även kan göra detta). De kan vara befintliga yrkesskolor/yrkesutbildningsanordnare som strävar efter att uppnå spetskompetens genom att delta i de verksamheter som föreslås genom detta EU-initiativ. De kan också vara nyinrättade centrum som syftar till att tillhandahålla utmärkta utbildningserbjudanden och tjänster som är anpassade efter arbetsmarknadens behov.

Yrkesutbildningscentrumen uppnår sina mål genom att föra samman och ha ett nära samarbete med ett antal lokala/regionala partner, t.ex. anordnare av yrkesutbildning på grund- och fortsättningsnivå, lärosäten, bl.a. yrkeshögskolor och tekniska högskolor, forskningsinstitut, forskningscenter, innovationsbyråer, företag, handelskammare och sammanslutningar av dessa, arbetsmarknadsparter, sociala företag, sektorsspecifika kompetensråd, yrkes-/branschorganisationer, nationella och regionala myndigheter och utvecklingsorgan, arbetsförmedlingar, kvalifikationsmyndigheter, organisationer för social integration och återintegrering osv.

Under ansökningsomgången kommer man således att stödja projekt som sammanför lokala eller regionala partner från olika länder som utvecklar en uppsättning verksamheter inom ramen för tre kluster: 1) Undervisning och lärande, 2) Samarbete och partnerskap, och 3) Styrning och finansiering.

Initiativet för yrkeskunskapscentrum är ämnat för organisationer som tillhandahåller yrkesutbildning på alla EQF-nivåer från 3 till 8, inbegripet gymnasieutbildning, eftergymnasial utbildning utom högre utbildning samt högre utbildning (t.ex. universitet för tillämpad vetenskap, polytekniska högskolor osv.).

Ansökningarna får dock inte bara omfatta verksamhet som riktas till studenter på eftergymnasial nivå. Ansökningar som inriktas på yrkesutbildning på eftergymnasial nivå (EQF-nivåerna 6–8) måste omfatta minst en kvalifikationsnivå för yrkesutbildning på EQF-nivåerna 3–5 och ha en tydlig arbetsplatsförlagd lärandekomponent17 .

Kriterier för bidragsberättigande

Projektförslag för yrkeskunskapscentrum ska uppfylla följande kriterier för att kunna beviljas bidrag från Erasmus+:

Vem kan söka?

De sökande (samordnare och fullvärdiga partner) ska vara

  • rättsliga enheter (offentliga eller privata organ) som är verksamma inom yrkesutbildning eller arbetslivet,
  • som är etablerade i en EU-medlemsstat eller ett tredjeland som är associerat till programmet (länder som håller på att förhandla om ett associeringsavtal och där avtalet träder i kraft innan bidraget undertecknas är bidragsberättigade).

Organisationer från tredjeländer som inte är associerade till programmet får också delta, men inte som samordnare. De måste vara offentliga eller privata organisationer som är verksamma inom yrkesutbildning eller arbetslivet.

Undantag: Organisationer från Belarus (region 2) och Ryska federationen (region 4) får inte delta i denna insats.

Vilken typ av organisationer kan delta i detta projekt?

Med deltagande organisationer avses till exempel vara följande (icke-uttömmande förteckning):

  • Yrkesutbildningsanordnare.
  • Organisationer som företräder yrkesutbildningsanordnare.
  • Företag, näringslivs-, eller branschorganisationer.
  • Nationella/regionala myndigheter som ansvarar för kvalifikationer.
  • Forskningsinstitut.
  • Innovationsinstitut.
  • Myndigheter för regional utveckling.

De deltagande organisationernas antal och profil

Partnerskapet måste inkludera minst åtta sökande (samordnare och fullvärdiga partner) från minst fyra EU-medlemsstater eller tredjeländer som är associerade till programmet.

Deltagarna från varje EU-medlemsstat eller tredjeland som är associerat till programmet måste inbegripa

a) minst ett företag eller minst en näringslivs- eller branschorganisation, och

b) minst en yrkesutbildningsanordnare (på gymnasienivå och/eller högskolenivå).

Partnerskapets sammansättning bör generellt avspegla förslagets mål och syften.

Organisationer från tredjeländer som inte är associerade till programmet kan också delta som fullvärdiga partner, anknutna enheter eller associerade partner (inte som samordnare), i den mån det kan visas att deras deltagande ger projektet ett väsentligt mervärde.

Plats för verksamheten

Verksamheten kan äga rum i alla bidragsberättigade länder, om det är vederbörligen motiverat med hänsyn till projektets mål eller genomförande.

Projektets varaktighet

Projekten bör i regel pågå 48 månader (förlängning är möjlig om det är vederbörligen motiverat och sker genom en ändring).

Var ska ansökan lämnas?

Till Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kultur (det centrala programkontoret – Eacea).

Ansökningsomgångens id-nummer ERASMUS-EDU-2023-PEX-COVE.

När ska ansökan lämnas in?

Bidragsansökan ska lämnas in senast den 8 juni kl. 17.00.00 (Brysseltid).

De sökande organisationerna kommer att bedömas enligt gällande uteslutnings- och urvalskriterier. Du hittar mer information i del C i handledningen.

Hur utformar jag mitt projekt?

Yrkeskunskapscentrum kännetecknas av att de tillämpar en systematisk strategi genom vilken yrkesskolorna aktivt bidrar till att skapa ”kompetensekosystem” tillsammans med ett stort antal andra lokala/regionala partner. Yrkeskunskapscentrumen förväntas gå mycket längre än att endast tillhandahålla yrkesutbildning av god kvalitet.

Nedan presenterar vi en icke-uttömmande förteckning över typiska verksamheter som tillhandahålls av yrkeskunskapscentrum. Projekten kommer att uppnå sina mål genom att bygga vidare på en kombination av dessa verksamheter (punktlistorna är vägledande exempel på möjliga insatser inom ramen för varje verksamhet)18 .

Projektet måste välja bland de relevanta verksamheter (med närmare uppgifter om de konkreta insatserna och resultaten) som anges i följande tre kluster:

  1. minst fyra av de verksamheter som anges i ansökningsblanketten under kluster 1 – Undervisning och lärande,
  2. minst tre av de verksamheter som anges i ansökningsblanketten under kluster 2 – Samarbete och partnerskap, och
  3. minst två av de verksamheter som anges i ansökningsblanketten under kluster 3 – Styrning och finansiering.

Kluster 1 – Undervisning och lärande

  1. Ge människor kompetens som är relevant för arbetsmarknaden
  • genom att förutse framtida kompetensbehov med hjälp av effektiva metoder för att snabbt identifiera föränderliga arbetsmarknadsbehov19 och matcha kompetensutveckling med arbetstillfällen,
  • genom att fokusera både på tekniska färdigheter och nyckelkompetenser20 ,
  • genom att inkludera de färdigheter som krävs för den gröna och den digitala omställningen21 ,
  1. fullfölja en inkluderande strategi för livslångt lärande inom yrkesutbildning,
  • genom att säkerställa utbildningsmöjligheter för människor i alla åldrar och oavsett socioekonomisk bakgrund22 ,
  • genom att kombinera erbjudanden om grundläggande yrkesutbildningskvalifikationer och fortbildning för kompetenshöjning och omskolning som bygger på kompetensinventering23 ,
  • tillhandahålla yrkesutbildningsprogram på högre nivå, utveckla flexibla vägar och samarbetsmekanismer mellan yrkesskolor och lärosäten24 ,
  1. utveckla kursplaner och kvalifikationer för yrkesutbildning för att möjliggöra flexibilitet och individualisering av genomförandet,
  • genom att utveckla individuella utbildningsplaner25 eller utbildningsvägar för varje student26 , även för vuxna,
  • integrera internationell mobilitet i utbildningssyfte27 i kursplanerna, och säkerställa validering och erkänna läranderesultat som förvärvats utomlands,
  • utforma kvalifikationer som integrerar både skolbaserade och arbetsplatsförlagda lärandekomponenter28 ,
  • utveckla europeiska grundläggande yrkesutbildningsprofiler29 som bidrar till studenters och arbetstagares mobilitet, samtidigt som man ser till att denna erkänns, liksom insynen i, förståelsen av och överförbarheten hos läranderesultaten30 ,
  • utveckla och/eller använda mikromeriter31 för att erkänna resultatet av korta lärandemöjligheter som anpassas efter ett samhälle och en arbetsmarknad som snabbt förändras,
  • använda europeiska digitala referenser för lärande, som gör det enkelt att autentisera, validera och erkänna referenser oavsett storlek, form eller format,
  1. utveckla innovativa inlärningscentrerade undervisnings- och inlärningsmetoder,
  • inklusive tvärvetenskapligt, projektbaserat och kompetensbaserat lärande, s.k. lärandefabriker eller makerspaces32 och positiv utbildning33 ,
  • dra nytta av de europeiska kompetensramarna34 och verktyg som härrör från dem, t.ex. DigComp35 , EntreComp36 , FreenComp, LifeComp37 , GreenComp38 , Selfie för arbetsplatsförlagt lärande39 , Testa dina digitala färdigheter40 och det europeiska certifikatet för digital kompetens41 ,
  • utnyttja innovativ undervisningsutrustning och digital teknik såsom mooc-kurser, simulatorer, virtuell och förstärkt verklighet och artificiell intelligens, för både skolbaserat och arbetsplatsförlagt lärande,
  • främja spetskompetens för studerande42 genom insatser som uppmuntrar studerande inom yrkesutbildningen att utforska sin innovationspotential och kreativa potential43 , vilket leder till en god cirkel med fördelar för de studerande, lärarna/utbildarna och de yrkesskolor som kan integrera bästa praxis i de ordinarie programmen44 ,
  1. investera i grundläggande och fortsatt yrkesmässig utveckling för lärare och utbildare45 ,
  • För pedagogiska, tekniska, gröna och digitala färdigheter, inklusive sådana som behövs för online- och distansundervisning
  • Integrera mobilitet för lärare och utbildare i strategier för lärande, utveckling och internationalisering46 .
  • Stödja genomförandet av en kvalitetskultur som bygger på fastställda förvaltningssystem47 .
  1. Upprätt starka kvalitetssäkringsmekanismer.
  1. Upprätta effektiva återkopplingsfunktioner och system för uppföljning av utexaminerade
  • Inrätta förfaranden, mekanismer och instrument för effektiv återkoppling och översyn som en del av en strategisk lärandeprocess inom organisationen av yrkesutbildning för att stödja utvecklingen av ett högkvalitativt tillhandahållande och förbättra möjligheterna för studerande.
  • Möjliggöra en snabb anpassning av undervisningen baserat på effektiva system för uppföljning av utexaminerade48 .
  1. Tillhandahålla vägledning
  • Säkerställa vägledning av god kvalitet49 för både ungdomar och vuxna för att stödja deras karriär- och utbildningsval samt deras deltagande i livslångt lärande.
  • Tillhandahålla anpassat stöd till sårbara personer.
  • Göra det möjligt för vuxna att utnyttja sina rättigheter till utbildning.
  1. Validera tidigare lärande.
  • Validera färdigheter, oavsett hur de förvärvats, inklusive utanför formell utbildning: på arbetet, i hemmet eller genom volontärverksamhet50 , som en grund för individanpassad undervisning.

Kluster 2 – Samarbete och partnerskap

  1. Inrätta partnerskap mellan näringsliv och utbildningsinstitutioner.
  • Etablera ömsesidigt fördelaktiga förbindelser med näringslivet genom att inrätta långsiktiga partnerskap mellan näringsliv och utbildningsinstitutioner, bland annat för innovation och för att förutse kompetensbehoven.
  • Arbeta tillsammans för att kontinuerligt se över och uppdatera kursplanerna för att säkerställa att de är relevanta för de studerandes och arbetsmarknadens behov, särskilt när det gäller arbetsförlagt lärande och lärlingar.
  • Stödja företag, särskilt små och medelstora företag, med skräddarsydd utbildning för kompetensutveckling och omskolning
  • Samarbete med offentliga arbetsförmedlingar och det civila samhället för att utveckla kompetensen och omskola arbetslösa och personer utanför arbetskraften.
  • Stödja sektorsbaserat och regionalt samarbete, inbegripet anslutning till kompetenspakten51 , och stöd till genomförandet av denna.
  • Ge små och medelstora företag tekniskt stöd samt förse dem med bedömningar av kompetensbehov, verktyg och metoder.
  • Anordna arbetsplatsförlagt lärande, lärlingsplatser och praktikplatser för studerande, gemensam användning av utrustning samt utbyten av lärare och utbildare mellan företag och yrkesutbildningscentrum52 .
  1. Tillämpad forskning och innovation
  • Samarbeta med företag, särskilt små och medelstora företag, vid projekt för tillämpad forskning53 som omfattar studerande och personal inom yrkesutbildningen.
  • Utnyttja eller gemensamt skapa innovationsnav och teknikspridningscentrum54 för att stödja små och medelstora företags innovationsprocess med deltagande av studerande och personal inom yrkesutbildningen.
  • Bidra till att skapa och sprida ny kunskap55 .
  1. Internationalisering av yrkesutbildning och mobilitet utomlands
  • Utveckla strategisk planering för internationell verksamhet med nära koppling till yrkesskolans utveckling och kvaliteten på undervisnings- och inlärningsmetoderna56 .
  • Skapa stödstrukturer och inrätta stöd åtgärder för att främja och säkerställa kvaliteten när det gäller mobilitetsverksamheter inom yrkesutbildningen (inklusive virtuell mobilitet) bland partnerna i nätverket av yrkeskunskapscentrum, i enlighet med kvalitetsstandarderna för Erasmus57 .
  • Lansera initiativ för att mobilisera studerande, lärare och utbildare (inklusive företagsinterna utbildare) samt experter för att dra nytta av de möjligheter som Erasmus+-programmet (programområde 1) erbjuder för att delta i mobilitet utomlands.
  1. Främja entreprenörskunskap och entreprenörsinitiativ
  • Utveckling av en entreprenörskapskultur vid yrkesutbildningsorganisationer58 , vilket inbegriper ledare, personal, lärare och utbildare samt studerande59 .
  • Arbeta med lokala partner för att utveckla de studerandes entreprenörskunskaper och attityder för att kunna bemöta verkliga utmaningar i arbetslivet.
  • Tillhandahålla eller gå ihop med lokala företagsinkubatorer för yrkesstuderande för att utveckla deras entreprenörskapsinitiativ60 .
  1. Förbättra yrkesutbildningens attraktionskraft
  • genom att inleda och aktivt delta i kommunikationskampanjer och kommunikationsaktiviteter61 som syftar till att öka yrkesutbildningens attraktionskraft,
  • informera om arbetsmöjligheter genom yrkesutbildning och locka ungdomar och vuxna (inklusive elever i grund- och gymnasieskolan) till utbildningsvägar inom yrkesutbildningen,
  • inrätta ett internationellt campus för yrkesutbildning eller sommarläger62 som vänder sig till studerande, lärare och utbildare, ledare vid yrkesskolor och fackföreningar samt till personer som överväger framtida studiemöjligheter på yrkesutbildningsområdet. Dessa skulle kunna inriktas på särskilda yrkesområden, produkter eller tjänster samt på komplexa utmaningar av samhällelig och ekonomisk betydelse.
  1. Yrkestävlingar
  • Främja de studerandes deltagande i branschspecifika, nationella och internationella yrkestävlingar i syfte att förbättra attraktionskraften och spetskompetensen när det gäller yrkesutbildningen (t.ex. tävlingarna World Skills och/eller EuroSkills).

Kluster 3 – Styrning och finansiering

  1. Autonomi och effektivstyrning av yrkesutbildning
  • Utveckla yrkesutbildningsanordnarnas kapacitet att självständigt och på ett ansvarsfullt sätt fatta beslut om utbildningsfrågor, organisatoriska frågor, finansiella frågor, personalfrågor och andra frågor i samband med den verksamhet som de bedriver inom ramen för nationella bestämmelser63 .
  • Involvera berörda aktörer, särskilt företag, handelskammare, yrkes- och branschorganisationer, fackföreningar, nationella och regionala myndigheter och arbetsmarknadsparter, inbegripet företrädare för studerande, i styrningen av yrkesutbildningssystemen.
  1. En strategi för kompetensutveckling och kompetensstyrning
  • Aktivt engagera sig i de nationella och regionala kompetensstyrningssystemen.
  • Bidra med ett kompetensperspektiv i samband med utformningen av sysselsättnings- och socialpolitiken på lokal, regional, nationell och europeisk nivå.
  1. Gemensamt skapa kompetensekosystem
  • Mobilisera relevanta ekonomiska och sociala partner samt andra utbildningsinstitutioner för att engagera eller skapa lokala kompetensekosystem som syftar till att stödja innovation, strategier för smart specialisering, kluster och sektorer och värdekedjor (industriekosystem).
  • Genom att möjliggöra lokala kompetensekosystem bidrar man till att locka till sig utländska investeringar64 , genom att säkerställa att företag som investerar lokalt får kompetent personal i rätt tid.
  1. Utveckling av hållbara finansiella modeller
  • Kombinera offentlig och privat finansiering65 samt inkomstgenererande verksamhet och dra full nytta av resultatbaserade finansieringssystem (i förekommande fall).
  1. Dra full nytta av nationella och europeiska finansieringsinstrument.
  • Dessa kan omfatta stöd till utbildningsåtgärder, mobilitet för studerande och personal, verksamhet inom tillämpad forskning, infrastrukturinvesteringar för att modernisera yrkesutbildningscentrum med avancerad utrustning, genomförande av förvaltningssystem för att säkerställa spetskompetens och hållbarhet hos yrkesutbildningsorganisationer samt de tjänster som de tillhandahåller.

Projektet måste tydligt identifiera och motivera varje vald verksamhet och beskriva hur det arbete som ska utföras genom denna verksamhet konkret kommer att bidra till de relevanta arbetspaketen och till projektets övergripande mål.

Projekten ska tillämpa EU-omfattande instrument och verktyg66 när det är relevant.

Projekten måste utforma en långsiktig handlingsplan för ett stegvist införande av projektets förväntade resultat efter det att projektet har avslutats. Planen ska bygga på hållbara partnerskap mellan utbildningsanordnare och viktiga aktörer i branschen på lämplig nivå. Den bör även beskriva lämpliga ledningsstrukturer samt planer för skalbarhet och ekonomisk hållbarhet.

Den bör också se till att nätverket av yrkeskunskapscentrums arbete synliggörs på lämpligt sätt och får en bred spridning, bland annat på politisk nivå både på det nationella planet och på EU-nivå, och innehålla uppgifter om hur införandet kommer att genomföras på nationell och/eller regional nivå med relevanta partner. I handlingsplanen ska det också anges hur andra EU-finansieringsmöjligheter, och nationell och regional finansiering samt privat finansiering, kan stödja genomförandet av projektet.

Förväntat genomslag

Det gradvisa inrättandet och utvecklingen av europeiska nätverk av yrkeskunskapscentrum förväntas göra yrkesutbildningen mer lyhörd för att kunna anpassa tillhandahållandet av kompetens efter ekonomins och samhällets föränderliga behov och säkerställa att yrkesutbildningen spelar en central roll i insatserna för att hitta lösningar på de utmaningar som de snabbt föränderliga kompetensbehoven innebär.

Yrkeskunskapscentrum är en viktig del av kunskapstriangeln. Den nära samverkan mellan näringslivet, utbildningssektorn och forskningsvärlden och yrkeskunskapscentrumens centrala roll i att tillhandahålla färdigheter för att stödja innovation och smart specialisering innebär att de förväntas säkerställa färdigheter och kompetenser av hög kvalitet som leder till arbetstillfällen av god kvalitet och möjligheter under hela karriären som tillgodoser behoven hos en innovativ, inkluderande och hållbar ekonomi.

Genom att vara fast förankrade i ett regionalt/lokalt sammanhanget samtidigt som de är verksamma på transnationell nivå kommer yrkeskunskapscentrumen att bilda starka och varaktiga partnerskap mellan yrkesutbildningsinstitutioner och arbetslivet på nationell nivå och över gränserna. Detta kommer också att bidra till internationaliseringen av yrkesutbildningen genom att partner från hela världen förs samman. De kommer att syfta till ”uppåtgående konvergens” av spetskompetensen på yrkesutbildningsområdet, vilket skulle vara svårt att få till utan EU-incitament, tekniskt stöd och möjligheter till ömsesidigt lärande.

Genom att ge projektresultaten bred spridning på transnationell, nationell och/eller regional nivå och utforma en långsiktig plan för ett gradvist införande av projektresultaten med hänsyn till nationell och regional utveckling och strategier för smart specialisering, förväntas de individuella projekten engagera berörda aktörer både inom och utanför de deltagande organisationerna och säkerställa ett varaktigt genomslag även efter det att projektet har avslutats.

Tilldelningskriterier

Följande tilldelningskriterier är tillämpliga:

Projektets relevans (högsta poäng: 35)

  • Koppling till politiken: förslaget syftar till att upprätta och utveckla ett transnationellt samarbetsnätverk mellan yrkeskunskapscentrum med målet att främja spetskompetens på yrkesutbildningsområdet. Det innehåller en förklaring om hur målen för de politiska prioriteringarna i rådets rekommendation om yrkesutbildning för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft67 och i Osnabrückdeklarationen68 ska uppnås.
  • Samstämmighet: i vilken grad förslaget är baserat på en tillfredsställande behovsanalys, målen är tydligt fastställda och realistiska och berör frågor som är relevanta för de deltagande organisationerna och målgrupperna,
  • Verksamheter: De verksamheter som väljs ut från de tre klustren ska tydligt identifieras, beskrivas och kopplas till projektets övergripande mål.
  • Innovation: förslaget tar hänsyn till de senaste metoderna och teknikerna och leder till innovativa resultat och lösningar för yrkesutbildningsområdet i allmänhet eller för det geografiska sammanhang som projektet genomförs i (t.ex. innehåll, resultat, arbetsmetoder samt de organisationer och personer som deltar eller som förslaget riktas till).
  • Regional dimension: förslaget visar att det bidrar till regional utveckling, innovation och strategier för smart specialisering baserat på identifierade lokala/regionala behov och utmaningar i vart och ett av de deltagande länderna.
  • Samarbete och partnerskap: i vilken utsträckning förslaget på lämpligt sätt identifierar och involverar de mest relevanta partner som är nödvändiga för att förverkliga projektets mål och förklarar hur det kommer att upprätta starka och varaktiga förbindelser på både lokal och transnationell nivå mellan yrkesutbildningssamfundet och näringslivet (som kan representeras av kammare eller sammanslutningar), där samverkan är ömsesidig och gynnar alla parter.
  • Europeiskt mervärde: förslaget visar ett tydligt mervärde på individuell nivå (elever/studenter och/eller personal), institutionell nivå och systemnivå, som skapas genom resultat som projektets partner skulle ha svårt att uppnå utan europeiskt samarbete.
  • Internationalisering: förslaget visar att det bidrar till den internationella dimensionen av spetskompetens inom yrkesutbildning, bland annat genom strategier för att främja transnationell mobilitet för studerande och personal inom yrkesutbildningen och hållbara partnerskap.
  • Digital kompetens: i vilken utsträckning förslaget omfattar verksamhet som rör utveckling av digitala färdigheter (t.ex. kompetensprognoser, innovativa kursplaner och undervisningsmetoder, vägledning) för utveckling av digitala färdigheter.
  • Grön kompetens: i vilken utsträckning förslaget omfattar verksamhet (t.ex. kompetensprognoser, innovativa kursplaner och undervisningsmetoder, vägledning osv.) som rör omställning till en cirkulär och grön ekonomi.
  • Den sociala dimensionen: förslaget har ett övergripande tema som genomsyrar de olika insatserna, för att arbeta med mångfaldsfrågor och främja gemensamma värden, jämlikhet, jämställdhet, icke-diskriminering och social inkludering, även med avseende på personer med särskilda behov eller begränsade möjligheter.

Kvaliteten på projektets utformning och genomförande (högsta poäng: 25)

  • Samstämmighet: den övergripande projektutformningen säkerställer samstämmighet mellan de föreslagna projektmålen, verksamheterna och budgeten. Ansökan innehåller en samstämmig och omfattande uppsättning lämpliga typer av verksamhet och tjänster som ska tillgodose de kartlagda behoven och leda till de förväntade resultaten. Etapperna för förberedelse, genomförande, övervakning, användning av resultat, utvärdering och spridning är lämpligt utformade.
  • Verksamheter: Det arbete som ska utföras inom ramen för var och en av de verksamheter som valts ut från de tre klustren ska tydligt beskrivas i fråga om förväntade utfall/resultat, deras konkreta bidrag till de relevanta arbetspaketen och deras samstämmighet med projektets övergripande mål.
  • Metod: den föreslagna metodens kvalitet och genomförbarhet och huruvida den är ändamålsenlig för att uppnå de förväntade resultaten.
  • Förvaltning: samordnarens ledning och förmåga till samordning av transnationella nätverk håller hög kvalitet och visar gott ledarskap i en komplex miljö, och samordnaren säkerställer stabila ledningsarrangemang. Tidsplaner, organisation, uppgifter och ansvarsområden är väl definierade och realistiska. Det avsätts lämpliga resurser till varje verksamhet. Konkreta nyckeltal för verksamheten och en tidsplan för bedömning och uppnående har fastställts.
  • Budget: budgeten har de resurser som behövs för att projektet ska lyckas. Den är varken för stor eller för liten.
  • Arbetsplan: arbetsplanens kvalitet och ändamålsenlighet, även i vilken utsträckning de resurser som har avsatts för arbetspaketen överensstämmer med deras mål och resultat.
  • Finansiell kontroll och kvalitetskontroll: kontrollåtgärder (t.ex. fortlöpande kvalitetsbedömning, inbördes granskning, riktmärkning) och kvalitetsindikatorer garanterar att projektet genomförs med hög kvalitet och kostnadseffektivt. Utmaningar och risker med projektet är tydligt identifierade, och det vidtas lämpliga åtgärder för att hantera dem. Expertgranskningar planeras som en integrerad del av projektet. Dessa processer innefattar en oberoende extern bedömning efter halva tiden och vid projektets;
  • Om projektet omfattar mobilitetsverksamhet (för studerande och/eller personal):
    • Kvalitet när det gäller praktiska arrangemang, förvaltning och stödsystem.
    • I vilken grad denna verksamhet är lämplig för projektets syften och omfattar ett lämpligt antal deltagare.
    • Kvaliteten på arrangemang för att erkänna och validera deltagarnas läranderesultat, i linje med EU:s verktyg och principer för öppenhet och erkännande.

Kvaliteten på partnerskapet och samarbetsarrangemangen (högsta poäng: 20)

  • Sammansättning: projektet har en ändamålsenlig blandning av kompletterande deltagande organisationer med den profil, de kompetenser och den erfarenhet och sakkunskap som krävs för att genomföra alla aspekter av projektet. Varje partners roll måste tydligt identifieras och dess mervärde förklaras.
  • Uppåtgående konvergens: i vilken utsträckning partnerskapet sammanför organisationer som är verksamma inom yrkesutbildning eller inom arbetslivet och som befinner sig i olika skeden av utvecklingen av strategier för spetskompetens inom yrkesutbildning, och om det möjliggör ett smidigt och ändamålsenligt utbyte av expertis och sakkunskap mellan dessa partner.
  • Geografisk dimension: i vilken utsträckning partnerskapet omfattar relevanta partner från olika geografiska regioner, samt i vilken utsträckning sökanden har motiverat partnerskapets geografiska sammansättning och visat att den är relevant för att uppnå yrkeskunskapscentrumens mål, samt i vilken utsträckning partnerskapet är brett och lämpligt utformat vad gäller relevanta aktörer på lokal och regional nivå.
  • Deltagande av tredjeländer som inte är associerade till programmet: i förekommande fall, förklara tydligt hur medverkan av en organisation från ett tredjeland som inte är associerat till programmet ger projektet ett betydande mervärde.
  • Samarbete: Det föreslås en effektiv mekanism för att säkerställa bra samordning, beslutsfattande och kommunikation mellan de deltagande organisationerna, deltagarna och andra berörda intressenter.

Genomslag(högsta poäng: 20)

  • Utnyttjande: ansökan visar hur projektets resultat ska användas av partnerna och andra intressenter. Förslaget inbegriper metoder för att mäta användningen under och efter projektet.
  • Spridning: förslaget innehåller en tydlig plan för spridningen av resultat och omfattar lämpliga mål, verksamheter, verktyg, en relevant tidsplan och kanaler för att se till att resultaten och fördelarna verkligen sprids till intressenter, beslutsfattare, studievägledare, företag, unga studerande osv. under och efter projektet; Förslaget ska också ange vilka partner som kommer att ansvara för spridningsverksamheten.
  • Genomslag: Förslaget visar projektets potentiella genomslag
    • för deltagare och deltagande organisationer under och efter projektet,
    • utanför de organisationer och individer som direkt deltar i projektet samt dess potential att integreras i regional, nationell och/eller europeisk kompetensutveckling på yrkesutbildningsområdet.
  • Förslaget omfattar såväl åtgärder som tydligt definierade mål och indikatorer för att övervaka framsteg och utvärdera det genomslag som förväntas (på kort och lång sikt).
  • Hållbarhet: förslaget anger hur yrkeskunskapscentrumet kommer att upprättas och vidareutvecklas. Förslaget omfattar en långsiktig handlingsplan för ett stegvist införande av projektets förväntade resultat efter det att projektet har avslutats. Planen ska bygga på hållbara partnerskap mellan utbildningsanordnare och viktiga aktörer i branschen på lämplig nivå. Den bör även beskriva lämpliga ledningsstrukturer samt planer för skalbarhet och ekonomisk hållbarhet och ange ekonomiska resurser (EU-medel samt nationella och privata medel) för att säkerställa att projektets resultat och fördelar är hållbara på lång sikt.

Ansökningarna måste få minst 70 poäng (av sammanlagt 100 poäng) för att komma i fråga för finansiering, även med beaktande av den nödvändiga minimipoängen för de fyra tilldelningskriterierna: minst 18 poäng för kategorin ”projektets relevans”, minst 13 poäng för kategorierna ”kvaliteten på projektets utformning och genomförande” och 11 poäng för ”kvaliteten på partnerskapet och samarbetsarrangemangen” och ”genomslag”. Vid lika poäng kommer de högsta poängen för tilldelningskriteriet ”projektets relevans” att prioriteras, och därefter ”genomslag”.

I regel, och inom gränserna för gällande rättsliga ramar på nationell nivå och EU-nivå, gäller att resultaten ska göras tillgängliga i form av öppna lärresurser samt på relevanta plattformar för yrkes- och branschorganisationer och behöriga myndigheter. Förslaget ska innehålla en beskrivning av hur data, material, dokumentation och audiovisuella och sociala medieaktiviteter som tagits fram kommer att göras tillgängliga kostnadsfritt och marknadsföras genom öppna licenser, utan oproportionerliga begränsningar.

Spetskompetensstämpeln

De projektförslag som har utvärderats och som överstiger kvalitetströsklarna, med en total poäng som är lika med eller högre än 75 %, men som inte kan finansieras genom Erasmus+ på grund av att en tillgänglig budget saknas för denna ansökningsomgång, får tilldelas en spetskompetensstämpel som bekräftelse på att förslaget håller hög kvalitet och för att underlätta alternativ finansiering av projektet på nationell eller regional nivå.

Spetskompetensstämpeln är en märkning i form av ett kvalitetsintyg som tilldelas projektförslag som håller hög kvalitet men som inte kan finansieras inom Erasmus+ på grund av att medel saknas69 . Märkningen erkänner förslagets kvalitet och underlättar sökandet efter alternativ finansiering. Finansieringsorgan på nationell eller regional nivå kan besluta att finansiera stämpelinnehavarens projektförslag direkt eftersom det redan har utvärderats och anses hålla hög kvalitet av kommissionens oberoende experter, utan att behöva genomföra en ny uttömmande utvärdering. Tilldelningen av spetskompetensstämpeln kan också underlätta den alternativa finansieringen från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) eller Europeiska socialfonden+ (ESF+), i enlighet med artikel 73.4 i förordningen om gemensamma bestämmelser70 .

Sökande bör uppmärksamma att utfärdandet av en spetskompetensstämpel inte innebär någon garanti för automatisk alternativ finansiering, eftersom beslutet att potentiellt finansiera projektförslag med en sådan stämpel är helt upp till förvaltningsmyndigheterna för de sammanhållningspolitiska fonderna, inom ramen för Eruf eller ESF+, eller andra finansieringsorgan på nationell och regional nivå.

Om sökanden ger sitt förhandstillstånd i ansökningsformuläret kan uppgifterna i det projektförslag som tillhör den som tilldelats stämpeln delas med förvaltningsmyndigheterna för de sammanhållningspolitiska fonderna och andra potentiellt intresserade finansieringsorgan på nationell eller regional nivå via de nationella programkontoren, helt i enlighet med reglerna för att bevara förslagets konfidentialitet och skyddet av personuppgifter.

Vilka regler gäller för finansieringen?

Denna insats tillämpar en finansieringsmodell med enhetsbelopp. Enhetsbeloppets storlek fastställs för varje bidrag på grundval av den uppskattade budget för insatsen som föreslås av sökandena. Den beviljande myndigheten fastställer enhetsbeloppet för varje bidrag på grundval av förslaget, utvärderingsresultatet, finansieringsgrader och det högsta belopp som anges i ansökningsomgången.

Högsta EU-bidrag per projekt är 4 miljoner euro.

Hur fastställs projektets enhetsbelopp?

Sökanden ska fylla i en detaljerad budgettabell enligt ansökningsblanketten med beaktande av följande:

  1. Budgeten bör vid behov specificeras per bidragsmottagare och delas upp i enhetliga arbetspaket (t.ex. ”projektförvaltning”, ”utbildning”, ”anordnande av evenemang”, ”förberedelser och genomförande av mobilitet”, ”kommunikation och spridning”, ”kvalitetssäkring”).
  2. Förslaget ska innehålla en beskrivning av den verksamhet som ingår i varje arbetspaket.
  3. Förslaget ska innehålla en uppdelning av enhetsbeloppet, med uppgift om andelen per arbetspaket (och inom varje arbetspaket om den andel som tilldelats varje bidragsmottagare och anknuten enhet).
  4. De beskrivna kostnaderna får täcka personalkostnader, kostnader för resor och uppehälle, kostnader för utrustning och underleverantörer samt andra kostnader (t.ex. för informationsspridning, publicering eller översättning).

Förslagen kommer att utvärderas enligt standardförfaranden med hjälp av interna och/eller externa experter. Experterna kommer att bedöma förslagens kvalitet i förhållande till de krav som anges i ansökningsomgången och insatsens förväntade genomslag, kvalitet och effektivitet.

När förslagen har utvärderats kommer utanordnaren att fastställa enhetsbeloppet med beaktande av bedömningsresultaten. Enhetsbeloppet kommer att begränsas till högst 80 % av den uppskattade budget som fastställs efter utvärderingen.

Bidragsvillkoren (högsta bidragsbelopp, finansieringsgrad, totala bidragsberättigande kostnader osv.) kommer att fastställas i bidragsavtalet. Ekonomiskt stöd till tredje parter är inte tillåtet. Kostnader för volontärer och små och medelstora företag är tillåtna. Se del C i denna programhandledning, avsnittet ”Bidragsberättigande direkta kostnader”.

Projektresultaten kommer att utvärderas på grundval av slutförda verksamheter. Finansieringssystemet kommer att göra det möjligt att fokusera på resultat i stället för på bidraget, så att tonvikten läggs på kvalitet och i vilken utsträckning de mätbara målen har uppnåtts.

Förslaget måste inkludera kostnader för minst ett årligt möte (en företrädare för varje fullvärdig projektpartner) som anordnas av eller på initiativ av Europeiska kommissionen/Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kultur för utbyte av god praxis och ömsesidigt lärande mellan yrkeskunskapscentrum.

Närmare uppgifter anges i förlagan till bidragsavtal på EU-portalen för finansiering och anbud (Funding and Tender Opportunities Portal).

Tagged in:  Yrkesutbildning – studenter och personal