Genomförandet av strategier för yrkeskunskap har en framträdande plats i EU:s övergripande politiska agenda för kompetens och yrkesutbildning. Den europeiska kompetensagendan, det europeiska området för utbildning, rådets rekommendation om yrkesutbildning från 2020¹  samt Osnabrückdeklarationen²  innehåller alla mycket tydliga hänvisningar till yrkeskunnande som en drivkraft för reformer inom yrkesutbildningssektorn.

Initiativet om yrkeskunskapscentrum syftar till att bemöta denna politiska prioritering genom att stödja reformer inom yrkesutbildningssektorn, säkerställa högkvalitativa färdigheter och kompetenser som leder till sysselsättning av hög kvalitet och karriärmöjligheter, och tillgodose behoven hos en innovativ, inkluderande och hållbar ekonomi³ . Initiativet stöder också genomförandet av den europeiska gröna given, den nya digitala strategin, meddelandet om att locka kompetens och talang och de nya industri- och SMF-strategierna, eftersom kompetens är avgörande för att de ska lyckas.

Yrkeskunskapscentrumen verkar i ett givet lokalt sammanhang och skapar kompetensekosystem för innovation, regional utveckling och social inkludering, samtidigt som de samarbetar med yrkeskunskapscentrum i andra länder genom internationella samarbetsnätverk. 
Genom dessa inrättas en bottom-up-strategi för yrkeskunskap som omfattar en lång rad lokala aktörer som gör det möjligt för yrkesskolor att snabbt anpassa sin praktiska undervisning till förändrade ekonomiska och sociala behov.

De ger möjligheter till grundutbildning för ungdomar samt löpande kompetensutveckling och omskolning för vuxna genom ett flexibelt och aktuellt utbildningsutbud som tillgodoser behoven på en dynamisk arbetsmarknad, inom ramen för den gröna och den digitala omställningen. De fungerar som katalysatorer för lokal företagsutveckling och företagsinnovation genom att ha ett nära samarbete med företag (särskilt små och medelstora företag) i samband med projekt för tillämpad forskning, skapa kunskaps- och innovationsnav och stödja företagsinitiativ från studenternas sida.

Nätverken syftar till ”uppåtgående konvergens” för spetskompetens inom yrkesutbildningen. De kommer att vara öppna både för länder med välutvecklade system för hög kvalitet inom yrkesutbildning och för länder som arbetar med att utveckla liknande metoder, med syfte att utnyttja yrkesskolornas alla möjligheter att på ett proaktivt sätt stödja tillväxt och innovation.

Genom detta initiativ införs en ”europeisk dimension” för yrkeskunskap genom att stödja genomförandet av EU:s politik och insatser för yrkesutbildning som överenskommits med medlemsstaterna, arbetsmarknadens parter och yrkesutbildningsanordnare.

Begreppet ”yrkeskunskap” som föreslås här, kännetecknas av ett studerandeinriktat helhetsgrepp där yrkesutbildning

• är en integrerad del av kompetensekosystem⁴  som bidrar till regional utveckling⁵ , innovation⁶ , smart specialisering⁷  och klusterstrategier⁸  samt till specifika värdekedjor och industriekosystem.
• ingår i kunskapstriangeln⁹ , där yrkeskunskapscentrumen samarbetar nära med andra utbildningssektorer, forskarvärlden och näringslivet.
• gör det möjligt för studerande att förvärva både yrkesmässig (arbetsspecifik) kompetens och nyckelkompetenser¹⁰  genom ett högkvalitativt utförande som stöds av kvalitetssäkring,
• bygger upp innovativa former av partnerskap¹¹ ​​​​​​​ med arbetslivet och stöds av den fortlöpande yrkesmässiga utvecklingen av undervisnings- och utbildningspersonal, innovativa typer av pedagogik, mobilitet för studerande och personal samt strategier för internationalisering av yrkesutbildning.

Insatsens Mål

Denna åtgärd stöder det gradvisa inrättandet och utvecklingen av internationella samarbetsnätverk för yrkeskunskapscentrum.

Yrkeskunskapscentrumen kommer att verka på två nivåer:

1. På nationell nivå, där de med medverkan av en lång rad lokala aktörer skapar kompetensekosystem för lokal innovation, regional utveckling och social inkludering, samtidigt som de samarbetar med yrkeskunskapscentrum i andra länder genom internationella samarbetsnätverk.
2. På internationell nivå, där de sammanför yrkeskunskapscentrum som har ett gemensamt intresse av

• särskilda sektorer¹²  eller industriekosystem¹³ ,
• innovativa metoder för att hantera ekonomiska utmaningar och samhällsutmaningar (klimatförändringar, digitalisering, artificiell intelligens, målen för hållbar utveckling¹⁴ , integrering av migranter och missgynnade grupper, kompetensutveckling för lågutbildade osv.), eller
• innovativa metoder för att öka de befintliga yrkeskunskapscentrumens uppsökande verksamhet, kvalitet och effektivitet.

Nätverken kommer att sammanföra befintliga yrkeskunskapscentrum eller utveckla yrkeskunskapsmodellen genom att koppla samman partner från olika länder som har för avsikt att utveckla yrkeskunskapen i sina lokala sammanhang genom internationellt samarbete. De skulle t.ex. kunna bidra till genomförandefasen av det nya europeiska Bauhaus-initiativet genom att samarbeta med de lokalsamhällen som deltar i den lokala omvandling som främjas genom initiativet.

Yrkeskunskapscentrum kan vara befintliga yrkesskolor/yrkesutbildningsanordnare som strävar efter att uppnå spetskompetens genom att delta i de verksamheter som föreslås genom detta EU-initiativ. De kan också vara nyinrättade centrum som syftar till att tillhandahålla utmärkta utbildningserbjudanden och tjänster som är anpassade efter arbetsmarknadens behov.

Yrkesutbildningscentrumen uppnår sina mål genom att föra samman och arbeta nära med en uppsättning lokala/regionala partner, t.ex. anordnare av yrkesutbildning på grund- och fortsättningsnivå, lärosäten, bl.a. yrkeshögskolor och tekniska högskolor, forskningsinstitut, forskningscenter, innovationsbyråer, företag, andra arbetsgivare, kammare och sammanslutningar av dessa, arbetsmarknadsparter, sociala företag, sektorsråd för kompetensfrågor, yrkes-/branschorganisationer, nationella och regionala myndigheter och utvecklingsorgan, arbetsförmedlingar, kvalifikationsmyndigheter, organisationer för social integration och återintegrering osv.

Under ansökningsomgången kommer man således att stödja projekt som sammanför lokala eller regionala partner från olika länder som utvecklar en uppsättning verksamheter inom ramen för tre kluster: 1) Undervisning och lärande, 2) Samarbete och partnerskap, och 3) Styrning och finansiering.

Yrkeskunskapscentrumen ska tillämpa EU-omfattande instrument och verktyg¹⁵  när det är relevant.

De måste utforma en långsiktig handlingsplan för ett stegvist införande av projektets förväntade resultat efter det att projektet har avslutats. Planen ska bygga på hållbara partnerskap mellan utbildningsanordnare och viktiga aktörer på arbetsmarknaden på lämplig nivå. Den bör även beskriva lämpliga ledningsstrukturer samt planer för skalbarhet och ekonomisk hållbarhet.

Den bör också se till att nätverket av yrkeskunskapscentrums arbete synliggörs på lämpligt sätt och får en bred spridning, bland annat på politisk nivå både på det nationella planet och på EU-nivå, och innehålla uppgifter om hur införandet kommer att genomföras på nationell och/eller regional nivå med relevanta partner. I handlingsplanen ska det också anges hur andra EU-finansieringsmöjligheter, och nationell och regional finansiering samt privat finansiering, kan stödja genomförandet av projektet.

Du hittar en förteckning över redan finansierade yrkeskunskapscentrum på EU-portalen för finansiering och anbud (FTOP). Faktablad om de finansierade projekten finns också på webbplatsen för GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering¹⁶ .

Kriterier för bidragsberättigande

Projektförslag för yrkeskunskapscentrum ska uppfylla följande kriterier för att kunna beviljas bidrag från Erasmus+:

Vilka organisationer får delta? (Vem kan söka?)

För att vara berättigade till stöd måste de sökande (bidragsmottagare och anknutna enheter, i tillämpliga fall)

• vara rättsliga enheter (privata eller offentliga organ) och
• vara etablerade i något av de länder som får delta, dvs. i en EU-medlemsstat eller i ett tredjeland som är associerat till programmet,
• vara verksamma inom yrkesutbildning eller i arbetslivet.
• Organisationer som är verksamma inom yrkesutbildning eller i arbetslivet och som kommer från tredjeländer som inte är associerade till programmet får också delta – som bidragsmottagare, anknuten enhet eller associerad partner – men inte som samordnare.

Undantag: Organisationer från Belarus (region 2) och Ryska federationen (region 4) får inte delta i denna insats.

Med deltagande organisationer avses till exempel vara följande (icke-uttömmande förteckning):

• Yrkesutbildningsanordnare.
• Organisationer som företräder yrkesutbildningsanordnare.
• Företag, näringslivs- eller andra arbetsgivarorganisationer eller branschorganisationer.
• Nationella/regionala myndigheter som ansvarar för kvalifikationer.
• Forskningsinstitut.
• Innovationsinstitut.
• Myndigheter för regional utveckling.
• Internationella organisationer som är verksamma på yrkesutbildningsområdet.

Konsortiets sammansättning (De deltagande organisationernas antal och profil)

Partnerskapet måste inkludera minst åtta sökande (bidragsmottagare) från minst fyra EU-medlemsstater eller tredjeländer som är associerade till programmet.

Deltagarna från varje EU-medlemsstat eller tredjeland som är associerat till programmet måste inbegripa

1. minst en organisation som företräder företag, näringslivet, andra arbetsgivare eller en bransch och
2. minst en yrkesutbildningsanordnare (på gymnasienivå och/eller högskolenivå).

Anknutna enheter och associerade partner räknas inte in minimikonfiguration av konsortiet. De kan inte ha rollen som samordnande organisation.

Den samordnande organisationen måste ha sitt säte i en EU-medlemsstat eller ett tredjeland som är associerat till programmet.

Organisationer från tredjeländer som inte är associerade till programmet kan också delta som bidragsmottagare eller anknutna enheter, i den mån det kan visas att deras deltagande ger projektet ett väsentligt mervärde. De kan också delta som associerade partner.

Verksamhet som kan beviljas bidrag

Sökanden måste ta upp tre verksamhetskluster (med närmare uppgifter om de konkreta verksamheterna och förväntade resultaten). För varje kluster måste ett minsta antal verksamheter väljas från listan nedan:

• minst fyra verksamheter inom kluster 1 – Undervisning och lärande,
• minst tre verksamheter inom kluster 2 – Samarbete och partnerskap och
• minst två verksamheter inom kluster 3 – Styrning och finansiering.

Klustren beskrivs nedan i avsnittet ”Hur utformar jag mitt projekt?”.

Verksamheter inom yrkesutbildning på alla EQF-nivåer från 3 till 8, inbegripet gymnasieutbildning, eftergymnasial utbildning utom högre utbildning samt högre utbildning (t.ex. universitet för tillämpad vetenskap, polytekniska högskolor osv.) kan beviljas bidrag. Ansökningarna får dock inte bara omfatta verksamhet som riktas till studenter på eftergymnasial nivå. Om de inriktas på yrkesutbildning på eftergymnasial nivå (EQF-nivåerna 6–8) måste de omfatta minst en kvalifikationsnivå för yrkesutbildning på EQF-nivåerna 3–5 och ha en tydlig arbetsplatsförlagd lärandekomponent.

Geografisk plats (Plats för verksamheten)

Verksamheten måste äga rum i något av de bidragsberättigade länderna (se del A i denna handledning). 

Projektets varaktighet

Projekten bör i regel pågå 48 månader (förlängning är möjlig om det är vederbörligen motiverat och sker genom en ändring av bidragsavtalet).

Var ska ansökan lämnas?

Till Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kultur (Eacea) via EU-portalen för finansiering och anbud (FTOP).

Ansökningsomgångens id-nummer ERASMUS-EDU-2024-PEX-COVE.

Läs igenom de relevanta vanliga frågorna på FTOP innan du ansöker.

När ska ansökan lämnas in?

Bidragsansökan ska lämnas in senast den 7 maj kl. 17.00.00 (Brysseltid).

De sökande organisationerna kommer att bedömas enligt gällande uteslutnings- och urvalskriterier. Du hittar mer information i del C i handledningen.

Hur utformar jag mitt projekt?

Yrkeskunskapscentrum kännetecknas av att de tillämpar en systematisk strategi genom vilken yrkesskolorna aktivt bidrar till att skapa ”kompetensekosystem” tillsammans med ett stort antal andra lokala/regionala partner. Yrkeskunskapscentrumen förväntas gå mycket längre än att endast tillhandahålla yrkesutbildning av god kvalitet.

Nedan presenterar vi en förteckning över typiska verksamheter som tillhandahålls av yrkeskunskapscentrum. Projekten kommer att uppnå sina mål genom att bygga vidare på en kombination av dessa verksamheter (punktlistorna är vägledande exempel på möjliga insatser inom ramen för varje verksamhet)¹⁷ .

Beskrivning av klustren:

Kluster 1 – Undervisning och lärande

Verksamhet 1: Ge människor kompetens som är relevant för arbetsmarknaden

• genom att förutse framtida kompetensbehov med hjälp av effektiva metoder för att snabbt identifiera föränderliga arbetsmarknadsbehov¹⁸ ​​​​​​​ och matcha kompetensutveckling med arbetstillfällen, med beaktande av arbetet med branschspecifika strategier¹⁹ , i den mån det är relevant och en strategi finns tillgänglig,
• genom att fokusera både på tekniska färdigheter och nyckelkompetenser²⁰ ,
• genom att inkludera de färdigheter som krävs för den gröna och den digitala omställningen²¹ ,

Verksamhet 2: fullfölja en inkluderande strategi för livslångt lärande inom yrkesutbildning,

• genom att säkerställa utbildningsmöjligheter för människor i alla åldrar och oavsett socioekonomisk bakgrund²² ,
• genom att kombinera erbjudanden om grundläggande yrkesutbildningskvalifikationer och fortbildning för kompetenshöjning och omskolning som bygger på kompetensinventering²³ ,
• tillhandahålla yrkesutbildningsprogram på högre nivå, utveckla flexibla vägar och samarbetsmekanismer mellan yrkesskolor och lärosäten²⁴ ,

Verksamhet 3: utveckla kursplaner och kvalifikationer för yrkesutbildning för att möjliggöra flexibilitet och individualisering av genomförandet,

• genom att utveckla individuella utbildningsplaner²⁵  eller utbildningsvägar för varje student²⁶ , även för vuxna,
• integrera internationell mobilitet i utbildningssyfte²⁷  i kursplanerna, och säkerställa validering och erkänna läranderesultat som förvärvats utomlands,
• utforma kvalifikationer som integrerar både skolbaserade och arbetsplatsförlagda lärandekomponenter²⁸ ,
• utveckla europeiska grundläggande yrkesutbildningsprofiler²⁹  som bidrar till studenters och arbetstagares mobilitet, samtidigt som man ser till att denna erkänns, liksom insynen i, förståelsen av och överförbarheten hos läranderesultaten³⁰ ,
• utveckla och/eller använda  mikromeriter³¹ för att erkänna resultatet av korta lärandemöjligheter som anpassas efter ett samhälle och en arbetsmarknad som snabbt förändras,
• använda europeiska digitala referenser för lärande, som gör det enkelt att autentisera, validera och erkänna referenser oavsett storlek, form eller format,

Verksamhet 4: utveckla innovativa elevcentrerade undervisnings- och lärandemetoder,

• inklusive tvärvetenskapligt, projektbaserat och kompetensbaserat lärande, s.k. lärandefabriker eller makerspaces³² och positiv utbildning³³ ​​​​​​​,
• dra nytta av de europeiska kompetensramarna³⁴ ​​​​​​​ och verktyg som härrör från dem, t.ex. DigComp³⁵ , EntreComp³⁶ , FreenComp, LifeComp³⁷ , GreenComp³⁸ , Selfie för arbetsplatsförlagt lärande³⁹ , Testa dina digitala färdigheter⁴⁰  och det europeiska certifikatet för digital kompetens⁴¹ ,
• utnyttja innovativ undervisningsutrustning och digital teknik såsom mooc-kurser, simulatorer, virtuell och förstärkt verklighet och artificiell intelligens, för både skolbaserat och arbetsplatsförlagt lärande,
• främja ​​​​​​​spetskompetens för studerande⁴²  genom åtgärder som uppmuntrar studerande inom yrkesutbildningen att utforska sin innovationspotential och kreativa potential⁴³ , vilket leder till en god cirkel med fördelar för de studerande, lärarna/utbildarna och de yrkesskolor som kan integrera bästa praxis i de ordinarie programmen⁴⁴ .

Verksamhet 5: Investera i grundläggande och fortsatt yrkesmässig utveckling för lärare och utbildare⁴⁵

• För pedagogiska, tekniska, gröna och digitala färdigheter, inklusive sådana som behövs för online- och distansundervisning
• Integrera mobilitet för lärare och utbildare i strategier för lärande, utveckling och internationalisering⁴⁶ .
• Stödja genomförandet av en kvalitetskultur som bygger på fastställda förvaltningssystem⁴⁷ .

Verksamhet 6: Upprätt starka kvalitetssäkringsmekanismer.

• Baserat på europeiska verktyg och instrument såsom Eqavet.
• Arbeta mot en certifiering av utbildningsanordnare på grundval av standarder som utarbetats av relevanta nationella och/eller internationella standardiseringsorganisationer – t.ex. ISO 21001 eller EFQM, Europeiska stiftelsen för administration av kvalitetsfrågor (se även EVTA-märkningen för spetskompetens inom yrkesutbildningen).

Verksamhet 7: Upprätta effektiva återkopplingsfunktioner och system för uppföljning av utexaminerade,

• Inrätta förfaranden, mekanismer och instrument för effektiv återkoppling och översyn som en del av en strategisk lärandeprocess inom organisationen av yrkesutbildning för att stödja utvecklingen av ett högkvalitativt tillhandahållande och förbättra möjligheterna för studerande.
• Möjliggöra en snabb anpassning av undervisningen baserat på effektiva system för uppföljning av utexaminerade⁴⁸ .

Verksamhet 8: Tillhandahålla vägledning,

• Säkerställa vägledning av god kvalitet⁴⁹  för både ungdomar och vuxna för att stödja deras karriär- och utbildningsval samt deras deltagande i livslångt lärande.
• Tillhandahålla anpassat stöd till sårbara personer.
• Göra det möjligt för vuxna att utnyttja sina rättigheter till utbildning.

Övning 9: Validera tidigare lärande.

• Validera färdigheter, oavsett hur de förvärvats, inklusive utanför formell utbildning: på arbetet, i hemmet eller genom volontärverksamhet⁵⁰ , som en grund för individanpassad undervisning.

Kluster 2 – Samarbete och partnerskap

Verksamhet 10: Inrätta partnerskap mellan näringsliv och utbildningsinstitutioner.

• Etablera ömsesidigt fördelaktiga förbindelser med näringslivet genom att inrätta långsiktiga partnerskap mellan näringsliv och utbildningsinstitutioner, bland annat för innovation och för att förutse kompetensbehoven.
• Arbeta tillsammans för att kontinuerligt se över och uppdatera kursplanerna för att säkerställa att de är relevanta för de studerandes och arbetsmarknadens behov, särskilt när det gäller arbetsförlagt lärande och lärlingar.
• Stödja företag och andra arbetsgivare, särskilt små och medelstora företag, med skräddarsydd utbildning för kompetensutveckling och omskolning.
• Samarbete med offentliga arbetsförmedlingar och det civila samhället för att utveckla kompetensen och omskola arbetslösa och personer utanför arbetskraften.
• Stödja sektorsbaserat och regionalt samarbete, bland annat genom att ansluta sig till kompetenspakten⁵¹ , och skapa synergieffekter med sektorsstrategin, när det är relevant och en strategi finns tillgänglig.
• Ge små och medelstora företag tekniskt stöd samt förse dem med bedömningar av kompetensbehov, verktyg och metoder.
• Anordna arbetsplatsförlagt lärande, lärlingsplatser och praktikplatser för studerande, gemensam användning av utrustning samt utbyten av lärare och utbildare mellan företag och yrkesutbildningscentrum⁵² .

Verksamhet 11: Tillämpad forskning och innovation

• Samarbeta med företag, särskilt små och medelstora företag, vid projekt för tillämpad forskning⁵³  som omfattar studerande och personal inom yrkesutbildningen.
• Utnyttja eller gemensamt skapa innovationsnav och teknikspridningscentrum⁵⁴  för att stödja små och medelstora företags innovationsprocess med deltagande av studerande och personal inom yrkesutbildningen.
• Bidra till att skapa och sprida ny kunskap⁵⁵ .

Verksamhet 12: Internationalisering av yrkesutbildning och mobilitet utomlands

• Utveckla strategisk planering för internationell verksamhet med nära koppling till yrkesskolans utveckling och kvaliteten på undervisnings- och lärandemetoderna⁵⁶ .
• Skapa stödstrukturer och inrätta stöd åtgärder för att främja och säkerställa kvaliteten när det gäller mobilitetsverksamheter inom yrkesutbildningen (inklusive virtuella mobilitet) bland partnerna i nätverket av yrkeskunskapscentrum, i enlighet med kvalitetsstandarderna för Erasmus⁵⁷ .
• Lansera initiativ för att mobilisera studerande, lärare och utbildare (inklusive företagsinterna utbildare) samt experter för att dra nytta av de möjligheter som Erasmus+-programmet (programområde 1) erbjuder för att delta i mobilitet utomlands.

Verksamhet 13: Främja entreprenörskunskap och entreprenörsinitiativ

• Utveckling av en entreprenörskapskultur vid yrkesutbildningsorganisationer⁵⁸ , vilket inbegriper ledare, personal, lärare och utbildare samt studerande⁵⁹ .
• Arbeta med lokala partner för att utveckla de studerandes entreprenörskunskaper och attityder för att kunna bemöta verkliga utmaningar i arbetslivet.
• Tillhandahålla eller gå ihop med lokala företagsinkubatorer för yrkesstuderande för att utveckla deras entreprenörskapsinitiativ⁶⁰ .

Övning 14: Förbättra yrkesutbildningens attraktionskraft

• genom att inleda och aktivt delta i kommunikationskampanjer och kommunikationsaktiviteter⁶¹  som syftar till att öka yrkesutbildningens attraktionskraft,
• informera om arbetsmöjligheter genom yrkesutbildning och locka ungdomar och vuxna (inklusive elever i grund- och gymnasieskolan) till utbildningsvägar inom yrkesutbildningen,
• inrätta ett internationellt campus för yrkesutbildning eller sommarläger⁶²  som vänder sig till studerande, lärare och utbildare, ledare vid yrkesskolor och fackföreningar samt till personer som överväger framtida studiemöjligheter på yrkesutbildningsområdet. Dessa skulle kunna inriktas på särskilda yrkesområden, produkter eller tjänster samt på komplexa utmaningar av samhällelig och ekonomisk betydelse.

Verksamhet 15: Yrkestävlingar

• Främja de studerandes deltagande i branschspecifika, nationella och internationella yrkestävlingar i syfte att förbättra attraktionskraften och spetskompetensen när det gäller yrkesutbildningen (t.ex. tävlingarna World Skills och/eller EuroSkills). Observera att priser inte är en bidragsberättigande kostnad i budgeten.

Kluster 3 – Styrning och finansiering

Verksamhet 16: Autonomi och effektiv styrning av yrkesutbildning

• Utveckla yrkesutbildningsanordnarnas kapacitet att självständigt och på ett ansvarsfullt sätt fatta beslut om utbildningsfrågor, organisatoriska frågor, finansiella frågor, personalfrågor och andra frågor i samband med den verksamhet som de bedriver inom ramen för nationella bestämmelser⁶³ .
• Involvera berörda aktörer, särskilt företag, handelskammare, yrkes- och branschorganisationer, fackföreningar, nationella och regionala myndigheter och arbetsmarknadsparter, inbegripet företrädare för studerande, i styrningen av yrkesutbildningssystemen.

Verksamhet 17: En strategi för kompetensutveckling och kompetensstyrning

• Aktivt engagera sig i de nationella och regionala kompetensstyrningssystemen.
• Bidra med ett kompetensperspektiv i samband med utformningen av sysselsättnings- och socialpolitiken på lokal, regional, nationell och europeisk nivå.

Verksamhet 18: Gemensamt skapa kompetensekosystem

• Mobilisera relevanta ekonomiska och sociala partner samt andra utbildningsinstitutioner för att engagera eller skapa lokala kompetensekosystem som syftar till att stödja innovation, strategier för smart specialisering, kluster och sektorer och värdekedjor (industriekosystem).
• Genom att möjliggöra lokala kompetensekosystem bidrar man till att locka till sig utländska investeringar⁶⁴ , genom att säkerställa att företag som investerar lokalt får kompetent personal i rätt tid.

Övning 19: Utveckling av hållbara finansiella modeller

• Kombinera offentlig och privat finansiering⁶⁵  samt inkomstgenererande verksamhet och dra full nytta av resultatbaserade finansieringssystem (i förekommande fall).

Verksamhet 20: Dra full nytta av nationella och europeiska finansieringsinstrument.

• Dessa kan omfatta stöd till utbildningsåtgärder, mobilitet för studerande och personal, verksamhet inom tillämpad forskning, infrastrukturinvesteringar för att modernisera yrkesutbildningscentrum med avancerad utrustning, genomförande av förvaltningssystem för att säkerställa spetskompetens och hållbarhet hos yrkesutbildningsorganisationer samt de tjänster som de tillhandahåller.

Varje vald verksamhet måste tydligt identifieras och motiveras i ansökningsformuläret, där det också ska beskrivas hur det arbete som ska utföras genom denna verksamhet konkret kommer att bidra till de relevanta arbetspaketen och till projektets övergripande mål.

Förväntat genomslag

Det gradvisa inrättandet och utvecklingen av europeiska nätverk av yrkeskunskapscentrum förväntas göra yrkesutbildningen mer lyhörd för att kunna anpassa tillhandahållandet av kompetens efter ekonomins och samhällets föränderliga behov och säkerställa att yrkesutbildningen spelar en central roll i insatserna för att hitta lösningar på de utmaningar som de snabbt föränderliga kompetensbehoven innebär.

Yrkeskunskapscentrum är en viktig del av kunskapstriangeln. Den nära samverkan mellan näringslivet, utbildningssektorn och forskningsvärlden och yrkeskunskapscentrumens centrala roll i att tillhandahålla färdigheter för att stödja innovation och smart specialisering innebär att de förväntas säkerställa färdigheter och kompetenser av hög kvalitet som leder till arbetstillfällen av god kvalitet och möjligheter under hela karriären som tillgodoser behoven hos en innovativ, inkluderande och hållbar ekonomi.

Genom att vara fast förankrade i ett regionalt/lokalt sammanhanget samtidigt som de är verksamma på transnationell nivå kommer yrkeskunskapscentrumen att bilda starka och varaktiga partnerskap mellan yrkesutbildningsinstitutioner och arbetslivet på nationell nivå och över gränserna. Detta kommer också att bidra till internationaliseringen av yrkesutbildningen genom att partner från hela världen förs samman. De kommer att syfta till ”uppåtgående konvergens” av spetskompetensen på yrkesutbildningsområdet, vilket skulle vara svårt att få till utan EU-incitament, tekniskt stöd och möjligheter till ömsesidigt lärande.

Genom att ge projektresultaten bred spridning på transnationell, nationell och/eller regional nivå och utforma en långsiktig plan för ett gradvist införande av projektresultaten med hänsyn till nationell och regional utveckling och strategier för smart specialisering, förväntas de individuella projekten engagera berörda aktörer både inom och utanför de deltagande organisationerna och säkerställa ett varaktigt genomslag även efter det att projektet har avslutats.

Tilldelningskriterier

Följande tilldelningskriterier är tillämpliga:

Projektets relevans (högsta poäng: 35)

• Koppling till politiken: förslaget visar hur det gränsöverskridande samarbetsnätverket mellan yrkeskunskapscentrum kan bidra till målen för de politiska prioriteringarna i rådets rekommendation om yrkesutbildning för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft⁶⁶  och i Osnabrückdeklarationen⁶⁷ ​​​​​​​.
• EU:s värden: förslaget är relevant för respekten för och främjandet av gemensamma EU-värderingar såsom respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämställdhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna samt bekämpandet av all slags diskriminering.
• Förenlighet: i vilken grad förslaget är inriktat på ansökningsomgångens mål, samt i vilken grad målen i förslaget är tydligt definierade, realistiska och inriktade på frågor som är relevanta för de deltagande organisationerna, liksom i vilken grad förslaget ger en tillfredsställande behovsanalys.
• Verksamheter: i vilken utsträckning de verksamheter som väljs ut från de tre klustren är tydligt identifierade, beskrivna och kopplade till projektets övergripande mål.
• Innovation: förslaget tar hänsyn till de senaste metoderna och teknikerna och leder till innovativa resultat och lösningar för yrkesutbildningsområdet i allmänhet eller för det geografiska sammanhang som projektet genomförs i (t.ex. innehåll, produkter, arbetsmetoder samt de organisationer och personer som deltar eller som förslaget riktas till).
• Den regionala dimensionen: förslaget visar att det bidrar till regional utveckling och strategier för smart specialisering baserat på identifierade lokala/regionala utmaningar i vart och ett av de deltagande länderna.
• Samarbete och partnerskap: i vilken utsträckning förslaget på lämpligt sätt identifierar och involverar de mest relevanta partner som är nödvändiga för att förverkliga projektets mål och förklarar hur det kommer att upprätta starka och varaktiga förbindelser på både lokal och transnationell nivå mellan yrkesutbildningssamfundet och näringslivet (som kan representeras av kammare eller sammanslutningar), där samverkan är ömsesidig och gynnar alla parter.
• Europeiska mervärdet: förslaget visar ett tydligt mervärde på individuell nivå (elever/studenter och/eller personal), institutionell nivå och systemnivå, som skapas genom resultat som projektets partner skulle ha svårt att uppnå utan europeiskt samarbete.
• Internationalisering: förslaget visar att det bidrar till den internationella dimensionen av spetskompetens inom yrkesutbildning, bland annat genom strategier för att främja transnationell mobilitet för studerande och personal inom yrkesutbildningen och hållbara partnerskap.
• Digital kompetens: i vilken utsträckning förslaget omfattar verksamhet som rör utveckling av digitala färdigheter (t.ex. kompetensprognoser, innovativa kursplaner och undervisningsmetoder, vägledning) för utveckling av digitala färdigheter.
• Grön kompetens: i vilken utsträckning förslaget omfattar verksamhet (t.ex. kompetensprognoser, innovativa kursplaner och undervisningsmetoder, vägledning osv.) som rör omställning till en cirkulär och grön ekonomi.
• Social dimension: förslaget har ett övergripande tema som genomsyrar de olika åtgärderna, för att arbeta med mångfaldsfrågor och främja gemensamma värden, jämlikhet, inbegripet jämställdhet, icke-diskriminering och social inkludering, även med avseende på personer med särskilda behov/sämre förutsättningar.

Kvaliteten på projektets utformning och genomförande (högsta poäng: 25)

• Samstämmighet: projektets övergripande utformning säkerställer samstämmighet mellan projektets mål och verksamheter. Ansökan innehåller en samstämmig och omfattande uppsättning lämpliga typer av verksamhet och tjänster som ska tillgodose de kartlagda behoven och leda till de förväntade resultaten.
• Verksamheter: Det arbete som ska utföras inom ramen för var och en av de verksamheter som valts ut från de tre klustren ska tydligt beskrivas i fråga om förväntade utfall/resultat, deras konkreta bidrag till de relevanta arbetspaketen och till projektets övergripande mål.
• Metod: den föreslagna metodens kvalitet och genomförbarhet och huruvida den är ändamålsenlig för att uppnå de förväntade resultaten.
• Ledning: samordnarens ledning och förmåga till samordning av transnationella nätverk håller hög kvalitet och visar gott ledarskap i en komplex miljö, och samordnaren säkerställer stabila ledningsarrangemang. Tidsplaner, organisation, uppgifter och ansvarsområden är väl definierade och realistiska. Det avsätts lämpliga resurser till varje verksamhet. Konkreta nyckeltal för verksamheten och en tidsplan för bedömning och uppnående har fastställts.
• Budget: budgeten har de resurser som behövs för att lyckas. Den är varken för stor eller för liten och är proportionerlig i förhållande till förslagets omfattning. Förslaget är kostnadseffektivt och anslår lämpliga resurser till varje verksamhet.
• Arbetsplan: arbetsplanens kvalitet och ändamålsenlighet, även i vilken utsträckning de resurser som har avsatts för arbetspaketen överensstämmer med deras mål och resultat. Etapperna för förberedelse, genomförande, övervakning, användning av resultat, utvärdering och spridning är lämpligt utformade
• Kvalitetskontroll: Kontrollåtgärder (t.ex. fortlöpande kvalitetsbedömning, inbördes granskning, riktmärkning, osv.) och kvalitetsindikatorer garanterar att projektet genomförs med hög kvalitet. Utmaningar och risker med projektet är tydligt identifierade, och det vidtas lämpliga åtgärder för att hantera dem. Expertgranskningar planeras som en integrerad del av projektet. Dessa processer innefattar en oberoende extern bedömning efter halva tiden och vid projektets;
• Om projektet omfattar mobilitetsverksamhet (för studerande och/eller personal):
  • Kvalitet när det gäller praktiska arrangemang, förvaltning och stödsystem.
  • I vilken grad denna verksamhet är lämplig för projektets syften och omfattar ett lämpligt antal deltagare.
  • Kvaliteten på arrangemang för att erkänna och validera deltagarnas läranderesultat, i linje med EU:s verktyg och principer för öppenhet och erkännande.

Kvaliteten på partnerskapet och samarbetsarrangemangen (högsta poäng: 20)

• Sammansättning: projektet har en ändamålsenlig blandning av kompletterande deltagande organisationer med den profil, erfarenhet och sakkunskap som krävs för att genomföra alla aspekter av projektet, varje partners roll är tydligt fastställd och dess mervärde förklaras.
• Uppåtgående konvergens: i vilken utsträckning partnerskapet sammanför organisationer som är verksamma inom yrkesutbildning eller inom arbetslivet och som befinner sig i olika skeden av utvecklingen av strategier för spetskompetens inom yrkesutbildning, och om det möjliggör ett smidigt och ändamålsenligt utbyte av expertis och sakkunskap mellan dessa partner.
• Geografisk dimension: i vilken utsträckning partnerskapet omfattar relevanta partner från olika geografiska regioner, i vilken utsträckning sökanden har motiverat partnerskapets geografiska sammansättning och visat att den är relevant för att uppnå målen för yrkeskunskapscentrumen samt i vilken utsträckning partnerskapet är brett och lämpligt utformat vad gäller relevanta aktörer på lokal och regional nivå.
• Medverkan av tredjeländer som inte är associerade till programmet: medverkan av en organisation från ett tredjeland som inte är associerat till programmet ger i förekommande fall ger ett betydande mervärde för projektet.
• Samarbete: beslutsfattande och kommunikation mellan de deltagande organisationerna, deltagarna och andra berörda parter är tydligt och förnuftigt beskriven i detalj (t.ex. mötenas antal och tidpunkt, gruppernas sammansättning, syften och förväntade resultat osv.) samt illustreras i projektets Gantt-diagram/tidslinje.

Genomslag (högsta poäng: 20)

• Användning: ansökan visar hur projektets resultat ska användas av partnerna och andra intressenter. Förslaget inbegriper metoder för att mäta användningen under och efter projektet.
• Spridning: Förslaget innehåller en tydlig plan för spridningen av resultat och omfattar lämpliga mål, verksamheter, verktyg, tidsplaner, verktyg och kanaler för att se till att resultaten och fördelarna verkligen sprids till intressenter, beslutsfattare, yrkesvägledare, företag unga elever osv. under och efter projektet. Det ska också framgå vilka partner som ska ansvara för spridningen.
• Genomslag: Förslaget visar projektets potentiella genomslag
  • för deltagare och deltagande organisationer under och efter projektet,
  • utanför de organisationer och individer som direkt deltar i projektet samt dess potential att integreras i regional, nationell och/eller europeisk kompetensutveckling på yrkesutbildningsområdet.
• Förslaget omfattar såväl åtgärder som tydligt definierade mål och indikatorer för att övervaka framsteg och utvärdera det genomslag som förväntas (på kort och lång sikt).
• Hållbarhet: förslaget förklaras hur yrkeskunskapscentrumet kommer att vidareutvecklas, förslaget inbegriper en långsiktig handlingsplan för ett stegvist införande av projektets förväntade resultat och hållbara partnerskap mellan utbildningsanordnare och viktiga intressenter i branschen på lämplig nivå. I planen identifieras också lämpliga ledningsstrukturer samt planer för skalbarhet och ekonomisk hållbarhet och ange ekonomiska resurser (EU-medel samt nationella och privata medel) för att säkerställa att projektets resultat och fördelar är hållbara på lång sikt.

Ansökningarna måste få minst 70 poäng för att komma i fråga för finansiering, (av 100 poäng totalt) även med beaktande av den nödvändiga minimipoängen för de fyra tilldelningskriterierna: (dvs. minst 18 poäng för kategorin ”Projektets relevans”, minst 13 poäng för kategorin ”Kvaliteten på projektets utformning och genomförande” och 11 poäng för kategorierna ”projektgruppens och samarbetsarrangemangens kvalitet” och ”genomslag”,

Förslag med samma antal poäng prioriteras efter de poäng som förslagen har tilldelats för kriteriet ”Relevans”. Om förslagen har tilldelats lika många poäng för detta kriterium baseras prioriteringen på poängen för kriteriet ”Kvaliteten på projektets utformning och genomförande”. Om förslagen har tilldelats lika många poäng för detta kriterium baseras prioriteringen på poängen för kriteriet ”Genomslag”.

Om det inte går att prioritera mellan förslagen på det sätt som anges ovan kan projektportföljen i stort, förväntade positiva synergier mellan projekt eller andra faktorer kopplade till målen för ansökningsomgången beaktas för fastställa prioriteringen. Dessa faktorer dokumenteras i panelrapporten. 

I regel, och inom gränserna för gällande rättsliga ramar på nationell nivå och EU-nivå, gäller att resultaten ska göras tillgängliga i form av öppna lärresurser samt på relevanta plattformar för yrkes- och branschorganisationer och behöriga myndigheter. Förslaget ska innehålla en beskrivning av hur data, material, dokumentation och audiovisuella och sociala medieaktiviteter som tagits fram kommer att göras tillgängliga kostnadsfritt och marknadsföras genom öppna licenser, utan oproportionerliga begränsningar.

Spetskompetensstämpeln

De projektförslag som har utvärderats och som överstiger kvalitetströsklarna, med en total poäng som är lika med eller högre än 75 %, men som inte kan finansieras genom Erasmus+ på grund av att en tillgänglig budget saknas för denna ansökningsomgång, får tilldelas en spetskompetensstämpel som bekräftelse på att förslaget håller hög kvalitet och för att underlätta alternativ finansiering av projektet på nationell eller regional nivå.

Spetskompetensstämpeln är en märkning i form av ett kvalitetsintyg som tilldelas projektförslag som håller hög kvalitet men som inte kan finansieras inom Erasmus+ på grund av att medel saknas⁶⁸ . Märkningen erkänner förslagets kvalitet och underlättar sökandet efter alternativ finansiering. Finansieringsorgan på nationell eller regional nivå kan besluta att finansiera stämpelinnehavarens projektförslag direkt eftersom det redan har utvärderats och anses hålla hög kvalitet av kommissionens oberoende experter, utan att behöva genomföra en ny uttömmande utvärdering. Tilldelningen av spetskompetensstämpeln kan också underlätta den alternativa finansieringen från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) eller Europeiska socialfonden+ (ESF+), i enlighet med artikel 73.4 i förordningen om gemensamma bestämmelser⁶⁹ .

Sökande bör uppmärksamma att utfärdandet av en spetskompetensstämpel inte innebär någon garanti för automatisk alternativ finansiering, eftersom beslutet att potentiellt finansiera projektförslag med en sådan stämpel är helt upp till förvaltningsmyndigheterna för de sammanhållningspolitiska fonderna, inom ramen för Eruf eller ESF+, eller andra finansieringsorgan på nationell och regional nivå.  

Om sökanden ger sitt förhandstillstånd i ansökningsformuläret kan uppgifterna i det projektförslag som tillhör den som tilldelats stämpeln delas med förvaltningsmyndigheterna för de sammanhållningspolitiska fonderna och andra potentiellt intresserade finansieringsorgan på nationell eller regional nivå via de nationella programkontoren, helt i enlighet med reglerna för att bevara förslagets konfidentialitet och skyddet av personuppgifter.

Vilka regler gäller för finansieringen?

Denna insats tillämpar en finansieringsmodell med enhetsbelopp. Enhetsbeloppets storlek fastställs för varje bidrag på grundval av den uppskattade budget för insatsen som föreslås av sökanden. Beloppet fastställs av den beviljande myndigheten på grundval av den beräknade projektbudgeten, utvärderingsresultatet och en finansieringsgrad på 80 %.

Högsta EU-bidrag per projekt är 4 miljoner euro.

Ekonomiskt stöd till tredje part i form av bidrag eller priser är inte tillåtet.

Kostnader för volontärer är tillåtna. De ska ha formen av enhetskostnader enligt definitionen i kommissionens beslut om enhetskostnader för volontärer⁷⁰ .

Enhetskostnader för små och medelstora företag för ägare av sådana företag är tillåtna. De ska ha formen av enhetskostnader enligt definitionen i kommissionens beslut om enhetskostnader för ägare av små och medelstora företag⁷¹ .

Det relevanta arbetspaketet bör inkludera kostnader för minst ett årligt möte (en företrädare för varje fullvärdig projektpartner) som anordnas av eller på initiativ av Europeiska kommissionen/Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kultur för utbyte av god praxis och ömsesidigt lärande mellan yrkeskunskapscentrum.

Hur fastställs projektets enhetsbelopp?

Sökanden ska fylla i en detaljerad budgettabell enligt ansökningsblanketten med beaktande av följande:

1. Budgeten bör vid behov specificeras per bidragsmottagare och delas upp i enhetliga arbetspaket (t.ex. ”projektförvaltning”, ”utbildning”, ”anordnande av evenemang”, ”förberedelser och genomförande av mobilitet”, ”kommunikation och spridning”, ”kvalitetssäkring”).
2. Förslaget ska innehålla en beskrivning av den verksamhet som ingår i varje arbetspaket.
3. Förslaget ska innehålla en uppdelning av enhetsbeloppet, med uppgift om andelen per arbetspaket (och inom varje arbetspaket om den andel som tilldelats varje bidragsmottagare och anknuten enhet).
4. De beskrivna kostnaderna får täcka personalkostnader, kostnader för resor och uppehälle, kostnader för utrustning och underleverantörer samt andra kostnader (t.ex. för informationsspridning, publicering eller översättning).

Förslagen kommer att utvärderas enligt standardförfaranden med hjälp av interna och/eller externa experter. Experterna kommer att bedöma förslagens kvalitet i förhållande till de krav som anges i ansökningsomgången och insatsens förväntade genomslag, kvalitet och effektivitet.

När förslagen har utvärderats kommer utanordnaren att fastställa enhetsbeloppet med beaktande av bedömningsresultaten.

Bidragsvillkoren (högsta bidragsbelopp, finansieringsgrad, totala bidragsberättigande kostnader osv.) kommer att fastställas i bidragsavtalet. Se del C i denna programhandledning, avsnittet ”Bidragsberättigande direkta kostnader”.

Projektresultaten kommer att utvärderas på grundval av slutförd verksamhet. Finansieringssystemet kommer att göra det möjligt att fokusera på resultat i stället för på bidraget, så att tonvikten läggs på kvalitet och i vilken utsträckning de mätbara målen har uppnåtts.

Närmare uppgifter anges i förlagan till bidragsavtal på EU-portalen för finansiering och anbud (Funding and Tender Opportunities Portal).​​​​​​​​​​​​​​

Footnote

1. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A32020H1202%2801%29. ↩ back
2. https://www.cedefop.europa.eu/files/osnabrueck_declaration_eu2020.pdf. ↩ back
3. Se broschyren Yrkesutbildning: Kompetens för i dag och för framtiden. ↩ back
4. Kompetensekosystem definieras som regionala eller branschvisa sociala formationer där mänsklig kapacitet utvecklas och utnyttjas för produktiva ändamål (Finegold 1999). Deras grundläggande inslag är företagsmiljöer och därmed förknippade affärsmodeller, institutionella/politiska ramar, sätt att anställa arbetstagare, arbetstillfällenas struktur samt den kompetensnivå och de system som behövs för att de ska skapas (Buchanan et al. ). 2001). Se handledningen A guide to the skill ecosystem approach to workforce development. ↩ back
5. Regional utvecklingspolitik – regional utveckling är ett brett begrepp, men kan ses som en allmän insats för att minska regionala skillnader genom att stödja (sysselsättnings- och välfärdsskapande) den ekonomiska verksamheten i olika regioner. ↩ back
6. Innovation är införandet av en ny eller avsevärt förbättrad produkt (vara eller tjänst) eller process, en ny marknadsföringsmetod eller en ny organisationsmetod i samband med affärsmetoder, arbetsplatsorganisation eller yttre förbindelser. ↩ back
7. Smart specialisering är en platsbaserad strategi som kännetecknas av att strategiska insatsområden fastställs på grundval både av en analys av ekonomins starka sidor och potential och en process för att hitta entreprenörer med ett brett deltagande av berörda parter. Den är utåtblickande och har en helhetssyn på innovation. ↩ back
8. Industriella kluster är grupper med specialiserade företag, ofta små och medelstora företag, och andra stödjande aktörer på en plats, som har ett nära samarbete. Det finns omkring 3 000 specialiserade kluster i Europa. I EU:s förnyade industripolitik erkänns kluster som ett kraftfullt verktyg för att stödja industriell innovation. Se Europeiska plattformen för klustersamarbete. ↩ back
9. Se publikationen Education in the knowledge triangle. ↩ back
10. Enligt definitionen i rådets rekommendation av den 22 maj 2018 om nyckelkompetenser för livslångt lärande. ↩ back
11. Se ETF:s arbete med offentlig-privata partnerskap för inkluderande kompetensutveckling. ↩ back
12. Se till exempel arbetet i det jordbruksrelaterade Europeiska innovationspartnerskapet (EIP-AGRI) för att främja ett konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk och skogsbruk. ↩ back
13. Se de 14 industriekosystem som beskrivs i kommissionens meddelande om uppdatering av industristrategin 2020, liksom SWD(2021) 351, den årliga rapporten om den inre marknaden 2021. ↩ back
14. Se Berlindeklarationen om utbildning för målen för hållbar utveckling. ↩ back
15. Till exempel EQF, Eqavet, rådets rekommendation om en europeisk ram för ändamålsenliga lärlingsutbildningar av god kvalitet och rådets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande osv. ↩ back
16. https://ec.europa.eu/social/BlobServlet?docId=25692&langId=en https://ec.europa.eu/social/BlobServlet?docId=25693&langId=en

    https://ec.europa.eu/social/BlobServlet?docId=26252&langId=en

    https://ec.europa.eu/social/BlobServlet?docId=26951&langId=en ↩ back

17. Kan också kompletteras med annan verksamhet som parterna kommer överens om. ↩ back
18. Se Cedefops arbete om Kompetenser för arbetsmarknaden och Kompetensmatchning. ↩ back
19. https://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=1415&langId=en.  ↩ back
20. Enligt definitionen i rådets rekommendation av den 22 maj 2018 om nyckelkompetenser för livslångt lärande. ↩ back
21. Se Cedefops publikationer om ett mer digitalt, grönare och motståndskraftigt samhälle, grön sysselsättning och kompetensomvandling och ESCO:s taxonomi för kompetens för den gröna omställningen.  ↩ back
22. ILO:s vägledning om att göra yrkesutbildning och kompetensutveckling inkluderande för alla. ↩ back
23. Även på grundval av befintliga verktyg för kompetensinventeringar, såsom de som tillhandahålls genom Cedefops OVATE-verktyg samt andra kompetensinitiativ som syftar till att tillhandahålla utbildning av relevans för arbetsmarknaden (t.ex. kompetenspakten och branschspecifika strategier). ↩ back
24. Se processmodellen för samarbetet mellan yrkesskolor och lärosäten och den kommande OECD-studien Pathways to Professions: Understanding higher vocational and professional tertiary education systems. ↩ back
25. Se Michele Schweisfurthas artikel ”Learner-Centred Education in International Perspective”. ↩ back
26. Se Finlands exempel. ↩ back
27. Inbegripet ”internationalisering på hemmaplan”, som definieras som ”en avsiktlig integrering av internationella och interkulturella dimensioner i den formella och informella kursplanen för alla studenter i inhemska inlärningsmiljöer”. Se Beelen & Jones, 2015. ↩ back
28. Se ETF:s publikation A handbook for policy makers and social partners om arbetsplatsförlagt lärande. ↩ back
29. Europeiska grundläggande yrkesutbildningsprofiler beskriver olika uppsättningar av viktiga läranderesultat som motsvarar yrkesprofiler som är gemensamma och relevanta för nationella yrkesutbildningsprogram i EU-länderna inom specifika yrkesområden. ↩ back
30. Se Cedefop-studien Comparing Vocational Education and Training Qualifications. ↩ back
31. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A32022H0627%2802%29&qid=1656349729862. ↩ back
32. Makerspaces är samarbetsforum för skapande, lärande, utforskning och utbyte (se JRC:s rapport). ↩ back
33. Se rapporten The state of positive education och det internationella nätverket för positiv utbildning, IPEN. ↩ back
34. Se Margherita Bacigalupos avhandling om kompetensramar som styrningsverktyg. ↩ back
35. Den europeiska ramen för digital kompetens. ↩ back
36. EntreComp, ramen för entreprenörskompetens. ↩ back
37. Den europeiska ramen för personlig och social nyckelkompetens samt nyckelkompetens för att lära att lära. ↩ back
38. Se den europeiska ramen för hållbarhetskompetens, ”GreenComp”, och Unesco-Unevocs Greening Technical and Vocational Education and Training: A Practical Guide for Institutions. ↩ back
39. All information om Selfie för arbetsplatsförlagt lärande online. ↩ back
40. Se Testa dina digitala färdigheter | ↩ back
41. Det europeiska certifikatet för digital kompetens är en åtgärd som planeras inom ramen för handlingsplanen för digital utbildning. ↩ back
42. Se exemplet med det nederländska initiativet för spetskompetens inom yrkesutbildningen. ↩ back
43. JRC har undersökt hur kreativitet främjas inom livslångt lärande, inklusive på yrkesutbildningsområdet. ↩ back
44. För exempel, se tabell 3 i JRC:s studie Creativity – a transversal skill for lifelong learning. ↩ back
45. Se Cedefops arbete om lärares och utbildares yrkesmässiga utveckling. ↩ back
46. Se rådets slutsatser om förbättrad rörlighet för lärare och utbildare, särskilt den europeiska rörligheten, i deras grundutbildning och fortbildning. ↩ back
47. Se även EU-initiativet om lärarakademier. ↩ back
48. Se uppföljning av utbildnings- och karriärvägarna för yrkesutbildade för att förbättra kvaliteten på tillhandahållandet av yrkesutbildning, Mapping of VET graduate tracking measures, liksom Mapping the state of graduate tracking policies and practices och rådets rekommendation om uppföljning av utexaminerade. ↩ back
49. Se Euroguidance-nätverket, rådets resolution om att förbättra rollen för livslångt lärande i strategier för livslångt lärande, publikationen Investing in career guidance, liksom Cedefops arbete om livslångt lärande. ↩ back
50. Se Cedefops arbete om validering av icke-formellt och informellt lärande, liksom rådets rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande. ↩ back
51. Se Kompetenspakten ↩ back
52. Kan omfatta inrättande och drift av utbildningsallianser (se den österrikiska modellen) och utbildningscentrum mellan företag (ITC) (se den tyska modellen). Se även det nederländska exemplet på partnerskap mellan näringsliv och utbildningsinstitutioner inom IKT-sektorn. ↩ back
53. Se exemplet med kanadensiska högskolor och institut som använder tillämpad forskning för att stärka sin förmåga att åstadkomma innovation och utnyttja sina starka förbindelser med industrin och samhället, publikationen från National Centre for Vocational Education Research (NCVER) Developing VET applied research: steps towards enhancing VET's role in the innovation system as well as SMEs and TAFEs collaborating through applied research for growth ↩ back
54. Se exemplet från Fraunhofer om överföring av kunskap från institutens forskning till privata företag. ↩ back
55. Se EU valorisation policy: making research results work for society ↩ back
56. Se GO-international, A practical guide on strategic internationalisation in VET. ↩ back
57. Se kvalitetsstandarder för Erasmus – mobilitetsprojekt – yrkesutbildning, vuxna, skolor och modeller för mobilitets- och lärandeavtal. ↩ back
58. Se Unesco-Unevocs publikation Practical guide on Entrepreneurial learning for TVET institutions. ↩ back
59. Se EntreComp: ramen för ingenjörskompetens. Se JA Europe om att förbereda människor för sysselsättning och entreprenörskap. ↩ back
60. Se slutrapporten Entrepreneurship in Vocational Education and Training, exemplet med Österrikes nationella handlingsplan för utbildning i entreprenörskap och A guide for fostering entrepreneurship education. ↩ back
61. Se exemplet med den tyska Sommer der Berufsausbildung. ↩ back
62. Se exemplen med ett sommarläger, ett teknikläger och ett sommarläger för barn med funktionsnedsättning. ↩ back
63. Med beaktande av den pedagogiska och finansiella självständigheten samt självständigheten i den operativa förvaltningen, anpassad till effektiva mekanismer för ansvarsskyldighet. Se även Georg Spöttl, Autonomy of (Vocational) Schools as an Answer to Structural Changes. ↩ back
64. Se exemplen från Kanada och Singapore. ↩ back
65. Se OECD:s Education GPS och rapporten Funding Mechanisms for Financing Vocational Training: An Analytical Framework. ↩ back
66. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32020H1202(01)&from=SV ↩ back
67. https://www.cedefop.europa.eu/files/osnabrueck_declaration_eu2020.pdf ↩ back
68. Artikel 32.3 i Erasmus+-förordningen 2021–2027. ↩ back
69. EUR-Lex - 32021R1060 - SV - EUR-Lex (europa.eu). ↩ back
70. https://ec.europa.eu/info/funding-tenders/opportunities/docs/2021-2027/common/guidance/unit-cost-decision-volunteers_en.pdf. ↩ back
71. unit-cost-decision-sme-owners-natural-persons_en.pdf (europa.eu). ↩ back