Skip to main content

Erasmus+

EU programme for education, training, youth and sport
Search the guide

Innovationsallianser

Innovationsallianser syftar till att stärka Europas innovationskapacitet genom att främja innovation via samarbete och kunskapsflöden inom högskoleutbildning, yrkesutbildning (både grundläggande och fortsatt) och i det bredare socioekonomiska sammanhanget, inbegripet forskning.

De syftar även till att främja tillhandahållandet av nya färdigheter och åtgärda kompetensglapp genom att utforma och skapa nya kursplaner för högskoleutbildning och yrkesutbildning som stöder utvecklingen av initiativkraft och entreprenörstänkande i EU.

Insatsens mål

Partnerskapen ska genomföra samstämmig och omfattande sektorsspecifik eller sektorsövergripande verksamhet som ska gå att anpassa till den framtida kunskapsutvecklingen i EU.

För att främja innovation kommer fokus att ligga på talang- och kompetensutveckling. För det första har digitala kompetenser blivit allt viktigare för alla jobbprofiler på hela arbetsmarknaden. För det andra behöver omställningen till en cirkulär och grönare ekonomi underbyggas genom förändringar av kvalifikationer och nationella utbildningar för att tillgodose de växande behoven av grön kompetens och hållbar utveckling. För det tredje kräver den dubbla digitala och gröna omställningen ett påskyndat införande av ny teknik, särskilt inom de mest innovativa deep tech-områdena, inom alla sektorer av vår ekonomi och vårt samhälle.

Innovationsallianser kan ansöka om en eller båda följande delar (en organisation kan vara involverad i flera förslag).

Del 1: Allianser för utbildning och företag

Allianser för utbildning och företag är transnationella, strukturerade och resultatdrivna projekt i vilka partnerna har gemensamma mål och samarbetar för att främja innovation, nya färdigheter, initiativförmåga och entreprenörstänkande.

De syftar till att främja innovation inom högskoleutbildning, yrkesutbildning, företag och det bredare socioekonomiska sammanhanget. Innovationspartnerskap ska bland annat ta itu med samhälleliga och ekonomiska utmaningar såsom klimatförändringar, demografiska förändringar, digitalisering, framväxten av ny omvälvande teknik såsom artificiell intelligens och snabba förändringar på arbetsmarknaden genom social innovation, stärkande av samhällets motståndskraft och innovation på arbetsmarknaden.

Allianser för utbildning och företag sammanför företag och högskole- och yrkesutbildningsanordnare som arbetar i partnerskap. De kan vara verksamma inom en eller flera ekonomiska sektorer och bygger upp stabila och hållbara förbindelser. Deras innovativa och transnationella karaktär genomsyrar alla aspekter av verksamheten. Varje partnerskap måste omfatta minst en yrkesutbildningsorganisation och en högskoleorganisation, men de kan inrikta sig på båda eller endast ett av dessa utbildningsområden. Samarbetet mellan yrkesutbildningsorganisationer och organisationer för högre utbildning bör vara relevant och gynna båda sektorerna.

Innovationsallianser ska uppnå ett eller flera av följande mål:

  • Främja nya, innovativa och ämnesövergripande metoder för undervisning och lärande: främja innovation i utformning och tillhandahållande av utbildning, undervisningsmetoder, bedömningstekniker, lärandemiljöer och/eller utveckling av nya färdigheter.
  • Stödja kompetensutveckling inom deep tech-områdena Stödja Europas innovationskapacitet genom att bredda Europas talangreserv inom denna nya, omvälvande teknik.
  • Främja inrättandet av företagskuvöser vid utbildningsinstitutioner i hela Europa.
  • Främja företagens samhällsansvar (t.ex. rättvisa, inkludering, klimatförändringar, miljöskydd och hållbar utveckling).
  • Främja initiativförmåga och entreprenörsanda, entreprenörstänkande och entreprenörskompetens hos studerande, lärare och annan personal, i linje med ramverket för entreprenörskompetens1
  • Förbättra kvaliteten på och relevansen hos färdigheter som utvecklas och certifieras via utbildningssystemen (inbegripet nya färdigheter och åtgärder för att motverka kompetensglapp).
  • Underlätta kunskapsflöden och gemensamt kunskapsbygge mellan högskolor och yrkesskolor, forskningsinstitut, den offentliga sektorn och näringslivet.
  • Bygga upp och stödja ändamålsenliga högskole- och yrkesutbildningssystem, som samverkar, är inkluderande och bidrar till innovation.

Del 2: Allianser För Branschsamverkan Kring Kompetens (Genomförande Av Den Berörda Strategin2 )

Allianserna för branschsamverkan kring kompetens syftar till att utforma nya strategiska metoder och inleda samarbeten för konkreta lösningar när det gäller kompetensutveckling – både på kort och på medellång sikt – inom områden där kompetenspakten, som är en viktig del av den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft, genomförs. Paktens främsta mål är att mobilisera och skapa incitament för alla berörda aktörer att vidta konkreta åtgärder för kompetensutveckling och omskolning av arbetskraften genom att göra gemensamma insatser och inrätta partnerskap, även på EU-nivå, för att tillgodose arbetsmarknadens behov och stödja den gröna och digitala omställningen samt kompetens- och tillväxtstrategier på nationell, regional och lokal nivå. De resultat som uppnås genom allianserna för branschsamverkan kring kompetens – dvs. kompetensinventering, kompetensstrategier, yrkesprofiler, utbildningsprogram och långsiktig planering – kommer att utgöra ett viktigt bidrag till arbetet i de ekosystembaserade storskaliga partnerskap som har anslutit sig till kompetenspakten.

Allianserna för branschsamverkan kring kompetens syftar till att åtgärda sådana kompetensbrister på arbetsmarknaden som hämmar tillväxt, innovation och konkurrenskraft inom specifika sektorer eller områden, både med hjälp av kortsiktiga insatser och långsiktiga strategier. Allianserna kommer att genomföras inom de 14 industriekosystem som identifieras i EU:s nya industristrategi3 (se bidragskriterierna).

Storskaliga partnerskap inom ramen för kompetenspakten kommer att bygga vidare på strategin för branschsamverkan kring kompetens. Allianser enligt del 2 kommer därför att stödja genomförandet av åtagandena genom ramen för pakten genom att utveckla branschspecifika kompetensstrategier. Strategierna måste få ett systematiskt och strukturellt genomslag när det gäller att minska kompetensbristen och kompetensgapet, samt säkerställa lämplig kvalitet och lämpliga kompetensnivåer. De branschspecifika kompetensstrategierna ska innehålla tydliga verksamheter, delmål och väldefinierade mål så att man kan matcha utbudet av och efterfrågan på kompetens och därigenom stödja det övergripande genomförandet av ekosystembaserade storskaliga partnerskap inom ramen för pakten. Allianserna ska bygga upp grunden för dessa kompetenspartnerskap och fastställa de fortsatta åtgärderna efter det att projekten har avslutats.

Allianserna för branschsamverkan kring kompetens utgår från kompetensbehoven för olika yrkesprofiler och stöder utformning och tillhandahållande av ett transnationellt utbildningsinnehåll samt utbildningsmetoder som snabbt kan införas på regional och lokal nivå och inom framväxande yrken.

Förslagen bör omfatta åtgärder för att utforma yrkesinriktad fortbildning för att hantera brådskande kompetensbehov hos personer i arbetsför ålder. Förslagen bör även omfatta utveckling av framväxande yrkesprofiler och relaterade kvalifikationer, vilket bör täcka gymnasial och eftergymnasial yrkesutbildning (EQF-nivåerna 3–5) och högre utbildning (EQF-nivåerna 6–8). Förslagen bör dessutom omfatta åtgärder för att utforma grundläggande kursplaner för utbildningsprogram som leder till sådana kvalifikationer.

Varje projekt måste ha både yrkesskolor, högskolor och arbetsmarknadsaktörer bland sina partner. Myndigheter, certifieringsorgan och europeiska branschorganisationer och företrädare bör helst också delta i projektet.

Vilka kriterier ska vara uppfyllda för ansökan om partnerskap för innovation?

Kriterier för bidragsberättigande

Projektförslag ska uppfylla följande kriterier för del 1 – Allianser för utbildning och företag för att kunna beviljas bidrag från Erasmus+:

Vem kan söka?

  • De sökande (samordnare och fullvärdiga partner) ska vara
    • offentliga eller privata organisationer, lärosäten, yrkesutbildningsanordnare, nätverk av yrkesutbildningsanordnare, små och medelstora eller stora företag (inklusive sociala företag), forskningsinstitut, icke-statliga organisationer, offentliga organ på lokal, regional eller nationell nivå, organisationer som är verksamma på utbildnings-, yrkesutbildnings- och ungdomsområdet, förmedlare som företräder utbildnings- eller ungdomsorganisationer eller företag, ackrediterings-, certifierings-, godkännande- eller kvalificeringsorgan, handelskammare, industrikammare eller sysselsättningskammare, hantverkskammare, sjukhus eller andra vårdinstitutioner, inklusive långtidsvård, myndigheter med ansvar för utbildning eller sysselsättning på regional eller nationell nivå, arbetsförmedlingar, nationella statistikbyråer, organ för ekonomisk utveckling, bransch- eller yrkessammanslutningar, sektorsråd för kompetensfrågor, organ som tillhandahåller yrkesvägledning, yrkesrådgivning, informationstjänster och arbetsförmedlingar,
  • etablerade i en EU-medlemsstat eller ett tredjeland som är associerat till programmet.

Organisationer från tredjeländer som inte är associerade till programmet får också delta som fullvärdiga partner, men inte som samordnare.

Undantag: Organisationer från Belarus (region 2) och Ryska federationen (region 4) får inte delta i denna insats.

Lärosäten med säte i en EU-medlemsstat eller ett tredjeland som är associerat till programmet måste ha anslutit sig till Erasmusstadgan för högre utbildning. Deltagande lärosäten i tredjeländer som inte är associerade till programmet behöver inte vara anslutna till Erasmusstadgan för högre utbildning.

Konsortiets sammansättning

Allianser för utbildning och företag måste omfatta minst fyra EU-medlemsstater eller tredjeländer som är associerade till programmet, med minst åtta sökande (samordnare och fullvärdiga partner). Konsortiet måste omfatta minst tre arbetsmarknadsaktörer (företag eller representativa förmedlande organisationer, såsom kammare, fackföreningar eller branschorganisationer) och minst tre utbildningsanordnare (yrkesskolor och lärosäten) som sökande (samordnare och fullvärdiga partner). Minst ett lärosäte och minst en yrkesutbildningsanordnare ska delta som sökande (samordnare och fullvärdiga partner) i varje förslag.

Anknutna enheter räknas inte in i minimikriterierna för bidragsberättigande för konsortiets sammansättning.

Projektets varaktighet

Projekten bör normalt sett pågå i 24 eller 36 månader (förlängningar är möjliga om det är vederbörligen motiverat och genom en ändring).

Varaktigheten måste anges i ansökan med utgångspunkt i projektets mål och vilken typ av verksamhet som planeras.

Var ska ansökan lämnas?

Till Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kultur (det centrala programkontoret – Eacea).

Ansökningsomgångens id-nummer, del 1: ERASMUS-EDU-2023-PI-ALL-INNO-EDU-ENTERP

När ska ansökan lämnas in?

Bidragsansökan ska lämnas in senast den 3 maj kl. 17.00.00 (Brysseltid).

Projektförslagen ska uppfylla följande kriterier för del 2 – Allianser för branschsamverkan kring kompetens (genomförande av den berörda strategin) för att kunna få bidrag från Erasmus+:

Vem kan söka?

Förutsatt att de är partner i storskaliga kompetenspartnerskap inom ramen för kompetenspakten4 kan följande organisationer delta som sökande (samordnare och fullvärdiga partner) eller associerade partner inom Del 2 – Allianser för branschsamverkan kring kompetens (strategi). De kan vara offentliga eller privata organisationer som är lagligen etablerade i en EU-medlemsstat eller ett tredjeland som är associerat till programmet:

  • Lärosäten
  • Yrkesutbildningsanordnare.
  • Nätverk av yrkesutbildningsanordnare
  • Små, medelstora eller stora företag (inbegripet sociala företag)
  • Forskningsinstitut.
  • Icke-statliga organisationer
  • Offentliga organ på lokal, regional eller nationell nivå
  • Organisationer som är verksamma inom allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdomsfrågor
  • Förmedlande organisationer som företräder utbildnings- eller ungdomsorganisationer eller företag.
  • Ackrediterings- eller certifieringsorgan eller organ som erkänner kvalifikationer.
  • Handelskammare, industrikammare, arbetstagarkammare, hantverkskammare.
  • Arbetsmarknadens parter på europeisk eller nationell nivå
  • Sjukhus eller andra vårdinrättningar, inbegripet långvarig vård och omsorg.
  • Myndigheter med ansvar för utbildning eller sysselsättning på regional eller nationell nivå
  • Arbetsförmedlingar
  • Nationella statistikkontor.
  • Organ för ekonomisk utveckling.
  • Bransch- eller yrkesorganisationer.
  • Sektorsråd för kompetensfrågor.
  • Organ som tillhandahåller yrkesvägledning, yrkesrådgivning, informationstjänster oarbetsförmedlingar.

Dessutom måste samordnaren samordna ett ekosystembaserat storskaligt kompetenspartnerskap inom ramen för kompetenspakten.

Lärosäten som är etablerade i en EU-medlemsstat eller ett tredjeland som är associerat till programmet måste ha anslutit sig till Erasmusstadgan för högre utbildning.

Konsortiets sammansättning

Allianserna för branschsamverkan kring kompetens (strategin) måste omfatta minst åtta EU-medlemsstater eller tredjeländer som är associerade till programmet och involvera minst tolv sökande (samordnare och fullvärdiga partner). Konsortiet måste omfatta minst fem arbetsmarknadsaktörer (företag eller representativa förmedlande organisationer, såsom kammare, fackföreningar eller branschorganisationer) och minst fem utbildningsanordnare (yrkesskolor och lärosäten) som sökande (samordnare och fullvärdiga partner). Minst ett lärosäte och minst en yrkesutbildningsanordnare ska delta som sökande (samordnare och fullvärdiga partner) i varje förslag.

Anknutna enheter räknas inte in i minimikriterierna för bidragsberättigande för konsortiets sammansättning.

Sektorer eller områden

De 14 industriekosystem som identifieras i den årliga rapporten om den inre marknaden 20215 :

Förslag som omfattar följande industriekosystem kommer att prioriteras om det inte finns några relaterade strategier eller om de pågående relaterade strategierna kommer att avslutas i slutet av 2023:

  1. Mobilitet – transport – fordonssektorn: Tillverkning av motorfordon, fartyg och tåg samt utrustning. Tillhörande reparationer och underhåll. Godstransport osv.
  2. Textilier: Tillverkning av textilier, beklädnadsvaror, skodon, läder och smycken osv.
  3. Förnybar energi: Elmotorer, motorer och turbiner. Elproduktion. Framställning och distribution av gas osv.
  4. Elektronik: Tillverkning av elektronikvaror osv.
  5. Detaljhandel: Detaljhandelsförsäljning. Grossistförsäljning till konsumenter osv.
  6. Bygg och anläggningssektorn: Uppförande av byggnader för bostadsändamål och andra ändamål. Anläggning av vägar och järnvägar. Anläggning av allmännyttiga inrättningar och väg- och vattenbyggnad. Näraliggande verksamhet osv.
  7. Rymd- och försvarsindustrin: Flygplansproduktion. Rymdtekniktillverkning och rymdtjänster. Försvarsprodukter och försvarsteknik osv.
  8. Energiintensiva industrier med låga koldioxidutsläpp:Utvinning av fossila bränslen. Raffinering. Tillverkning av produkter med hög miljöpåverkan: plast, kemikalier, gödselmedel, järn och stål, skogsbaserade produkter, cement, gummi, icke-järnmetaller osv.

Förslag som omfattar följande industriekosystem kommer inte att prioriteras eftersom relaterade strategier pågår:

  1. Turism: Persontransport och resor. Hotell och korttidslogi. Restauranger och catering. Evenemang, temaparker osv.
  2. Jordbruk/livsmedel: Vegetabiliska och animaliska produkter. Bearbetning av livsmedelsprodukter. Veterinärverksamheter osv.
  3. Kreativa och kulturella näringar: Tidningar, böcker och tidskrifter. Film, video och tv. Radio och musik osv.
  4. Digitalisering: Telekommunikation. Programvara och programmering. Webbportaler. Tillverkning av datorer och utrustning osv.
  5. Närhet och social ekonomi: Sociala företag, sammanslutningar och kooperativ som arbetar för att skapa effekter för samhället osv.
  6. Hälsa: Farmaceutiska produkter och farmaceutisk utrustning. Sjukhus, vårdinrättningar, särskilda boenden osv.

Allianserna ska för sitt förslag välja ett industriekosystem som projektet ska inriktas på6 . Endast ett förslag per industriekosystem kan väljas ut för finansiering. Förslaget kan avse ett ekosystem som inte omfattas av ett pågående projekt inom strategin för branschsamverkan kring kompetens eller ett ekosystem som redan har en pågående strategi. I det senare fallet måste förslaget inriktas på områden som tydligt skiljer sig från de områden som behandlas i pågående projekt inom strategin7 .

Projektets varaktighet

Projekten bör i regel pågå 48 månader (förlängning är möjlig om det är vederbörligen motiverat och sker genom en ändring).

Var ska ansökan lämnas?

Till Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kultur (det centrala programkontoret – Eacea).

Ansökningsomgångens id-nummer, del 2: ERASMUS-EDU-2023-PI-ALL-INNO-BLUEPRINT

När ska ansökan lämnas in?

Bidragsansökan ska lämnas in senast den 3 maj kl. 17.00.00 (Brysseltid).

De sökande organisationerna kommer att bedömas enligt gällande uteslutnings- och urvalskriterier. Du hittar mer information i del C i handledningen.

Hur utformar jag mitt projekt?

Varje allians ska genomföra ett antal sammanhängande, omfattande och varierande verksamheter för att stärka innovation inom högskoleutbildning, yrkesutbildning och företag (- inbegripet stora, små och medelstora företag och sociala företag) och i det bredare socioekonomiska sammanhanget.

Del 1: Allianser för utbildning och företag

Minst en av följande verksamheter (icke-uttömmande förteckning) ska ingå i varje allians för utbildning och företag:

Främja innovation

  • Gemensamt ta fram och genomföra nya inlärnings- och undervisningsmetoder (t.ex. nya ämnesövergripande kursplaner och studentcentrerad och problembaserad undervisning och inlärning, användning av innovativa tekniker, ökad användning av mikromeriter).
  • Utveckla och testa fortbildningsprogram och verksamheter tillsammans med och inom företag.
  • Utveckla utbildningsprogram för att stödja utvecklingen av den kompetens som behövs inom deep tech-områdena.
  • Inrätta företagskuvöser vid utbildningsinstitutioner i hela Europa, i nära samarbete med företagssektorn, för att hjälpa studententreprenörer att utveckla sina idéer till företag. Detta skulle till exempel kunna uppnås genom att tillhandahålla ett brett spektrum av tjänster som börjar med kompetens-, ekonomi-, företags- och ledningstjänster samt tillhandahållande av kontorsutrymmen och underlättande av riskkapitalfinansiering.
  • Utveckla och testa lösningar på angelägna samhällsfrågor som marknaden inte kan lösa och som inriktas på utsatta grupper i samhället, arbeta med samhällsproblem eller förändrade attityder och värden, strategier och policyfrågor, organisationsstrukturer och processer, system och tjänster för genomförande.
  • Utveckla lösningar på viktiga problem samt produkt- och processinnovation (i samverkan med studenter, lärare och yrkesutövare).

Utveckla initiativförmåga, entreprenörstänkande och entreprenörskompetens

  • Utveckla nya undervisningsmetoder och lärandeverktyg som omfattar generella färdigheter i alla högskole- och yrkesutbildningsprogram som tas fram i samarbete med företag för att förbättra anställbarhet, kreativitet och nya yrkesvägar.
  • När det är relevant, främja initiativförmåga och entreprenörstänkande inom en viss vetenskapsgren, kursplan, kurs osv. för att ge studenter, forskare, personal och utbildare kompetenser, färdigheter och motivation för att utveckla initiativförmåga och entreprenörstänkande så att de klarar av olika utmaningar i studielivet, yrkeslivet och på det privata planet.
  • Skapa nya inlärningsmöjligheter genom praktisk erfarenhet och tillämpning av initiativförmåga och entreprenörskompetens, vilket kan innefatta eller leda till lansering av nya tjänster, produkter och prototyper samt nya företag och spin-off-företag.
  • Införa mer studentcentrerade strategier tillsammans med studenterna där de kan skräddarsy sina utbildningsvägar.

Stimulera kunskapsutbytet mellan högre utbildning, yrkesutbildning, företag och forskning

  • Bygga upp inkluderande och samverkande högskole- och yrkesutbildningssystem och företag med hjälp av ömsesidigt förtroende, gränsöverskridande erkännande och certifiering, flexibla vägar mellan yrkesutbildning och högskoleutbildning, genom att främja yrkesutbildning på högre nivåer i den europeiska referensramen, och genom att främja mobilitet för studerande och personal.
  • Praktiktjänstgöring och studieområdesrelaterad verksamhet vid företag som är fullständigt integrerad i kursplanen, erkända och ger studiepoäng. Arrangemang för att göra försök och testa innovativa åtgärder. Utbyten för studenter, forskare, undervisande personal och personal vid företag under en begränsad period. Uppmuntra företagspersonal att delta i undervisning och forskning. Analys av forskningsuppgifter. I förekommande fall skulle projekten kunna kopplas till Europeiska alliansen för lärlingsutbildning8 .

Identifiera behov i fråga om marknadens motståndskraft och behov samt framväxande yrken

  • Identifiera marknadsbehov och framväxande yrken (efterfrågesidan), öka förmågan i alla nivåer av systemet att reagera på arbetsmarknadens behov (tillgångssidan) och anpassa tillhandahållandet av högskole- och yrkesutbildning till kompetensbehoven genom att utforma och genomföra transnationella och sektorsövergripande kursplaner som integrerar lärande på arbetsplatsen.
  • Identifiera färdigheter som krävs på det offentliga området för att lösa samhällsutmaningar (t.ex. klimatförändring, hälsa) och främja motståndskraft i samhället och bland människorna, bland annat genom samverkan mellan högskole- och yrkesutbildningsanordnare och nationella, regionala och lokala myndigheter samt den privata sektorn för att bidra till utformningen och genomförandet av strategier för smart specialisering i regioner.
  • Stödja åtgärder för att motverka kompetensglapp, både när det gäller marknadens motståndskraft och behov.

Del 2: Allianser för branschsamverkan kring kompetens (genomförande av den berörda strategin)

Följande verksamheter måste genomföras:

Utveckla en strategisk metod för branschsamverkan kring kompetens

  • Upprätta ett hållbart samarbete för kompetensutveckling mellan viktiga branschaktörer, inklusive arbetsmarknadens parter, utbildningsanordnare och myndigheter (på nationell och regional nivå). Projekten ska även syfta till att bygga upp samarbete mellan stora företag, mikroföretag och små och medelstora företag längs värdekedjan inom ett visst industriekosystem.
  • Fortlöpande kompetensinventering: Tillhandahålla relevanta kvalitativa och kvantitativa data på EU-nivå, nationell nivå och/eller regional nivå som länkade öppna data, utveckla en gemensam metod för att förutse framtida kompetensbehov samt (på årsbasis) övervaka framsteg och utvecklingen av utbud och efterfrågan på kompetens utifrån sannolika framtidsscenarier, med stöd av EU:s kompetenskarta och, om relevant, OECD:s arbete, Världsekonomiskt forum och befintliga branschspecifika kunskapsallianser.
  • Kartlägga befintligt stöd för kompetensutveckling och omskolning inom sektorn/ekosystemet (som tillhandahålls av industrin och offentliga och privata aktörer) och fastställa vilka av dessa verksamheter som kan utökas för att stödja företagen i värdekedjorna.
  • Baserat på kompetensinventeringen, utforma en kompetensstrategi för industriekosystemet med prioriterade insatser för att stödja målen för kompetensutveckling och omskolning av arbetskraften inom industriekosystemet och för dem som kan ansluta sig till sektorn (t.ex. personer som inte förvärvsarbetar). Strategin bör noggrant precisera hur viktiga tendenser i samhället, t.ex. global, samhällelig och teknisk utveckling inom industriekosystemet, sannolikt kommer att påverka sysselsättning och kompetensbehov. Den bör beskriva den förväntade tidsplanen och ägna särskild uppmärksamhet åt effekterna av digital och viktig möjliggörande teknik. Den bör identifiera och definiera yrkesprofiler och relaterade färdigheter som kan växa fram inom sektorn (dvs. helt nya yrken eller färdigheter). Den bör även identifiera viktiga industriaktörer och andra intressenter som kan delta i genomförandet av strategin. Denna strategi bör vara ett av de första viktiga resultaten av projektet och ange konkreta verksamheter, delmål, väldefinierade resultat och konkreta prioriterade insatser, med förslag om hur framtida utbud och efterfrågan när det gäller kompetens ska matchas för dessa framväxande yrken. Strategin bör utgöra grunden för att bygga upp partnerskapet inom kompetenspakten.
  • I förekommande fall se till att projektresultaten finns tillgängliga i öppna dataformat så att de kan föras in i EU:s kompetenskarta och den europeiska klassificeringen av färdigheter, kvalifikationer och yrken (Esco).
  • Tillhandahålla relevanta kvalitativa och kvantitativa data på EU-nivå och på nationell och/eller regional nivå som länkade öppna data.

Utforma gemensamma branschspecifika grundläggande kursplaner och utbildningsprogram på EU-nivå

Under det första verksamhetsåret (reaktiv respons)

Parallellt med ovanstående insatser bör alla projekt snabbt behandla trängande yrkeskompetensbehov i ett industriekosystem till följd av covid-19-pandemin och den gröna och digitala omställningen (ska styrkas i förslaget):

  • Om möjligt ska detta göras med utgångspunkt från yrkesprofilerna i Esco och befintliga kompetensramar9 .
  • Utforma yrkesinriktad fortbildning för kompetensutveckling och omskolning av arbetskraften genom innovativt blandat och arbetsplatsförlagt lärande.
  • Säkerställa god kvalitet när det gäller innehåll och tillhandahållande av de nya utbildningsprogrammen genom tillämpning av kvalitetssäkringsmetoder i linje med Eqavet och ESG (de europeiska standarderna och riktlinjerna för kvalitetssäkring inom den högre utbildningen).
  • Säkerställa att utbildningsprogrammen snabbt införs och används genom att ta kontakt med de viktigaste aktörerna i industriekosystemets värdekedja, yrkeskunskapscentrum10 , regioner som genomför strategier för smart specialisering11 , europeiska klusterpartnerskap12 och kunskaps- och innovationsgrupper (KI-grupper) inom Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT)13 som är verksamma inom samma industriekosystem.

Under projektets gång (proaktiv respons)

I projekten bör man därefter sträva efter att utveckla yrkesprofiler och ta fram utbildningsinnehåll för föränderliga och framväxande yrkesprofiler.

  • På grundval av fastställda kompetensbehov för framväxande yrkesprofiler i ett industriekosystem, utforma nya modulbaserade kursplaner för yrkesutbildning och relaterade kvalifikationer för grundläggande utbildning (fullständiga kursplaner som kan integreras i de nationella utbildningssystemen) samt yrkesinriktad fortbildning för kompetensutveckling eller omskolning av personer i arbetsför ålder (moduler som behandlar framväxande kompetensbehov).
  • Dessa kursplaner och utbildningsprogram ska bestå av enheter av läranderesultat i linje med den europeiska referensramen för kvalifikationer (EQF) eller nationella kvalifikationsramar och bygga på Esco. Kursplanerna ska inriktas på yrkesspecifika färdigheter och nyckelkompetenser14 som särskilt ska omfatta generella färdigheter samt naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, humaniora och matematik15 .
  • Integrera perioder med arbetsplatsförlagt lärande i det nya utbildningsinnehållet, bland annat möjligheter att tillämpa kunskaper i konkreta, ”verkliga” situationer på arbetsplatsen, och lägga in utbildningsmoment utomlands när så är möjligt.
  • Tillämpa kvalitetsstyrning för det nya utbildningsinnehållet, antingen genom att tillämpa kvalitetssäkringsprinciperna enligt Eqavet och ESG eller genom att använda befintliga kvalitetssäkringssystem, vilka dock bör vara i linje med Eqavet och ESG.
  • Främja relevanta sektorsövergripande kvalifikationer, inklusive gemensamma transnationella program (som inkluderar europeiska grundläggande yrkesutbildningsprofiler16 ) som erbjuds av mer än en yrkesutbildningsanordnare för att därmed underlätta gränsöverskridande certifiering och bygga upp ett ömsesidigt förtroende, genom att bidra till ökad mobilitet inom utbildning och arbete i sektorn.

Tillhandahålla grundläggande kursplaner och utbildningsprogram

  • Utveckla metoder för att ta fram kursplaner och utbildningsprogram som är anpassade till de olika målgrupperna, med innovativa metoder för undervisning och lärande, inbegripet arbetsplatsförlagt lärande, och användningen av IKT (t.ex. blandat lärande, simulatorer, förstärkt verklighet osv.), virtuell/blandad mobilitet för studerande och personal samt öppna lärresurser (t.ex. lärande med stöd av AI, mooc-kurser17 ).
  • Ta fram insatser för att underlätta överföring av yrkeskunskaper över generationsgränserna.
  • Beskriva hur metoder och förfaranden för bedömning kan omfatta alla former av lärande, även arbetsplatsförlagt, och underlätta validering av färdigheter och kompetenser som förvärvats före utbildningen
  • Genom att bygga på etablerade kontakter och på nya kontakter som tas med efterfrågesidan i samband med kompetensinventeringen, nå ut till dem som erbjuder arbetstillfällen, t.ex. privata och offentliga arbetsgivare och arbetsförmedlingar för eventuell matchning av utexaminerade.
  • Hitta lämpliga åtgärder för att följa upp studerande efter avslutad utbildning för att få återkopplingsvägar18 . Systemen för uppföljning och återkoppling kan bygga på information från företag, studenter/anställda och på offentliga informationskällor och berörda parter på arbetsmarknaden
  • Föreslå lämpliga åtgärder för formellt erkännande av nya eller anpassade yrkes- och högskoleutbildningar och kvalifikationer i de länder där projektets partner är etablerade och inom det industriekosystem som omfattas.

Utforma en långsiktig handlingsplan för ett stegvist införande av projektets förväntade resultat efter att projektet har avslutats.

  • Planen ska bygga på hållbara partnerskap mellan utbildningsanordnare och viktiga aktörer i branschen på lämplig nivå och myndigheter (regionala eller nationella) på lämplig nivå för att underlätta/stärka kompetenspartnerskap med flera aktörer inom ramen för kompetenspakten för kompetensutveckling och omskolning av arbetskraften. Den bör även beskriva lämpliga ledningsstrukturer samt planer för skalbarhet och ekonomisk hållbarhet.
  • Planen ska även säkerställa att resultaten synliggörs på lämpligt sätt och får en bred spridning, bland annat på politisk nivå både på EU-nivå och nationell/regional nivå, och innehålla uppgifter om hur den kommer att införas på nationell och/eller regional nivå tillsammans med relevanta myndigheter.
  • Planen ska förutse hur projektresultaten, särskilt kompetensinventeringen, strategin och utbildningsprogrammen, kommer att uppdateras när projektet löper ut efter fyra år, bland annat genom att förutse framtida finansieringskällor.
  • Planen ska ange hur EU:s finansieringsmöjligheter (t.ex. faciliteten för återhämtning och resiliens, EU:s långtidsbudget 2021–2027, de europeiska strukturfonderna, InvestEU och Erasmus+) samt privata investeringar och nationell eller regional finansiering kan stödja kompetensstrategierna. Hänsyn ska tas till strategier för smart specialisering, europeiska klusterpartnerskap, nätverken av yrkeskunskapscentrum och EIT:s kunskaps- och innovationsgrupper.

Inom båda delarna (del 1): Allianser för utbildning och företag och del 2: Allianser för branschsamverkan kring kompetens (genomförande av den berörda strategin)

Innovationsallianserna ska när det är relevant tillämpa EU-omfattande instrument och verktyg, såsom EQF, Esco, Europass (inklusive europeiska digitala referenser för lärande), Eqavet och ESG. Om det i förslagen till exempel föreslås att man ska skapa praktikgemenskaper eller utveckla webbplatser för samarbete bör de, i förekommande fall, bygga vidare på och använda befintliga onlineplattformar som skolutbildningsplattformen, Epale eller Epale-gemenskapen för yrkesverksamma19 .

För att prova och testa nya kursplaner eller nya utbildnings- och lärandemetoder kan innovationsallianserna anordna mobilitetsverksamhet i utbildningssyfte för studenter, forskare och personal, så länge de stöder eller kompletterar partnerskapets huvudsakliga verksamhet och skapar mervärde när det gäller att nå projektets mål.

Förväntat genomslag

Innovationsallianserna ska vara förankrade i ett strategiskt och hållbart samarbete mellan yrkesskolor, lärosäten och företag som samverkar för att främja Europas innovationskapacitet. De kommer avsevärt att stärka synergierna mellan de båda utbildningsområdena när det gäller att främja innovation, nya färdigheter, initiativförmåga och entreprenörstänkande. Dessa allianser mellan lärosäten, yrkesskolor och företag förväntas bidra till utvecklingen av regionala ekosystem och ge ett direkt och värdefullt bidrag till ekonomin, även genom att integrera lärande på arbetsplatsen. Universitet besitter forskningskunskap och forskningsdata de kan dela med sig av direkt till små och medelstora företag för att stimulera lokala ekonomier, medan yrkesutbildningsanordnare tillhandahåller de färdigheter som företagen behöver och kan främja tillväxt i den lokala ekonomin.

I det bredare sammanhanget förväntas innovationsallianserna inrikta sig på samhälleliga och ekonomiska utmaningar, både inom utbildning och sysselsättning, och arbeta med viktiga områden som innovationsutmaningar, tillhandahållande av färdigheter, klimatförändringar, den gröna ekonomin, demografiska frågor, digitalisering och artificiell intelligens. Innovationspartnerskapen kan även ha nytta av att samarbeta med stora företag. Innovationsallianserna kommer att inrikta sig på människors behov och påskynda moderniseringen av högskole- och yrkesutbildning.

Genom kompetenspakten upprättas inte bara en ram för genomförandet av andra insatser i den uppdaterade kompetensagendan, utan även en ram för spridning och utnyttjande av projektresultaten inom innovationsallianserna. Resultaten från allianserna för branschsamverkan kring kompetens kommer i synnerhet att användas som grund för kompetenspaktens storskaliga branschvisa partnerskap.

Allianserna kommer dessutom att bidra till genomförandet av kommissionens meddelande om en ny EU-agenda för högre utbildning20 och till förverkligandet av ett europeiskt område för utbildning

21 . De kommer även att bidra till genomförandet av EU:s industristrategi och strategin för små och medelstora företag (2021).

Innovationsallianserna kommer även att beakta målen i Agenda 2030 för hållbar utveckling

22 och Parisdeklarationen om klimatförändring

23 som övergripande parametrar för insatsen, och därmed hjälpa kommissionen att genomföra den nya europeiska gröna given24 och EU:s återhämtningsplan25 . Allianserna kommer också att bidra med idéer till det nya europeiska Bauhausinitiativet26 , som syftar till att utforma nya hållbara levnadssätt för att uppfylla målen i den gröna given.

Innovationsallianserna är avsedda att få genomslag på kort och lång sikt på det bredare urvalet av intressenter som medverkar, på individuell nivå, organisationsnivå och systemnivå. Detta förväntas bestå efter det att projektet avslutats och utöver de organisationer som deltar i alliansen. Partnerskapet och verksamheterna väntas fortsätta. Resultaten behöver därför inte vara fristående, utan kan vara kopplade till eller integrerade i befintliga företag, system, projekt, plattformar eller initiativ osv.

Tilldelningskriterier

Följande tilldelningskriterier gäller för del 1 – Allianser för utbildning och företag:

Projektets relevans (högsta poäng: 25)

Bakgrund och allmänna mål

  • Koppling till EU:s politik och initiativ: förslaget beaktar och bidrar till att uppnå EU:s mål för yrkes- och högskoleutbildning., förslaget beaktar och bidrar till att synliggöra EU:s befintliga instrument och initiativ för kompetensutveckling.
  • Syfte: förslaget är relevant för insatsens mål och verksamhet.

Behovsanalys och särskilda mål

  • Samstämmighet: målen grundar sig på en sund behovsanalys, målen är tydligt fastställda och realistiska och berör frågor som är relevanta för de deltagande organisationerna och målgrupperna.
  • Digital kompetens: i vilken utsträckning förslaget införlivar digital kompetens i utbildningsinnehållet för en eller flera relaterade yrkesprofiler och, i tillämpliga fall, i vilken utsträckning förslaget integrerar färdigheter som är kopplade till behoven inom deep tech-områdena i utbildningsinnehållet.
  • Grön kompetens: i vilken utsträckning förslaget införlivar kompetens kopplad till övergången till en cirkulär och miljövänligare ekonomi i utbildningsinnehållet för en eller flera relaterade yrkesprofiler.
  • Motståndskraft: i vilken utsträckning förslaget införlivar kompetens kopplad till anpassningsförmåga, förmåga att hantera förändringar och människors förmåga att ta hand om varandra som en gemenskap.

Komplementaritet med andra insatser och innovation – europeiskt mervärde

  • Innovation: Förslaget tar hänsyn till de senaste metoderna och teknikerna, såsom inrättandet av inkubatorer vid utbildningsinstitutioner, och leder till projektspecifika innovativa resultat och lösningar.
  • Europeiskt mervärde: ansökan visar tydligt det mervärde som skapas genom att projektet är gränsöverskridande och överförbart.
  • Representation från utbildning: Alliansen omfattar partner som representerar utbildningsanordnare på ett adekvat sätt och uppvisar tydligt fördelarna/relevansen för både högre utbildning och yrkesutbildning.

Kvaliteten på projektets utformning och genomförande (högsta poäng: 30)

Princip och metod

  • Samstämmighet: projektets övergripande utformning säkerställer samstämmighet mellan mål, metod, verksamhet och budget. Förslaget innehåller en samstämmig och omfattande uppsättning lämpliga typer av verksamhet som ska tillgodose de kartlagda behoven och leda till de förväntade resultaten.
  • Struktur: arbetsprogrammet är tydligt och begripligt och omfattar alla faser (förberedelse, genomförande, användning, övervakning, utvärdering och spridning).
  • Metod: förslaget utnyttjar EU-instrument och EU-verktyg som avser färdigheter och yrken där så är relevant, såsom EQF, Esco, Europass, Eqavet och ESG.

Projektförvaltning, kvalitetssäkring och strategi för övervakning och utvärdering 

  • Förvaltning: tydliga och hållbara system för projektförvaltning har utformats. Tidsplaner, organisation, uppgifter och ansvarsområden är väl definierade och realistiska. Det avsätts lämpliga resurser till varje verksamhet.
  • Arbetsplan: arbetsplanens kvalitet och ändamålsenlighet, även i vilken utsträckning de resurser som har avsatts för arbetspaketen överensstämmer med deras mål och resultat.
  • Kvalitet på förfarandena för erkännande och validering av kvalifikationer: i linje med europeiska verktyg och principer för öppenhet och erkännande, inklusive mikromeriter.

Kostnadseffektivitet och ekonomisk förvaltning

  • Budget: budgeten har de resurser som behövs för att projektet ska lyckas. Den är varken för stor eller för liten.
  • Finansiell kontroll och kvalitetskontroll: kontrollåtgärder (t.ex. fortlöpande kvalitetsbedömning, inbördes granskning, riktmärkning) och kvalitetsindikatorer garanterar att projektet genomförs med hög kvalitet och kostnadseffektivt. Utmaningar och risker med projektet är tydligt identifierade, och det vidtas lämpliga åtgärder för att hantera dem. Expertgranskningar planeras som en integrerad del av projektet. Alliansens arbetsprogram innefattar en oberoende extern kvalitetsbedömning efter halva tiden och vid projektets slut.

Kvaliteten på partnerskapet och samarbetsarrangemangen (högsta poäng: 25)

Konsortiets sammansättning

  • Sammansättning: partnerskapets sammansättning är förenlig med insatsen och projektets mål, det har en ändamålsenlig blandning av relevanta organisationer, inbegripet yrkesskolor, högskolor och företag, med de profiler, färdigheter, den erfarenhet, sakkunskap och det ledningsstöd som krävs för att genomföra projektet med lyckat resultat. Alliansen omfattar partner som representerar den berörda sektorn eller det sektorsövergripande tillvägagångssättet på ett adekvat sätt.
  • Engagemang: bidragen från alliansens partner är betydande, relevanta och kompletterande. Fördelningen av ansvar och uppgifter visar att alla deltagande organisationer är engagerade och kommer att bidra aktivt med sin särskilda sakkunskap och kapacitet.
  • Deltagande av tredjeländer som inte är associerade till programmet: medverkan av en organisation från ett tredjeland som inte är associerat till programmet ger i förekommande fall ett betydande mervärde för alliansen.

Konsortieförvaltning och beslutsfattande

  • Uppgifter: samordnarens ledning och samordning av gränsöverskridande nätverk håller hög kvalitet och visar gott ledarskap i en komplex miljö. Enskilda uppgifter fördelas på grundval av varje partners specifika kunnande.
  • Samarbete och laganda: En effektiv mekanism föreslås för att säkerställa ändamålsenlig samordning, beslutsfattande och kommunikation mellan deltagande organisationer, deltagare och andra berörda intressenter.
  • Vinster: projekten ger ett tydligt mervärde och innebär fördelar för varje partnerorganisation.

Genomslag(högsta poäng: 20)

Genomslag och ambition

  • Utnyttjande: Ansökan visar hur alliansens resultat ska användas av partnerna och andra intressenter. Förslaget innehåller metoder för att mäta användning under och efter projektet.
  • Genomslag: Ansökan visar att den har relevans och inverkan för samhälle och näringsliv. Det säkerställer effekter på lokal, nationell och europeisk nivå för målgrupper och berörda aktörer med en viktig roll inom sektorn, även inom allmän och yrkesinriktad utbildning. Det omfattar såväl åtgärder som mål och indikatorer för att övervaka framsteg och utvärdera det genomslag som förväntas (på kort och lång sikt).

Kommunikation, spridning och synlighet

  • Spridning: förslaget innehåller en tydlig plan för spridningen av resultat och omfattar lämpliga verksamheter och en tidtabell för dessa, verktyg och kanaler för att se till att resultaten och fördelarna verkligen sprids till intressenter och andra under och efter projektet.

Hållbarhet och fortsättning

  • Fri tillgång: förslaget innehåller i förekommande fall en beskrivning av hur material, dokumentation och medier som tagits fram kommer att göras tillgängliga kostnadsfritt och marknadsföras genom öppna licenser och utan några oproportionerliga begränsningar.
  • Hållbarhet: i ansökan förklaras hur handlingsplanen för införande på nationell och regional nivå kommer att tas fram. Förslaget omfattar lämpliga åtgärder och beskriver de ekonomiska resurser (europeiska, nationella och privata) som krävs för att resultat och fördelar ska bestå efter projektet.

Förslagen måste få minst 70 poäng för att komma i fråga för finansiering, även med beaktande av den nödvändiga minimipoängen för de fyra tilldelningskriterierna: minst 13 poäng för kategorin ”projektets relevans”, 16 poäng för kategorierna ”kvaliteten på projektets utformning och genomförande”, 13 poäng för ”kvaliteten på partnerskapet och samarbetsarrangemangen” och 11 poäng för ”genomslag”.

Likvärdiga förslag inom samma ämnesområde kommer att prioriteras enligt de poäng som förslagen har tilldelats för kriteriet ”relevans” och därefter ”genomslag”.

Följande tilldelningskriterier gäller för del 2 – Allianser för branschsamverkan kring kompetens (genomförandet av den berörda strategin):

Projektets relevans (högsta poäng: 25)

Bakgrund och allmänna mål

  • Koppling till EU:s politik och initiativ: förslaget beaktar och bidrar till att uppnå EU:s mål för högre utbildning och yrkesutbildning och EU:s sektorspolitiska åtgärder som är relevanta för det valda industriekosystemet och stöder det storskaliga kompetenspartnerskapet inom ramen för kompetenspakten i det relevanta industriekosystemet. Det bidrar också till den europeiska kompetensagendan och tar hänsyn till EU-verktyg. I ett förslag som avser ett industriekosystem där en strategi redan har genomförts måste det tydligt anges hur förslaget kommer att bygga vidare på det tidigare projektet. Det får inte finnas några överlappningar när det gäller omfattning, resultat och verksamhet. Vid likvärdig kvalitet kommer ett förslag som omfattar ett prioriterat ekosystem att vara mer relevant än ett förslag som omfattar ett ekosystem som inte är prioriterat.
  • Syfte: förslaget är relevant för insatsens mål och verksamhet. Förslaget omfattar särskilt utveckling av en mycket relevant uppsättning framväxande yrkesprofiler och utformar relaterade kvalifikationer som organiseras i enheter av läranderesultat, både på EQF-nivåerna 3–5 och på EQF-nivåerna 6–8. Förslaget omfattar utformning, testning och inledande tillhandahållande av de berörda utbildningsprogrammen, som är utformade som modulbaserade, flexibla och tillgängliga lärandemöjligheter, med beaktande av valideringen av förkunskaper.

Behovsanalys och särskilda mål

  • Samstämmighet: målen grundar sig på en sund behovsanalys, målen är tydligt fastställda och realistiska och berör frågor som är relevanta för de deltagande organisationerna och målgrupperna.
  • Representation från berörd sektor/berört område: alliansen omfattar partner som representerar industriekosystemet på ett adekvat sätt.
  • Digital och viktig möjliggörande teknik, inklusive AI-kompetens: i vilken utsträckning förslaget behandlar digital kompetens i projektets utformning för en eller flera relaterade yrkesprofiler.
  • Grön kompetens: i vilken utsträckning förslaget införlivar kompetens kopplad till övergången till en cirkulär och mer miljövänlig ekonomi i utbildningsinnehållet för en eller flera relaterade yrkesprofiler.

Komplementaritet med andra insatser och innovation – europeiskt mervärde

  • Innovation: förslaget tar hänsyn till de senaste metoderna och teknikerna och leder till innovativa resultat och lösningar.
  • Europeiskt mervärde: förslaget visar tydligt det mervärde som skapas genom att det är gränsöverskridande.
  • Representation från utbildning: alliansen omfattar partner som representerar utbildningsanordnare på ett adekvat sätt.

Kvaliteten på projektets utformning och genomförande (högsta poäng: 30)

Princip och metod

  • Samstämmighet: förslaget innehåller en samstämmig och omfattande uppsättning lämpliga typer av konkret och praktisk verksamhet som ska tillgodose de kartlagda behoven och leda till de förväntade resultaten.
  • Struktur: arbetsprogrammet är tydligt och begripligt och omfattar alla faser (förberedelse, genomförande, användning, övervakning, utvärdering och spridning).
  • Metod: förslaget utnyttjar EU-instrument och EU-verktyg som avser färdigheter och yrken där så är relevant, såsom EQF, Esco, Europass, Eqavet och ESG.

Projektförvaltning, kvalitetssäkring och strategi för övervakning och utvärdering 

  • Förvaltning: tydliga och hållbara system för projektförvaltning har utformats. Tidsplaner, organisation, uppgifter och ansvarsområden är väl definierade och realistiska. Det avsätts lämpliga resurser till varje verksamhet.
  • Arbetsplan: arbetsplanens kvalitet och ändamålsenlighet, även i vilken utsträckning de resurser som har avsatts för arbetspaketen överensstämmer med deras mål och resultat.
  • Kvalitet på förfarandena för erkännande och validering av kvalifikationer: i linje med europeiska verktyg och principer för öppenhet och erkännande.

Kostnadseffektivitet och ekonomisk förvaltning

  • Budget: budgeten har de resurser som behövs för att lyckas. Den är varken för stor eller för liten och är proportionerlig i förhållande till förslagets omfattning. Ett förslag som gäller ett industriekosystem där det redan finns en allians för branschsamverkan kring kompetens förväntas innehålla en budget som tydligt visar att dubbelfinansiering kommer att undvikas, eftersom det kommer att komplettera och bygga vidare på det arbete som redan har gjorts av alliansen för branschsamverkan kring kompetens.
  • Finansiell kontroll och kvalitetskontroll: kontrollåtgärder (t.ex. fortlöpande kvalitetsbedömning, inbördes granskning, riktmärkning) och kvalitetsindikatorer garanterar att projektet genomförs med hög kvalitet och kostnadseffektivt. Utmaningar och risker med projektet är tydligt identifierade, och det vidtas lämpliga åtgärder för att hantera dem. Expertgranskningar planeras som en integrerad del av projektet. Alliansens arbetsprogram innefattar en oberoende extern kvalitetsbedömning efter halva tiden och vid projektets slut.

Kvaliteten på partnerskapet och samarbetsarrangemangen (högsta poäng: 25)

Konsortiets sammansättning

  • Sammansättning: partnerskapet består av partner i storskaliga kompetenspartnerskap inom ramen för kompetenspakten; det har en ändamålsenlig blandning av relevanta organisationer, inbegripet yrkesskolor, högskolor och industri, inklusive små och medelstora företag, med de profiler, färdigheter, den erfarenhet, sakkunskap och det ledningsstöd som krävs för att genomföra projektet med lyckat resultat. Det partnerskap som föreslås i ansökan visar på expertis och representativitet hos det relevanta storskaliga kompetenspartnerskapet inom ramen för pakten. Deltagande av europeiska eller nationella arbetsmarknadsparter i de länder som omfattas av alliansen är mycket relevant. Den geografiska spridningen och representativiteten hos relevanta partner i de EU-medlemsstater och EU-regioner som medverkar i alliansen bör vara sådan att alliansen har stor genomförandekapacitet i flera av de länder och regioner som omfattas (t.ex. genom att en europeisk sektorsorganisation och/eller europeiska arbetsmarknadsparter deltar).
  • Engagemang: bidragen från alliansens partner är betydande, relevanta och kompletterande. Fördelningen av ansvar och uppgifter visar att alla deltagande organisationer är engagerade och kommer att bidra aktivt med sin särskilda sakkunskap och kapacitet.

Konsortieförvaltning och beslutsfattande

  • Uppgifter: samordnarens ledning och samordning av gränsöverskridande nätverk håller hög kvalitet och visar gott ledarskap i en komplex miljö. Enskilda uppgifter fördelas på grundval av varje partners specifika kunnande.
  • Samarbete och laganda: det föreslås en effektiv mekanism för att säkerställa bra samordning, beslutsfattande och kommunikation mellan de deltagande organisationerna, deltagarna och andra berörda intressenter.
  • Vinster: alliansen tillför ett tydligt mervärde och fördelar till det relevanta storskaliga kompetenspartnerskapet.

Genomslag (högsta poäng: 20)

Genomslag och ambition

  • Utnyttjande: förslaget visar hur alliansens resultat kommer att användas i linje med målen och åtagandena för det relevanta storskaliga kompetenspartnerskapet inom ramen för kompetenspakten.
  • Genomslag: Ansökan visar att den har relevans och inverkan för samhälle och näringsliv. Förslaget säkerställer genomslag på lokal, nationell och europeisk nivå för målgrupper och berörda aktörer med en viktig roll inom ekosystemet, även på utbildningsområdet, t.ex. aktörer som har anslutit sig till kompetenspakten. Det omfattar såväl åtgärder som mål och indikatorer för att övervaka framsteg och utvärdera det genomslag som förväntas (på kort och lång sikt).

Kommunikation, spridning och synlighet

  • Spridning: förslaget innehåller en tydlig plan för spridningen av resultat och omfattar lämpliga verksamheter, verktyg och kanaler för att se till att resultaten och fördelarna verkligen sprids till intressenter.

Hållbarhet och fortsättning

  • Fri tillgång: förslaget ska i förekommande fall innehålla en beskrivning av hur material, dokumentation och medier som tas fram kommer att göras tillgängliga kostnadsfritt och marknadsföras som länkade öppna data genom öppna licenser och utan oproportionerliga begränsningar.
  • Hållbarhet: i ansökan förklaras hur handlingsplanen för införande på nationell och regional nivå kommer att tas fram. Förslaget omfattar lämpliga åtgärder och beskriver de ekonomiska resurser (europeiska, nationella och privata) som krävs för att alliansens resultat och fördelar ska bestå efter projektet.

För del 2 kan endast ett förslag per ekosystem finansieras.

Förslagen måste få minst 70 poäng för att komma i fråga för finansiering, även med beaktande av den nödvändiga minimipoängen för de fyra tilldelningskriterierna: minst 13 poäng för kategorin ”projektets relevans”, 16 poäng för kategorierna ”kvaliteten på projektets utformning och genomförande”, 13 poäng för ”kvaliteten på partnerskapet och samarbetsarrangemangen” och 11 poäng för ”genomslag”.

Vilka regler gäller för finansieringen?

Denna insats tillämpar en finansieringsmodell med enhetsbelopp. Enhetsbeloppets storlek fastställs för varje bidrag på grundval av den uppskattade budget för insatsen som föreslås av sökanden. Den beviljande myndigheten fastställer enhetsbeloppet för varje bidrag på grundval av förslaget, utvärderingsresultatet, finansieringsgrader och det högsta belopp som anges i ansökningsomgången.

Högsta EU-bidrag per projekt:

  • Del 1 – Allianser för utbildning och företag
    • 1 miljon euro (tvåårigt projekt)
    • 1,5 miljoner euro (treårigt projekt)
  • Del 2 – Allianser för branschsamverkan kring kompetens (genomförande av den berörda strategin):
    • 4 miljoner euro (fyraårigt projekt) – endast ett förslag per industriekosystem kan väljas ut för finansiering. Vid likvärdig kvalitet kommer förslag som rör ett ekosystem som inte alls omfattas av någon pågående allians för branschsamverkan kring kompetens att bedömas som mer relevant än ett förslag som rör ett ekosystem med en redan pågående branschsamverkan.

Hur fastställs projektets enhetsbelopp?

Sökanden ska fylla i en detaljerad budgettabell enligt ansökningsblanketten med beaktande av följande:

  1. Budgeten bör vid behov specificeras per bidragsmottagare och delas upp i enhetliga arbetspaket (t.ex. ”projektförvaltning”, ”utbildning”, ”anordnande av evenemang”, ”förberedelser och genomförande av mobilitet”, ”kommunikation och spridning”, ”kvalitetssäkring”).
  2. Förslaget ska innehålla en beskrivning av den verksamhet som ingår i varje arbetspaket.
  3. Förslaget ska innehålla en uppdelning av de beräknade kostnaderna, med uppgift om andelen per arbetspaket (och inom varje arbetspaket, den andel som har anvisats till varje bidragsmottagare och anknuten enhet).
  4. Kostnaderna kan täcka personalkostnader, kostnader för resor och uppehälle, utrustning och kontraktering av underleverantörer samt andra kostnader (informationsspridning, publicering, översättning).

Förslagen kommer att utvärderas enligt standardförfaranden med hjälp av interna och/eller externa experter. Experterna kommer att bedöma förslagens kvalitet i förhållande till de krav som anges i ansökningsomgången och insatsens förväntade genomslag, kvalitet och effektivitet. Enhetsbeloppet kommer att begränsas till högst 80 % av den uppskattade budget som fastställs efter utvärderingen.

När förslagen har utvärderats kommer utanordnaren att fastställa enhetsbeloppet med beaktande av bedömningsresultaten.

Bidragsvillkoren (högsta bidragsbelopp, finansieringsgrad, totala bidragsberättigande kostnader osv.) kommer att fastställas i bidragsavtalet. Ekonomiskt stöd till tredje parter är inte tillåtet. Kostnader för volontärer är tillåtna. Se del C i denna programhandledning, avsnittet ”Bidragsberättigande direkta kostnader”.

Projektresultaten kommer att utvärderas på grundval av slutförda verksamheter. Finansieringssystemet ska göra det möjligt att fokusera på resultat i stället för på bidraget, så att tonvikten läggs på kvalitet och på graden av uppnående av mätbara mål.

Närmare uppgifter anges i förlagan till bidragsavtal på EU-portalen för finansiering och anbud (Funding and Tender Opportunities Portal).

Tagged in:  Higher education Yrkesutbildning – studenter och personal