Skip to main content

Erasmus+ Programme Guide

The essential guide to understanding Erasmus+

Erasmus+ lärarakademier

I rådets slutsatser om europeiska lärare och utbildare inför framtiden från maj 20201 bekräftas lärarnas roll som hörnstenar i det europeiska området för utbildning. Där efterlyses också ytterligare stöd för lärares karriär- och kompetensutveckling och välbefinnande under alla steg i karriären. Rådet betonar även fördelarna med lärares rörlighet och behovet av att integrera lärarnas rörlighet i lärarnas grundläggande utbildning och fortbildning. I slutsatserna uppmanar rådet även kommissionen att stödja ett närmare samarbete mellan lärarutbildningsanordnare inom en sammanhängande fortsatt yrkesmässig utveckling för lärare.

I sitt meddelande från 2020 om att förverkliga det europeiska området för utbildning senast 20252 bekräftar kommissionen den viktiga roll som lärare och utbildare spelar och fastställer en vision för läraryrket: högt kompetenta och motiverade utbildare som gynnas av en rad olika stödmekanismer och fortbildningsmöjligheter under sina mångsidiga karriärer. I meddelandet föreslår kommissionen en rad olika åtgärder för att hantera dagens utmaningar för läraryrket, bland annat planen för att inrätta Erasmus+ lärarakademier.

I sin handlingsplan för digital utbildning (2021–2027)3 betonar kommissionen att det är nödvändigt att säkerställa att alla lärare och utbildare har det förtroende och den kompetens som krävs för att använda tekniken effektivt och kreativt så att de kan engagera och motivera sina elever och se till att alla studerande utvecklar sina digitala kompetenser för att studera, leva och arbeta i en alltmer digitaliserad värld.

I november 2023 antogsrekommendation om de viktigaste möjliggörande faktorerna för en framgångsrik digital utbildning rådets4 , där EU-medlemsstaterna uppmanas att säkerställa allmän tillgång till inkluderande digital utbildning av hög kvalitet. I rekommendationen uppmanas EU-medlemsstaterna att utveckla nationella strategier för digital utbildning och digitala färdigheter, att ha ett nära samarbete med berörda intressenter, att investera i digital utrustning, digital infrastruktur, digitala verktyg och digitalt innehåll och att uppmuntra riktad utbildning för att stödja lärare i användningen av digital teknik i undervisning och lärande. Dessutom antogs rådets rekommendation om att förbättra utbudet av digitala färdigheter och kompetenser i utbildningen5 , där EU-medlemsstaterna uppmanas att tillhandahålla digitala färdigheter på ett enhetligt sätt inom alla utbildningssektorer. I rekommendationen föreslås att EU:s medlemsstater vidtar åtgärder för att främja utvecklingen av digitala färdigheter på alla utbildningsnivåer, från grundläggande till avancerade och specialiserade digitala färdigheter, inklusive AI.

I rådets rekommendation om vägar till en framgångsrik skolgång6 erkänns dessutom lärare, utbildare och skolledare som en oumbärlig drivkraft för utbildning och behovet av att ytterligare utveckla och uppdatera deras kompetenser betonas. Bland de föreslagna åtgärderna rekommenderas att medlemsstaterna integrerar inkludering, rättvisa och mångfald, kunskap om underprestation och bristande engagemang, och behandlar välbefinnande, psykisk hälsa och mobbning i all lagstadgad grundläggande lärarutbildning. I rekommendationen betonas dessutom behovet av forskningsbaserad grundläggande lärarutbildning och fortbildning av hög kvalitet för att förbereda skolledare, lärare, utbildare och annan utbildningspersonal för att förstå risk- och skyddsfaktorer som kan påverka prestationen i skolan, bristande engagemang eller förtida avhopp från utbildning samt sociala, emotionella och beteendemässiga svårigheter samt förstå problem som rör välbefinnande, funktionsnedsättning och psykisk ohälsa, inbegripet posttraumatisk stress, och stödja utvecklingen av de elevernas sociala och emotionella kompetens.

Trots de positiva effekter som mobilitet utomlands i utbildningssyfte har på lärarnas yrkesutveckling och på utbildningssystemen är den fortfarande inte integrerad i lärarutbildningen på ett effektivt sätt, på grund av många praktiska hinder som bör undanröjas genom en mer konsekvent politik. I detta syfte innehåller rådets rekommendation Europa på väg – möjligheter till mobilitet i utbildningssyfte för alla7 en särskild bilaga med fokus på mobilitet för lärare. I denna bilaga beskrivs en rad åtgärder för att ta itu med hinder för mobiliteten för lärare som identifierats i EU:s medlemsstater, till exempel att integrera mobilitet i lärarnas grundläggande utbildning och yrkesutveckling, förbättra samarbetet på lokal nivå genom att utveckla och genomföra en strategi för lärares mobilitet, integrera mobilitet för lärare i den övergripande utvecklingen av skolor och anslå nödvändiga resurser samt framhäva fördelarna med mobilitet i utbildningssyfte och stödja den med nödvändig fortbildning.

Det finns ett behov av att göra läraryrket mer attraktivt: I de EU-länder som deltar i OECD:s Talis-undersökning ansåg i genomsnitt mindre än 20 % av högstadie- och gymnasielärarna att läraryrket värdesätts av samhället. 

Åldrandet inom läraryrket är ett problem eftersom de kommande vågorna av pensioneringar kan orsaka lärarbrist i länderna. Enligt OECD:s Talis-undersökning anser lärarna trots ett brett fortbildningsutbud fortfarande att det råder brist på fortbildningsmöjligheter.

I rådets resolution om en strategisk ram för det europeiska utbildningssamarbetet inför och bortom ett europeiskt område för utbildning (2021–2030) hänvisas till potentialen hos Erasmus+-lärarakademierna när det gäller att underlätta nätverksarbete, kunskapsutbyte och mobilitet, och ge lärare och utbildare utbildningsmöjligheter i alla skeden av deras karriärer.

Utbildningsöversikten 2023 visar även att nästan alla europeiska länder står inför en allvarlig lärarbrist, antingen generellt eller inom vissa ämnen, t.ex. naturvetenskap, eller inom vissa profiler, såsom undervisning av barn med särskilda behov.

Erasmus+ lärarakademier syftar till att hantera dessa problem genom att främja ett nära samarbete mellan organisationer som är verksamma inom grundläggande och fortsatt lärarutbildning, komplettera de övriga insatserna för att förverkliga det europeiska området för utbildning, och bidra till att integrera resultaten i den politiska processen på nationell och regional nivå, med slutmålet att förbättra lärarutbildningen och stödet till skolorna.

Lärarakademierna ska bygga på innovativa och effektiva metoder i de nationella lärarutbildningarna och det europeiska samarbetet kring dessa frågor och vidareutveckla dessa aspekter. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt åtgärder för spridning och användning av effektiva metoder mellan olika länder och lärarutbildningsanordnare, samtidigt som återkoppling och genomslag även säkerställs på nationell nivå.

Insatsens mål

Det övergripande målet för denna insats är att inrätta europeiska partnerskap för institutioner som anordnar lärarutbildning8 i syfte att inrätta lärarakademier som ska utveckla ett europeiskt och internationellt perspektiv inom lärarutbildningen.

Lärarakademierna syftar till att utforma lärarutbildningar i linje med EU:s utbildningspolitiska prioriteringar och bidra till att uppnå målen för det europeiska utbildningsområdet. Insatsen är inriktad på nätverkande, mobilitet och innovativa metoder och kommer också att omfatta frågor som rör flerspråkighet, språkmedvetenhet och kulturell mångfald.

Erasmus+ lärarakademier har följande mål:

  • Bidra till att förbättra politik och metoder för lärarutbildningen i Europa genom att upprätta nätverk och praktikgemenskaper som arbetar med lärarutbildningsfrågor och som sammanför anordnare av grundläggande lärarutbildning (lärarhögskolor) och anordnare av fortbildning (arbetsgivare) samt andra berörda aktörer, såsom lärarförbund, ministerier och intressenter, med målet att ta fram och testa strategier och program för fortbildning som är ändamålsenliga, tillgängliga och möjliga att överföra till andra sammanhang.
  • Gemensamt utveckla och prova olika modeller för (virtuell, fysisk och blandad) mobilitet inom grundläggande lärarutbildning och som en del av lärares kontinuerliga fortbildning för att förbättra kvaliteten, öka antalet utbyten och göra mobilitetsverksamhet till en integrerad del i lärarutbildningen i Europa.
  • Utveckla en hållbar samverkan mellan lärarutbildningsanordnare som påverkar kvaliteten på lärarutbildningen i Europa och ligger till grund för politiska beslut om lärarutbildning på europeisk och nationell nivå.
  • Stärka den europeiska dimensionen och internationaliseringen av lärarutbildning genom innovativ och praktisk samverkan med lärarhögskolor och lärare i andra europeiska länder och genom att utbyta erfarenheter för att vidareutveckla lärarutbildningen i Europa. 

Lärarakademierna bör identifiera och arbeta med en eller flera prioriteringar som är särskilt relevanta för deras partnerskap och utforska synergier med andra prioriteringar, i syfte att ytterligare förbättra utbildning och fortbildning, och ta itu med (blivande) lärares mest angelägna behov, särskilt genom att erbjuda lärare kurser, moduler och andra möjligheter att lära sig mer inom följande områden: 

1. Inkludering och mångfald, särskilt på följande sätt:

Att hjälpa lärare att förvärva de kompetenser som krävs, t.ex. kunskaper, färdigheter och attityder för att utbildningsmässigt inkludera barn/elever med begränsade möjligheter, inbegripet barn/elever med funktionsnedsättning eller särskilda behov, barn/elever med migrantbakgrund, barn/elever som bor i landsbygdsområden och avlägset belägna områden, såsom de yttersta randområdena och barn/elever som upplever könsdiskriminering, med socioekonomiska svårigheter eller som kan vara utsatta för andra former av diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning. Detta innebär också att ha förståelse för underprestation, vilket framgår av resultaten av programmet för internationell utvärdering av elevprestationer (Pisa) 2022.9 Exempel på detta är att utveckla kompetenser för att undervisa i flerspråkiga och mångkulturella miljöer, inom jämställdhetsmedvetna metoder, inkluderande utbildning för barn med särskilda behov, i att skapa stödjande inlärningsmiljöer och strategier för de studerandes och lärarnas välbefinnande i skolan, i att tillhandahålla psykosocialt stöd, om hur man använder olika lärandemetoder och blandat lärande, inbegripet tvärvetenskaplig pedagogik mellan olika ämnen och med fokus på humaniora, samt om metoder och verktyg för formativ bedömning.   

Att se till att lärare är väl rustade att ta itu med de hinder som dessa grupper möter när det gäller att få tillgång till utbildning samt bidra till att skapa ett positivt lärandeklimat och inkluderande miljöer som främjar rättvisa och jämlikhet, och som är anpassade till behoven i samhället i stort. Att bygga tillitsfulla relationer med studerande, föräldrar, familjer och vårdnadshavare, använda samarbetsmetoder och arbeta i tvärvetenskapliga grupper i skolorna. 

Mer information finns i 

2. Välbefinnande, särskilt följande:

Till fullo integrera principer för välbefinnande i grundläggande lärarutbildning: lägga grunden för att ge framtida lärare möjlighet att ta ansvar för sitt välbefinnande (t.ex. strategier för självhjälpsinsatser, socialt och emotionellt lärande) för att utveckla kompetenser som behövs för att bygga upp varma, omsorgsfulla och samarbetsinriktade relationer med (framtida) studenter, kollegor och föräldrar, inbegripet kompetenser för konstruktiv konfliktlösning samt erbjuda lärarstuderande mentorskap och förebildsprogram.

Tillhandahålla kontinuerlig fortbildning och kontinuerligt stöd till lärare, utbildare och skolledare när det gäller välbefinnande: utforma kontinuerlig fortbildning, vägledning och standarder som omfattar det dubbla perspektivet att utbilda lärare för deras personliga välbefinnande och förse dem med verktyg för att stödja sina studerande. 

3. Miljö, klimatförändringar och hållbarhet, särskilt följande:

Hjälpa de studerande att bli aktörer för förändring och att reflektera och agera, både individuellt och kollektivt, lokalt och globalt, för en mer hållbar värld. Att ta itu med klimatförändringarna och integrera hållbarhet i undervisning och lärande är en brådskande uppgift för utbildning. Lärarutbildning är en av de viktigaste katalysatorerna för den gröna omställningen, eftersom den leder till utveckling av hållbarhetskompetens och därmed stöder de studerande att forma denna omställning.

Erbjuda (blivande) lärare yrkesutbildning/utbildning om klimat, miljökriser och hållbarhet se till att (blivande) lärare/utbildare och utbildningsledare utvecklar hållbarhetskompetens och främja metoder för självutvärdering och för reflektion. 

Stödja lärare i införandet av pedagogiska metoder och test av innovativa metoder, såsom tvärvetenskapliga och problembaserade strategier som förbättrar undervisning och lärande för hållbarhet, inbegripet de socioekonomiska aspekterna och hanteringen av miljöångest. Erbjuda integrerade strategier som kombinerar tematiska och pedagogiska aspekter. 

Utforska hur digitala verktyg och digital teknik kan förbättra undervisningen och lärandet om klimatet, miljökrisen och hållbarheten, och hur den digitala och den gröna omställningen kan hanteras på ömsesidigt förstärkande sätt inom lärarutbildningen.

Främja institutionsövergripande strategier för hållbarhet genom att bedöma lärande för hållbarhet, utveckla undervisningsresurser av god kvalitet och framtidsinriktade kursplaner. 

Utforska certifiering av lärarutbildning inom hållbarhet genom mikromeriter och utarbeta riktlinjer för att utvärdera effektiviteten hos program och resurser för fortbildning inom hållbarhet.

Mer information finns i 

4. Digital kapacitetsuppbyggnad för lärare, studerande och organisationer, särskilt följande:

Stödja behovet av att engagera (blivande) lärare i den digitala omställningen, i syfte att utnyttja potentialen hos digital teknik, inklusive AI, för undervisning och lärande samtidigt som man fullt ut förstår och tar itu med etiska aspekter av sådan teknik, att utveckla digitala färdigheter för alla,  att stödja lärares och studenters digitala välbefinnande och att bygga upp institutionernas digitala kapacitet och beredskap. 

Bidra till de strategiska prioriteringarna i handlingsplanen för digital utbildning, 1) utveckla ett högpresterande digitalt utbildningssystem genom att bygga upp kapacitet och kritisk förståelse om hur den digitala teknikens möjligheter kan utnyttjas, och risker hanteras, för undervisning och lärande på alla nivåer samt utforma och genomföra digitala strategier för utbildningsinstitutioner, och 2) förbättra digitala färdigheter och kompetenser för den digitala omställningen, bland annat genom att använda Riktlinjer till lärare och utbildare om hur man bekämpar desinformation och underlättar digital kompetens genom utbildning.

Stödja en målinriktad användning av digital teknik för yrkesmässigt engagemang, undervisning, lärande och bedömning samt ge de studerande möjlighet att utveckla sina digitala färdigheter.

Främja självreflektion som en mekanism för läraragens, egenförmåga och handlingskraft. 

 Stödja utvecklingen av digitala pedagogiska metoder och sakkunskap om användningen av digitala verktyg, bland annat tillgängliga tekniska hjälpmedel samt skapande och innovativ användning av digitalt utbildningsinnehåll.   Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas projekt som främjar jämställdhet och tar upp skillnader när det gäller tillgänglighet och användning för underrepresenterade grupper. 

Användning av de europeiska ramarna för digitala kompetenser för utbildare, medborgare och organisationer samt verktygen Selfie och Selfie för lärare uppmuntras.

Mer information finns i 

5. Naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt humaniora

Att hjälpa lärare att förvärva nödvändig kompetens genom grundläggande lärarutbildning och kontinuerlig fortbildning för att göra undervisning och lärande inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik mer relevant och inkluderande. Detta inbegriper innovativ pedagogik och innovativa bedömningsmetoder, t.ex. integrerat/interdisciplinärt STE(A)M-lärande i kulturella, miljörelaterade, ekonomiska och andra sammanhang, med deltagande av alla akademiska discipliner, öka studenternas kompetens, engagemang, deltagande och (karriär-) mål inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, bygga upp partnerskap med lokala samhällsaktörer och föräldrar för att stödja möjligheter till utbildning i vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik inom och utanför skolsystemen, stödja flickors intresse för naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik och övervinna könsstereotyper i utbildning och i läraryrket (se även åtgärd 13 i handlingsplanen för digital utbildning) samt tillgodose behoven hos studenter med olika kulturell och socioekonomisk bakgrund.

6. Gemensamma värden, samhällsengagemang och deltagande i samhällslivet, särskilt på följande sätt: 

  • Utbilda och utrusta (blivande) lärare.
  • Främja aktivt medborgarskap och etik i undervisningen, och främja utveckling av social och interkulturell kompetens, kritiskt tänkande och mediekunskap.
  • Erbjuda barn/elever möjligheter att delta i det demokratiska livet och att engagera sig socialt och medborgerligt, särskilt genom formellt eller icke-formellt lärande.
  • Öka medvetenheten om och förståelsen av Europeiska unionen, särskilt när det gäller EU:s gemensamma värden, principerna om enhet och mångfald samt dess kulturella identitet och medvetenhet och sociala och historiska arv.

Mer information finns i 

Rådets rekommendation om gemensamma värden, inkluderande utbildning och den europeiska dimensionen i undervisningen21 .

Kriterier för bidragsberättigande

Projektförslag för Erasmus+ lärarakademier ska uppfylla följande kriterier för att kunna beviljas Erasmusbidrag:

Vilka organisationer får delta? (vem kan söka?)

För att vara berättigade till stöd måste de sökande (bidragsmottagare och anknutna enheter, i tillämpliga fall)

  • vara rättsliga enheter (privata eller offentliga organ) och
  • vara etablerade i något av de länder som får delta, dvs. i en EU-medlemsstat eller i ett tredjeland som är associerat till programmet (se avsnittet ”Länder som får delta” i del A i handledningen).

Organisationer etablerade i tredjeländer som inte är associerade till programmet får inte delta i insatsen.

Den samordnande organisationen måste vara en lärarutbildningsinstitution. Denna organisation lämnar in en ansökan som gäller för alla deltagande organisationer i projektet. Den kan inte vara en anknuten enhet.

De sökande (bidragsmottagare och anknutna enheter i förekommande fall) kan vara exempelvis (icke uttömmande förteckning):

  • Lärarutbildningsinstitutioner (högskolor, institut, universitet som tillhandahåller grundläggande lärarutbildning och/eller fortbildning) för lärare och personal inom förskoleverksamhet och barnomsorg på ISCED-nivåerna 0–3, inklusive yrkeslärare.
  • Ministerier eller liknande offentliga organ med ansvar för skolutbildningspolitik.
  • Offentliga organ (på lokal, regional eller lokal nivå) och privata organ med ansvar för att utforma politiska åtgärder och utbud av lärarutbildningar samt ta fram normer för lärarkvalifikationer.
  • Lärarförbund eller andra nationellt erkända anordnare av lärarutbildning och kontinuerlig fortbildning.
  • Myndigheter med ansvar för utbildning av lärare och övervakning av kontinuerlig fortbildning och kvalifikationer för lärare.
  • Skolor som samarbetar med lärarutbildningsanordnare för att erbjuda praktik som en del av lärarutbildningen.
  • Andra organisationer för förskoleverksamhet och barnomsorg eller skolor (från grundskola till grundläggande yrkesutbildning) eller andra organisationer (t.ex. icke-statliga organisationer, lärarförbund) som är relevanta för projektet.

Andra enheter får delta i andra konsortieroller, t.ex. associerade partner.

Konsortiets sammansättning (de deltagande organisationernas antal och profil)

Minst sex sökande (bidragsmottagare, inte anknutna enheter), från minst fyra EU-medlemsstater eller tredjeländer som är associerade till programmet, som uppfyller följande villkor:

  • minst fyra nationellt etablerade anordnare av grundläggande lärarutbildning från tre olika EU-medlemsstater och tredjeländer som är associerade till programmet, och
  • minst en nationellt etablerad anordnare av fortbildning för lärare, och
  • minst en yrkesskola.

Konsortiet kan också omfatta anknutna enheter eller associerade partner, andra organisationer med relevant sakkunskap om lärarutbildning och/eller organ för standardisering, kvalifikationer eller kvalitetssäkring inom lärarutbildning.

Geografisk plats (plats för verksamheten)

Verksamheten måste äga rum i EU-medlemsstater eller tredjeländer som är associerade till programmet.

Det går inte att få bidrag för verksamhet som äger rum i tredjeländer som inte är associerade till programmet.

Projektets varaktighet

Projekten bör i regel pågå 36 månader (förlängning är möjlig om det är vederbörligen motiverat och sker genom en ändring av bidragsavtalet).

Var ska ansökan lämnas?

Till Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kultur (Eacea) via EU-portalen för finansiering och anbud.

Ansökningsomgångens id-nummer ERASMUS-EDU-2025-PEX-TEACH-ACA

Läs igenom de relevanta vanliga frågorna i FTOP innan du ansöker.

När ska ansökan lämnas in?

Bidragsansökan ska lämnas in senast den 26 mars kl. 17.00.00 (Brysseltid).

Hur söker man?

Du hittar information i del C i handledningen.

De sökande organisationerna kommer att bedömas enligt gällande uteslutnings- och urvalskriterier. Du hittar mer information i del C i handledningen.

Hur utformar jag mitt projekt?

Varje lärarakademi ska genomföra ett antal samstämmiga och omfattande verksamheter, t.ex. följande:

  • Samarbeta och upprätta nätverk och internationella praktikgemenskaper med lärarutbildningsanordnare, lärarförbund, offentliga organisationer som arbetar med lärarutbildning och andra berörda aktörer för att skapa innovativa strategier och program för grundläggande utbildning och kontinuerlig fortbildning för lärare och skolor.
  • Utforma och tillhandahålla gemensamma, innovativa och ändamålsenliga lärandemoduler för lärarutbildning och lärarkompetenser om viktiga och/eller nya pedagogiska frågor av gemensamt intresse. Lärandemodulerna ska behandla de särskilda behoven för lärarstuderande (som ett led i deras grundläggande utbildning) och tjänstgörande lärare (som ett led i deras kontinuerliga fortbildning) och bör bygga på en grundlig behovsanalys och testas under projektet.
  • Utveckla ett gemensamt utbildningsutbud med en stark europeisk dimension som omfattar alla former av mobilitetsverksamhet och exempelvis syftar till att inrätta sommarskolor, genomföra studiebesök för studenter och lärare samt andra former av samverkan mellan lärosäten, såväl fysiska som virtuella.
  • Identifiera ändamålsenliga sätt att undanröja hinder för mobilitet samt fastställa förutsättningarna, inbegripet praktiska arrangemang och erkännande av läranderesultat, för att öka kvaliteten på och antalet utbyten samt integrera utbyten i grundläggande utbildning och fortbildning för lärare.
  • Uppmuntra skolor, särskilt yrkesskolor, att experimentera och utbyta innovativa och nya undervisningsmetoder (även distansundervisning och blandade undervisnings- och lärandemetoder).
  • I linje med målen för denna ansökningsomgång genomföra studier, forskning och/eller undersökningar eller sammanställningar av ändamålsenliga metoder för att ta fram sammanfattningar, diskussionsunderlag, rekommendationer osv. för att stimulera till diskussion och som underlag för politiska beslut om lärarutbildning.
  • Främja och prioritera befintliga Erasmus+-verktyg, t.ex. eTwinning som en del av den europeiska skolutbildningsplattformen, för virtuell mobilitet, samverkan och kommunikation i syfte att testa och utbyta resultat samt språkstöd online för att förbättra språkkunskaperna för mobilitet.

Tilldelningskriterier

Projektets relevans (högsta poäng: 35)

  • Koppling till ansökningsomgångens mål: i vilken utsträckning förslaget inrättar en lärarakademi som kan förbättra den inledande och fortsatta lärarutbildningen med ett innovativt utbud av lärandemöjligheter för lärare med koppling till minst en av insatsens prioriteringar:
    • Inkludering och mångfald
    • Välbefinnande.
    • Miljö, klimatförändringar och hållbarhet.
    • Digital kapacitetsuppbyggnad för lärare, studerande och organisationer.
    • Naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt humaniora.
    • Gemensamma värden, samhällsengagemang och deltagande i samhällslivet.
  • EU:s värden:förslaget är relevant för respekten för och främjandet av gemensamma EU-värderingar såsom respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna samt bekämpandet av all slags diskriminering.
  • Överensstämmelse: i vilken utsträckning förslaget är baserat på en tillfredsställande behovsanalys och tydligt fastställda, realistiska mål samt berör frågor som är relevanta för de deltagande organisationerna och insatsen.
  • Innovativ metod: i förslaget beskrivs tydligt de senaste metoderna och teknikerna samt projektresultatets mervärde. Projektet leder till innovativa resultat och lösningar för yrkesutbildningsområdet i allmänhet eller för det geografiska sammanhang som projektet genomförs i (t.ex. innehåll, resultat, arbetsmetoder samt de organisationer och personer som deltar eller som förslaget riktas till).
  • Europeiska mervärdet: förslaget visar ett tydligt mervärde på individuell nivå (elever/studenter och/eller personal), institutionell nivå och systemnivå, som skapas genom resultat som projektets partner skulle ha svårt att uppnå utan europeiskt samarbete. Befintliga verktyg på EU-nivå, såsom eTwinning och den europeiska skolutbildningsplattformen, används och främjas för samverkan och information i syfte att testa och utbyta resultat.
  • Internationalisering: förslaget visar att det bidrar till lärarutbildningens internationella dimension, bland annat genom utveckling av gemensamma mobilitetsmodeller (virtuell, fysisk och blandad mobilitet) och andra utbildningsmöjligheter i den grundläggande utbildningen och den kontinuerliga fortbildningen för lärare.
  • Genusmedvetenhet: förslaget behandlar jämställdhetsfrågor och bidrar till att finna lösningar för att effektivt främja genusmedveten undervisning i skolorna.

Kvaliteten på projektets utformning och genomförande (högsta poäng: 25)

  • Samstämmighet: den övergripande projektutformningen säkerställer samstämmighet mellan de föreslagna projektmålen, verksamheterna och budgeten. Ansökan innehåller en samstämmig och omfattande uppsättning lämpliga typer av verksamhet och tjänster som ska tillgodose de kartlagda behoven och leda till de förväntade resultaten.
  • Metod: den föreslagna metodens kvalitet och genomförbarhet och huruvida den är ändamålsenlig för att uppnå de förväntade resultaten.
  • Struktur: arbetsprogrammets tydlighet, fullständighet och kvalitet, inklusive lämpliga faser för förberedelse, genomförande, övervakning, användning av resultat, utvärdering och spridning.
  • Förvaltning: tydliga och hållbara system för projektförvaltning har utformats. Tidsplaner, organisation, uppgifter och ansvarsområden är väl definierade och realistiska. Det avsätts lämpliga resurser till varje verksamhet.
  • Budget: budgeten har de resurser som behövs för att projektet ska lyckas. Den är varken för stor eller för liten.
  • Riskförvaltning: Utmaningar och risker med projektet är tydligt identifierade, och det vidtas lämpliga åtgärder för att hantera dem.
  • Kvalitetssäkring: kontrollåtgärder (t.ex. fortlöpande kvalitetsbedömning, inbördes granskning, riktmärkning) har införts.
  • Övervakningsverktyg: indikatorer har fastställts för att säkerställa att projektet genomförs på ett bra och kostnadseffektivt sätt.

Kvalitet och relevans hos partnerskaps- och samarbetsarrangemang (högst 20 poäng).

  • Sammansättning: projektet har en ändamålsenlig blandning av kompletterande deltagande organisationer med den profil, de kompetenser och den erfarenhet och sakkunskap som krävs för att genomföra alla aspekter av projektet.
  • Samarbete med berörda aktörer: partnerskapet inrättar starka och kontinuerligt aktiva nätverk och praktikgemenskaper på både lokal, nationell och transnationell nivå med lärarutbildningsanordnare, offentliga myndigheter med anknytning till lärarutbildning samt andra relevanta aktörer, och möjliggör ett effektivt utbyte av sakkunskap och kunnande mellan dessa intressenter.
  • Geografisk balans: partnerskapet omfattar relevanta partner från olika geografiska områden, med aktiva roller i projektet. Sökanden har motiverat partnerskapets geografiska sammansättning och visat att den är relevant för att uppnå målen för lärarakademierna. Partnerskapet är brett och lämpligt utformat vad gäller relevanta aktörer på lokal och regional nivå.
  • Virtuell samverkan och mobilitet: samarbetet är kopplat till befintliga Erasmusverktyg, t.ex. eTwinning och Europeiska skolutbildningsplattformen.
  • Engagemang: Fördelningen av ansvar och uppgifter är transparent och visar att alla deltagande organisationer är engagerade och kommer att bidra aktivt med sin särskilda sakkunskap och kapacitet.
  • Uppgifter: samordnarens ledning och samordning av transnationella nätverk håller hög kvalitet och visar gott ledarskap i en komplex miljö, enskilda uppgifter fördelas på grundval av varje partners specifika kunnande.
  • Samverkan: En effektiv mekanism föreslås för att säkerställa god samordning, beslutsfattande och kommunikation mellan deltagande organisationer, deltagare och andra berörda aktörer.

Genomslag (högsta poäng: 20)

  • Användning: ansökan visar hur projektets resultat ska användas av partnerna och andra aktörer. Den innehåller metoder för att mäta användning under och efter projektet.
  • Spridning: förslaget innehåller en tydlig plan för spridningen, under projektets löptid och efter det att det har avslutats, av resultat och omfattar lämpliga mål, verksamheter, verktyg, en relevant tidsplan och kanaler för att se till att resultaten och fördelarna verkligen sprids till aktörer, beslutsfattare, lärarutbildningsanordnare, myndigheter osv. under och efter projektet. Det ska också framgå vilka partner som ska ansvara för spridningen och vilken relevant erfarenhet de har av spridningsverksamhet. Spridningsmetoder anges, med prioritering av Erasmus+-verktygen eTwinning och den europeiska skolutbildningsplattformen.
  • Påverkan: förslaget visar projektets potentiella genomslag
    • på deltagare och deltagande organisationer, och vad som förväntas förändras under och efter projektets löptid,
    • utanför de organisationer och enskilda personer som deltagit direkt i projektet, på lokal, regional, nationell eller europeisk nivå.

Förslaget omfattar såväl åtgärder som mål och indikatorer för att övervaka framsteg och utvärdera det genomslag som förväntas (på kort och lång sikt).

Hållbarhet: Förslaget anger hur Erasmus+ lärarakademierna kommer att upprättas och vidareutvecklas. Förslaget omfattar en långsiktig handlingsplan för ett stegvist införande av projektets förväntade resultat efter det att projektet har avslutats. Planen ska baseras på varaktiga partnerskap mellan anordnare av grundläggande lärarutbildning (lärarhögskolor) och anordnare av fortbildning (arbetsgivare). Den bör även beskriva lämpliga ledningsstrukturer samt planer för skalbarhet och ekonomisk hållbarhet och ange ekonomiska resurser (EU-medel samt nationella och privata medel) för att säkerställa att projektets resultat och fördelar är hållbara på lång sikt.

Ansökningarna måste få minst 70 poäng (av sammanlagt 100 poäng) för att komma i fråga för finansiering, även med beaktande av den nödvändiga minimipoängen för de fyra tilldelningskriterierna: minst 25 poäng för kategorin ”Projektets relevans”, minst 13 poäng för kategorierna ”Kvaliteten på projektets utformning och genomförande” och 11 poäng för ”Kvaliteten på partnerskapet och samarbetsarrangemangen” och ”Genomslag”.

Förslag med samma antal poäng prioriteras efter de poäng som förslagen har tilldelats för kriteriet ”Relevans”. Om förslagen har tilldelats lika många poäng för detta kriterium baseras prioriteringen på poängen för kriteriet ”Kvaliteten på projektets utformning och genomförande”. Om förslagen har tilldelats lika många poäng för detta kriterium baseras prioriteringen på poängen för kriteriet ”Genomslag”.

Om det inte går att prioritera mellan förslagen på det sätt som anges ovan kan projektportföljen i stort, förväntade positiva synergier mellan projekt eller andra faktorer kopplade till målen för ansökningsomgången beaktas för att fastställa prioriteringen. Dessa faktorer dokumenteras i panelrapporten. 

Förväntat genomslag

Erasmus+ lärarakademier förväntas göra läraryrket mer attraktivt och säkerställa grundläggande utbildning och kontinuerlig fortbildning av hög kvalitet för lärare, utbildare och skolledare. Lärare, utbildare och skolledare kommer att vara bättre rustade för att hantera nuvarande och framväxande samhällsutmaningar och andra utmaningar i och utanför klassrummet.

Erasmus+ lärarakademier förväntas likaså stärka den europeiska dimensionen och internationaliseringen av lärarutbildning genom att upprätta europeiska partnerskap kring lärarutbildning och för lärarutbildningsanordnare. Nära samverkan mellan berörda aktörer över Europas gränser förväntas leda till innovativt samarbete på europeisk nivå och betydande utveckling av politik och praxis för lärarutbildning som bygger på befintliga innovationer och effektiva metoder inom lärarutbildningssystemen och det gemensamma utbildningsutbud som organiseras för de deltagande lärarna. Syftet är att integrera mobilitet i lärarutbildningen i Europa genom att undanröja befintliga hinder för mobilitet och identifiera förutsättningar för effektiva strategier och program för utbytesverksamheter. 

Erasmus+ lärarakademier kommer att verka på nationell och europeisk nivå och kommer att bilda starka och varaktiga partnerskap mellan anordnare av grundläggande lärarutbildning och fortbildning. De kommer att bidra till ett närmare samarbete mellan lärarutbildningsanordnare och bana väg för strukturella partnerskap och gemensamma program mellan institutioner. Erasmus+ lärarakademier kommer därigenom att säkerställa ändamålsenlig grundläggande utbildning och kontinuerlig fortbildning av hög kvalitet, vilket kommer att ge resultat som skulle vara svåra att åstadkomma utan kunskapsutbyte och effektivt samarbete.

Via flera kanaler för spridning på transnationell, nationell och/eller regional nivå och genom att tillämpa en långsiktig plan för ett gradvist införande av projektresultaten, förväntas de individuella projekten engagera berörda aktörer både inom och utanför de deltagande organisationerna och säkerställa ett varaktigt genomslag även efter det att projektet avslutats.

Vilka regler gäller för finansieringen?

Denna insats tillämpar en finansieringsmodell med enhetsbelopp. Enhetsbeloppets storlek fastställs för varje bidrag på grundval av den uppskattade budget för insatsen som föreslås av sökanden. Beloppet fastställs av den beviljande myndigheten på grundval av den beräknade projektbudgeten, utvärderingsresultatet och en finansieringsgrad på 80 %.

Högsta EU-bidrag per projekt är 1 500 000 euro.

Ekonomiskt stöd till tredje part i form av bidrag eller priser är inte tillåtet.

Kostnader för finansiella revisioner är inte tillåtna.

Kostnader för volontärer är tillåtna. De angivna enhetskostnaderna måste stämma överens med de som anges i beslutet om enhetskostnader för volontärer22 .

Enhetskostnader för små och medelstora företag för ägare av sådana företag är tillåtna. De angivna enhetskostnaderna måste stämma överens med dem som anges i beslutet om enhetskostnader för små och medelstora företag23 .

Det relevanta arbetspaketet bör inkludera kostnader för minst ett årligt möte (en företrädare för varje fullvärdig projektpartner) som anordnas av eller på initiativ av Europeiska kommissionen/Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kultur för utbyte av god praxis och ömsesidigt lärande mellan Erasmus+ lärarakademier.

Hur fastställs projektets enhetsbelopp?

Sökanden ska fylla i en detaljerad budgettabell enligt ansökningsblanketten med beaktande av följande: 

  1. Budgeten bör vid behov specificeras per bidragsmottagare och delas upp i enhetliga arbetspaket (t.ex. ”projektförvaltning”, ”utbildning”, ”anordnande av evenemang”, ”förberedelser och genomförande av mobilitet”, ”kommunikation och spridning”, ”kvalitetssäkring”).
  2. Förslaget ska innehålla en beskrivning av den verksamhet som ingår i varje arbetspaket.
  3. Förslaget ska innehålla en uppdelning av enhetsbeloppet, med uppgift om andelen per arbetspaket (och inom varje arbetspaket om den andel som tilldelats varje bidragsmottagare och anknuten enhet).
  4. De beskrivna kostnaderna får täcka personalkostnader, kostnader för resor och uppehälle, kostnader för utrustning och underleverantörer samt andra kostnader (t.ex. för informationsspridning, publicering eller översättning).

Förslagen kommer att utvärderas enligt standardförfaranden med hjälp av interna och/eller externa experter. Experterna kommer att bedöma förslagens kvalitet i förhållande till de krav som anges i ansökningsomgången och insatsens förväntade genomslag, kvalitet och effektivitet.

När förslagen har utvärderats kommer utanordnaren att fastställa enhetsbeloppet med beaktande av bedömningsresultaten. 

Bidragsvillkoren (högsta bidragsbelopp, finansieringsgrad, totala bidragsberättigande kostnader osv.) kommer att fastställas i bidragsavtalet. Se del C i denna programhandledning, avsnittet ”Bidragsberättigande direkta kostnader”. 

Projektresultaten kommer att utvärderas på grundval av slutförd verksamhet. Finansieringssystemet kommer att göra det möjligt att fokusera på resultat i stället för på bidraget, så att tonvikten läggs på kvalitet och i vilken utsträckning de mätbara målen har uppnåtts.

Närmare uppgifter anges i förlagan till bidragsavtal på EU-portalen för finansiering och anbud.

  1. https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-8269-2020-INIT/sv/pdf . ↩ back
  2. https://ec.europa.eu/education/resources-and-tools/document-library/eea-communication-sept2020_sv . ↩ back
  3. https://ec.europa.eu/education/education-in-the-eu/digital-education-action-plan_sv . ↩ back
  4. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:32024H01115 . ↩ back
  5. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C_202401030 . ↩ back
  6. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A32022H1209%2801%29 . ↩ back
  7. https://erasmus-plus.ec.europa.eu/document/proposal-for-a-council-recommendation-europe-on-the-move-learning-mobility-for-everyone . ↩ back
  8. I denna ansökningsomgång ska termen ”lärare” förstås på ett utvidgat sätt som inbegriper utbildare och personal inom förskoleverksamhet och barnomsorg. ↩ back
  9. Se även EU:s jämförande analys av resultaten från Pisa 2022: https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/d9d9adad-c71b-11ee-95d9-01aa75ed71a1/language-en . ↩ back
  10. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:32018H0607(01)&from=EN . ↩ back
  11. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A32022H1209%2801%29&qid=1671106078506 . ↩ back
  12. https://wikis.ec.europa.eu/display/EAC/Pathways+to+School+Success . ↩ back
  13. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:32022H0627(01) . ↩ back
  14. https://joint-research-centre.ec.europa.eu/greencomp-european-sustainability-competence-framework_sv . ↩ back
  15. https://wikis.ec.europa.eu/display/EAC/Learning+for+Sustainability . ↩ back
  16. https://education.ec.europa.eu/focus-topics/digital-education/action-plan . ↩ back
  17. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:32024H01115 . ↩ back
  18. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C_202401030 . ↩ back
  19. https://joint-research-centre.ec.europa.eu/digcompedu_en . ↩ back
  20. https://education.ec.europa.eu/sv/focus-topics/digital-education/tools-for-schools-and-educators . ↩ back
  21. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:32018H0607(01)&from=EN . ↩ back
  22. https://ec.europa.eu/info/funding-tenders/opportunities/docs/2021-2027/common/guidance/unit-cost-decision-volunteers_en.pdf . ↩ back
  23. unit-cost-decision-sme-owners-natural-persons_en.pdf (europa.eu) . ↩ back
Tagged in:  Skolpersonal