Skip to main content

Erasmus+

EU programme for education, training, youth and sport
Search the guide

Kapacitetsuppbyggnad inom den Högre Utbildningen

Insatsen Kapacitetsuppbyggnad inom den högre utbildningen stöder internationella samarbetsprojekt som bygger på multilaterala partnerskap mellan organisationer som är verksamma inom högre utbildning. Den stöder den högre utbildningens relevans, kvalitet, modernisering och lyhördhet i tredjeländer som inte är associerade till programmet till förmån för socioekonomisk återhämtning, tillväxt och välstånd och som en reaktion på den senaste tidens utveckling, särskilt den ekonomiska globaliseringen men även den senaste tidens försämring av den mänskliga utvecklingen, instabilitet och ökande sociala, ekonomiska och miljömässiga ojämlikheter, vilka har förvärrats av covid-19-pandemin.

Insatsen förväntas bidra till Europeiska kommissionens övergripande prioriteringar:

Den gröna given

 Högre utbildningssystem är avgörande för stödet av den gröna given, och kan möjliggöra en djupgående förändring av människors beteende och färdigheter. Projekt för kapacitetsuppbyggnad inom den högre utbildningen uppmuntras att utveckla kompetenser inom olika hållbarhetsrelaterade sektorer, strategier och metoder för kompetens inom gröna näringar samt framtidsinriktade kursplaner som bättre tillgodoser enskilda personers behov. Erasmus+ stöder också testning av innovativ praxis för att förbereda studerande och anordnare av högre utbildning så att de kan bidra till verkliga förändringar.

Den digitala omställningen

Projekten bör stödja utvecklingen och användningen av digital kompetens för att göra den digitala omställningen så omfattande och inkluderande som möjligt, uppmuntra utveckling och genomförande av digitala strategier för högre utbildning, åtfölja den digitala omställningen genom att integrera digitaliseringen i system för högre utbildning och stärka program som omfattar digital kompetens, ge stöd till lärarutbildning och nätbaserad utbildning.

Integration av migranter

Projekten bör främja mobilitet och särskilt stödja erkännandet av examina och meriter i de olika regionerna, även för att stödja interregional konnektivitet. Projekten bör stödja integrationen av migranter och fördrivna personer genom tillgången till utbildning. Styrning, fred, säkerhet och mänsklig utveckling Kapacitetsuppbyggnaden inom den högre utbildningen kan bidra till att lägga grunden för en förstärkning av det aktiva medborgarskapet och en uppbyggnad av särskild expertis på områden som demokrati, mänskliga rättigheter och multilateralism. Projekt för kapacitetsuppbyggnad inom den högre utbildningen kan bidra till att möjliggöra långsiktiga lösningar på problem med svag styrning inom den högre utbildningen.

Hållbar tillväxt och sysselsättning 

Utbildning behövs för att bygga upp färdigheter för livet och arbetslivet, såsom grundläggande färdigheter, ”mjuka” färdigheter (t.ex. problemlösning, kommunikation) och naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, humaniora och matematik (STEAM). Utbildning bidrar också till anställbarheten och är en förutsättning för hållbar tillväxt.

Insatsen kommer också att bidra till den externa dimensionen av EU:s inre politik på utbildningsområdet. Den kommer att stödja en framgångsrik grön och hållbar global ekonomisk återhämtning i tredjeländer som inte är associerade till programmet, med koppling till målen för hållbar utveckling och Parisavtalet.

Verksamheterna inom och resultaten av de projekt som rör kapacitetsuppbyggnad inom den högre utbildningen måste vara inriktade på att gynna bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet samt deras institutioner och system för högre utbildning.

Insatsens mål

Insatsen ska i synnerhet

  • förbättra kvaliteten på den högre utbildningen i tredjeländer som inte är associerade till programmet och öka dess relevans för arbetsmarknaden och samhället,
  • förbättra nivån på kompetensen, färdigheterna och anställningspotentialen hos studenter vid lärosäten i tredjeländer som inte är associerade till programmet genom att utveckla nya och innovativa utbildningsprogram,
  • främja en inkluderande utbildning, jämlikhet, rättvisa, icke-diskriminering och främjande av medborgarkompetens inom den högre utbildningen i de tredjeländer som inte är associerade till programmet,
  • förbättra undervisningen, bedömningsmekanismerna för lärosätenas personal och studenter, kvalitetssäkringen, förvaltningen, styrningen, inkluderingen, innovationen, kunskapsbasen, den digitala kapaciteten och entreprenörskapaciteten samt internationaliseringen av lärosäten i tredjeländer som inte är associerade till programmet,
  • öka möjligheterna hos lärosäten, organ med ansvar för högre utbildning och behöriga myndigheter i tredjeländer som inte är associerade till programmet att modernisera sina system för högre utbildning, särskilt när det gäller styrning och finansiering, genom att stödja fastställandet, genomförandet och övervakningen av reformprocesserna,
  • förbättra lärarutbildningen och fortbildningen för att påverka den långsiktiga kvaliteten på utbildningssystemen i tredjeländerna som inte är associerade till programmet,
  • stimulera samarbetet mellan institutioner, kapacitetsuppbyggnaden och utbytet av god praxis,
  • främja samarbete mellan olika regioner i världen via gemensamma initiativ.

Insatsen kommer generellt sett att säkerställa rättvisa och inkludering, systemförstärkning och kapacitetsuppbyggnad samt anställbarhet över hela insatsen. Insatserna kommer inte längre att enbart vara inriktade på en modernisering av undervisningsprogrammen i sig, utan bör också ta hänsyn till styrning, förvaltning och en förstärkning av den högre utbildningens ekonomiska och sociala ekosystem i stort. Att ta itu med regionala frågor, bygga upp allianser och koalitioner samt testa nya strategier och initiativ som bygger på ländernas egenansvar kommer att uppmuntras starkt. Att stödja genomförandet av den gröna given och att öka IKT-kapaciteten i de tredjeländer som inte är associerade till programmet och studenternas deltagande i planerings- och inlärningsprocesserna utgör övergripande delar av insatsen. Samstämmighet, synergieffekter och komplementaritet med andra relevanta EU-insatser på området kommer att säkerställas.

Förväntat genomslag

  • Moderniserade lärosäten som inte bara kommer att överföra kunskap utan också skapa ekonomiskt och socialt värde genom förmedling av sina undervisnings- och forskningsresultat till samhället/landet.
  • Förbättrad tillgång till och kvalitet på den högre utbildningen, särskilt för personer med begränsade möjligheter och i de fattigaste länderna i de olika regionerna.
  • Ökat deltagande av lärosäten i avlägsna områden.
  • Styrning för ett effektivt och ändamålsenligt beslutsfattande och genomförande av politiska åtgärder på området högre utbildning.
  • Regional integration och inrättande av jämförbara erkännanden, kvalitetssäkringsverktyg till stöd för akademiskt samarbete, mobilitet för studenter, personal och forskare.
  • En starkare koppling till och ett starkare samarbete med den privata sektorn för att främja innovation och entreprenörskap.
  • Anpassning av den akademiska världen till arbetsmarknaden så att studenternas anställbarhet förbättras.
  • Öka studenternas initiativförmåga och entreprenörskap.
  • Ökad digital kompetens för studenter och personal.
  • Institutionellt egenansvar för resultaten av kapacitetsuppbyggnaden inom den högre utbildningen, vilket säkerställer hållbarheten.
  • Nationellt egenansvar genom experimentering med och integrering av positiv och bästa praxis inom den högre utbildningen.
  • Ökad kapacitet och yrkeskunnande när det gäller arbete på internationell nivå: bättre förvaltningskompetenser och internationaliseringsstrategier,
  • Bättre kvalitet i förberedelsen, genomförandet, granskningen och uppföljningen av internationella projekt.

Verksamhet

De föreslagna verksamheterna måste vara direkt kopplade till de ovannämnda målen, de regionala prioriterade områdena, delarnas särdrag (se nedan), och måste anges i en projektbeskrivning som täcker hela genomförandeperioden.

Inom ramen för denna insats måste projektverksamheterna inriktas på att stärka och gynna bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet samt deras lärosäten och andra organisationer som är verksamma inom den högre utbildningen.

De finansierade projekten kommer att kunna integrera en rad olika verksamheter för samarbete, utbyte, kommunikation och andra aktiviteter. Exempel på dessa anges i beskrivningen av de tre delar som är tillgängliga inom ramen för denna insats. De föreslagna verksamheterna bör tillföra ett mervärde och ska direkt bidra till att projektresultaten uppnås.

Geografiska mål

Projekt rörande kapacitetsuppbyggnad inom den högre utbildningen kan genomföras som följande:

  • Nationella projekt, dvs. projekt som enbart omfattar institutioner från ett bidragsberättigat tredjeland som inte är associerat till programmet.
  • Projekt som omfattar flera länder (regionala projekt) inom en enda bidragsberättigad region.
  • Projekt som omfattar flera länder och mer än en region (regionsöverskridande projekt) där minst ett land från varje bidragsberättigad region deltar1 .

För varje region finns det en definierad budget och ytterligare information om de tillgängliga beloppen offentliggörs på EU-portalen för finansiering och anbud (Funding and Tender Opportunities Portal –https://ec.europa.eu/info/funding-tenders/opportunities/portal/screen/home).

Utöver att ägna särskild uppmärksamhet åt att förbättra en rättvis tillgång för båda könen till lärosäten i tredjeländer som inte är associerade till programmet, särskilt för personer med begränsade möjligheter, kommer insatsen att använda en inkluderande strategi i alla regioner i syfte att öka deltagandet av de fattigaste och minst utvecklade tredjeländerna som inte är associerade till programmet.

Regionala prioriteringar

För delarna 1 och 2 måste förslagen vara förenliga med på förhand fastställda regionala prioriteringar som offentliggörs på EU-portalen för finansiering och anbud (Funding and Tender Opportunities Portal – https://ec.europa.eu/info/funding-tenders/opportunities/portal/screen/home).

För programdel 3 måste förslagen respektera de krav för Ukraina som offentliggörs på EU-portalen för finansiering och anbud: https://ec.europa.eu/info/funding-tenders/opportunities/portal/screen/home.

Projektdelar

För att möta de olika utmaningarna i tredjeländer som inte är associerade till programmet består insatsen för kapacitetsuppbyggnad inom den högre utbildningen av följande tre särskilda programdelar:

Del 1 – Främja möjligheter till samarbete inom den högre utbildningen

Denna programdel är utformad för att locka mindre erfarna lärosäten och småskaliga aktörer till insatsen för kapacitetsuppbyggnad inom den högre utbildningen för att främja tillgången för nya organisationer2 . Dessa partnerskap bör fungera som ett första steg för lärosäten och organisationer med mindre operativ kapacitet i tredjeländer som inte är associerade till programmet för att få tillgång till och öka möjligheterna att nå ut till personer med begränsade möjligheter. Genom denna programdel kommer småskaliga projekt finansieras för att minska internationaliseringsgapet mellan lärosäten från bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet, från samma land eller region. Projekten bör inrätta partnerskap för att utveckla samarbetsidéer och underlätta överföringen av praktiskt kunnande, erfarenheter och god praxis, främja möjligheter till kapacitetsuppbyggnad och förbättra den sociala inkluderingen och tillgången till högre utbildning av god kvalitet för studenter/personal med begränsade möjligheter. Dessa projekt kommer särskilt att inriktas på följande:

  • Lärosäten från de minst utvecklade tredjeländerna som inte är associerade till programmet.
  • Lärosäten i avlägsna regioner/områden i tredjeländer som inte är associerade till programmet.
  • Nya eller mindre erfarna lärosäten och fakulteter från tredjeländer som inte är associerade till programmet.
  • Studenter och personal med begränsade möjligheter.

Verksamheter

De föreslagna verksamheterna och projektresultaten bör ha ett tydligt mervärde för de berörda bidragsmottagarna. En icke uttömmande förteckning över möjliga verksamheter finns nedan:

Verksamheter som syftar till att förbättra förvaltningskapaciteten/den administrativa kapaciteten vid de berörda lärosätena, såsom

  • reformering och modernisering av universitetsstyrningen, bland annat genom att förbättra tjänsterna, i synnerhet till förmån för studenterna (studentvägledning, rådgivning och arbetsorientering osv.),
  • upprättande eller förstärkning av internationella förbindelsekontor och utarbetande av internationaliseringsstrategier,
  • inrättande av nya eller utveckling av befintliga enheter och processer eller strategier för kvalitetssäkring inom lärosätena,
  • skapande av eller ökning av kapaciteten hos planerings- och utvärderingsenheter,
  • förbättring av mekanismerna för kommunikation och spridning av resultat från internationella samarbetsprojekt,
  • uppbyggnad av kapaciteten för att stödja studenternas och personalens mobilitet.

Verksamhet som syftar till att säkerställa relevant utbildning av hög kvalitet, såsom

  • moduler eller studieprogram, tekniska eller yrkesmässiga programinriktningar,
  • inrättande av intensiva studieprogram som sammanför studenter och undervisningspersonal från deltagande lärosäten för kortare studieperioder,
  • utveckling av kapaciteten för doktorander och akademisk personal samt främjande av deras mobilitet,
  • genomförande av kurser för akademisk högskolepersonal,
  • skapande av synergieffekter och förstärkning av kopplingarna till näringslivet och till privata eller offentliga organisationer som är verksamma på arbetsmarknaden samt organisationer på utbildnings- och ungdomsområdet.

Verksamhet som syftar till att öka tillgängligheten för studenter/personal med begränsade möjligheter, såsom

  • utveckling av vägar och möjligheter till distansutbildning och inkluderande utbildning genom digital teknik och e-lärande för utsatta studenter,
  • uppdatering av den digitala tekniken för att utveckla särskilda tjänster som syftar till att säkerställa lika och rättvisa möjligheter till lärande för studenter med funktionsnedsättning,
  • främjande av initiativ som syftar till positiv diskriminering genom att ge kvinnor och etniska/religiösa minoriteter mer inflytande,
  • utveckling av initiativ för att ta itu med och minska hindren för missgynnade grupper när det gäller att få tillgång till utbildningsmöjligheter,
  • bidragande till att skapa inkluderande miljöer som främjar rättvisa och jämlikhet och som svarar mot behoven hos samhället i stort.

Del 2 – Partnerskap för omställning inom den högre utbildningen

Projekten inom ramen för denna programdel ska inriktas på de olika framstegsnivåerna och utmaningarna för lärosäten i bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet, öka programmets genomslag och i förekommande fall komplettera andra finansieringskällor. De ska införa nya strategier och initiativ i den högre utbildningen baserade på ömsesidigt lärande och överföring av erfarenheter och god praxis som inte bara påverkar institutionerna utan även samhället i stort. Partnerskap för omställning inom den högre utbildningen är komplexa och innovativa kapacitetsuppbyggnadsprojekt som bygger på överföring av erfarenheter, kompetens och god praxis till en rad sammanlänkade verksamheter som syftar till att stärka kapaciteten vid de berörda lärosätena för att ta itu med 2000-talets utmaningar såsom migration, klimatförändringar, styrning och omställningen till en digital ekonomi. Projektens resultat bör ha en betydande och långsiktig inverkan på de berörda lärosätena efter projektens slutförande och därmed gynna samhället i stort.

Dessa projekt kommer i synnerhet att kombinera följande delar till förmån för lärosäten i tredjeländer som inte är associerade till programmet:

  • Innovation inom den högre utbildningen för att öka dess relevans för arbetsmarknaden och samhället. De föreslagna projekten förväntas åtgärda den bristande överensstämmelsen mellan arbetsgivarnas krav och lärosätenas utbud och föreslå integrerade lösningar för att förbättra studenternas anställbarhet. Detta kan göras genom att genomföra övergripande insatser som omfattar följande:
    • Utformning av innovativa kursplaner och införande av innovativa inslag i de befintliga kursplanerna.
    • Genomförande av innovativa lärande- och undervisningsmetoder (dvs. inlärarcentrerad och sant problembaserad undervisning och inlärning).
    • Ett aktivt samarbete med näringslivet och med forskningen, anordnande av fortbildningsprogram och fortbildningsverksamhet med och inom företag.
    • Förstärkning av kapaciteten vid lärosäten i tredjeländer som inte är associerade till programmet så att de effektivt ska kunna nätverka inom forskning samt vetenskaplig och teknisk innovation.
  • Främja reformer vid lärosäten så att de kan bli katalysatorer för ekonomisk och social utveckling i tredjeländer som inte är associerade till programmet. Projekten bör stödja lärosätena så att de kan utveckla och genomföra institutionella reformer som kommer att göra dem mer demokratiska, inkluderande, rättvisa och fullvärdiga komponenter i det civila samhället. Institutionella reformer inbegriper nya system och strukturer för styrning och förvaltning, beredskap när det gäller digital kompetens, moderna universitetstjänster, kvalitetssäkringsprocesser, verktyg och metoder för professionalisering och fortbildning av akademisk, teknisk och administrativ personal. Utvecklingen av entreprenörstänkande och förbättrade kompetenser och färdigheter inom institutionerna är centrala aspekter för att denna del ska röna framgång. Övergripande kompetensutbildning, utbildning i entreprenörskap och praktisk tillämpning av entreprenörskunskaper kommer att göra det möjligt för lärosätena att använda sina kunskaper och resurser till nytta för sina lokala/nationella/regionala samhällen.

Verksamhet

De föreslagna verksamheterna och projektresultaten bör ha ett tydligt mervärde för de berörda bidragsmottagarna. En icke uttömmande förteckning över möjliga verksamheter finns nedan:

  • Utveckling, testning och anpassning av innovativa kursplaner i fråga om innehåll (nyckelkompetenser och generella färdigheter [t.ex. entreprenörskap, problemlösning och gröna jobb], struktur [modulbaserade, gemensamma osv.] och undervisnings-/lärandemetoder, däribland användningen av öppet och flexibelt lärande, virtuell mobilitet, öppna lärresurser, blandat lärande, storskaliga öppna nätkurser [mooc-kurser] osv.).
  • Utveckling, testning och genomförande av nya metoder, verktyg och material för lärande (såsom nya tvärvetenskapliga läroplaner, inlärarcentrerad och sant problembaserad undervisning och inlärning) genom praktisk utbildning och praktikplatser för studenter.
  • Införande av reformer av Bologna-typ (trenivåsystem, öppenhetsverktyg såsom poängsystem och tillägg till examensbevis, kvalitetssäkring, utvärdering, nationella/regionala referensramar för kvalifikationer, erkännande av tidigare och icke-formellt lärande osv.) på institutionell nivå.
  • Införande av praktiska utbildningssystem, praktikplatser och studier av verkliga fall inom näringslivet och industrin. Dessa ska vara fullständigt integrerade i läroplanen, erkända och ge studiepoäng.
  • Införande av system för dubbelt lärande som överbryggar högskolestudier med yrkesutbildning på gymnasienivå som ett sätt att öka anställbarheten hos utexaminerade.
  • Utveckling av lösningar för utmanande problem, produkt- och processinnovation (studenter, lärare och yrkesverksamma tillsammans).
  • Utveckling och testning av lösningar för akuta sociala behov som inte åtgärdas av marknaden med inriktning på utsatta grupper i samhället. Åtgärdande av samhällsutmaningar eller utmaningar rörande förändringar i attityder och värderingar, strategier och politiska åtgärder, organisatoriska strukturer och processer, system och tjänster för genomförande.
  • Stöd för inrättandet av centrum, inkubatorer för innovation, tekniköverföring och nystartade företag samt för integreringen av utbildning, forskning och innovation på institutionell/regional/nationell nivå.
  • Utveckling och testning av program och verksamheter för fortbildning tillsammans med och inom företag.
  • Arrangemang för att göra försök och testa innovativa åtgärder. Utbyten för studenter, forskare, undervisande personal och personal vid företag under en begränsad period. Uppmuntra företagspersonal att delta i undervisning och forskning.
  • Reformering av system och strukturer för styrning och förvaltning på institutionell nivå (inbegripet kvalitetssäkringsmetoder och kvalitetssäkringssystem, ekonomisk förvaltning och lärosätenas självständighet, internationella förbindelser, tjänster för och rådgivning av studerande, yrkesvägledning, akademiska styrelser och forskningsnämnder osv.).
  • Utveckling av strategier och verktyg för internationalisering av lärosäten (internationell öppenhet i läroplaner, interinstitutionella mobilitetsprogram) och deras förmåga att effektivt skapa nätverk inom forskning samt vetenskaplig och teknisk innovation (vetenskapligt samarbete och kunskapsöverföring, osv.).
  • Utveckling och testning av lösningar för akuta sociala behov som inte åtgärdas av marknaden med inriktning på utsatta grupper i samhället. Åtgärdande av samhällsutmaningar eller utmaningar rörande förändringar i attityder och värderingar, strategier och politiska åtgärder, organisatoriska strukturer och processer, system och tjänster för genomförande.
  • Utveckling av lösningar för utmanande problem, produkt- och processinnovation (studenter, lärare och yrkesverksamma tillsammans).
  • Utveckling, anpassning och tillhandahållande av verktyg och metoder för kompetensutveckling, utvärdering/bedömning, professionalisering och fortbildning av akademisk och administrativ personal, grundutbildning av lärare och löpande karriärutveckling.

Del 3 – Strukturreformprojekt

Projekt inom ramen för denna programdel ska stödja insatser i tredjeländer som inte är associerade till programmet för att utveckla sammanhängande och hållbara system för högre utbildning för att tillgodose ländernas socioekonomiska behov och allmänna ambition att skapa en kunskapsdriven ekonomi. Integrering och uppgradering av framgångsrika resultat samt synergieffekter med löpande stöd eller projektstöd på området inom ramen för bilaterala stödprogram ingår också i denna del. Strukturreformprojekt kommer att tillgodose behoven hos bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet för att stödja hållbara systematiska och strukturella förbättringar och innovation inom den högre utbildningen. Mer specifikt kommer dessa projekt att vara inriktade på ländernas arbete med att utveckla sammanhängande och hållbara system för högre utbildning för att tillgodose sina socioekonomiska behov och i slutändan skapa en kunskapsdriven ekonomi. Genom att involvera behöriga nationella myndigheter (särskilt utbildningsministerier) i tredjeländer som inte är associerade till programmet, lärosäten, forskningsinstitut och andra berörda myndigheter/organ och intressenter kommer dessa projekt i synnerhet att

  • främja samarbete och ömsesidigt lärandet mellan offentliga myndigheter på högsta institutionella nivå i EU:s medlemsstater eller i tredjeländer som är associerade till programmet och i bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet för att främja systematiska förbättringar och innovation inom sektorn för högre utbildning,
  • främja inkluderande system för högre utbildning som kan ge de rätta förutsättningarna för att studenter med olika bakgrund ska få tillgång till utbildning och nå framgång. Särskild uppmärksamhet bör därför ägnas åt människor med begränsade möjligheter,
  • öka kapaciteten vid lärosäten i tredjeländer som inte är associerade till programmet, organ med ansvar för högre utbildning och behöriga myndigheter (särskilt ministerier) så att de genom sitt deltagande i utformningen, genomförandet och övervakningen av reformprocesser kan modernisera sina system för högre utbildning, särskilt när det gäller styrning och finansiering,
  • identifiera synergieffekter med pågående EU-initiativ i tredjeländer som inte är associerade till programmet på områden som omfattas av Erasmus+.

Stärka Ukrainas digitala utbildningsmiljö

Inom denna programdel 3 kommer denna insats också att stödja ett strukturreformprojekt som syftar till att skapa en öppen digital utbildningsmiljö för att erbjuda högre utbildning av hög kvalitet för studenter som är inskrivna vid ukrainska institutioner för högre utbildning, särskilt för studenter som flyr från Ukraina eller som är internflyktingar – samt utbildningsmöjligheter för det stora ukrainska samfundet utomlands – baserat på samarbete mellan ukrainska universitet och andra universitet i Europa. En sådan digital miljö skulle också stödja utbyten och samarbeten mellan akademisk personal.

Det förväntade målet för detta projekt är att

  • stödja utvecklingen av ett högpresterande digitalt utbildningsekosystem för ukrainska universitet för att på så sätt garantera att deras verksamhet kan fortsätta och ge resultat under och efter konflikten,
  • stödja digitaliseringen av undervisnings- och inlärningsmetoder och tillhandahålla den infrastruktur som krävs för nätbaserat och inkluderande lärande, även i linje med de allmänna målen i handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027.

Genom detta projekt kommer ett nätverk av ukrainska lärosäten att ges möjlighet att inrätta en gemensam multiinstitutionell onlineplattform som också skulle koppla samman befintliga digitala utbildningsplattformar. Europeiska utbildningsinstitutioner med erfarenhet av distansutbildning och nätbaserat lärande kan också tillhandahålla stöd till inrättandet och driften av den gemensamma plattformen.

På denna plattform skulle man samla digitala onlinekurser och annat relevant kursinnehåll som lärts ut vid de ukrainska universiteten före kriget och uppdatera detta i enlighet med projektets kvalitetsstandarder. Plattformen skulle också kunna möjliggöra kurshantering, registrering, autentisering av studenter, lagring av utbildningsmaterial, digitala tentamina och utvärderingar osv. Plattformens främsta målgrupp skulle vara de lärosäten som oåterkalleligen eller delvis har förlorat sin infrastruktur, där den akademiska personalen och studenterna har flyttat till andra regioner i Ukraina eller utomlands, även om den också kan stödja andra ukrainska lärosäten och deras studenter.

Under projektet skulle de ukrainska partnerna få möjlighet att omsätta följande vägledande förteckning över verksamheter i praktiken:

  • Utforma interinstitutionella regler och mekanismer för utveckling av universitetskurser och material.
  • Utforma och tillhandahålla digitalt utbildningsinnehåll och digitala kurser, som kommer att göras tillgängligt för alla ukrainska lärosäten via onlineplattformen.
  • Tillhandahålla utbildning för akademisk personal som undervisar på internet och på distans via plattformen.
  • Utarbeta förfaranden för erkännande av läranderesultat och ECTS-poäng, särskilt för universitetskurser.
  • Utveckla gemensamma kvalitetssäkringsmekanismer.
  • All verksamhet av hög kvalitet som kommer att säkerställa kontinuiteten i det ukrainska systemet för högre utbildning, trots de svåra omständigheterna.

På medellång sikt skulle plattformen kunna fungera som grund för inrättandet av ett öppet universitet i Ukraina, som skulle sammanföra de befintliga universitetens digitala utbud, och utöver detta skulle den också göra det möjligt att utveckla nya program, inklusive nya onlinekurser och relevant studiematerial.

Ytterligare information och krav för kommer att offentliggöras på EU-portalen för finansiering och anbud: https://ec.europa.eu/info/funding-tenders/opportunities/portal/screen/home.

Verksamhet

I projekten bör föreslås verksamheter som kommer att ge ett tydligt mervärde till det högre utbildningssystemet som helhet och som kommer att ha en direkt inverkan på de berörda bidragsmottagarna. Dessa verksamheter bör bidra till att reformera politiken för högre utbildning på ett sätt som svarar mot samhällsbehoven och arbetsmarknadens behov.

En icke uttömmande förteckning över möjliga verksamheter finns nedan:

  • Främja det nationella egenansvaret genom att experimentera med och integrera positiv och bästa praxis inom den högre utbildningen på nationell och/eller regional nivå
    • för att öka anställbarheten hos utexaminerade,
    • för att bredda tillgången till högre utbildning för personer med begränsade möjligheter,
    • för att stärka kopplingarna mellan utbildning, forskning och innovation.
  • Bidra till ett effektivt och ändamålsenligt beslutsfattande på området högre utbildning genom att involvera andra intressenter på området högre utbildning:
    • Uppmuntra andra ansvariga offentliga myndigheters deltagande för att öka relevansen för sektorn för högre utbildning och öka dess inverkan på samhället i stort.
    • Göra det möjligt för studenter att aktivt delta i styrningen och reformen av systemet för högre utbildning.
    • Involvera sammanslutningar som är verksamma inom andra relevanta områden, såsom yrkesutbildning och ungdomsfrågor.
    • Stärka den internationella dimensionen av den högre utbildningen genom samarbete mellan institutioner på hög nivå i EU:s medlemsstater eller i tredjeländer som är associerade till programmet och i bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet. I synnerhet utveckla och genomföra system som underlättar mobiliteten för studenter och akademisk personal, såsom inrättandet av ett regionalt system för överföring av betalningar eller stöd till utvecklingen av nationella kvalifikationsramar.
    • Fastställa en nationell/regional ram för kvalitetssäkring.
  • Främja regionalt akademiskt samarbete och främja frivillig konvergens mellan de tredjeländer som inte är associerade till programmet i riktning mot en gemensam regional strategi för högre utbildning:
    • Fastställa åtgärder för att skapa ett regionalt område för högre utbildning.
    • Främja nationellt och gränsöverskridande erkännande.
    • Undanröja hinder för lärande, förbättra tillgången till innovationsdriven utbildning av hög kvalitet och göra det lättare för lärare, studerande och arbetstagare att röra sig mellan olika länder.
  • Främja införandet av finansieringsmekanismer som syftar till att
    • öka deltagandet av personer med begränsade möjligheter i den högre utbildningen,
    • överbrygga den digitala klyftan på institutionell och individuell nivå.
  • Öka läraryrkets attraktionskraft genom att införa åtgärder såsom följande:
    • Främja initiativ för karriärutveckling.
    • Främja lärarnas deltagande i internationaliseringen av den högre utbildningen genom att skapa incitament.

Ansvariga offentliga myndigheter med behörighet inom de sektorer som berörs av projektet (t.ex. sysselsättning, ungdomsfrågor, finans, sociala frågor, inrikesfrågor, rättvisa, hälsa, osv.) uppmuntras att delta i projekten, liksom myndigheter från EU:s medlemsstater eller tredjeländer som är associerade till programmet.

Lärosäten från bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet uppmuntras särskilt att ansöka inom ramen för denna programdel.

Stärka Ukrainas digitala utbildningsmiljö

Närmare bestämt förväntas det via detta initiativ att ett nätverk av ukrainska institutioner, som får stöd av europeiska institutioner med erfarenhet av distansundervisning, kommer att inrätta en onlineplattform som sammanför digitala onlinekurser och annat relevant kursinnehåll som lärdes ut vid de ukrainska universiteten före kriget, som ska uppdateras i enlighet med projektets kvalitetsstandarder (första etappen) och/eller som utvecklas specifikt inom/för det öppna (virtuella) ukrainska universitetet (andra etappen). Målet bör vara att de kurser som erbjuds på plattformen ska tillhandahållas av ukrainska universitet, och därför kommer studenterna att studera och ta examen på samma sätt som en student vid ett fysiskt universitet.

Under projektet skulle institutionerna behöva utforma interinstitutionella regler och mekanismer för utveckling av universitetskurser och material samt för tillhandahållande, undervisning och lärande med avseende på kurserna, vilka ska vara tillgängliga för alla Ukrainska lärosäten via onlineplattformen, utveckla förfaranden för erkännande av läranderesultat och ECTS-poäng, särskilt för universitetskurser, utveckla gemensamma mekanismer för kvalitetssäkring, inbegripet en ram för självutvärdering för de kurser och det material som erbjuds av Ukrainas virtuella onlineuniversitet. Projektet kommer att stödja skapandet av nytt digitalt utbildningsinnehåll och digitala kurser.

Utbildningsverksamhet för ukrainska akademiker via distansundervisning kommer att inkluderas i plattformen.

Det förväntas att plattformen i det första skedet främst kommer att stödja lärosäten som oåterkalleligen eller delvis har förlorat sin infrastruktur, där den akademiska personalen och studenterna har flyttat till andra regioner i Ukraina eller utomlands, liksom andra lärosäten och studenter i Ukraina.

Plattformen kommer att skapa synlighet för och tillgång till de digitala utbildningsprodukter som har tagits fram av de ukrainska lärosätena för den bredare allmänheten i Ukraina och världen genom öppna kurser.

Kriterier för bidragsberättigande

Vem kan söka?

Tredjeländer som inte är associerade till programmet som är berättigade till bidrag för denna åtgärd:

Alla tredjeländer som inte är associerade till programmet (se avsnittet ”Länder som får delta” i del A i denna handledning) i regionerna 1, 2, 3, 5, 6, 7, 8, 9, 10 och 113 .

Undantag: Organisationer från Belarus (region 2) och Ryska federationen (region 4) får inte delta i denna insats.

För programdelarna 1 och 2

De sökande (samordnare och partner) ska vara rättsliga enheter som är

  • lärosäten eller lärosätesorganisationerfn]Lärosätesorganisationer kommer inte att betraktas som lärosäten. Endast de deltagare som är etablerade i en EU-medlemsstat, ett tredjeland som är associerat till programmet eller ett bidragsberättigat tredjeland som inte är associerat till programmet kan beviljas bidrag.,
  • som är etablerade i en EU-medlemsstat, ett tredjeland som är associerat till programmet4 eller i bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet.

För programdel 3

Stärka Ukrainas digitala utbildningsmiljö:

Förslagen ska lämnas in av ett konsortium (samordnare och partner) som uppfyller följande villkor:

Geografisk täckning:

  • Ukrainas internationellt erkända territorium.
  • Minst en EU-medlemsstat eller ett tredjeland som är associerat till programmet.

Institutionell täckning:

  • Minst ett lärosäte från varje deltagande land.
  • Nationell behörig myndighet (t.ex. ministerium) med ansvar för högre utbildning i Ukraina.

Andra strukturreformprojekt:

De sökande (samordnare och partner) ska vara rättsliga enheter som är

  • lärosäten, lärosätesorganisationer eller erkända nationella eller internationella rektors-, lärar- eller studentorganisationer,
  • som är etablerade i en EU-medlemsstat, ett tredjeland som är associerat till programmet eller i bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet.
  • Organisationer från Syrien har inte rätt att delta i denna programdel.

Lärosäten i en EU-medlemsstat eller i ett tredjeland som är associerat till programmet måste ha anslutit sig till Erasmusstadgan för högre utbildning.

Lärosäten som är etablerade i bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet, och som erkänns som sådana av de behöriga myndigheterna, med deras eventuella anknutna enheter, måste erbjuda kompletta utbildningsprogram som leder till högskoleexamina och erkända examensbevis på högskolenivå5 .

Offentliga eller privata organisationer, inklusive eventuella anknutna enheter, som är verksamma på arbetsmarknaden eller på utbildnings- och ungdomsområdet och etablerade i en EU-medlemsstat, i ett tredjeland som är associerat till programmet eller i bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet, får också delta, men inte som samordnare.

Konsortiets sammansättning

För programdelarna 1 och 2

Förslagen ska lämnas in av ett konsortium (samordnare och partner) som uppfyller följande villkor:

Geografisk täckning:

  • Minst två EU-medlemsstater eller tredjeländer som är associerade till programmet.
  • Minst ett behörigt tredjeland som inte är associerat till programmet.
  • Minst två bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet för regionerna 1, 10 och 11.
  • Minst ett tredjeland som inte är associerat till programmet från region 10 och ett annat från region 11 för projekt som omfattar båda regionerna6 .

Institutionell täckning:

  • Minst ett lärosäte från varje deltagande EU-medlemsstat eller tredjeland som är associerat till programmet.
  • Minst två lärosäten från varje deltagande tredjeland som inte är associerat till programmet.

Den institutionella täckningen gäller för alla länder som deltar i konsortiet.

Antalet sökande från tredjeländer som inte är associerade till programmet måste vara lika med eller större än antalet sökande från EU:s medlemsstater och tredjeländer som är associerade till programmet.

Undantag:

I tredjeländer som inte är associerade till programmet där antalet lärosäten är mindre än fem i hela landet eller i fall där ett enskilt lärosäte representerar mer än 50 % av hela studentpopulationen i landet, kommer ansökningar som innefattar enbart ett lärosäte från de länderna att tillåtas.

För programdel 3

Förslagen ska lämnas in av ett konsortium (samordnare och partner) som uppfyller följande villkor:

Geografisk täckning:

  • Minst två EU-medlemsstater eller tredjeländer som är associerade till programmet.
  • Minst ett behörigt tredjeland som inte är associerat till programmet.

Institutionell täckning:

  • Minst ett lärosäte från varje deltagande EU-medlemsstat eller tredjeland som är associerat till programmet.
  • Minst två lärosäten från varje deltagande tredjeland som inte är associerat till programmet.
  • Nationell behörig myndighet (t.ex. ministerium) med ansvar för högre utbildning i varje bidragsberättigat tredjeland som inte är associerat till programmet.

Den institutionella täckningen gäller för alla länder som deltar i konsortiet.

Antalet sökande från tredjeländer som inte är associerade till programmet måste vara lika med eller större än antalet sökande från EU:s medlemsstater och tredjeländer som är associerade till programmet.

Undantag:

I tredjeländer som inte är associerade till programmet där antalet lärosäten är mindre än fem i hela landet eller i fall där ett enskilt lärosäte representerar mer än 50 % av hela studentpopulationen i landet, kommer ansökningar som innefattar enbart ett lärosäte från de länderna att tillåtas.

Plats för verksamheten

Verksamheten bör genomföras i de länder som deltar i projekten.

Projektets varaktighet

För programdelarna 1 och 2

Projekten bör i regel pågå 24 eller 36 månader (förlängning är möjlig om det är vederbörligen motiverat och sker genom en ändring).

För programdel 3

Projekten bör i regel pågå 36 eller 48 månader (förlängning är möjlig om det är vederbörligen motiverat och sker genom en ändring).

Var ska ansökan lämnas?

Till Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kultur (det centrala programkontoret – EACEA).

Del 1

Ansökningsomgångens id-nummer ERASMUS-EDU-2023-CBHE

Ämnets id-nummer: ERASMUS-EDU-2023-CBHE-STRAND-1

Programdel 2

Ansökningsomgångens id-nummer ERASMUS-EDU-2023-CBHE

Ämnets id-nummer: ERASMUS-EDU-2023-CBHE-STRAND-2

Programdel 3

Ansökningsomgångens id-nummer ERASMUS-EDU-2023-CBHE

Ämnets id-nummer: ERASMUS-EDU-2023-CBHE-STRAND-3

När ska ansökan lämnas in?

Ansökan ska lämnas in senast den 16 februari kl. 17.00.00 (Brysseltid).

Tilldelningskriterier

Projektet kommer att bedömas i ett förfarande i två steg utifrån följande kriterier:

Steg 1

Projektets relevans (högsta poäng: 30)

  • Syfte: Förslaget är relevant för målen och verksamheten inom insatsen för kapacitetsuppbyggnad inom den högre utbildningen och för programdelens särdrag. Det utgör ett lämpligt svar på de nuvarande behoven och begränsningarna i målländerna eller målregionerna och hos målgrupperna och de slutliga bidragsmottagarna. Hänsyn ska tas till behoven hos de deltagare med begränsade möjligheter som utgör målgruppen (i tillämpliga fall). Förslaget behandlar EU:s övergripande prioriteringar.
  • Mål: Målen grundar sig på en sund behovsanalys, och är tydligt definierade, specifika, mätbara, genomförbara, realistiska och tidsbundna. De tar upp frågor som är relevanta för de deltagande organisationerna (i linje med moderniserings-, utvecklings- och internationaliseringsstrategin för de utvalda lärosätena) och utvecklingsstrategier för den högre utbildningen i bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet.
  • Koppling till EU:s politik och initiativ: Förslaget tar hänsyn till och förbättrar komplementariteten/synergierna med andra insatser som finansieras av EU och andra enheter (offentliga och privata givare), där så är lämpligt.
  • Europeiskt mervärde: Förslaget visar att liknande resultat inte skulle kunna uppnås utan samarbetet med lärosäten från EU:s medlemsstater eller tredjeländer som är associerade till programmet och utan EU-finansiering.

Särskilt för programdel 1

  • Förslaget är tydligt inriktat på de på förhand fastställda regionala prioriteringarna för målregionerna.

Särskilt för programdel 2

  • Förslaget är inriktat på innovativa och moderna metoder och tekniker inom det fastställda insatsområdet.
  • Förslaget är tydligt inriktat på de på förhand fastställda regionala prioriteringarna för målregionerna.

Särskilt för programdel 3

  • Förslaget är inriktat på reform och modernisering av systemen för högre utbildning i linje med utvecklingsstrategierna för de berörda tredjeländer som inte är associerade till programmet.

Kvaliteten på projektets utformning och genomförande - (högsta poäng: 30)

  • Samstämmighet: Projektets övergripande utformning säkerställer samstämmigheten mellan projektets mål, metod, verksamheter och föreslagna budget. Förslaget innehåller en samstämmig och omfattande uppsättning lämpliga typer av verksamhet som ska tillgodose de kartlagda behoven och leda till de förväntade resultaten.
  • Metod: Insatsens logik är av god kvalitet, de planerade resultaten är konsekventa och genomförbara, och viktiga antaganden och risker har tydligt identifierats. Den logiska rammatrisens (LFM) struktur och innehåll är lämpliga, dvs. valet av objektivt verifierbara indikatorer, datatillgänglighet, grundläggande uppgifter, målvärden osv.
  • Arbetsplan: Arbetsplanens kvalitet och ändamålsenlighet, även i vilken utsträckning de resurser som har avsatts för arbetspaketen överensstämmer med deras mål och resultat. Det finns ett lämpligt förhållande mellan resurserna och de förväntade resultaten och arbetsplanen är realistisk, med väldefinierade aktiviteter, tidslinjer, tydliga resultat och delmål.
  • Budget: Förslaget är kostnadseffektivt och avsätter de finansiella resurser som behövs för ett framgångsrikt genomförande av projektet.
  • Kvalitetskontroll: Kontrollåtgärder (t.ex. fortlöpande kvalitetsbedömning, inbördes granskning, riktmärkning, åtgärder för att minska riskerna) och kvalitetsindikatorer garanterar att projektet genomförs med hög kvalitet.
  • Miljömässig hållbarhet: Projektet har utformats på ett miljövänligt sätt och omfattar miljövänliga metoder (t.ex. miljövänligt resande) i olika projektfaser.

Kvaliteten på partnerskapet och samarbetsarrangemangen - (högsta poäng: 20)

  • Förvaltning: tydliga och hållbara system för projektförvaltning har utformats. Tidsplaner, ledningsstrukturer, samarbetsarrangemang och ansvarsområden är väl definierade och realistiska.
  • Sammansättning: inom partnerskapet samlas en lämplig blandning av organisationer med de nödvändiga kompetenser som är relevanta för förslagets mål och för delens särdrag. Förslaget omfattar det lämpligaste och mest mångsidiga utbudet av icke-akademiska partner.
  • Uppgifter: rollerna och uppgifterna är fördelade på grundval av varje partners specifika kunnande, profiler och erfarenhet och är lämpliga.
  • Samarbete: effektiva mekanismer föreslås för att säkerställa ett effektivt samarbete samt en effektiv kommunikation och konfliktlösning mellan partnerorganisationerna och andra berörda parter.
  • Engagemang: bidragen från projektpartnerna är betydande, relevanta och kompletterande. Förslaget visar på partnernas deltagande, engagemang och egenansvar för projektets särskilda mål och resultat, i synnerhet från tredjeländerna som inte är associerade till programmet.

Särskilt för del 2

  • Förslaget omfattar relevanta icke-akademiska organisationer och intressenter som kommer att ge förslagets mål ett innovativt mervärde.

Särskilt för del 3

  • Förslaget visar att de behöriga nationella myndigheterna på området högre utbildning i hög grad deltar i förvaltningen och genomförandet av insatsen.

Hållbarhet, genomslag och spridning av de förväntade resultaten - (högsta poäng: 20)

  • Utnyttjande: Förslaget visar hur projektets resultat ska användas av partnerna och andra intressenter samt hur multiplikatoreffekterna ska säkerställas (inklusive utrymme för reproducering och utökning av resultatet av insatsen på sektorsnivå samt på lokal/regional/nationell eller internationell nivå), och ger möjligheter att mäta utnyttjandet inom och efter projektfinansieringstiden.
  • Spridning: Förslaget innehåller en tydlig och effektiv plan för spridningen av resultat och omfattar lämpliga verksamheter och en tidtabell för dessa, verktyg och kanaler för att se till att resultaten och fördelarna sprids på ett effektivt sätt till intressenter och andra som inte deltar i projektet så att man når ut och lockar till sig relevanta intressenter till resultaten under och efter projektets finansieringsperiod.
  • Genomslag: Förslaget säkerställer en påtaglig inverkan på målgrupper och relevanta intressenter på lokal, nationell eller regional nivå. Det omfattar såväl åtgärder som mål och indikatorer för att övervaka framstegen och utvärdera det genomslag som förväntas (på kort och lång sikt) på individuell nivå, institutionell nivå och systemnivå.
  • Hållbarhet: I förslaget förklaras hur projektresultaten ska understödjas ekonomiskt (efter det att projektfinansieringen har upphört) och institutionellt (verksamheter och tjänster finns kvar), och hur det lokala egenansvaret ska säkerställas.

Särskilt för programdel 1

  • Förslaget säkerställer en kontinuerlig och hållbar hantering av befintliga hinder samt ökad tillgänglighet för studenter/personal med begränsade möjligheter till de lärandemöjligheter och utbildningsresurser som erbjuds av lärosätena.
  • Förslaget kommer sannolikt att öka den internationella samarbetskapaciteten hos institutioner i tredjeländer som inte är associerade till programmet.

Särskilt för programdel 2

  • Förslaget säkerställer att det kommer att ha en betydande inverkan på institutioner i tredjeländer som inte är associerade till programmet, särskilt på utvecklingen av deras innovationskapacitet och moderniseringen av deras styrning, genom att de öppnar sig för samhället i stort, arbetsmarknaden och resten av världen.
  • Förslaget visar på sin potential att påverka samhället och/eller den ekonomiska sektorn i betydande grad.

Särskilt för del 3

  • Förslaget visar hur projektresultaten kommer att leda till politiska reformer eller modernisering av den högre utbildningen på systemnivå.

Ansökningarna kan få högst 100 poäng. Förslagen måste få minst 60 poäng för att kunna komma i fråga för finansiering, med minst hälften av högsta möjliga poäng för varje tilldelningskriterium.

Om flera förslag får samma poäng prioriteras projekt som får högst poäng för kriteriet ”projektets relevans” och därefter ”hållbarhet, genomslag och spridning av de förväntade resultaten”.

Dessutom kommer utvärderingskommittén att beakta följande:

  • En tematisk variation på projekten och en tillräcklig geografisk representation inom en region med avseende på antalet projekt per land.
  • Överensstämmelse med de krav som gäller för följande regioner:
    • För länder i det östliga partnerskapet: För programdelarna 1 och 2 kommer lärosäten utanför huvudstadsområdet och/eller från landsbygdsregioner och/eller mer avlägsna regioner att prioriteras.
    • För Asien, Centralasien, Mellanöstern och Stillahavsområdet: För programdelarna 1 och 2 kommer de minst utvecklade länderna att prioriteras.
    • För Afrika söder om Sahara: För alla programdelar kommer de minst utvecklade länderna att prioriteras. Särskild tonvikt ska också läggas på prioriterade migrationsländer och på regionala projekt som omfattar lärosäten från flera länder. Inget land kan erhålla till mer än 8 % av den finansiering som planeras för regionen.

Därefter rangordnas förslagen i fallande ordning efter region och efter programdel.

I ett andra steg, för förslag som föreslås av utvärderingskommittén för finansiering (och reservlistan), kommer EU:s delegationer i berörda behöriga tredjeländer som inte är associerade till programmet att rådfrågas om följande aspekter:

  • De nationella behöriga myndigheternas erkännande av lärosäten
  • Projektets genomförbarhet i tredjeländernas lokala sammanhang
  • Projektets bidrag till de lokala behoven inom det prioriterade området
  • Överlappningen med befintliga initiativ på det valda tematiska området som finansieras av EU:s delegation eller av nationella eller internationella givare

Endast projekt som har godkänts vid samrådet med EU-delegationerna kommer att behållas för EU-finansiering, inom gränserna för den tillgängliga budgeten per region, och upp till högst två finansierade förslag per sökande organisation. En vägledande budget planeras för var och en av de tre programdelarna, men en budgetöverföring från en del till en annan är möjlig.

Ytterligare information

Det faktum att en ansökan mottas medför inte någon förpliktelse att bevilja ett stöd motsvarande det belopp som den sökande har begärt. Den begärda finansieringen kan minskas med hänsyn till de finansiella regler som är tillämpliga på insatsens programdelar samt resultaten av utvärderingen.

I regel, och inom gränserna för gällande rättsliga ramar på nationell nivå och EU-nivå, gäller att resultaten ska göras tillgängliga i form av öppna lärresurser samt på relevanta plattformar för yrkes- och branschorganisationer och behöriga myndigheter. Förslaget ska innehålla en beskrivning av hur data, material, dokumentation och audiovisuella och sociala medieaktiviteter som tagits fram kommer att göras tillgängliga kostnadsfritt och marknadsföras genom öppna licenser, utan oproportionerliga begränsningar.

Hur utformar jag mitt projekt?

Följande punkter ska beaktas:

  1. Projektets partnerinstitutioners engagemang

Ett effektivt projekt för kapacitetsuppbyggnad inom den högre utbildningen måste säkerställa ett aktivt deltagande av alla partnerinstitutioner, särskilt i tredjeländer som inte är associerade till programmet. Ett gemensamt egenansvar vid utarbetandet av förslaget kommer att göra dem ansvariga för projektets resultat och hållbarhet. Projekt för kapacitetsuppbyggnad inom den högre utbildningen kan inbegripa associerade partner som bidrar till genomförandet av specifika projektuppgifter/aktiviteter för att stödja projektets spridning och hållbarhet. De omfattas inte av några avtalskrav eftersom de inte betraktas som deltagare i partnerskapet, och de får inte någon finansiering.

  1. Behovsanalyser

En bedömning av behoven är det första viktiga steget i utarbetandet av ett förslag rörande kapacitetsuppbyggnad inom den högre utbildningen. Syftet med en behovsbedömning är att identifiera de områden/fack som behöver stärkas och orsakerna till bristerna på dessa områden. Behovsbedömningen utgör i sin tur grunden för utformningen av lämpliga insatser för att ta itu med luckorna och därigenom bygga upp lärosätenas kapacitet.

  1. Genomförande och övervakning

När behovsanalyserna har slutförts kan en genomförandeplan utarbetas för att åtgärda de brister som har identifierats.

Följande centrala delar bör beaktas:

  • Modernisering/nya läroplaner: I projekt där utveckling av läroplaner ingår förväntas fortbildning för undervisande personal ingå. Det förväntas också att man tar upp därmed förknippade frågor som kvalitetssäkring och de utexaminerades möjligheter att få anställning genom kopplingar till arbetsmarknaden. Studieprogrammen bör vara officiellt ackrediterade och/eller licensierade innan projektets finansieringsperiod löper ut. Undervisning enligt nya eller uppdaterade kurser måste starta under projektets gång med ett tillräckligt antal studenter och fortbildade lärare och genomföras under minst en tredjedel av projektets varaktighet. Undervisningen inom ramen för projekt för reform av kursplaner kan också vara inriktad på administrativ personal, så som bibliotekspersonal, laboratoriepersonal och it-personal. Projekten uppmuntras starkt att i de moderniserade läroplanerna integrera företagspraktik för de studerande. Praktiken måste vara av rimlig varaktighet för att göra det möjligt för de studerande att förvärva nödvändiga färdigheter.
  • Deltagande av studenter: Projekten bör planera för deltagandet av studenter (t.ex. vid utarbetandet av nya studieprogram), inte enbart under projektets test-/pilotfas.
  • Personalens och studenternas mobilitet: Mobiliteten måste främst inriktas på studenter från tredjeländer som inte är associerade till programmet och personal från tredjeländer som inte är associerade till programmet och riktar sig till personal (t.ex. chefer, personal med ansvar för forsknings- och tekniköverföring samt teknisk och administrativ personal) som omfattas av ett officiellt avtal vid de bidragsmottagande institutionerna och som deltar i projektet, studerande [på kortvariga utbildningar, första nivån (kandidatexamen eller motsvarande), andra nivån (masterexamen eller motsvarande) och tredje nivån eller doktorandnivå] som registrerats vid en av de bidragsmottagande institutionerna. Mobilitet för studenter inom och mellan EU:s medlemsstater och tredjeländer som är associerade till programmet är inte bidragsberättigande. Mobiliteten måste ha en rimlig varaktighet för att säkerställa inlärning och förvärvande av nödvändig kompetens i enlighet med projektmålen och bör normalt pågå minst en vecka. Det är tillrådligt att kombinera fysisk med virtuell mobilitet. Den kan användas för att förbereda, stödja och följa upp fysisk mobilitet. Den kan också organiseras för att arbeta med personer med särskilda behov eller begränsade möjligheter och hjälpa dem att övervinna hindren för en längre fysisk mobilitetsperiod.
  • Kvalitetssäkring måste vara en integrerad projektkomponent för att se till att projekten för kapacitetsuppbyggnad inom den högre utbildningen ger de förväntade resultaten och får en effekt utöver partnerskapet i sig. Det måste införas metoder för kvalitetskontroll, inklusive indikatorer och riktmärken, för att säkerställa att projektgenomförandet är av hög kvalitet, att det slutförs i tid och att det är kostnadseffektivt.
  • Partnerskapsavtal: Projektpartnerna måste komma överens om detaljerna i sättet att genomföra projektet och formalisera överenskommelsen i ett partnerskapsavtal som de undertecknar när projektet startar. En kopia av partnerskapsavtalet ska lämnas in till det centrala programkontoret inom sex månader efter undertecknandet av bidragsavtalet.
  • Utrustning: Endast inköp av utrustning som är direkt relevant för programdelens mål och som görs senast tolv månader innan projektet avslutas kan betraktas som bidragsberättigande utgifter. Utrustningen är uteslutande avsedd för de lärosäten i partnerskapet som har sitt säte i de tredjeländer som inte är associerade till programmet. Utrustningen måste tas upp i den officiella inventeringen hos de lärosäten för vilka den köps in.
  • Genomslag och hållbarhet: Projekt för kapacitetsuppbyggnad inom den högre utbildningen förväntas ha en långsiktig strukturell inverkan i bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet. Förslagen måste visa det förväntade genomslaget på de tre nivåerna (individuell nivå, institutionell nivå och systemnivå) där så är relevant och bör upprätta en metod och fastställa verktyg för att mäta detta.
  • Miljövänligt genomförande: Projekten bör beakta miljövänlig praxis vid genomförandet av sin verksamhet, inklusive projektledningen. Projekten förväntas systematiskt registrera och beräkna deltagarnas enskilda transportrelaterade koldioxidavtryck.
  • Fri tillgång: Förslaget ska säkerställa att material, dokumentation och medier som tagits fram kommer att göras tillgängliga kostnadsfritt och marknadsföras genom öppna licenser, utan oproportionerliga begränsningar.

Vilka regler gäller för finansieringen?

Denna insats tillämpar en finansieringsmodell med enhetsbelopp. Enhetsbeloppets storlek fastställs för varje bidrag på grundval av den uppskattade budget för insatsen som föreslås av sökanden. Den beviljande myndigheten fastställer enhetsbeloppet för varje bidrag på grundval av förslaget, utvärderingsresultatet, finansieringsgrader och det högsta belopp som anges i ansökningsomgången.

EU-bidrag per projekt:

  • För programdel 1 – Främja tillgången till samarbete inom den högre utbildningen: 200 000–400 000 euro per projekt
  • För programdel 2 – Partnerskap för omställning inom den högre utbildningen: 400 000–800 000 euro per projekt
  • För programdel 3 Stärka Ukrainas digitala utbildningsmiljö: upp till 5 000 000 euro. Andra strukturreformprojekt: 600 000–1 000 000 euro per projekt.

Hur fastställs projektets enhetsbelopp?

Sökanden ska fylla i en detaljerad budgettabell enligt ansökningsblanketten med beaktande av följande:

  • Budgeten bör vid behov specificeras per bidragsmottagare och delas upp i enhetliga arbetspaket (t.ex. ”projektförvaltning”, ”utbildning”, ”anordnande av evenemang”, ”förberedelser och genomförande av mobilitet”, ”kommunikation och spridning”, ”kvalitetssäkring”, ”utrustning” osv.).
  • Förslaget ska innehålla en beskrivning av den verksamhet/det resultat som ingår i varje arbetspaket.
  • Förslaget ska innehålla en uppdelning av de beräknade kostnaderna, med uppgift om andelen per arbetspaket (och inom varje arbetspaket, den andel som har anvisats till varje bidragsmottagare och anknuten enhet).
  • Kostnaderna kan täcka personalkostnader, kostnader för resor och uppehälle, utrustning och kontraktering av underleverantörer samt andra kostnader (informationsspridning, publicering, översättning).
  • Kostnaderna för utrustning bör utgöra högst 35 % av det tilldelade EU-bidraget och EU-bidraget kommer att täcka 100 % av de bidragsberättigande kostnaderna.
  • Underleverantörer bör stå för högst 10 % av det beviljade EU-bidraget.

Förslagen kommer att utvärderas enligt standardförfaranden med hjälp av interna och/eller externa experter. Experterna kommer att bedöma förslagens kvalitet i förhållande till de krav som anges i ansökningsomgången och insatsens förväntade genomslag, kvalitet och effektivitet. Enhetsbeloppet kommer att begränsas till högst 90 % av den uppskattade budget som fastställs efter utvärderingen. Bidragsvillkoren (högsta bidragsbelopp, finansieringsgrad, totala bidragsberättigande kostnader osv.) kommer att fastställas i bidragsavtalet.

Projektresultaten kommer att utvärderas på grundval av slutförda verksamheter. Finansieringssystemet ska göra det möjligt att fokusera på resultat i stället för på bidraget, så att tonvikten läggs på kvalitet och på graden av uppnående av mätbara mål.

Närmare uppgifter anges i förlagan till bidragsavtal på EU-portalen för finansiering och anbud (Funding and Tender Opportunities Portal – https://ec.europa.eu/info/funding-tenders/opportunities/portal/screen/home).

  • 1 Regionsöverskridande projekt måste vara inriktade på prioriterade områden i alla berörda regioner, visa att de är relevanta för varje region och motivera detta genom en detaljerad analys av gemensamma behov och mål.
  • 2 Se definitionen av ny organisation i del D – Ordlista.
  • 3 Med undantag av höginkomstländer i regionerna 5, 7 och 8 (se avsnittet ”Länder som får delta” i del A i denna handledning).
  • 4 Länder som håller på att förhandla om ett associeringsavtal och där avtalet träder i kraft innan bidraget undertecknas är bidragsberättigade.
  • 5 International Standard Classification of Education (ISCED 2013), högskoleutbildning, minst nivå 5. Eftergymnasial utbildning annat än högskoleutbildning, ISCED 2011, nivå 4, godtas inte.
  • 6 Det är möjligt att presentera interregionala projekt med endast ett tredjeland som inte är associerat till programmet från region 10 och ett annat från region 11.
Tagged in:  Higher education