Skip to main content

Erasmus+

EU programme for education, training, youth and sport
Search the guide

Kapacitetsuppbyggnad inom den högre utbildningen

Insatsen Kapacitetsuppbyggnad inom den högre utbildningen stöder internationella samarbetsprojekt som bygger på multilaterala partnerskap mellan organisationer som är verksamma inom högre utbildning. Den stöder den högre utbildningens relevans, kvalitet, modernisering och lyhördhet i tredjeländer som inte är associerade till Erasmus+-programmet till förmån för socioekonomisk återhämtning, tillväxt och välstånd och som en reaktion på den senaste tidens utveckling, särskilt den ekonomiska globaliseringen men även den senaste tidens försämring av den mänskliga utvecklingen, instabilitet och ökande sociala, ekonomiska och miljömässiga ojämlikheter, vilka förvärrats av covid-19-pandemin.

Insatsen förväntas bidra till Europeiska kommissionens övergripande prioriteringar: den gröna given (inbegripet klimatförändringar, miljö och energi), den digitala omställningen och datateknik, allianser för hållbar tillväxt och sysselsättning, migrationspartnerskap samt styrning, fred och säkerhet såväl som den externa dimensionen av EU:s interna politik på utbildningsområdet. Den kommer att stödja en framgångsrik grön och hållbar global ekonomisk återhämtning i tredjeländerna som inte är associerade till Erasmus+-programmet kopplad till målen för hållbar utveckling och Parisavtalet.

Verksamheterna inom och resultaten för projekten rörande kapacitetsuppbyggnad inom den högre utbildningen måste vara inriktade på att gynna bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet samt deras institutioner och system för högre utbildning.

Insatsens mål

Insatsen ska i synnerhet

  • förbättra kvaliteten på den högre utbildningen i tredjeländer som inte är associerade till programmet och öka dess relevans för arbetsmarknaden och samhället,
  • förbättra nivån på kompetensen, färdigheterna och anställningspotentialen hos studenter vid lärosäten i tredjeländer som inte är associerade till programmet genom att utveckla nya och innovativa utbildningsprogram,
  • främja en inkluderande utbildning, jämlikhet, rättvisa, icke-diskriminering och främjande av medborgarkompetens inom den högre utbildningen i de tredjeländer som inte är associerade till programmet,
  • förbättra undervisningen, bedömningsmekanismerna för lärosätenas personal och studenter, kvalitetssäkringen, förvaltningen, styrningen, inkluderingen, innovationen, kunskapsbasen, den digitala kapaciteten och entreprenörskapaciteten samt internationaliseringen av lärosäten i tredjeländer som inte är associerade till programmet,
  • öka möjligheterna hos lärosäten, organ med ansvar för högre utbildning och behöriga myndigheter i tredjeländer som inte är associerade till programmet att modernisera sina system för högre utbildning, särskilt när det gäller styrning och finansiering, genom att stödja fastställandet, genomförandet och övervakningen av reformprocesserna,
  • förbättra lärarutbildningen och fortbildningen för att påverka den långsiktiga kvaliteten på utbildningssystemen i tredjeländerna som inte är associerade till programmet,
  • stimulera samarbetet mellan institutioner, kapacitetsuppbyggnaden och utbytet av god praxis,
  • främja samarbete mellan olika regioner i världen via gemensamma initiativ.

Insatsen kommer generellt sett att säkerställa rättvisa och inkludering, systemförstärkning och kapacitetsuppbyggnad samt anställbarhet över hela insatsen. Insatserna kommer inte längre att enbart vara inriktade på en modernisering av undervisningsprogrammen i sig, utan bör också ta hänsyn till styrning, förvaltning och en förstärkning av den högre utbildningens ekonomiska och sociala ekosystem i stort. Att ta itu med regionala frågor, bygga upp allianser och koalitioner samt testa nya strategier och initiativ som bygger på ländernas egenansvar kommer att uppmuntras starkt. Att stödja genomförandet av den gröna given och att öka IKT-kapaciteten i de tredjeländer som inte är associerade till programmet och studenternas deltagande i planerings- och inlärningsprocesserna utgör övergripande delar av insatsen. Samstämmigheten, synergieffekterna och komplementariteten med andra relevanta EU-insatser på området kommer att säkerställas.

Förväntat genomslag

  • Moderniserade lärosäten som inte bara kommer att överföra kunskap utan också skapa ekonomiskt och socialt värde genom förmedling av sina undervisnings- och forskningsresultat till samhället/landet.
  • Förbättrad tillgång till och kvalitet på den högre utbildningen, särskilt för personer med begränsade möjligheter och i de fattigaste länderna i de olika regionerna.
  • Ökat deltagande av lärosäten i avlägsna områden.
  • Styrning för ett effektivt och ändamålsenligt beslutsfattande och genomförande av politiska åtgärder på området högre utbildning.
  • Regional integration och inrättande av jämförbara erkännanden, kvalitetssäkringsverktyg till stöd för akademiskt samarbete, mobilitet för studenter, personal och forskare.
  • En starkare koppling till och ett starkare samarbete med den privata sektorn för att främja innovation och entreprenörskap.
  • Anpassning av den akademiska världen till arbetsmarknaden så att studenternas anställbarhet förbättras.
  • Öka studenternas initiativförmåga och entreprenörskap.
  • Ökad digital kompetens för studenter och personal.
  • Institutionellt egenansvar för resultaten av kapacitetsuppbyggnaden inom den högre utbildningen, vilket säkerställer hållbarheten.
  • Nationellt egenansvar genom experimentering med och integrering av positiv och bästa praxis inom den högre utbildningen.
  • Ökad kapacitet och yrkeskunnande när det gäller arbete på internationell nivå: bättre förvaltningskompetenser och internationaliseringsstrategier,
  • Bättre kvalitet i förberedelsen, genomförandet, granskningen och uppföljningen av internationella projekt.

Verksamhet

De föreslagna verksamheterna måste vara direkt kopplade till de ovannämnda målen, de regionala prioriterade områdena, delarnas karaktär (se nedan), och måste anges i en projektbeskrivning som täcker hela genomförandeperioden.

Inom ramen för denna insats måste projektverksamheterna inriktas på att stärka och gynna bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet samt deras lärosäten och andra organisationer som är verksamma inom den högre utbildningen. 

De finansierade projekten kommer att kunna integrera en rad olika verksamheter för samarbete, utbyte, kommunikation och andra aktiviteter. Exempel på dessa anges i beskrivningen av de tre delar som är tillgängliga inom ramen för denna insats. De föreslagna verksamheterna bör tillföra ett mervärde och ska direkt bidra till att projektresultaten uppnås.

Geografiska mål 

Projekt rörande kapacitetsuppbyggnad inom den högre utbildningen kan genomföras som följande:

  • Nationella projekt, dvs. projekt som enbart omfattar institutioner från ett bidragsberättigat tredjeland som inte är associerat till Erasmus+-programmet.
  • Projekt som omfattar flera länder (regionala projekt) inom en enda bidragsberättigad region.
  • Projekt som omfattar flera länder och mer än en region (regionsöverskridande projekt) där minst ett land från varje bidragsberättigad region deltar1 .

För varje region finns det en definierad budget och ytterligare information om de tillgängliga beloppen offentliggörs på EU-portalen för finansiering och anbud (Funding and Tender Opportunities Portal): https://ec.europa.eu/info/funding-tenders/opportunities/portal/screen/home.

Utöver att ägna särskild uppmärksamhet åt att förbättra en rättvis tillgång för båda könen till lärosäten i tredjeländer som inte är associerade till programmet, särskilt för personer med begränsade möjligheter, kommer insatsen att använda en inkluderande strategi i alla regioner i syfte att öka deltagandet av de fattigaste och minst utvecklade tredjeländerna som inte är associerade till programmet.

Regionala prioriteringar

För delarna 1 och 2 måste förslagen respektera på förhand fastställda regionala prioriteringar som offentliggörs på EU-portalen för finansiering och anbud (Funding and Tender Opportunities Portal): https://ec.europa.eu/info/funding-tenders/opportunities/portal/screen/home

Projektdelar

För att möta de olika utmaningarna i tredjeländer som inte är associerade till programmet består insatsen för kapacitetsuppbyggnad inom den högre utbildningen av följande tre särskilda delar:

Del 1 – Främja möjligheter till samarbete inom den högre utbildningen

Denna del är utformad för att locka mindre erfarna lärosäten och småskaliga aktörer till insatsen för kapacitetsuppbyggnad inom den högre utbildningen för att främja tillgången för nya organisationer2 . Dessa partnerskap bör fungera som ett första steg för lärosäten och organisationer med mindre operativ kapacitet i tredjeländer som inte är associerade till programmet för att få tillgång till och öka möjligheterna att nå ut till personer med begränsade möjligheter. Denna del kommer att finansiera småskaliga projekt för att minska internationaliseringsgapet mellan lärosäten från bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet, från samma land eller region. Projekten bör inrätta partnerskap för att utveckla samarbetsidéer och underlätta överföringen av praktiskt kunnande, erfarenheter och god praxis, främja möjligheter till kapacitetsuppbyggnad och förbättra den sociala inkluderingen och tillgången till högre utbildning av god kvalitet för studenter/personal med begränsade möjligheter. Dessa projekt kommer särskilt att inriktas på följande:

  • Lärosäten från de minst utvecklade länderna som inte är associerade till Erasmus+-programmet.
  • Lärosäten i avlägsna regioner/områden i tredjeländer som inte är associerade till Erasmus+-programmet.
  • Nya eller mindre erfarna lärosäten och fakulteter från tredjeländer som inte är associerade till programmet.
  • Deltagande av studenter och personal med begränsade möjligheter.

Verksamhet

De föreslagna verksamheterna och projektresultaten bör ha ett tydligt mervärde för de berörda bidragsmottagarna. En icke uttömmande förteckning över möjliga verksamheter finns nedan:

Verksamheter som syftar till att förbättra förvaltningskapaciteten/den administrativa kapaciteten vid de berörda lärosätena, såsom

  • reformering och modernisering av universitetsstyrningen, bland annat genom att förbättra tjänsterna, i synnerhet till förmån för studenterna (studentvägledning, rådgivning och arbetsorientering osv.),
  • upprättande eller förstärkning av internationella förbindelsekontor och utarbetande av internationaliseringsstrategier,
  • inrättande av nya eller utveckling av befintliga enheter och processer eller strategier för kvalitetssäkring inom lärosätena,
  • skapande av eller ökning av kapaciteten hos planerings- och utvärderingsenheter, 
  • förbättring av mekanismerna för kommunikation och spridning av resultat från internationella samarbetsprojekt,
  • uppbyggnad av kapaciteten för att stödja studenternas och personalens mobilitet.

Verksamhet som syftar till att säkerställa relevant utbildning av hög kvalitet, såsom

  • moduler eller studieprogram, tekniska eller yrkesmässiga inriktningar av programmen,
  • inrättande av intensiva studieprogram som sammanför studenter och undervisningspersonal från deltagande lärosäten för kortare studieperioder,
  • utveckling av kapaciteten för doktorander och akademisk personal samt främjande av mobilitet för doktorander och/eller personal,
  • genomförande av kurser för akademisk högskolepersonal,
  • skapande av synergieffekter och förstärkning av kopplingarna till näringslivet och till privata eller offentliga organisationer som är verksamma på arbetsmarknaden samt organisationer på utbildnings- och ungdomsområdet.

Verksamhet som syftar till att öka tillgängligheten för studenter/personal med begränsade möjligheter, såsom

  • utveckling av vägar och möjligheter till distansutbildning och inkluderande utbildning genom digital teknik och e-lärande för utsatta studenter,
  • uppdatering av den digitala tekniken för att utveckla särskilda tjänster som syftar till att säkerställa lika och rättvisa möjligheter till lärande för studenter med funktionsnedsättning,
  • främjande av initiativ som syftar till positiv diskriminering genom att ge kvinnor och etniska/religiösa minoriteter mer inflytande,
  • utveckling av initiativ för att ta itu med och minska hindren för missgynnade grupper när det gäller att få tillgång till utbildningsmöjligheter,
  • bidragande till att skapa inkluderande miljöer som främjar rättvisa och jämlikhet och som svarar mot behoven hos samhället i stort.

Del 2 – Partnerskap för omställning inom den högre utbildningen

Projekten inom ramen för denna del ska inriktas på de olika framstegsnivåerna och utmaningarna för lärosäten i bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet, öka programmets genomslag och i förekommande fall komplettera med andra finansieringskällor. De ska införa nya strategier och initiativ i den högre utbildningen baserade på ömsesidigt lärande och överföring av erfarenheter och god praxis som inte bara påverkar institutionerna utan även samhället i stort. Partnerskap för omställning inom den högre utbildningen är komplexa och innovativa kapacitetsuppbyggnadsprojekt som bygger på överföring av erfarenheter, kompetens och god praxis till en rad sammanlänkade verksamheter som syftar till att stärka kapaciteten vid de berörda lärosätena för att ta itu med 2000-talets utmaningar såsom migration, klimatförändringar, styrning och omställningen till en digital ekonomi. Projektens resultat bör ha en betydande och långsiktig inverkan på de berörda lärosätena efter projektens slutförande och därmed gynna samhället i stort.

Dessa projekt kommer i synnerhet att kombinera följande delar till förmån för lärosäten i tredjeländer som inte är associerade till Erasmus+-programmet:

  • Innovation inom den högre utbildningen för att öka dess relevans för arbetsmarknaden och samhället. De föreslagna projekten förväntas åtgärda den bristande överensstämmelsen mellan arbetsgivarnas krav och lärosätenas utbud och föreslå integrerade lösningar för att förbättra studenternas anställbarhet. Detta kan göras genom att genomföra övergripande insatser som omfattar följande: 
    • Utformning av innovativa kursplaner och införande av innovativa inslag i de befintliga kursplanerna.
    • Genomförande av innovativa lärande- och undervisningsmetoder (dvs. inlärarcentrerad och sant problembaserad undervisning och inlärning).
    • Ett aktivt samarbete med näringslivet och med forskningen, anordnande av fortbildningsprogram och fortbildningsverksamhet med och inom företag.
    • Förstärkning av kapaciteten vid lärosäten i tredjeländer som inte är associerade till Erasmus+-programmet så att de effektivt ska kunna nätverka inom forskning samt vetenskaplig och teknisk innovation.
  • Främja reformer vid lärosäten så att de kan bli katalysatorer för ekonomisk och social utveckling i tredjeländer som inte är associerade till programmet. Projekten bör stödja lärosätena så att de kan utveckla och genomföra institutionella reformer som kommer att göra dem mer demokratiska, inkluderande, rättvisa och fullvärdiga komponenter i det civila samhället. Institutionella reformer inbegriper nya system och strukturer för styrning och förvaltning, beredskap när det gäller digital kompetens, moderna universitetstjänster, kvalitetssäkringsprocesser, verktyg och metoder för professionalisering och fortbildning av akademisk, teknisk och administrativ personal.  Utvecklingen av entreprenörstänkande och av kompetenser och färdigheter inom institutionerna är centrala aspekter för att denna del ska röna framgång. Övergripande kompetensutbildning, utbildning i entreprenörskap och praktisk tillämpning av entreprenörskunskaper kommer att göra det möjligt för lärosätena att använda sina kunskaper och resurser till nytta för sina lokala/nationella/regionala samhällen.

Verksamhet

De föreslagna verksamheterna och projektresultaten bör ha ett tydligt mervärde för de berörda bidragsmottagarna. En icke uttömmande förteckning över möjliga verksamheter finns nedan:

  • Utveckling, testning och anpassning av innovativa kursplaner i fråga om innehåll [nyckelkompetenser och generella färdigheter (t.ex. entreprenörskap, problemlösning och gröna jobb), struktur (modulbaserade, gemensamma...) och undervisnings-/lärandemetoder (däribland användningen av öppet och flexibelt lärande, virtuell mobilitet, öppna lärresurser, blandat lärande, storskaliga öppna nätkurser (mooc-kurser), osv.).
  • Utveckling, testning och genomförande av nya metoder, verktyg och material för lärande (såsom nya tvärvetenskapliga läroplaner, inlärarcentrerad och sant problembaserad undervisning och inlärning) genom praktisk utbildning och praktikplatser för studenter.
  • Införande av reformer av Bologna-typ (trenivåsystem, öppenhetsverktyg såsom poängsystem och tillägg till examensbevis, kvalitetssäkring, utvärdering, nationella/regionala referensramar för kvalifikationer, erkännande av tidigare och icke-formellt lärande osv.) på institutionell nivå.
  • Införande av praktiska utbildningssystem, praktikplatser och studier av verkliga fall inom näringslivet och industrin. Dessa ska vara fullständigt integrerade i läroplanen, erkända och ge studiepoäng.
  • Införande av system för dubbelt lärande som överbryggar högskolestudier med yrkesutbildning på gymnasienivå som ett sätt att öka anställbarheten hos utexaminerade.
  • Utveckling av lösningar för utmanande problem, produkt- och processinnovation (studenter, lärare och yrkesverksamma tillsammans).
  • Utveckling och testning av lösningar för akuta sociala behov som inte åtgärdas av marknaden med inriktning på utsatta grupper i samhället. Åtgärdande av samhällsutmaningar eller utmaningar rörande förändringar i attityder och värderingar, strategier och politiska åtgärder, organisatoriska strukturer och processer, system och tjänster för genomförande.
  • Stöd för inrättandet av centrum, inkubatorer för innovation, tekniköverföring och nystartade företag samt för integreringen av utbildning, forskning och innovation på institutionell/regional/nationell nivå.
  • Utveckling och testning av program och verksamheter för fortbildning tillsammans med och inom företag.
  • Arrangemang för att göra försök och testa innovativa åtgärder. Utbyten för studenter, forskare, undervisande personal och personal vid företag under en begränsad period. Uppmuntra företagspersonal att delta i undervisning och forskning.
  • Reformering av system och strukturer för styrning och förvaltning på institutionell nivå (inbegripet kvalitetssäkringsmetoder och kvalitetssäkringssystem, ekonomisk förvaltning och lärosätenas självständighet, internationella förbindelser, tjänster för och rådgivning av studerande, yrkesvägledning, akademiska styrelser och forskningsnämnder osv.).
  • Utveckling av strategier och verktyg för internationalisering av lärosäten (internationell öppenhet i läroplaner, interinstitutionella mobilitetsprogram) och deras förmåga att effektivt skapa nätverk inom forskning samt vetenskaplig och teknisk innovation (vetenskapligt samarbete och kunskapsöverföring, osv.).
  • Utveckling och testning av lösningar för akuta sociala behov som inte åtgärdas av marknaden med inriktning på utsatta grupper i samhället. Åtgärdande av samhällsutmaningar eller utmaningar rörande förändringar i attityder och värderingar, strategier och politiska åtgärder, organisatoriska strukturer och processer, system och tjänster för genomförande.
  • Utveckling av lösningar för utmanande problem, produkt- och processinnovation (studenter, lärare och yrkesverksamma tillsammans).
  • Utveckling, anpassning och tillhandahållande av verktyg och metoder för kompetenshöjning, utvärdering/bedömning, professionalisering och fortbildning av akademisk och administrativ personal, grundutbildning av lärare och löpande karriärutveckling.

Del 3 – Strukturreformprojekt

Projekt inom ramen för denna del ska stödja insatser i tredjeländer som inte är associerade till Erasmus+-programmet för att utveckla sammanhängande och hållbara system för högre utbildning för att tillgodose ländernas socioekonomiska behov och allmänna ambition att skapa en kunskapsdriven ekonomi. Integrering och uppgradering av framgångsrika resultat samt synergieffekter med löpande stöd eller projektstöd på området inom ramen för bilaterala stödprogram ingår också i denna del. Strukturreformprojekt tillgodoser behoven hos bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till Erasmus+-programmet för att stödja hållbara system- och strukturförbättringar och innovation inom den högre utbildningen. Mer specifikt kommer dessa projekt att vara inriktade på ländernas arbete med att utveckla sammanhängande och hållbara system för högre utbildning för att tillgodose sina socioekonomiska behov och i slutändan skapa en kunskapsdriven ekonomi. Genom att involvera behöriga nationella myndigheter (särskilt utbildningsministerier) i tredjeländer som inte är associerade till programmet, lärosäten, forskningsinstitut och andra berörda myndigheter/organ och intressenter kommer dessa projekt i synnerhet att

  • främja samarbete och ömsesidigt lärandet mellan offentliga myndigheter på högsta institutionella nivå i EU:s medlemsstater eller i länder som är associerade till Erasmus+-programmet och i bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till Erasmus+-programmet för att främja systematiska förbättringar och innovation inom sektorn för högre utbildning,
  • främja inkluderande system för högre utbildning som kan ge de rätta förutsättningarna för att studenter med olika bakgrund ska få tillgång till utbildning och nå framgång. Särskild uppmärksamhet bör därför ägnas åt människor med begränsade möjligheter,
  • öka kapaciteten vid lärosäten i tredjeländer som inte är associerade till Erasmus+-programmet, organ med ansvar för högre utbildning och behöriga myndigheter (särskilt ministerier) så att de genom sitt deltagande i utformningen, genomförandet och övervakningen av reformprocesser kan modernisera sina system för högre utbildning, särskilt när det gäller styrning och finansiering,
  • identifiera synergieffekter med pågående EU-initiativ i tredjeländer som inte är associerade till programmet på områden som omfattas av Erasmus+.

Verksamhet

I projekten bör föreslås verksamheter som kommer att ge ett tydligt mervärde till det högre utbildningssystemet som helhet och som kommer att ha en direkt inverkan på de berörda bidragsmottagarna. Dessa verksamheter bör bidra till att reformera politiken för högre utbildning på ett sätt som svarar mot samhällsbehoven och arbetsmarknadens behov.

En icke uttömmande förteckning över möjliga verksamheter finns nedan:

  • Främja det nationella egenansvaret genom att experimentera med och integrera positiv och bästa praxis inom den högre utbildningen på nationell och/eller regional nivå 
    • för att öka anställbarheten hos utexaminerade,
    • för att bredda tillgången till högre utbildning för personer med begränsade möjligheter,
    • för att stärka kopplingarna mellan utbildning, forskning och innovation.
  • Bidra till ett effektivt och ändamålsenligt beslutsfattande på området högre utbildning genom att involvera andra intressenter på området högre utbildning:  
    • Uppmuntra andra ansvariga offentliga myndigheters deltagande för att öka relevansen för sektorn för högre utbildning och öka dess inverkan på samhället i stort.
    • Göra det möjligt för studenter att aktivt delta i styrningen och reformen av systemet för högre utbildning.
    • Involvera sammanslutningar som är verksamma inom andra relevanta områden, såsom yrkesutbildning och ungdomsfrågor.
    • Stärka den internationella dimensionen av den högre utbildningen genom samarbete mellan institutioner på hög nivå i EU:s medlemsstater eller i länder som är associerade till Erasmus+-programmet och i bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet. I synnerhet utveckla och genomföra system som underlättar mobiliteten för studenter och akademisk personal, såsom inrättandet av ett regionalt system för överföring av betalningar eller stöd till utvecklingen av nationella kvalifikationsramar.
    • Fastställa en nationell/regional ram för kvalitetssäkring.
  • Främja regionalt akademiskt samarbete och främja frivillig konvergens mellan de tredjeländer som inte är associerade till Erasmus+-programmet i riktning mot en gemensam regional strategi för högre utbildning: 
    • Fastställa åtgärder för att skapa ett regionalt område för högre utbildning.
    • Främja nationellt och gränsöverskridande erkännande.
    • Undanröja hinder för lärande, förbättra tillgången till innovationsdriven utbildning av hög kvalitet och göra det lättare för lärare, studerande och arbetstagare att röra sig mellan olika länder.
  • Främja införandet av finansieringsmekanismer som syftar till att 
    • öka deltagandet av personer med begränsade möjligheter i den högre utbildningen,
    • överbrygga den digitala klyftan på institutionell och individuell nivå.
  • Öka läraryrkets attraktionskraft genom att införa åtgärder såsom följande: 
    • Främja initiativ för karriärutveckling.
    • Främja lärarnas deltagande i internationaliseringen av den högre utbildningen genom att skapa incitament.

Ansvariga offentliga myndigheter med behörighet inom de sektorer som berörs av projektet (t.ex. sysselsättning, ungdomsfrågor, finans, sociala frågor, inrikesfrågor, rättvisa, hälsa, osv.) uppmuntras att delta i projekten, liksom myndigheter från EU:s medlemsstater eller länder som är associerade till Erasmus+-programmet.

Lärosäten från bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till Erasmus+-programmet uppmuntras särskilt som sökande inom denna del.

Kriterier för bidragsberättigande

Vem kan söka?

För delarna 1 och 2: Lärosäten eller sammanslutningar eller organisationer för lärosäten som är etablerade antingen i en EU-medlemsstat eller i ett tredjeland som är associerat till Erasmus+-programmet eller i ett bidragsberättigat tredjeland som inte är associerat till Erasmus+-programmet. Den ansökande institutionen ska lämna in en ansökan som gäller för alla organisationer som är involverade i förslaget3 .

Dessutom för del 3: Juridiskt erkända nationella eller internationella rektors-, lärar- eller studentorganisationer som är etablerade i en EU-medlemsstat eller ett tredjeland som är associerat till Erasmus+-programmet eller i ett bidragsberättigat tredjeland som inte är associerat till Erasmus+-programmet.

Undantag: Deltagande organisationer från Belarus (region 2), Syrien (region 3) och Ryska federationen (region 4) kan inte fungera som sökande4 .

Vilka typer av organisationer får delta i projektet?

Alla deltagande organisationer måste vara etablerade i en EU-medlemsstat eller ett tredjeland som är associerat till Erasmus+-programmet eller i ett tredjeland som inte är associerat till Erasmus+-programmet (se avsnittet ”Länder som får delta” i del A i denna handledning).

Tredjeländer som inte är associerade till Erasmus+-programmet och som är berättigade till bidrag för denna insats:

Alla tredjeländer som inte är associerade till programmet (se avsnittet ”Länder som får delta” i del A i denna handledning) i regionerna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10 och 115 .

Undantag: Organisationer från Belarus (region 2) får inte delta i denna insats.

Vilka organisationer får delta?

  • Alla offentliga eller privata organisationer som definieras och erkänns som lärosäten av de behöriga myndigheterna i det land där de är belägna, tillsammans med deras anknutna enheter (i förekommande fall), och som erbjuder fullständiga studieprogram som leder till högskoleexamina och erkända examensbevis på högskolenivå6  (som definieras och erkänns som lärosäten av de behöriga myndigheterna).
  • Alla offentliga eller privata organisationer, med deras anknutna enheter (i förekommande fall), som är verksamma på arbetsmarknaden eller inom området för utbildning och ungdomsfrågor och som är belägna i bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till Erasmus+-programmet. Sådana organisationer kan t.ex. vara 
    • offentliga, privata, små, medelstora eller stora företag (inbegripet sociala företag),
    • offentliga organ på lokal, regional eller nationell nivå (inklusive ministerier),
    • arbetsmarknadens parter eller andra företrädare för arbetslivet, t.ex. handelskammare, hantverks-/yrkesorganisationer och fackföreningar,
    • forskningsinstitut,
    • stiftelser,
    • skolor/institut (på vilken nivå som helst, från förskola till gymnasieskola, inklusive yrkesutbildning och vuxenutbildning),
    • ideella organisationer, föreningar eller icke-statliga organisationer (inklusive nationella eller internationella sammanslutningar eller sammanslutningar/nätverk av lärosäten, student- eller lärarsammanslutningar m.m.),
    • kulturorganisationer, bibliotek, museer,
    • organ som erbjuder yrkesvägledning, yrkesrådgivning och informationstjänster.

Lärosäten i en EU-medlemsstat eller ett tredjeland som är associerat till Erasmus+-programmet måste ha anslutit sig till Erasmusstadgan för högre utbildning. Deltagande lärosäten i bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till Erasmus+-programmet behöver inte vara anslutna till Erasmusstadgan för högre utbildning.

Sammanslutningar eller organisationer för lärosäten som har till syfte att främja, förbättra och reformera högre utbildning och samarbete inom Europa och mellan Europa och andra delar av världen är berättigade. Om sådana sammanslutningar, organisationer eller nätverk också täcker andra utbildningssektorer och yrkesutbildning, måste deras verksamheter huvudsakligen vara inriktade på högre utbildning, vilket tydligt ska speglas i organisationens stadgar och styrningsstrukturer.

En sammanslutning, en organisation eller ett nätverk av lärosäten räknas som en juridisk enhet/partnerinstitution, vilket innebär att den/det kommer att behandlas som en enhet från det land där dess huvudkontor är beläget när det gäller kraven på minsta antal deltagande organisationer. Dessa organisationer kommer inte att betraktas som lärosäten. Endast de deltagare som är etablerade i en EU-medlemsstat, ett tredjeland som är associerat till programmet eller ett bidragsberättigat tredjeland som inte är associerat till programmet kan beviljas bidrag.

Internationella mellanstatliga organisationer får på egen bekostnad delta som partner i projekt för kapacitetsuppbyggnad inom den högre utbildningen.

De deltagande organisationernas antal och profil

Nationella projekt som enbart riktar sig till ett tredjeland som inte är associerat till Erasmus+-programmet

Deltagande av länder

Ett bidragsberättigat tredjeland som inte är associerat till programmet och minst två EU-medlemsstater eller länder som är associerade till programmet måste delta i projektet.

Deltagande av högskolor

Projekten måste innehålla ett minimiantal lärosäten som fullvärdiga partner, enligt följande:

  • Minst ett lärosäte från varje deltagande EU-medlemsstat eller tredjeland som är associerat till programmet, och
  • minst två lärosäten från det deltagande tredjelandet som inte är associerat till programmet.

Dessutom (endast del 3):

  • I projekten måste också delta, i egenskap av fullvärdig partner, den nationella behöriga myndighet (t.ex. ett ministerium) som ansvarar för den högre utbildningen i det bidragsberättigade tredjelandet som inte är associerat till programmet som projektet är inriktat på.

Projekt som omfattar flera länder och som är inriktade på två eller flera tredjeländer som inte är associerade till Erasmus+-programmet

Deltagande av länder

Minst två bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet och minst två EU-medlemsstater eller länder som är associerade till programmet måste delta i projektet. Tredjeländer som inte är associerade till programmet kan komma från samma region (regionala projekt) eller från olika regioner (tvärregionala projekt) som omfattas av insatsen.

Deltagande av högskolor

Dessa projekt måste innehålla ett minimiantal lärosäten som fullvärdiga partner, enligt följande:

  • Minst ett lärosäte från varje deltagande EU-medlemsstat eller tredjeland som är associerat till Erasmus+-programmet, och
  • minst två lärosäten från varje deltagande tredjeland som inte är associerat till Erasmus+-programmet.

Dessutom (endast del 3):

  • I projekten måste också delta, i egenskap av fullvärdig partner, den nationella behöriga myndighet (t.ex. ett ministerium) som ansvarar för den högre utbildningen i det bidragsberättigade tredjelandet som inte är associerat till programmet som projektet är inriktat på.

Särskilda kriterier för alla projekt rörande kapacitetsuppbyggnad inom den högre utbildningen:

Antalet lärosäten från EU-medlemsstater eller länder som är associerade till Erasmus+-programmet får inte vara större än antalet lärosäten från tredjeländer som inte är associerade till programmet.

Undantag: I tredjeländer som inte är associerade till programmet där antalet lärosäten är mindre än fem i hela landet eller i fall där ett enskilt lärosäte representerar mer än 50 % av hela studentpopulationen i landet, kommer ansökningar som innefattar enbart ett lärosäte från de länderna att tillåtas.

Ytterligare särskilda krav:

  • Projekt i vilka partner från region 1 deltar (i delarna 1 och 2) måste omfatta minst två tredjeländer som inte är associerade till Erasmus+-programmet från den regionen.
  • Projekt i vilka partner från region 4 deltar måste omfatta minst ett annat tredjeland som inte är associerat till Erasmus+-programmet.
  • Projekt i vilka partner från regionerna 10 och 11 deltar (i delarna 1 och 2) måste omfatta minst två tredjeländer som inte är associerade till programmet från dessa regioner.
  • Syrien får inte delta i projekt i del 3.                                                                 

Projektets varaktighet

Varaktigheten måste väljas på ansökningsstadiet utifrån projektets mål och den typ av verksamheter som planeras över tiden. Endast under särskilda omständigheter kan en förlängning av perioden för bidragsberättigande på maximalt 12 månader beviljas, om det blir omöjligt för partnerskapet att slutföra projektet inom den planerade perioden.

Del 1

Projekten kan pågå i 24 eller 36 månader

Del 2

Projekten kan pågå i 24 eller 36 månader

Del 3

Projekten kan pågå i 36 eller 48 månader

Var ska ansökan lämnas?

Till Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kultur (det centrala programkontoret – Eacea).

Del 1

Ansökningsomgångens id-nummer ERASMUS-EDU-2022-CBHE

Ämnets id-nummer: ERASMUS-EDU-2022-CBHE-STRAND-1

Del 2

Ansökningsomgångens id-nummer ERASMUS-EDU-2022-CBHE

Ämnets id-nummer: ERASMUS-EDU-2022-CBHE-STRAND-2

Del 3

Ansökningsomgångens id-nummer ERASMUS-EDU-2022-CBHE

Ämnets id-nummer: ERASMUS-EDU-2022-CBHE-STRAND-3

När ska ansökan lämnas in?

Bidragsansökan ska lämnas in senast den 17 februari kl. 17.00.00 (Brysseltid).

Tilldelningskriterier

Projektet kommer att bedömas i ett förfarande i två steg utifrån följande kriterier:

Steg 1

Projektets relevans (högsta poäng: 30)

  • Syfte: Förslaget är relevant för målen och verksamheten inom insatsen för kapacitetsuppbyggnad inom den högre utbildningen och för programdelens karaktär. Det utgör ett lämpligt svar på de nuvarande behoven och begränsningarna i målländerna eller målregionerna och hos målgrupperna och de slutliga bidragsmottagarna. Hänsyn ska tas till behoven hos de deltagare med begränsade möjligheter som utgör målgruppen (i tillämpliga fall). I vilken utsträckning förslaget är inriktat på EU:s övergripande prioriteringar.
  • Mål: Målen grundar sig på en sund behovsanalys, och är tydligt definierade, specifika, mätbara, genomförbara, realistiska och tidsbundna. De tar upp frågor som är relevanta för de deltagande organisationerna (i linje med moderniserings-, utvecklings- och internationaliseringsstrategin för de utvalda lärosätena) och utvecklingsstrategier för den högre utbildningen i bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet.
  • Koppling till EU:s politik och initiativ: Förslaget tar hänsyn till och förbättrar komplementariteten/synergierna med andra insatser som finansieras av EU och andra enheter (offentliga och privata givare), där så är lämpligt.
  • Europeiskt mervärde: Förslaget visar att liknande resultat inte skulle kunna uppnås utan samarbetet med lärosäten från EU:s medlemsstater eller tredjeländer som är associerade till programmet och utan EU-finansiering.

Särskilt för del 1

  • Förslaget är tydligt inriktat på de på förhand fastställda regionala prioriteringarna för målländerna eller målregionerna.

Särskilt för del 2

  • Förslaget innehåller innovativa och moderna metoder och tekniker inom det fastställda insatsområdet.
  • Förslaget är tydligt inriktat på de på förhand fastställda regionala prioriteringarna för målländerna eller målregionerna.

Särskilt för del 3

  • Förslaget är inriktat på reform och modernisering av systemen för högre utbildning i linje med utvecklingsstrategierna för de berörda tredjeländerna som inte är associerade till programmet.
  • Förslaget visar på ett starkt institutionellt stöd från den behöriga myndigheten för högre utbildning.

Kvaliteten på projektets utformning och genomförande (högsta poäng: 30)

  • Samstämmighet: Projektets övergripande utformning säkerställer samstämmigheten mellan projektets mål, metod, verksamheter och föreslagna budget. Förslaget innehåller en samstämmig och omfattande uppsättning lämpliga typer av verksamhet som ska tillgodose de kartlagda behoven och leda till de förväntade resultaten.
  • Metod: Insatsens logik är av god kvalitet, de planerade resultaten är konsekventa och genomförbara, och viktiga antaganden och risker har tydligt identifierats. Den logiska rammatrisens (LFM) struktur och innehåll är lämpliga, dvs. valet av objektivt verifierbara indikatorer, datatillgänglighet, grundläggande uppgifter, målvärden osv.
  • Arbetsplan: Arbetsplanens kvalitet och ändamålsenlighet, även i vilken utsträckning de resurser som har avsatts för arbetspaketen överensstämmer med deras mål och resultat. Det finns ett lämpligt förhållande mellan resurserna och de förväntade resultaten och arbetsplanen är realistisk, med väldefinierade aktiviteter, tidslinjer, tydliga resultat och delmål.
  • Budget: Förslaget är kostnadseffektivt och avsätter de finansiella resurser som behövs för ett framgångsrikt genomförande av projektet. Den beräknade budgeten är varken överskattad eller underskattad.
  • Kvalitetskontroll: Kontrollåtgärder (t.ex. fortlöpande kvalitetsbedömning, inbördes granskning, riktmärkning, åtgärder för att minska riskerna) och kvalitetsindikatorer garanterar att projektet genomförs med hög kvalitet.
  • Miljömässig hållbarhet: Projektet har utformats på ett miljövänligt sätt och omfattar miljövänliga metoder (t.ex. miljövänligt resande) i olika projektfaser.

Kvaliteten på partnerskapet och samarbetsarrangemangen (högsta poäng: 20)

  • Förvaltning: Tydliga och hållbara system för projektförvaltning har utformats. Tidsplaner, ledningsstrukturer, samarbetsarrangemang och ansvarsområden är väl definierade och realistiska.
  • Sammansättning: Inom partnerskapet samlas en lämplig blandning av organisationer med de nödvändiga kompetenser som är relevanta för förslagets mål och för programdelens karaktär. Förslaget omfattar det lämpligaste och mest mångsidiga utbudet av icke-akademiska partner.
  • Uppgifter: Rollerna och uppgifterna är fördelade på grundval av varje partners specifika kunnande, profiler och erfarenhet och är lämpliga.
  • Samarbete: Effektiva mekanismer föreslås för att säkerställa ett effektivt samarbete samt en effektiv kommunikation och konfliktlösning mellan partnerorganisationerna och andra berörda parter.
  • Engagemang: Bidragen från projektpartnerna är betydande, relevanta och kompletterande.  Förslaget visar på partnernas deltagande, engagemang och egenansvar för projektets särskilda mål och resultat, i synnerhet från tredjeländerna som inte är associerade till programmet.

Särskilt för del 2

  • Förslaget omfattar relevanta icke-akademiska organisationer och intressenter som kommer att ge förslagets mål ett innovativt mervärde.

Särskilt för del 3

  • Förslaget visar att de behöriga nationella myndigheterna på ett tillfredsställande sätt deltar i förvaltningen och genomförandet av insatsen.

Hållbarhet, genomslag och spridning av de förväntade resultaten (högsta poäng: 20)

  • Utnyttjande: Förslaget visar hur projektets resultat ska användas av partnerna och andra intressenter samt hur multiplikatoreffekterna ska säkerställas (inklusive utrymme för reproducering och utökning av resultatet av insatsen på sektorsnivå samt på lokal/regional/nationell eller internationell nivå), och ger möjligheter att mäta utnyttjandet inom och efter projektfinansieringstiden.
  • Spridning: Förslaget innehåller en tydlig och effektiv plan för spridningen av resultat och omfattar lämpliga verksamheter och en tidtabell för dessa, verktyg och kanaler för att se till att resultaten och fördelarna sprids på ett effektivt sätt till intressenter och andra som inte deltar i projektet så att man når ut och lockar till sig relevanta intressenter till resultaten under och efter projektets finansieringsperiod.
  • Genomslag: Förslaget säkerställer en påtaglig inverkan på målgrupper och relevanta intressenter på lokal, nationell eller regional nivå. Det omfattar såväl åtgärder som mål och indikatorer för att övervaka framstegen och utvärdera det genomslag som förväntas (på kort och lång sikt) på individuell nivå, institutionell nivå och systemnivå.
  • Fri tillgång: Ansökan ska i förekommande fall innehålla en beskrivning av hur material, dokumentation och medier som tagits fram kommer att göras tillgängliga kostnadsfritt och marknadsföras genom öppna licenser, utan oproportionerliga begränsningar.
  • Hållbarhet: I förslaget förklaras hur projektresultaten ska understödjas ekonomiskt (efter det att projektfinansieringen har upphört) och institutionellt (verksamheter och tjänster finns kvar), och hur det lokala egenansvaret ska säkerställas.

Särskilt för del 1

  • Förslaget säkerställer en kontinuerlig och hållbar hantering av befintliga hinder samt ökad tillgänglighet för studenter/personal med begränsade möjligheter till de lärandemöjligheter och utbildningsresurser som erbjuds av lärosätena.
  • Förslaget kommer sannolikt att öka den internationella samarbetskapaciteten hos institutioner i tredjeländer som inte är associerade till programmet.

Särskilt för del 2

  • Förslaget säkerställer att det kommer att ha en betydande inverkan på institutionerna i tredjeländerna som inte är associerade till programmet, särskilt på utvecklingen av deras innovationskapacitet och moderniseringen av deras styrning, genom att de öppnar sig för samhället i stort, arbetsmarknaden och resten av världen.
  • Förslaget visar på sin potential att påverka samhället och/eller den ekonomiska sektorn.

Särskilt för del 3

Förslaget visar hur projektresultaten kommer att leda till politiska reformer eller modernisering av den högre utbildningen på systemnivå.

Ansökningarna kan få högst 100 poäng. Förslagen måste få minst 60 poäng för att kunna komma i fråga för finansiering, med minst hälften av högsta möjliga poäng för varje tilldelningskriterium.

Om flera förslag får samma poäng prioriteras projekt som får högst poäng för kriteriet ”projektets relevans” och därefter ”hållbarhet, genomslag och spridning av de förväntade resultaten”.

Efter detta kommer de förslag som uppfyller ovanstående kvalitetskrav att rangordnas i fallande ordning efter deras totala poäng. För att gå vidare till steg 2 kommer en förteckning över ansökningar per region att upprättas med dubbelt så många projekt som det uppskattade antalet finansierade projekt per del (baserat på den tillgängliga regionala budgeten7 ).

Steg 2

Samråd kommer att äga rum med EU:s delegationer i det eller de berörda bidragsberättigade tredjeländerna som inte är associerade till Erasmus+-programmet om följande aspekter:

  • De nationella behöriga myndigheternas erkännande av lärosäten
  • Projektets genomförbarhet i tredjeländernas lokala sammanhang
  • Projektets bidrag till de lokala behoven inom det prioriterade området
  • Överlappningen med befintliga initiativ på det valda tematiska området som finansieras av EU:s delegation eller av nationella eller internationella givare

Endast projekt som framgångsrikt har godkänts vid samrådet med EU:s delegationer kommer att föreslås få EU-finansiering.

Till följd av detta kommer ett antal förslag att föreslås få EU-bidrag i enlighet med rangordningen av förslagen på grundval av tilldelningskriterierna i fallande ordning och resultaten av samrådet med EU:s delegation, inom gränserna för den tillgängliga budgeten per region och med högst två finansierade förslag per ansökande organisation. En vägledande budget planeras för var och en av de tre programdelarna, men en budgetöverföring från en del till en annan är möjlig.

Dessutom kommer utvärderingskommittén att beakta följande:

  • En tematisk variation på projekten och en tillräcklig geografisk representation inom en region med avseende på antalet projekt per land. 
  • Överensstämmelse med de krav som gäller för följande regioner: 
  • För länder i det östra partnerskapet:  För programdelarna 1 och 2 kommer lärosäten utanför huvudstadsområdet och/eller från landsbygdsregioner och/eller mer avlägsna regioner att prioriteras.
  • För Asien, Centralasien, Mellanöstern och Stillahavsområdet: För programdelarna 1 och 2 kommer de minst utvecklade länderna att prioriteras.
  • För Afrika söder om Sahara: För alla delar kommer de minst utvecklade länderna att prioriteras. Särskild tonvikt ska också läggas på prioriterade migrationsländer och på regionala projekt som omfattar lärosäten från flera länder. Inget land kan erhålla till mer än 8 % av den finansiering som planeras för regionen.

Ytterligare information

Att en ansökan godkänns innebär inte något åtagande att en finansiering motsvarande det belopp som sökanden begärt kommer att anslås. Den begärda finansieringen kan minskas med hänsyn till de finansiella regler som är tillämpliga på insatsens programdelar samt resultaten av utvärderingen.

I regel, och inom gränserna för gällande rättsliga ramar på nationell nivå och EU-nivå, gäller att resultaten ska göras tillgängliga i form av öppna lärresurser samt på relevanta plattformar för yrkes- och branschorganisationer och behöriga myndigheter. Förslaget ska innehålla en beskrivning av hur data, material, dokumentation och audiovisuella och sociala medieaktiviteter som tagits fram kommer att göras tillgängliga kostnadsfritt och marknadsföras genom öppna licenser, utan oproportionerliga begränsningar.

Hur utformar jag mitt projekt?

Övergripande aspekter som ska beaktas när du utformar ditt projekt

De sökande organisationerna uppmuntras att väga in dessa övergripande aspekter vid utformningen av sina projekt.

Miljömässig hållbarhet:

Högre utbildningssystem är avgörande för stödet av den gröna given, och kan möjliggöra en djupgående förändring av människors beteende och färdigheter. Projekt för kapacitetsuppbyggnad inom den högre utbildningen uppmuntras att utveckla kompetenser inom olika hållbarhetsrelaterade sektorer, strategier och metoder för kompetens inom gröna näringar samt framtidsinriktade kursplaner som bättre tillgodoser enskilda personers behov. Erasmus+ stöder också testning av innovativ praxis för att förbereda studerande och anordnare av högre utbildning så att de kan bidra till verkliga förändringar.

Inkludering och mångfald:

Lärosätenas roll är viktig för att bygga upp kapaciteten hos framtida medborgare, beslutsfattare och experter så att de kan säkerställa tillväxt och deltagande i samhället för alla, och för att göra utbildningssystemen mer rättvisa. Mekanismer bör också införas för att säkerställa ett mer omfattande deltagande av personer med begränsade möjligheter bland studenter, lärare, forskare och andra, och genom att i högre grad ta hänsyn till sociala och ekonomiska nackdelar samt kön.

Den digitala omställningen:

Utbildning bör frigöra den digitala teknikens potential i de fattigaste länderna genom att bygga upp en grund för digitala färdigheter och genom att förbättra mediekunskapen, så att utbildningssystemen kan bli mer motståndskraftiga mot chocker, såsom covid-19-pandemin, och den digitala klyftan kan överbryggas. Erasmus+ stöder planer för digital omvandling och främjar en målinriktad användning av digital teknik. Detta omfattar utvecklingen av digitala pedagogiska metoder och sakkunskap om användningen av digitala verktyg, bland annat tillgängliga tekniska hjälpmedel samt skapande och innovativ användning av digitalt utbildningsinnehåll.

Medborgarengagemang och medborgardeltagande:

Kapacitetsuppbyggnaden inom den högre utbildningen kan bidra till att lägga grunden för en förstärkning av det aktiva medborgarskapet och en uppbyggnad av särskild expertis på områden såsom demokrati, mänskliga rättigheter och multilateralism. Projekt för kapacitetsuppbyggnad inom den högre utbildningen kan bidra till att möjliggöra långsiktiga lösningar på problem med svag styrning inom den högre utbildningen.

Tillväxt och sysselsättning:

Utbildning behövs för att bygga upp färdigheter för livet och arbetslivet, såsom grundläggande färdigheter, ”mjuka” färdigheter (t.ex. problemlösning, kommunikation) och naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, humaniora och matematik (STEAM). Utbildning bidrar också till anställbarheten och är en förutsättning för hållbar tillväxt.

Dessutom bör följande punkter beaktas:

Ett effektivt projekt för kapacitetsuppbyggnad inom den högre utbildningen måste säkerställa ett aktivt deltagande av alla partnerinstitutioner, särskilt i tredjeländer som inte är associerade till programmet. Ett gemensamt egenansvar vid utarbetandet av förslaget kommer att göra dem ansvariga för projektets resultat och hållbarhet. Projekt för kapacitetsuppbyggnad inom den högre utbildningen kan inbegripa associerade partner som bidrar till genomförandet av specifika projektuppgifter/aktiviteter för att stödja projektets spridning och hållbarhet. De omfattas inte av några avtalskrav eftersom de inte betraktas som deltagare i partnerskapet, och de får inte någon finansiering.

 Behovsanalyser

En bedömning av behoven är det första viktiga steget i utarbetandet av ett förslag rörande kapacitetsuppbyggnad inom den högre utbildningen. Syftet med en behovsbedömning är att identifiera de områden/fack som behöver stärkas och orsakerna till bristerna på dessa områden.  Behovsbedömningen utgör i sin tur grunden för utformningen av lämpliga insatser för att ta itu med luckorna och därigenom bygga upp lärosätenas kapacitet.

Genomförande och övervakning

När behovsanalyserna har slutförts kan en genomförandeplan utarbetas för att åtgärda de brister som har identifierats.

Följande centrala delar bör beaktas:

  • Modernisering/nya läroplaner: I projekt där utveckling av läroplaner ingår förväntas fortbildning för undervisande personal ingå. Det förväntas också att man tar upp därmed förknippade frågor som kvalitetssäkring och de utexaminerades möjligheter att få anställning genom kopplingar till arbetsmarknaden. Studieprogrammen bör vara officiellt ackrediterade och/eller licensierade innan projektets finansieringsperiod löper ut. Undervisning enligt nya eller uppdaterade kurser måste starta under projektets gång med ett tillräckligt antal studenter och fortbildade lärare och genomföras under minst en tredjedel av projektets varaktighet. Undervisningen inom ramen för projekt för reform av kursplaner kan också vara inriktad på administrativ personal, så som bibliotekspersonal, laboratoriepersonal och it-personal. Projekten uppmuntras starkt att i de moderniserade läroplanerna integrera företagspraktik för de studerande. Praktiken måste vara av rimlig varaktighet för att göra det möjligt för de studerande att förvärva nödvändiga färdigheter.
  • Deltagande av studenter: Projekten bör planera för deltagandet av studenter (t.ex. vid utarbetandet av nya studieprogram), inte enbart under projektets test-/pilotfas.
  • Personalens och studenternas mobilitet: Mobiliteten måste främst inriktas på studenter från tredjeländer som inte är associerade till programmet och personal från tredjeländer som inte är associerade till programmet och riktar sig till personal (t.ex. chefer, personal med ansvar för forsknings- och tekniköverföring samt teknisk och administrativ personal) som omfattas av ett officiellt avtal vid de bidragsmottagande institutionerna och som deltar i projektet, studerande [på kortvariga utbildningar, första nivån (kandidatexamen eller motsvarande), andra nivån (masterexamen eller motsvarande) och tredje nivån eller doktorandnivå] som registrerats vid en av de bidragsmottagande institutionerna. Mobilitet för studenter inom och mellan EU:s medlemsstater och tredjeländer som är associerade till programmet är inte bidragsberättigande. Mobiliteten måste vara av rimlig varaktighet för att säkerställa inlärningen och förvärvandet av nödvändiga färdigheter i enlighet med projektmålen. Det är tillrådligt att kombinera fysisk med virtuell mobilitet. Den kan användas för att förbereda, stödja och följa upp fysisk mobilitet. Den kan också organiseras för att arbeta med personer med särskilda behov eller begränsade möjligheter och hjälpa dem att övervinna hindren för en längre fysisk mobilitetsperiod.
  • Kvalitetssäkring måste vara en integrerad projektkomponent för att se till att projekten för kapacitetsuppbyggnad inom den högre utbildningen ger de förväntade resultaten och får en effekt utöver partnerskapet i sig. Det måste införas metoder för kvalitetskontroll, inklusive indikatorer och riktmärken, för att säkerställa att projektgenomförandet är av hög kvalitet, att det slutförs i tid och att det är kostnadseffektivt.
  • Partnerskapsavtal: Projektpartnerna måste komma överens om detaljerna i sättet att genomföra projektet och formalisera överenskommelsen i ett partnerskapsavtal som de undertecknar när projektet startar. En kopia av partnerskapsavtalet ska lämnas in till det centrala programkontoret inom sex månader efter undertecknandet av bidragsavtalet.
  • Utrustning: Endast inköp av utrustning som är direkt relevant för programdelens mål och som görs senast tolv månader innan projektet avslutas kan betraktas som bidragsberättigande utgifter. Utrustningen är avsedd uteslutande för de lärosäten i partnerskapet som har sitt säte i de tredjeländer som inte är associerade till programmet. Utrustningen måste tas upp i den officiella inventeringen hos de lärosäten för vilka den köps in.
  • Genomslag och hållbarhet: Projekt för kapacitetsuppbyggnad inom den högre utbildningen förväntas ha en långsiktig strukturell inverkan i bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet. Förslagen måste visa det förväntade genomslaget på de tre nivåerna ( individuell nivå, institutionell nivå och systemnivå) där så är relevant och bör upprätta en metod och fastställa verktyg för att mäta detta.
  • Miljövänligt genomförande: Projekten bör beakta miljövänlig praxis vid genomförandet av sin verksamhet, inklusive projektledningen. Projekten förväntas systematiskt registrera och beräkna deltagarnas enskilda transportrelaterade koldioxidavtryck.

Vilka regler gäller för finansieringen?

Denna insats tillämpar en finansieringsmodell med engångsbelopp. Engångsbeloppets storlek fastställs för varje bidrag på grundval av den uppskattade budget för insatsen som föreslås av sökanden. Den beviljande myndigheten fastställer engångsbeloppet för varje bidrag på grundval av förslaget, utvärderingsresultatet, finansieringsgrader och det högsta belopp som anges i ansökningsomgången.

EU-bidrag per projekt:

  • För del 1 – Främja möjligheter till samarbete inom den högre utbildningen: 200 000–400 000 euro per projekt
  • För del 2 – Partnerskap för omställning inom den högre utbildningen: 400 000–800 000 euro per projekt
  • För del 3 – Strukturreformprojekt: 800 000–1 000 000 euro per projekt

Hur fastställs projektets engångsbelopp?

Sökanden ska fylla i en detaljerad budgettabell enligt ansökningsblanketten med beaktande av följande:

  1. Budgeten bör vid behov specificeras per bidragsmottagare och delas upp i enhetliga arbetspaket (t.ex. ”projektförvaltning”, ”utbildning”, ”anordnande av evenemang”, ”förberedelser och genomförande av mobilitet”, ”kommunikation och spridning”, ”kvalitetssäkring”, ”utrustning”, osv.).  
  2. Förslaget ska innehålla en beskrivning av den verksamhet/det resultat som ingår i varje arbetspaket.
  3. Förslaget ska innehålla en uppdelning av de beräknade kostnaderna, med uppgift om andelen per arbetspaket (och inom varje arbetspaket, den andel som har anvisats till varje bidragsmottagare och anknuten enhet).
  4. Kostnaderna kan täcka personalkostnader, kostnader för resor och uppehälle, utrustning och kontraktering av underleverantörer samt andra kostnader (informationsspridning, publicering, översättning).

Förslagen kommer att utvärderas enligt standardförfaranden med hjälp av interna och/eller externa experter. Experterna kommer att bedöma förslagens kvalitet i förhållande till de krav som anges i ansökningsomgången och insatsens förväntade genomslag, kvalitet och effektivitet. Engångsbeloppet kommer att begränsas till högst 90 % av den uppskattade budget som fastställs efter utvärderingen. Bidragsvillkoren (högsta bidragsbelopp, finansieringsgrad, totala bidragsberättigande kostnader osv.) kommer att fastställas i bidragsavtalet.

Projektresultaten kommer att utvärderas på grundval av slutförda verksamheter. Finansieringssystemet ska göra det möjligt att fokusera på resultat i stället för på bidraget, så att tonvikten läggs på kvalitet och på graden av uppnående av mätbara mål.

Närmare uppgifter anges i förlagan till bidragsavtal på EU-portalen för finansiering och anbud (Funding and Tender Opportunities Portal): https://ec.europa.eu/info/funding-tenders/opportunities/portal/screen/home

  • 1 Regionsöverskridande projekt måste vara inriktade på prioriterade områden i alla berörda regioner, visa att de är relevanta för varje region och motivera detta genom en detaljerad analys av gemensamma behov och mål.
  • 2 Se definitionen av ny organisation i del D – Ordlista.
  • 3 Deltagande organisationer måste underteckna en fullmakt för den sökande organisationen. Fullmakterna bör lämnas i ansökningsskedet, och kommer att verifieras när bidragsavtalet undertecknas. Du hittar mer information i del C i handledningen.
  • 4 Förslagen ska vara förenliga med rådets slutsatser om Syrien av den 16 april 2018. Dessutom ska finansiering inte ges till tredje part, vare sig enheter, enskilda eller grupper av personer, som vid inledningen av ansökningsomgången omfattas av EU:s restriktiva åtgärder. Bidragsmottagare och uppdragstagare måste också se till att underleverantörer, fysiska personer (däribland deltagare i workshoppar och/eller utbildningar) och mottagare av ekonomiskt stöd till tredje part inte nämns i förteckningarna över EU:s restriktiva åtgärder.
  • 5 Med undantag för höginkomstländer i regionerna 5, 7 och 8 (se avsnittet ”Länder som får delta” i del A i denna handledning).
  • 6   International Standard Classification of Education (ISCED 2013), högskoleutbildning, minst nivå 5. Eftergymnasial utbildning annat än högskoleutbildning, ISCED 2011, nivå 4, godtas inte.
  • 7 De vägledande belopp som är tillgängliga per region offentliggörs på EU-portalen för finansiering och anbud (Funding and Tender Opportunities Portal): https://ec.europa.eu/info/funding tenders/opportunities/portal/screen/home
Tagged in:  Higher education