Insatsen Kapacitetsuppbyggnad inom den högre utbildningen stöder internationella samarbetsprojekt som bygger på multilaterala partnerskap mellan organisationer som är verksamma inom högre utbildning. Verksamheten inom och resultaten av de projekt som rör kapacitetsuppbyggnad inom den högre utbildningen måste vara inriktade på att gynna bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet samt deras institutioner och system för högre utbildning. I linje med målen för hållbar utveckling och Parisavtalet stöder den här insatsen den högre utbildningens relevans, kvalitet, modernisering och lyhördhet i tredjeländer som inte är associerade till programmet till förmån för socioekonomisk återhämtning, tillväxt och välstånd och som en reaktion på den senaste tidens utveckling, särskilt den ekonomiska globaliseringen men även den senaste tidens försämring av den mänskliga utvecklingen, instabilitet och ökande sociala, ekonomiska och miljömässiga ojämlikheter.

Insatsens Mål

I tredjeländer som inte är associerade till programmet kommer insatsen i synnerhet att

• förbättra kvaliteten på den högre utbildningen och göra den mer relevant för arbetsmarknaden och samhället,
• förbättra kompetenser, färdigheter och anställbarhet hos lärosätenas studenter genom att utveckla nya, relevanta och innovativa utbildningsprogram,
• främja inkluderande utbildning, jämlikhet, rättvisa, icke-diskriminering och främjande av medborgarkompetens inom den högre utbildningen,
• förbättra undervisningen, bedömningsmekanismerna för lärosätenas personal och studenter, kvalitetssäkringen, förvaltningen, styrningen, inkluderingen, innovationen, kunskapsbasen, den digitala kapaciteten och entreprenörskapaciteten samt internationaliseringen av lärosäten i tredjeländer som inte är associerade till programmet,
• öka möjligheterna hos lärosäten, organ med ansvar för högre utbildning och behöriga myndigheter att modernisera sina system för högre utbildning, särskilt när det gäller styrning och finansiering, genom att stödja fastställandet, genomförandet och övervakningen av reformprocesserna,
• förbättra lärarutbildningen och fortbildningen för att påverka den långsiktiga kvaliteten på utbildningssystemen,
• stimulera samarbetet mellan institutioner, kapacitetsuppbyggnaden och utbytet av god praxis,
• främja samarbete mellan olika regioner i världen via gemensamma initiativ.

Förväntat Genomslag

• Moderniserade lärosäten som inte bara kommer att överföra kunskap utan också skapa ekonomiskt och socialt värde genom förmedling av sina undervisnings- och forskningsresultat till samhället/landet.
• Förbättrad tillgång till och kvalitet på den högre utbildningen, särskilt för personer med begränsade möjligheter och i de fattigaste länderna i de olika regionerna.
• Ökat deltagande av lärosäten i avlägsna områden.
• Styrning för ett effektivt och ändamålsenligt beslutsfattande och genomförande av politiska åtgärder på området högre utbildning.
• Regional integration och inrättande av jämförbara erkännanden, kvalitetssäkringsverktyg till stöd för akademiskt samarbete, mobilitet för studenter, personal och forskare.
• En starkare koppling till och ett starkare samarbete med den privata sektorn för att främja innovation och entreprenörskap.
• Anpassning av den akademiska världen till arbetsmarknaden så att studenternas anställbarhet förbättras.
• Öka studenternas initiativförmåga och entreprenörskap.
• Ökad digital kompetens för studenter och personal.
• Institutionellt egenansvar för resultaten av kapacitetsuppbyggnaden inom den högre utbildningen, vilket säkerställer hållbarheten.
• Nationellt egenansvar genom experimentering med och integrering av positiv och bästa praxis inom den högre utbildningen.
• Ökad kapacitet och yrkeskunnande när det gäller arbete på EU-nivå eller internationell nivå:

Insatsens prioriteringar

Insatsen förväntas bidra till följande prioriteringar:

Den gröna given

Högre utbildningssystem är, via utvecklandet av kunskap, kompetenser, färdigheter och värderingar, avgörande för stödet av den gröna given, och kan möjliggöra en djupgående förändring av människors beteende. I detta sammanhang kommer prioritet att ges projekt som syftar till att stödja moderniseringen av ekonomierna och göra dem mer konkurrenskraftiga och innovativa medan man tryggar en rättvis grön omställning, stimulerar tillgången på gröna jobb och banar väg för ett klimatneutralt samhälle, med en genusförändrande strategi som inte enbart fokuserar på mansdominerade områden.

• tillhandahålla lämpliga svar på miljöutmaningar, inbegripet stads- och landsbygdsutveckling, grön och effektiv energi, hälsa, vatten- och avfallshantering, hållbara transporter, ökenspridning, förlust av biologisk mångfald och hållbar användning av naturresurser, förstärkning av jordbruksbaserade livsmedelskedjor på nationell och regional nivå.
• öka klimatmedvetenheten, hållbarheten och klimatresiliensen inom alla sektorer av samhället och ekonomin. 
• påskynda omställningen till en rättvis grön och cirkulär ekonomi och ta itu med regionala och transregionala miljöutmaningar, särskilt genom att stärka förbindelserna med den privata sektorn och genom att förbättra de kunskaper och den gröna kompetens som krävs för en modern arbetskraft.
• utveckla kompetensen inom olika hållbarhetsrelaterade sektorer, strategierna och metoderna för kompetens inom gröna näringar samt framtidsinriktade kursplaner som bättre tillgodoser enskilda personers behov.

Digital omställning

Att öka utbildningens kvalitet och göra den mer inkluderande med hjälp av digital teknik, samtidigt som de studerande ges möjlighet att förvärva viktig digital kompetens och sektorsspecifika digitala färdigheter, är av strategisk betydelse för EU och för många länder i världen. Systemet för högre utbildning påverkas alltmer av den digitala omställningen, men har också en viktig roll att spela för att utnyttja dess fördelar och möjligheter samt motverka digitala klyftor.  I detta sammanhang kommer prioritet att ges projekt som syftar till att

• stödja utvecklingen och användningen av digital kompetens för att göra den digitala omställningen så omfattande och inkluderande som möjligt,
• bidra till att överbrygga den digitala klyftan genom att främja digital kompetens, digitalt entreprenörskap, jämställdhetsmedvetna program och strategier, särskilt i avlägsna områden, landsbygdsområden och utsatta samhällsgrupper,
• utveckla konnektivitetslösningar som ger medborgarna större möjligheter genom distansundervisning och undervisningsinnovationer,
• stödja den digitala ekonomin och stärka den vetenskapliga, tekniska och innovationsrelaterade kapaciteten genom att främja kopplingar mellan utbildning, forskning och näringsliv på digitaliseringsområdet, bland annat genom projekt som rör datainfrastruktur, datahantering och digitalisering av små och medelstora företag/affärsdigitalisering,
• förbättra ekosystemen för digital utbildning genom att stärka de digitala färdigheterna och kompetenserna hos lärare och akademisk personal.

Integration av migranter

Utbildningssystemen spelar en viktig roll när det gäller att ta itu med migrationens utmaningar och ta vara på dess fördelar. De hjälper nyanlända att skaffa sig nödvändiga arbetsmarknadsfärdigheter och att förstå värdlandets kulturer, och den inhemska befolkningen att anlägga ett öppet förhållningssätt till mångfald och förändring. I detta sammanhang kommer prioritet att ges projekt som syftar till att

• stödja erkännandet av examina och meriter och bidra till ett regionalt system för överföring av studiemeriter för att bygga upp regionala områden för högre utbildning och interregional konnektivitet,
• ge migranter och fördrivna personer tillträde till utbildning i mottagarländerna, inbegripet språkutbildning och stipendier,
• utveckla helhetsmodeller som tillgodoser de unika behoven hos studenter som är flyktingar och säkerställer tillgång till utbildning med ett omfattande stöd för akademisk, social, fysisk och psykologisk utveckling.

Styrning, fred, säkerhet och mänsklig utveckling

engagemang för rättsstatsprincipen, mänskliga och grundläggande rättigheter, jämlikhet, demokrati och goda styrelseformer är grunden för stabila, rättvisa och välmående samhällen. Denna insats kan bidra till att lägga grunden för ett stärkande av det aktiva medborgarskapet och en uppbyggnad av särskild sakkunskap på dessa områden. Projekt för kapacitetsuppbyggnad inom den högre utbildningen kan bidra till att man hittar långsiktiga lösningar på problem med svag styrning inom den högre utbildningen. I detta sammanhang kommer prioritet att ges projekt som syftar till att stödja akademiskt samarbete och initiativ inom följande områden:

• styrning, rättsstatsprincipen, demokrati, grundläggande värden, skydd av de mänskliga rättigheterna och kampen mot korruption,
• bekämpning av diskriminering, främjande av mediekunskap och den roll som oberoende medier och ett oberoende civilt samhälle spelar,
• fred och säkerhet, mänsklig utveckling, interkulturell dialog, respekt för mångfald, tolerans, jämställdhet, kvinnors och ungdomars egenmakt,
• sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter, hälsa och välbefinnande.

Hållbar tillväxt och sysselsättning

Högre utbildning behövs för att bygga upp de färdigheter som behövs i livet och arbetslivet. Högre utbildning bidrar också till anställbarheten och är en förutsättning för hållbar tillväxt. Ett viktigt mål är att ta itu med obalansen mellan utbildningsresultaten och efterfrågan på arbetsmarknaden, bland annat genom att utveckla arbetsplatsförlagt lärande. I detta sammanhang kommer prioritet att ges projekt som syftar till att

• främja utbudet och användningen av färdigheter inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, humaniora och matematik (STEAM) – inbegripet inkludering med avseende på kön – med kopplingar till en rättvis grön omställning i riktning mot klimatneutralitet,
• främja ungdomars och kvinnors entreprenörskap, utveckla innovationsnav och nystartade företag för att bidra till att skapa lokala sysselsättningsmöjligheter och förhindra kompetensflykt,
• stärka kopplingarna mellan den akademiska sektorn, forskningen och näringslivet för att tillgodose nuvarande och framtida kompetensbehov, främst entreprenörskap, och färdigheter som behövs för utvecklingen av värdekedjor på nationell och regional nivå,
• stödja ungas kompetensutveckling,
• stärka kopplingarna till arbetsmarknaden för att främja skapandet av arbetstillfällen, jobbmöjligheter och den privata sektorns deltagande i utvecklandet av färdigheter,
• utveckla utbildning och fortbildning för grund- och gymnasielärare för att ta itu med strukturella orsaker till skolavhopp och motverka ihållande ekonomisk ojämlikhet och bristande jämställdhet.

För programdelarna 1 och 2 ska de prioriteringar som anges ovan tillämpas i regionerna enligt nedan.

• Västra Balkan: Gröna given; Digitala omställningen; Integration av migranter; Styrning, fred, säkerhet och mänsklig utveckling; Hållbar tillväxt och sysselsättning
• Grannskap öst: Gröna given; Digitala omställningen; Integration av migranter; Styrning, fred, säkerhet och mänsklig utveckling; Hållbar tillväxt och sysselsättning
• Södra Medelhavsområdet: Gröna given; Digitala omställningen; Integration av migranter; Styrning, fred, säkerhet och mänsklig utveckling; Hållbar tillväxt och sysselsättning
• Asien: Gröna given; Digitala omställningen; Styrning, fred, säkerhet och mänsklig utveckling; Hållbar tillväxt och sysselsättning
• Centralasien: Gröna given; Hållbar tillväxt och sysselsättning
• Mellanöstern: Gröna given; Hållbar tillväxt och sysselsättning
• Stillahavsområdet: Gröna given; Hållbar tillväxt och sysselsättning
• Afrika söder om Sahara: Gröna given; Digitala omställningen; Integration av migranter; Styrning, fred, säkerhet och mänsklig utveckling; Hållbar tillväxt och sysselsättning
• Latinamerika: Gröna given; Digitala omställningen; Styrning, fred, säkerhet och mänsklig utveckling; Hållbar tillväxt och sysselsättning
• Karibien: Gröna given; Styrning, fred, säkerhet och mänsklig utveckling; Hållbar tillväxt och sysselsättning

Geografiska mål

Projekt rörande kapacitetsuppbyggnad inom den högre utbildningen kan genomföras som följande:

• Nationella projekt, dvs. projekt som enbart omfattar institutioner från ett bidragsberättigat tredjeland som inte är associerat till programmet.
• Projekt som omfattar flera länder (regionala projekt) inom en enda bidragsberättigad region.
• Projekt som omfattar flera länder i fler än en bidragsberättigad region (regionsöverskridande projekt). Regionsöverskridande projekt måste vara inriktade på prioriterade områden som är relevanta i alla de berörda regionerna, visa att de är relevanta för varje region och motivera detta genom en detaljerad analys av gemensamma behov och mål.

Budgeten för insatsen för kapacitetsuppbyggnad inom den högre utbildningen kommer att användas för att stödja projekt enligt följande:

• Nationella och regionala projekt: preliminärt 90 % av insatsens budget.
• Regionsöverskridande projekt: preliminärt 10 % av insatsens budget.

Insatsen har som mål att stödja tematisk variation bland projekten samt ett geografiskt representativt urval inom en region med avseende på antalet projekt per land. För varje region finns det en fastställd budget. När det gäller Afrika söder om Sahara kan inget land få mer än åtta procent av den tillgängliga finansieringen för regionen.

Ytterligare information om de tillgängliga summorna publiceras på EU-portalen för finansiering och anbud (Funding and Tender Opportunities Portal). https://ec.europa.eu/info/funding-tenders/opportunities/portal/screen/home.

Programdelar

För att möta de olika utmaningarna i tredjeländer som inte är associerade till programmet består insatsen för kapacitetsuppbyggnad inom den högre utbildningen av följande tre särskilda programdelar:

Del -1 – Främja möjligheter till samarbete inom den högre utbildningen

Denna programdel är utformad för att locka mindre erfarna lärosäten och småskaliga aktörer till insatsen för kapacitetsuppbyggnad inom den högre utbildningen för att främja tillgången för nya organisationer¹ . Dessa partnerskap bör fungera som ett första steg för lärosäten och organisationer med mindre operativ kapacitet i tredjeländer som inte är associerade till programmet för att få tillgång till och öka möjligheterna att nå ut till personer med begränsade möjligheter. Genom denna programdel kommer småskaliga projekt finansieras för att minska internationaliseringsgapet mellan lärosäten från bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet, från samma land eller region. Projekten i denna programdel kommer främst att inriktas på följande områden inom tredjeländer som inte är associerade till programmet.

• Lärosäten från de minst utvecklade tredjeländerna som inte är associerade till programmet.
• Lärosäten i avlägsna regioner/områden i tredjeländer som inte är associerade till programmet.
• Nya eller mindre erfarna lärosäten och fakulteter från tredjeländer som inte är associerade till programmet.
• Studenter och personal med begränsade möjligheter.

Verksamheter

De föreslagna verksamheterna och projektresultaten bör ha ett tydligt mervärde för de berörda bidragsmottagarna. En icke uttömmande förteckning över möjliga verksamheter finns nedan:

Verksamheter som syftar till att förbättra förvaltningskapaciteten/den administrativa kapaciteten vid de berörda lärosätena, såsom

• reformering och modernisering av universitetsstyrningen, bland annat genom att förbättra tjänsterna, i synnerhet till förmån för studenterna (studentvägledning, rådgivning och arbetsorientering osv.),
• upprättande eller förstärkning av internationella förbindelsekontor och utarbetande av internationaliseringsstrategier,
• inrättande av nya eller utveckling av befintliga enheter och processer eller strategier för kvalitetssäkring inom lärosätena,
• skapande av eller ökning av kapaciteten hos planerings- och utvärderingsenheter,
• förbättring av mekanismerna för kommunikation och spridning av resultat från internationella samarbetsprojekt,
• uppbyggnad av kapaciteten för att stödja studenternas och personalens mobilitet.

Verksamhet som syftar till att säkerställa relevant utbildning av hög kvalitet, såsom

• moduler eller studieprogram, tekniska eller yrkesmässiga programinriktningar,
• inrättande av intensiva studieprogram som sammanför studenter och undervisningspersonal från deltagande lärosäten för kortare studieperioder,
• utveckling av kapaciteten för doktorander och akademisk personal samt främjande av deras mobilitet,
• genomförande av kurser för akademisk högskolepersonal,
• skapande av synergieffekter och förstärkning av kopplingarna till näringslivet och till privata eller offentliga organisationer som är verksamma på arbetsmarknaden samt organisationer på utbildnings- och ungdomsområdet.

Verksamhet som syftar till att öka tillgängligheten för studenter/personal med begränsade möjligheter, såsom

• utveckling av vägar och möjligheter till distansutbildning och inkluderande utbildning genom digital teknik och e-lärande för utsatta studenter,
• uppdatering av den digitala tekniken för att utveckla särskilda tjänster som syftar till att säkerställa lika och rättvisa möjligheter till lärande för studenter med funktionsnedsättning,
• främjande av initiativ som syftar till positiv diskriminering genom att ge kvinnor och etniska/religiösa minoriteter mer inflytande,
• utveckling av initiativ för att ta itu med och minska hindren för missgynnade grupper när det gäller att få tillgång till utbildningsmöjligheter,
• bidragande till att skapa inkluderande miljöer som främjar rättvisa och jämlikhet och som svarar mot behoven hos samhället i stort.

Del -2 – Partnerskap för omställning inom den högre utbildningen

Projekten i denna programdel ska införa nya strategier och initiativ i den högre utbildningen baserade på ömsesidigt lärande och överföring av erfarenheter och god praxis som inte bara påverkar institutionerna utan även samhället i stort. . Projektens resultat bör ha en betydande och långsiktig inverkan på de berörda lärosätena efter projektens slutförande och därmed gynna samhället i stort.

Dessa projekt kommer i synnerhet att kombinera följande delar till förmån för lärosäten i tredjeländer som inte är associerade till programmet:

• Innovation inom den högre utbildningen för att öka dess relevans för arbetsmarknaden och samhället. De föreslagna projekten förväntas åtgärda den bristande överensstämmelsen mellan arbetsgivarnas krav och lärosätenas utbud och föreslå integrerade lösningar för att förbättra studenternas anställbarhet. Detta kan göras genom att genomföra övergripande insatser som omfattar följande:
  • Utformning av innovativa kursplaner och införande av innovativa inslag i de befintliga kursplanerna.
  • Genomförande av innovativa lärande- och undervisningsmetoder (dvs. inlärarcentrerad och sant problembaserad undervisning och inlärning).
  • Ett aktivt samarbete med näringslivet och med forskningen, anordnande av fortbildningsprogram och fortbildningsverksamhet med och inom företag.
  • Förstärkning av lärosätenas förmåga att nätverka effektivt inom forskning och vetenskaplig och teknisk innovation.
• Främja reformer inom lärosätena för att ge dem en roll som katalysatorer för ekonomisk och social utveckling. Projekten bör stödja lärosätena så att de kan utveckla och genomföra institutionella reformer som kommer att göra dem mer demokratiska, inkluderande, ansvarsskyldiga, rättvisa, och fullvärdiga komponenter i det civila samhället. Institutionella reformer inbegriper nya system och strukturer för styrning och förvaltning, beredskap när det gäller digital kompetens, moderna universitetstjänster, kvalitetssäkringsprocesser, verktyg och metoder för professionalisering och fortbildning inom ledarskap för akademisk, teknisk och administrativ personal. Utvecklingen av entreprenörstänkande och förbättrade kompetenser och färdigheter inom institutionerna är centrala aspekter för att denna del ska röna framgång. Övergripande kompetensutbildning, utbildning i entreprenörskap och praktisk tillämpning av entreprenörskunskaper kommer att göra det möjligt för lärosätena att använda sina kunskaper och resurser till nytta för sina lokala/nationella/regionala samhällen.

Verksamhet

De föreslagna verksamheterna och projektresultaten bör ha ett tydligt mervärde för de berörda bidragsmottagarna. En icke uttömmande förteckning över möjliga verksamheter finns nedan:

• Utveckling, testning och anpassning av innovativa kursplaner i fråga om innehåll [nyckelkompetenser och generella färdigheter (t.ex. entreprenörskap, problemlösning och gröna jobb), struktur (modulbaserade, gemensamma...) och undervisnings-/lärandemetoder (däribland användningen av öppet och flexibelt lärande, virtuell mobilitet, öppna lärresurser, blandat lärande, storskaliga öppna nätkurser (mooc-kurser), osv.).
• Utveckling, testning och genomförande av nya metoder, verktyg och material för lärande (såsom nya tvärvetenskapliga läroplaner, inlärarcentrerad och sant problembaserad undervisning och inlärning) genom praktisk utbildning och praktikplatser för studenter.
• Införande av reformer av Bologna-typ (trenivåsystem, öppenhetsverktyg såsom poängsystem och tillägg till examensbevis, kvalitetssäkring, utvärdering, nationella/regionala referensramar för kvalifikationer, erkännande av tidigare och icke-formellt lärande osv.) på institutionell nivå.
• Införande av praktiska utbildningssystem, praktikplatser och studier av verkliga fall inom näringslivet och industrin. Dessa ska vara fullständigt integrerade i läroplanen, erkända och ge studiepoäng.
• Införande av system för dubbelt lärande som överbryggar högskolestudier med yrkesutbildning på gymnasienivå som ett sätt att öka anställbarheten hos utexaminerade.
• Utveckling av lösningar för utmanande problem, produkt- och processinnovation (studenter, lärare och yrkesverksamma tillsammans).
• Utveckling och testning av lösningar på angelägna samhällsfrågor som marknaden inte kan lösa och som inriktas på utsatta grupper i samhället, arbeta med samhällsproblem eller förändrade attityder och värden, strategier och policyfrågor, organisationsstrukturer och processer, system och tjänster för genomförande.
• Stöd för inrättandet av centrum, inkubatorer för innovation, tekniköverföring och nystartade företag samt för integreringen av utbildning, forskning och innovation på institutionell/regional/nationell nivå.
• Utveckling och testning av program och verksamheter för fortbildning tillsammans med och inom företag.
• Arrangemang för att göra försök och testa innovativa åtgärder, utbyten för studenter, forskare, undervisande personal och personal från företag under en begränsad period och uppmuntra företagspersonal att delta i undervisning och forskning.
• Reformering av system och strukturer för styrning och förvaltning på institutionell nivå (inbegripet kvalitetssäkringsmetoder och kvalitetssäkringssystem, ekonomisk förvaltning och lärosätenas självständighet, internationella förbindelser, tjänster för och rådgivning av studerande, yrkesvägledning, akademiska styrelser och forskningsnämnder osv.).
• Utveckling av strategier och verktyg för internationalisering av lärosäten (internationell öppenhet i läroplaner, interinstitutionella mobilitetsprogram) och deras förmåga att effektivt skapa nätverk inom forskning samt vetenskaplig och teknisk innovation (vetenskapligt samarbete och kunskapsöverföring, osv.).
• Utveckling och testning av lösningar på angelägna samhällsfrågor som marknaden inte kan lösa och som inriktas på utsatta grupper i samhället, arbeta med samhällsproblem eller förändrade attityder och värden, strategier och policyfrågor, organisationsstrukturer och processer, system och tjänster för genomförande.
• Utveckling av lösningar för utmanande problem, produkt- och processinnovation (studenter, lärare och yrkesverksamma tillsammans).
• Utveckling, anpassning och tillhandahållande av verktyg och metoder för kompetensutveckling, utvärdering/bedömning, professionalisering och fortbildning av akademisk och administrativ personal, grundutbildning av lärare och löpande karriärutveckling.

Kriterier för bidragsberättigande – Del 1 och Del 2

Vilka organisationer får delta? (Vem kan söka?)

För att få delta måste de sökande (bidragsmottagare och anknutna enheter, i förekommande fall) vara offentliga eller privata rättsliga enheter som omfattas av följande kategorier:

• lärosäten eller lärosätesorganisationer,
• organisationer som är verksamma på arbetsmarknaden eller inom allmän utbildning och yrkesutbildning och på ungdomsområdet.

Dessa enheter måste vara etablerade i ett bidragsberättigat land:

• en EU-medlemsstat,
• ett tredjeland som är associerat till programmet,
• ett tredjeland som inte är associerat till programmet, men som ligger i en bidragsberättigad region. De regioner som omfattas av denna insats är regionerna 1, 2² , 3, 5a, 6, 7a, 8a, 9, 10 och 11.

Samordnare

Bland de enheter som beskrivs ovan kan endast lärosäten eller lärosätesorganisationer vara samordnare för en ansökan rörande kapacitetsuppbyggnad.

Allmänna regler för lärosäten:

• Lärosäten i en EU-medlemsstat eller i ett tredjeland som är associerat till programmet måste ha anslutit sig till Erasmusstadgan för högre utbildning.
• Lärosäten som är etablerade i bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet måste erkännas som sådana av de behöriga myndigheterna, med eventuella anknutna enheter. De måste erbjuda fullständiga studieprogram som leder till högskoleexamina och erkända examensbevis på högskolenivå³ .

Konsortiets sammansättning

Konsortiet måste som minimum ha följande sammansättning:

Nationella projekt ( öppna endast för regionerna 2⁴ , 3, 5a, 6, 7a, 8a, 9):

• Minst två EU-medlemsstater eller tredjeländer som är associerade till programmet.
  • Varje deltagande land måste företrädas av minst ett lärosäte.
• Endast ett behörigt tredjeland som inte är associerat till programmet;
  • som omfattar minst 2 högre utbildningsanstalter⁵ .
• Antalet deltagande organisationer från tredjeländer som inte är associerade till programmet måste vara lika med eller större än antalet deltagande organisationer från EU:s medlemsstater och tredjeländer som är associerade till programmet.

Projekt som omfattar flera länder (öppna för alla stödberättigade regioner):

• Minst två EU-medlemsstater eller tredjeländer som är associerade till programmet.
  • Varje deltagande land måste företrädas av minst ett lärosäte.
• Minst två behöriga tredjeländer som inte är associerade till programmet.
  • Varje deltagande land måste företrädas av minst två lärosäten⁶ . Tredjeländer som inte är associerade till programmet kan komma från samma region (regionala projekt) eller från olika regioner (regionsöverskridande projekt).
• Antalet deltagande organisationer från tredjeländer som inte är associerade till programmet måste vara lika med eller större än antalet deltagande organisationer från EU:s medlemsstater och tredjeländer som är associerade till programmet.

Allmänna regler för alla konsortier:

När det gäller efterlevnaden av de minimikriterier för konsortiets sammansättning som beskrivs ovan räknas en organisation för lärosäten inte som ett lärosäte.

Geografisk plats (Plats för verksamheten)

Verksamheten måste genomföras i de deltagande organisationernas länder.

Projektets varaktighet

Projekten bör i regel pågå 24 eller 36 månader (förlängning är möjlig om det är vederbörligen motiverat och sker genom en ändring).

Var ska ansökan lämnas?

Till Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kultur (Eacea) via det elektroniska inlämningssystemet på EU-portalen för finansiering och anbud (FTOP).

Del 1

• Ansökningsomgångens id-nummer ERASMUS-EDU-2024-CBHE
• Ämnets id-nummer: ERASMUS-EDU-2024-CBHE-STRAND-1

Programdel 2

• Ansökningsomgångens id-nummer ERASMUS-EDU-2024-CBHE
• Ämnets id-nummer: ERASMUS-EDU-2024-CBHE-STRAND-2

När ska ansökan lämnas in?

Ansökan ska lämnas in senast den 8 februari kl. 17.00.00 (Brysseltid).

Del – 3 – Strukturreformprojekt

Projekt inom ramen för denna programdel ska stödja insatser i tredjeländer som inte är associerade till programmet för att utveckla sammanhängande och hållbara system för högre utbildning för att tillgodose ländernas socioekonomiska behov och allmänna ambition att skapa en kunskapsdriven ekonomi. Integrering och uppgradering av framgångsrika resultat samt synergieffekter med löpande stöd eller projektstöd på området inom ramen för bilaterala stödprogram ingår också i denna del. Strukturreformprojekt kommer att tillgodose behoven hos bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet för att stödja hållbara systematiska och strukturella förbättringar och innovation inom den högre utbildningen. Genom att involvera behöriga nationella myndigheter (särskilt utbildningsministerier) i tredjeländer som inte är associerade till programmet, lärosäten, forskningsinstitut och andra berörda myndigheter/organ och intressenter kommer dessa projekt i synnerhet att

• främja samarbete och ömsesidigt lärande hos och mellan nationella offentliga myndigheter i syfte att främja systematiska förbättringar och innovation inom sektorn för högre utbildning,
• främja inkluderande system för högre utbildning som kan ge de rätta förutsättningarna för att studenter med olika bakgrund ska få tillgång till utbildning och nå framgång. Särskild uppmärksamhet bör därför ägnas åt människor med begränsade möjligheter,
• öka kapaciteten vid lärosäten i tredjeländer som inte är associerade till programmet, organ med ansvar för högre utbildning och behöriga myndigheter (särskilt ministerier) så att de genom sitt deltagande i utformningen, genomförandet och övervakningen av reformprocesser kan modernisera sina system för högre utbildning, särskilt när det gäller kvalitetssäkring, styrning och finansiering,
• identifiera synergieffekter med pågående EU-initiativ i tredjeländer som inte är associerade till programmet på områden som omfattas av Erasmus+.

Kriterier för bidragsberättigande – del 3

Vilka organisationer får delta? (Vem kan söka?)

För att få delta måste de sökande (bidragsmottagare och anknutna enheter, i förekommande fall) vara offentliga eller privata rättsliga enheter som omfattas av följande kategorier:

• lärosäten eller lärosätesorganisationer,
• organisationer som är verksamma på arbetsmarknaden eller inom allmän utbildning och yrkesutbildning och på ungdomsområdet.

Dessa enheter måste vara etablerade i ett bidragsberättigat land:

• en EU-medlemsstat,
• ett tredjeland som är associerat till programmet,
• ett tredjeland som inte är associerat till programmet, men som ligger i en bidragsberättigad region. De regioner som omfattas av denna insats är regionerna 1, 2⁷ , 3⁸ , 5a, 6, 7a, 8a, 9, 10 och 11.

Samordnare

Bland de enheter som beskrivs ovan kan endast lärosäten eller lärosätesorganisationer vara samordnare för en ansökan rörande kapacitetsuppbyggnad.

Allmänna regler för lärosäten:

• Lärosäten i en EU-medlemsstat eller i ett tredjeland som är associerat till programmet måste ha anslutit sig till Erasmusstadgan för högre utbildning.
• Lärosäten som är etablerade i bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet måste erkännas som sådana av de behöriga myndigheterna, med eventuella anknutna enheter. De måste erbjuda fullständiga studieprogram som leder till högskoleexamina och erkända examensbevis på högskolenivå⁹ .

Konsortiets sammansättning

Konsortiet måste som minimum ha följande sammansättning:

• Minst två EU-medlemsstater eller tredjeländer som är associerade till programmet.
  • Varje deltagande land måste företrädas av minst ett lärosäte.
• Minst ett behörigt tredjeland som inte är associerat till programmet.
  • Varje deltagande land måste företrädas av minst två lärosäten¹⁰  och den nationella behöriga myndigheten (t.ex. ett ministerium) för högre utbildning i landet.
• Antalet deltagande organisationer från tredjeländer som inte är associerade till programmet måste vara lika med eller större än antalet deltagande organisationer från EU:s medlemsstater och tredjeländer som är associerade till programmet.

Allmänna regler för alla konsortier:

När det gäller efterlevnaden av de minimikriterier för konsortiets sammansättning som beskrivs ovan räknas en organisation för lärosäten inte som ett lärosäte.

Geografisk plats (plats för verksamheten)

Verksamheten måste genomföras i de deltagande organisationernas länder.

Projektets varaktighet

Projekten bör i regel pågå 36 eller 48 månader (förlängning är möjlig om det är vederbörligen motiverat och sker genom en ändring).

Var ska ansökan lämnas?

Till Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kultur (Eacea) via det elektroniska inlämningssystemet på EU-portalen för finansiering och anbud (FTOP).

Programdel 3

Ansökningsomgångens id-nummer ERASMUS-EDU-2024-CBHE

Ämnets id-nummer: ERASMUS-EDU-2024-CBHE-STRAND-3

När ska ansökan lämnas in?

Ansökan ska lämnas in senast den 8 februari kl. 17.00.00 (Brysseltid).

Tilldelningskriterier tillämpliga på alla programdelar

Projektet kommer att bedömas i ett förfarande i två steg utifrån följande kriterier:

Steg 1

Projektets relevans (högsta poäng: 30)

• Syfte: Förslaget är tydligt inriktat på de på förhand fastställda regionala prioriteringarna för målregionerna samt är relevant för målen och verksamheten inom insatsen för kapacitetsuppbyggnad inom den högre utbildningen och för programdelen. Det utgör ett lämpligt svar på de nuvarande behoven och begränsningarna i målländerna eller målregionerna och hos målgrupperna och de slutliga bidragsmottagarna. Hänsyn ska tas till behoven hos de deltagare med begränsade möjligheter som tillhör målgruppen. Förslaget behandlar EU:s övergripande prioriteringar.
• EU:s värden: Förslaget är relevant för respekten för och främjandet av gemensamma EU-värderingar såsom respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämställdhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna samt bekämpandet av all slags diskriminering.
• Mål: målen grundar sig på en sund behovsanalys, de är tydligt fastställda, realistiska och berör frågor som är relevanta för de deltagande organisationerna och insatsen De tar upp frågor som är relevanta för de deltagande organisationerna (i linje med moderniserings-, utvecklings- och internationaliseringsstrategin för de utvalda lärosätena) och utvecklingsstrategier för den högre utbildningen i bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet.
• Koppling till EU:s politik och initiativ: Förslaget tar hänsyn till och förbättrar komplementariteten/synergierna med Global Gateway-strategin (inbegripet investeringar och andra insatser som finansieras av EU) eller andra enheter (offentliga och privata givare), där så är lämpligt.
• Europeiskt mervärde: Förslaget visar att liknande resultat inte skulle kunna uppnås utan samarbetet med lärosäten från EU:s medlemsstater eller tredjeländer som är associerade till programmet och utan EU-finansiering.

Särskilt för del 2

• Förslaget innehåller en tydlig analys av hur insatsområdet svarar mot prioriterade områden för socioekonomisk tillväxt och självständighet i den berörda regionen och fokuserar på innovativa inslag och moderna metoder och tekniker inom det identifierade insatsområdet.

Särskilt för del 3

• Förslaget är inriktat på reform och modernisering av systemen för högre utbildning i linje med utvecklingsstrategierna för de berörda tredjeländer som inte är associerade till programmet.

Kvaliteten på projektets utformning och genomförande (högsta poäng: 30)

• Samstämmighet: Den övergripande projektutformningen säkerställer konsekvens mellan de föreslagna projektmålen, metoderna, verksamheten och budgeten. Förslaget innehåller en samstämmig och omfattande uppsättning lämpliga typer av verksamhet som ska tillgodose de kartlagda behoven och leda till de förväntade resultaten.
• Metod: Insatsens logik är av god kvalitet, de planerade resultaten är konsekventa och genomförbara, och viktiga antaganden och risker har tydligt identifierats. Den logiska rammatrisens (LFM) struktur och innehåll är lämpliga, dvs. valet av objektivt verifierbara indikatorer, datatillgänglighet, grundläggande uppgifter, målvärden osv.
• Arbetsplan: arbetsplanens kvalitet och ändamålsenlighet, även i vilken utsträckning de resurser som har avsatts för arbetspaketen överensstämmer med deras mål och resultat. Det finns ett lämpligt förhållande mellan resurserna och de förväntade resultaten och arbetsplanen är realistisk, med väldefinierade aktiviteter, tidslinjer, tydliga resultat och delmål.
• Budget: förslaget är kostnadseffektivt och avsätter de finansiella resurser som behövs för ett framgångsrikt genomförande av projektet.
• Kvalitetskontroll: kontrollåtgärder (t.ex. fortlöpande kvalitetsbedömning, inbördes granskning, riktmärkning, riskreducerande åtgärder osv.) och kvalitetsindikatorer garanterar att projektet genomförs med hög kvalitet.
• Miljömässig hållbarhet: Projektet har utformats på ett miljövänligt sätt och omfattar miljövänliga metoder (t.ex. miljövänligt resande) i olika projektfaser.

Kvaliteten på partnerskapet och samarbetsarrangemangen (högsta poäng: 20)

• Förvaltning: tydliga och hållbara system för projektförvaltning har utformats. Tidsplaner, ledningsstrukturer, samarbetsarrangemang och ansvarsområden är väl definierade och realistiska.
• Sammansättning: inom partnerskapet samlas en lämplig blandning av organisationer med de nödvändiga kompetenser som är relevanta för förslagets mål och för projektdelens särdrag. Förslaget omfattar det lämpligaste och mest mångsidiga urvalet av icke-akademiska partner. För region 2-länder: för delarna 1 och 2 kommer projekt som involverar lärosäten utanför huvudstadsområdet och/eller från landsbygdsregioner och/eller mer avlägsna regioner att prioriteras. För länder som hör till regionerna 5a, 6, 7a och 8a: För delarna 1 och 2 kommer projekt som involverar lärosäten eller organisationer från de minst utvecklade länderna att prioriteras.
• Uppgifter: rollerna och uppgifterna är fördelade på grundval av varje partners specifika kunnande, profiler och erfarenhet och är lämpliga.
• Samarbete: effektiva mekanismer föreslås för att säkerställa ett effektivt samarbete samt en effektiv kommunikation och konfliktlösning mellan partnerorganisationerna och andra berörda parter.
• Engagemang: bidragen från projektpartnerna är betydande, relevanta och kompletterande. Förslaget visar på partnernas deltagande, engagemang och egenansvar för projektets särskilda mål och resultat, i synnerhet från tredjeländerna som inte är associerade till programmet.

Särskilt för del 2

• Förslaget omfattar relevanta icke-akademiska organisationer och intressenter som kommer att ge förslagets mål ett innovativt mervärde. För förslag som syftar till att stödja värdekedjor inom viktiga prioriterade investeringsområden på nationell eller regional nivå är den privata sektorn inkluderad i partnerskapet och tydligt engagerad på alla nödvändiga nivåer.

Särskilt för del 3

• Förslaget visar att de behöriga nationella myndigheterna på området högre utbildning i hög grad deltar i förvaltningen och genomförandet av insatsen.

Hållbarhet, genomslag och spridning av de förväntade resultaten (högsta poäng: 20)

• Användning: förslaget visar hur projektets resultat ska användas av partnerna och andra intressenter samt hur multiplikatoreffekterna ska säkerställas (inklusive utrymme för reproducering och utökning av resultatet av insatsen på sektorsnivå samt på lokal/regional/nationell eller internationell nivå), och ger möjligheter att mäta utnyttjandet inom och efter projektfinansieringstiden.
• Spridning: Förslaget innehåller en tydlig och effektiv plan för spridningen av resultat och omfattar lämpliga verksamheter och en tidtabell för dessa, verktyg och kanaler för att se till att resultaten och fördelarna sprids på ett effektivt sätt till intressenter och andra som inte deltar i projektet så att man når ut och lockar till sig relevanta intressenter till resultaten under och efter projektets finansieringsperiod.
• Genomslag: Förslaget säkerställer en påtaglig inverkan på målgrupper och relevanta intressenter på lokal, nationell eller regional nivå. Det omfattar såväl åtgärder som mål och indikatorer för att övervaka framstegen och utvärdera det genomslag som förväntas (på kort och lång sikt) på individuell nivå, institutionell nivå och systemnivå.
• Hållbarhet: i förslaget förklaras hur projektresultaten ska understödjas ekonomiskt (efter det att projektfinansieringen har upphört) och institutionellt (verksamheter och tjänster finns kvar), hur det lokala egenansvaret ska säkerställas och, i relevanta fall, hur den privata sektorn ska vara involverad under den period då projektet finansieras samt när finansieringen upphört.

Särskilt för del 1

• Förslaget säkerställer en kontinuerlig och hållbar hantering av befintliga hinder samt ökad tillgänglighet för studenter/personal med begränsade möjligheter till de lärandemöjligheter och utbildningsresurser som erbjuds av lärosätena.
• Förslaget kommer sannolikt att öka den internationella samarbetskapaciteten hos institutioner i tredjeländer som inte är associerade till programmet.

Särskilt för programdel 2

• Förslaget säkerställer att det kommer att ha en betydande inverkan på institutioner i tredjeländer som inte är associerade till programmet, särskilt på utvecklingen av deras innovationskapacitet och moderniseringen av deras styrning, genom att de öppnar sig för samhället i stort, arbetsmarknaden och resten av världen.
• Förslaget visar på sin potential att påverka samhället och/eller den ekonomiska sektorn i betydande grad.

Särskilt för del 3

• Förslaget visar hur projektresultaten kommer att leda till politiska reformer eller modernisering av den högre utbildningen på systemnivå.

Ansökningarna kan få högst 100 poäng. Förslagen måste få minst 60 poäng (av totalt 100) för att kunna komma i fråga för finansiering. De måste också få minst hälften av de högsta möjliga poängen inom var och en av de kategorier för tilldelningskriterier som anges ovan (dvs. minst 15 poäng för kategorierna ”projektets relevans” och ”kvaliteten på projektets utformning och genomförande” och 10 poäng för kategorierna ”projektgruppens och samarbetsarrangemangens kvalitet” och ”genomslag”).

Förslag med samma antal poäng prioriteras efter de poäng som förslagen har tilldelats för kriteriet ”Relevans”. Om förslagen har tilldelats lika många poäng för detta kriterium baseras prioriteringen på poängen för kriteriet ”Kvaliteten på projektets utformning och genomförande”. Om förslagen har tilldelats lika många poäng för detta kriterium baseras prioriteringen på poängen för kriteriet ”Genomslag”.

Om det inte går att prioritera mellan förslagen på det sätt som anges ovan kan projektportföljen i stort, förväntade positiva synergier mellan projekt eller andra faktorer kopplade till målen för ansökningsomgången beaktas för fastställa prioriteringen. Dessa faktorer dokumenteras i panelrapporten.

Därefter rangordnas förslagen i fallande ordning efter region och efter del.

Steg 2

I ett andra steg, för förslag som föreslås av utvärderingskommittén för finansiering (och reservlistan), kommer EU:s delegationer i berörda behöriga tredjeländer som inte är associerade till programmet att rådfrågas.

Endast projekt som har godkänts vid samrådet med EU-delegationerna kommer att behållas för EU-finansiering, inom gränserna för den tillgängliga budgeten per region.

En vägledande budget planeras för var och en av de tre programdelarna, men en budgetöverföring från en del till en annan är möjlig.

Ytterligare information

Det faktum att en ansökan mottas medför inte någon förpliktelse att bevilja ett stöd motsvarande det belopp som den sökande har begärt. Den begärda finansieringen kan minskas med hänsyn till de finansiella regler som är tillämpliga på insatsens programdelar samt resultaten av utvärderingen.

I regel, och inom gränserna för gällande rättsliga ramar på nationell nivå och EU-nivå, gäller att resultaten ska göras tillgängliga i form av öppna lärresurser samt på relevanta plattformar för yrkes- och branschorganisationer och behöriga myndigheter. Förslaget ska innehålla en beskrivning av hur data, material, dokumentation och audiovisuella och sociala medieaktiviteter som tagits fram kommer att göras tillgängliga kostnadsfritt och marknadsföras genom öppna licenser, utan oproportionerliga begränsningar.

Hur utformar jag mitt projekt?

Följande punkter ska beaktas:

1. Projektets partnerinstitutioners engagemang

Ett effektivt projekt för kapacitetsuppbyggnad inom den högre utbildningen måste säkerställa ett aktivt deltagande av alla partnerinstitutioner, särskilt i tredjeländer som inte är associerade till programmet. Ett gemensamt egenansvar vid utarbetandet av förslaget kommer att göra dem ansvariga för projektets resultat och hållbarhet. Projekt för kapacitetsuppbyggnad inom den högre utbildningen kan inbegripa associerade partner som bidrar till genomförandet av specifika projektuppgifter/aktiviteter för att stödja projektets spridning och hållbarhet. De omfattas inte av några avtalskrav eftersom de inte betraktas som deltagare i partnerskapet, och de får inte någon finansiering.

2. Behovsanalyser

En bedömning av behoven är det första viktiga steget i utarbetandet av ett förslag rörande kapacitetsuppbyggnad inom den högre utbildningen. Syftet med en behovsbedömning är att identifiera de områden/fack som behöver stärkas och orsakerna till bristerna på dessa områden. Behovsbedömningen utgör i sin tur grunden för utformningen av lämpliga insatser för att ta itu med luckorna och därigenom bygga upp lärosätenas kapacitet.

3. Genomförande och övervakning

När behovsanalyserna har slutförts kan en genomförandeplan utarbetas för att åtgärda de brister som har identifierats.

Följande centrala delar bör beaktas:

• Modernisering/nya läroplaner: I projekt där utveckling av läroplaner ingår förväntas fortbildning för undervisande personal ingå. Det förväntas också att man tar upp därmed förknippade frågor som kvalitetssäkring och de utexaminerades möjligheter att få anställning genom kopplingar till arbetsmarknaden. Studieprogrammen bör vara officiellt ackrediterade och/eller licensierade innan projektets finansieringsperiod löper ut. Undervisning enligt nya eller uppdaterade kurser måste starta under projektets gång med ett tillräckligt antal studenter och fortbildade lärare och genomföras under minst en tredjedel av projektets varaktighet. Undervisningen inom ramen för projekt för reform av kursplaner kan också vara inriktad på administrativ personal, så som bibliotekspersonal, laboratoriepersonal och it-personal. Projekten uppmuntras starkt att i de moderniserade läroplanerna integrera företagspraktik för de studerande. Praktiken måste vara av rimlig varaktighet för att göra det möjligt för de studerande att förvärva nödvändiga färdigheter.
• Deltagande av studenter: Projekten bör planera för deltagandet av studenter (t.ex. vid utarbetandet av nya studieprogram), inte enbart under projektets test-/pilotfas.
• Personalens och studenternas mobilitet: Mobiliteten måste främst inriktas på studenter från tredjeländer som inte är associerade till programmet och personal från tredjeländer som inte är associerade till programmet och riktar sig till: personal (t.ex. chefer, personal med ansvar för forsknings- och tekniköverföring samt teknisk och administrativ personal) som omfattas av ett officiellt avtal vid de bidragsmottagande institutionerna och som deltar i projektet, studerande [på kortvariga utbildningar, första nivån (kandidatexamen eller motsvarande), andra nivån (masterexamen eller motsvarande) och tredje nivån eller doktorandnivå] som registrerats vid en av de bidragsmottagande institutionerna. Mobilitet för studenter inom och mellan EU:s medlemsstater och tredjeländer som är associerade till programmet är inte bidragsberättigande. Mobiliteten måste ha en rimlig varaktighet för att säkerställa inlärning och förvärvande av nödvändig kompetens i enlighet med projektmålen och bör normalt pågå minst en vecka. Det är tillrådligt att kombinera fysisk med virtuell mobilitet. Den kan användas för att förbereda, stödja och följa upp fysisk mobilitet. Den kan också organiseras för att arbeta med personer med särskilda behov eller begränsade möjligheter och hjälpa dem att övervinna hindren för en längre fysisk mobilitetsperiod.
• Kvalitetssäkring måste vara en integrerad projektkomponent för att se till att projekten för kapacitetsuppbyggnad inom den högre utbildningen ger de förväntade resultaten och får en effekt utöver partnerskapet i sig. Det måste införas metoder för kvalitetskontroll, inklusive indikatorer och riktmärken, för att säkerställa att projektgenomförandet är av hög kvalitet, att det slutförs i tid och att det är kostnadseffektivt.
• Konsortieavtal: Av praktiska och rättsliga skäl är det starkt rekommenderat att upprätta interna arrangemang mellan medlemmarna i konsortiet som gör det möjligt att hantera exceptionella eller oförutsedda omständigheter.  Avtalet kan undertecknas av konsortiets medlemmar i början av projektet.
• Utrustning: Endast inköp av utrustning som är direkt relevant för programdelens mål och som görs senast tolv månader innan projektet avslutas kan betraktas som bidragsberättigande utgifter. Utrustningen är uteslutande avsedd för de lärosäten i partnerskapet som har sitt säte i de tredjeländer som inte är associerade till programmet. Utrustningen måste tas upp i den officiella inventeringen hos de lärosäten för vilka den köps in.
• Genomslag och hållbarhet: Projekt för kapacitetsuppbyggnad inom den högre utbildningen förväntas ha en långsiktig strukturell inverkan i bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet. Förslagen måste visa det förväntade genomslaget på de tre nivåerna ( individuell nivå, institutionell nivå och systemnivå) där så är relevant och bör upprätta en metod och fastställa verktyg för att mäta detta. Miljövänligt genomförande: Projekten bör beakta miljövänlig praxis vid genomförandet av sin verksamhet, inklusive projektledningen. Projekten förväntas systematiskt registrera och beräkna deltagarnas enskilda transportrelaterade koldioxidavtryck. Fri tillgång: Förslaget ska säkerställa att material, dokumentation och medier som tagits fram kommer att göras tillgängliga kostnadsfritt och marknadsföras genom öppna licenser, utan oproportionerliga begränsningar.

Vilka regler gäller för finansieringen?

Denna insats tillämpar en finansieringsmodell med enhetsbelopp. Enhetsbeloppets storlek fastställs för varje bidrag på grundval av den uppskattade budget för insatsen som föreslås av sökanden. Den beviljande myndigheten fastställer enhetsbeloppet för varje bidrag baserat på förslaget, utvärderingsresultatet, en finansieringsgrad på 90 % samt det högsta bidragsbeloppet.

EU-bidrag per projekt:

• För programdel -1 – Främja tillgången till samarbete inom den högre utbildningen: 200 000–400 000 euro per projekt.
• För programdel -2 – Partnerskap för omvandling inom den högre utbildningen: 400 000–800000 euro per projekt.
• För programdel -3 – Strukturreformprojekt: 600 000–1 000 000 euro per projekt.

Hur fastställs projektets enhetsbelopp?

Sökanden ska fylla i en detaljerad budgettabell enligt ansökningsblanketten med beaktande av följande:

• Budgeten bör vid behov specificeras per bidragsmottagare och delas upp i enhetliga arbetspaket (t.ex. ”projektförvaltning”, ”utbildning”, ”anordnande av evenemang”, ”förberedelser och genomförande av mobilitet”, ”kommunikation och spridning”, ”kvalitetssäkring”, ”utrustning” osv.).
• Förslaget ska innehålla en beskrivning av den verksamhet/det resultat som ingår i varje arbetspaket.
• Förslaget ska innehålla en uppdelning av de beräknade kostnaderna, med uppgift om andelen per arbetspaket (och inom varje arbetspaket, den andel som har anvisats till varje bidragsmottagare och anknuten enhet).
• Kostnaderna kan täcka personalkostnader, kostnader för resor och uppehälle, utrustning och kontraktering av underleverantörer samt andra kostnader (informationsspridning, publicering, översättning).
• Kostnaderna för utrustning bör utgöra högst 35 % av det tilldelade EU-bidraget och EU-bidraget kommer att täcka 100 % av de bidragsberättigande kostnaderna.
• Underleverantörer bör stå för högst 10 % av det beviljade EU-bidraget.
• Ekonomiskt stöd till tredje parter är inte tillåtet.
• Kostnader för volontärer som deltar i projektet är tillåtna. De ska ha formen av enhetskostnader enligt definitionen i kommissionens beslut om enhetskostnader för volontärer¹¹ .
• Enhetskostnader för små och medelstora företag är inte tillåtna.

Förslagen kommer att utvärderas enligt standardförfaranden med hjälp av interna och/eller externa experter. Experterna kommer att bedöma förslagens kvalitet i förhållande till de krav som anges i ansökningsomgången och insatsens förväntade genomslag, kvalitet och effektivitet.

Projektresultaten kommer att utvärderas på grundval av slutförd verksamhet. Finansieringssystemet ska göra det möjligt att fokusera på resultat i stället för på bidraget, så att tonvikten läggs på kvalitet och på graden av uppnående av mätbara mål.

Mer information finns i del C ”Kontrollera de ekonomiska villkoren” samt i mallen för bidragsavtal som finns på portalen för finansierings- och anbudsmöjligheter (FTOP):

https://ec.europa.eu/info/funding-tenders/opportunities/portal/screen/home

Footnote

1. Se definitionen av ny organisation i del D – Ordlista. ↩ back
2. Organisationer från Belarus (region 2) får inte delta i denna insats. ↩ back
3. International Standard Classification of Education (ISCED 2013), högskoleutbildning, minst nivå 5. Eftergymnasial utbildning annat än högskoleutbildning, ISCED 2011, nivå 4, godtas inte. ↩ back
4. Organisationer från Belarus (region 2) får inte delta i denna insats. ↩ back
5. Undantag: I tredjeländer som inte är associerade till programmet där antalet lärosäten som erkänns av behöriga nationella myndigheter är mindre än fem i hela landet eller i fall där ett enskilt lärosäte representerar mer än 50 % av hela studentpopulationen i landet, kommer ansökningar som innefattar enbart ett lärosäte från de länderna att tillåtas.  ↩ back
6. Undantag: Se föregående fotnot. ↩ back
7. Organisationer från Belarus (region 2) får inte delta i denna insats. ↩ back
8. Organisationer från Syrien (region 3) får inte delta i denna programdel. ↩ back
9. International Standard Classification of Education (ISCED 2013), högskoleutbildning, minst nivå 5. Eftergymnasial utbildning annat än högskoleutbildning, ISCED 2011, nivå 4, godtas inte. ↩ back
10. Undantag: I tredjeländer som inte är associerade till programmet där antalet lärosäten som erkänns av behöriga nationella myndigheter är mindre än fem i hela landet eller i fall där ett enskilt lärosäte representerar mer än 50 % av hela studentpopulationen i landet, kommer ansökningar som innefattar enbart ett lärosäte från de länderna att tillåtas. ↩ back
11. https://ec.europa.eu/info/funding-tenders/opportunities/docs/2021-2027/common/guidance/unit-cost-decision-volunteers_en.pdf.   ↩ back