Inom denna insats¹ kan organisationer och informella ungdomsgrupper få bidrag för att genomföra projekt som sammanför unga från olika länder för samverkan och lärande utanför de formella utbildningssystemen.

Erasmus+ stöder mobilitet i utbildningssyfte via icke-formellt och informellt lärande för unga i form av ungdomsutbyten. Målet är att engagera och stärka unga människor så att de blir aktiva medborgare och känner sig delaktiga i den europeiska integrationen och att hjälpa dem att förvärva och utveckla kompetenser för livet och yrkeskarriären. 

Ungdomsutbyten har följande särskilda mål. 

• Främja interkulturell dialog, interkulturellt lärande och känslan av att vara europeisk medborgare.
• Utveckla unga människors färdigheter och attityder.
• Stärka de europeiska värdena och motverka fördomar och stereotyper.
• Öka medvetenheten om samhällsaktuella frågor och främja unga människors engagemang och aktiva deltagande i det demokratiska livet. 

Insatsen är öppen för alla unga, med särskild inriktning på unga med begränsade möjligheter.

Europeiska unionens ungdomsstrategi 2019–2027 utgör ramen för EU:s samarbete på ungdomsområdet på grundval av rådets resolution² från 2018. Strategin främjar ungdomars deltagande i det demokratiska livet, stöder socialt och medborgerligt engagemang och syftar till att säkerställa att alla unga har de nödvändiga resurserna för att delta i samhället. EU:s ungdomsstrategi omfattar elva europeiska ungdomsmål som identifierar sektorsövergripande områden som påverkar ungas liv. 

Inom ramen för kärnområdet ”Sammanföra” underlättar ungdomsstrategin engagemang och erfarenhetsutbyten mellan unga som en viktig tillgång för EU:s framtida utveckling. Detta engagemang främjas bäst genom olika former av mobilitetsverksamhet, såsom ungdomsutbyten och DiscoverEU. Inom ramen för ”Engagera” underlättar strategin ungdomars deltagande genom exempelvis ungdomsverksamhet och EU:s ungdomsdialog. Inom ramen för ”Stärka” underlättar strategin kvalitativt ungdomsarbete genom exempelvis mobilitet för ungdomsarbetare samt samarbete, utbildning och nätverkande. 

Projekt och verksamheter i alla format och sektorer kan inspireras av och bidra till EU:s ungdomsstrategi. Detta kan göras genom att fastställa om och hur projektet bidrar till att förverkliga 

• de europeiska ungdomsmålen³ ,
• EU:s politik för ungdomsarbete,⁴ ,⁵
• EU:s politik för mobilitet i utbildningssyfte,⁶ ,⁷
• arvet från Europaåret för ungdomar⁸ . 

Kontakta ditt nationella programkontor eller Salto-resurscentrumen om du behöver stöd kring hur projekt kan kopplas till EU:s ungdomsstrategi.

Europeiska unionens ungdomsstrategi finns här: https://youth.europa.eu/strategy_sv.

Tematiska strategier på ungdomsområdet

Erasmus+ ska främja ungdomars deltagande, förstärka kvaliteten på informella och icke-formella lärandeprocesser och utveckla ungdomsverksamhet av god kvalitet. Ytterligare stöd inom dessa områden finns tillgängligt via särskilda tematiska strategier, t.ex. strategin för ungdomars delaktighet, ungdomspasset och den europeiska strategin för yrkesutbildning⁹ .

Ungdomsutbyten 

Ungdomsutbyten är möten mellan grupper av unga från åtminstone två länder, som samlas under en kort period för att gemensamt genomföra ett icke-formellt lärandeprogram (en blandning av seminarier, övningar, diskussioner, rollspel, simulationer, utomhusaktiviteter osv.) om ett ämne som de är intresserade av, med utgångspunkt i de europeiska ungdomsmålen¹⁰ . Lärandeperioden består av en planeringsperiod inför ansökan, en förberedande fas innan utbytet samt utvärdering och uppföljning efter utbytet.

Följande verksamhet kan inte beviljas bidrag inom ramen för ungdomsutbyten: Akademiska studieresor. Vinstdrivande utbyten. Utbyten/resor som kan betraktas som turism. Festivaler. Semesterresor. Föreställningsturnéer, lagstadgade möten och kurser för unga som genomförs av vuxna. 

Förberedande besök

Som en del av ungdomsutbyten kan projekten även omfatta förberedande besök. Syftet med de förberedande besöken är att säkerställa hög kvalitet i verksamheten genom att underlätta och förbereda administrativa arrangemang, bygga förtroende och förståelse och skapa ett hållbart partnerskap mellan de berörda organisationerna och personerna. När det gäller ungdomsutbyten där unga med begränsade möjligheter deltar bör det förberedande besöket säkerställa att deltagarnas särskilda behov kan tillgodoses. Det förberedande besöket görs i någon av de mottagande organisationernas land innan ungdomsutbytet inleds.

Projekten genomförs av minst två organisationer. Alla deltagande organisationer måste identifieras som ett stabilt partnerskap under ansökningsskedet, vilket är ett grundläggande villkor för genomförandet av projekt av hög kvalitet. För att säkerställa att de deltagande organisationerna drar nytta av sitt deltagande bör projektet vara relevant för organisationernas regelbundna arbete med unga och i linje med deras mål och behov. De deltagande organisationerna är antingen sändande och/eller mottagande organisationer, där de sistnämnda organisationerna står värd för verksamheten. En av organisationerna fungerar också som samordnare och ansöker om finansiering för partnerskapets räkning.

Ett projekt består av fyra olika etapper: planering, förberedelse, genomförande och uppföljning. De deltagande organisationerna och de unga som medverkar i projektverksamheten bör delta aktivt i alla skeden så att deras lärande berikas.

• Planering: fastställa behov, mål, läranderesultat, verksamhetsformat, utforma arbetsprogram, verksamhetsschema osv. innan ansökan lämnas in.
• Förberedelse: praktiska arrangemang, upprättande av avtal med partner, språkliga/interkulturella/lärande- och uppdragsrelaterade förberedelser av deltagarna före avresan osv.
• Genomförande av verksamheten.
• Uppföljning: utvärdering av verksamheten, fastställande och dokumentation av deltagarnas läranderesultat samt spridning och användning av projektresultaten.

Förutsättningar för ungdomsutbyten av god kvalitet:

• Det krävs ett aktivt engagemang från såväl de ungas som de deltagande organisationernas sida. Båda parter bör därför delta aktivt i alla fyra projektskeden så att deras lärande och utveckling berikas.
• Deltagargrupperna bör vara blandade och dra nytta av denna mångfald.
• Projekten ska utformas utifrån de deltagande ungdomarnas behov.
• Icke-formella och informella läranderesultat ska identifieras och dokumenteras.
• Deltagarna ska uppmuntras att fundera över europeiska frågor och värden.

Lärandeprocess 

För ungdomsutbyten i form av icke-formellt lärande bör åtminstone en del av de önskade läranderesultaten planeras på förhand så att tillräckliga lärandemöjligheter ges. Unga som deltar i projektverksamheter bör tillfrågas om sina behov och vad de vill lära sig eller utveckla genom ungdomsutbytet. 

Deltagarna bör också i så stor utsträckning som möjligt medverka i utformningen av verksamheten (fastställande av programmet, beslut om arbetsmetoder och fördelning av arbetsuppgifter) och fundera över hur de kan förbereda sig för att maximera lärandet och den personliga utvecklingen under utbytet.

Efter det att den huvudsakliga verksamheten har avslutats bör deltagarna uppmanas att lämna återkoppling och fundera över vad de har lärt sig och hur de kan använda sina läranderesultat. Deltagarna bör även överväga hur verksamheten kan följas upp. Detta kan göras individuellt och om möjligt i grupp.

Organisationerna bör stödja lärandeprocessen och läranderesultaten bör identifieras och dokumenteras, särskilt via ungdomspasset. 

Kvalitetsstandarder för Erasmus på ungdomsområdet

Alla projekt som stöds inom denna insats måste uppfylla kvalitetsstandarderna för Erasmus på ungdomsområdet för att säkerställa mobilitetsverksamhet i utbildningssyfte av hög kvalitet. Kvalitetsstandarderna för Erasmus på ungdomsområdet omfattar de grundläggande principerna för insatsen samt konkreta genomförandemetoder för olika projektuppgifter, bland annat metoder för att välja ut och förbereda deltagare, fastställa, utvärdera och erkänna läranderesultat, utbyta projektresultat osv. Du hittar kvalitetsstandarderna för Erasmus på ungdomsområdet här: https://ec.europa.eu/programmes/erasmus-plus/resources/documents/erasmus-quality-standards-mobility-projects-youth_en.  

Deltagarnas skydd och säkerhet

Gruppledare följer alltid med på ungdomsutbyten. Gruppledaren övervakar och stöder deltagarna för att säkerställa en lärandeprocess av hög kvalitet under den huvudsakliga verksamheten. Samtidigt sörjer de för en säker, respektfull och icke-diskriminerande miljö och ser till att projektdeltagarna är trygga. Deltagarnas skydd och säkerhet bör beaktas under planeringen och förberedelserna inför ett ungdomsutbyte och alla nödvändiga åtgärder för att förebygga/minska riskerna bör vidtas. 

Vid utformningen av ett mobilitetsprojekt måste följande övergripande dimensioner beaktas:

Inkludering och mångfald

Erasmus+ ska främja lika möjligheter och tillgång, inkludering och rättvisa inom samtliga insatser. Organisationer som får stöd enligt denna insats ska utforma tillgänglig och inkluderande projektverksamhet. Personer med begränsade möjligheter bör ges möjlighet att uttrycka sina åsikter och delta i beslutsprocessen. 

Ungdomsutbyten är särskilt lämpliga för unga med begränsade möjligheter eftersom

• gruppmobilitet ger möjlighet till en internationell erfarenhet i en trygg grupp,
• ungdomsutbytenas korta varaktighet gör att de är lämpliga för unga med begränsade möjligheter,
• medverkan av lokala deltagare underlättar det första deltagandet i europeiska projekt. 

Ett lämpligt tema för ungdomsutbyten är inkludering och mångfald, exempelvis för att motverka stereotyper och främja förståelse, tolerans och icke-diskriminering. Projektet bör ha en medveten strategi för inkludering och mångfald. Dessa aspekter bör beaktas i planeringen, genomförandet och uppföljningen av projektet.

Miljömässig hållbarhet

Ungdomsutbyten bör främja ett miljömässigt hållbart och ansvarsfullt beteende hos deltagarna och öka medvetenheten om vikten av att agera för att minska eller uppväga mobilitetsverksamhetens miljöavtryck. Ungdomsutbyten bör utformas och genomföras på ett miljömedvetet sätt, t.ex. genom att integrera hållbara metoder. Några lösningar kan vara att välja återanvändbara eller miljövänliga material, minska avfallet, satsa på återvinning och använda hållbara transportmedel. 

Den digitala omställningen på ungdomsområdet

Erasmus+-programmet hjälper alla deltagande organisationer att börja använda digitala verktyg och lärandemetoder som ett komplement till sin verksamhet med fysisk närvaro och förbättra samarbetet mellan partnerorganisationerna och kvaliteten på verksamheten. Införandet av digitala och webbaserade element som sänker tröskeln för att unga med begränsade möjligheter ska delta uppmuntras. Genom projekt och verksamheter som syftar till att stärka de digitala färdigheterna, främja den digitala kompetensen och/eller utveckla en förståelse av riskerna och möjligheterna med digital teknik, kan programmet ändra tänkesätt och bidra till att utveckla digitala och blandade strategier inom ungdomsverksamheterna. 

Beroende på verksamhetens utformning och mål kan kompetensutveckling och medvetenhet om digitala frågor samt användningen av ny teknik introduceras i samband med mobilitet i utbildningssyfte. 

De nationella programkontoren erbjuder en rad utbildningsmöjligheter för ungdomsarbetare och ungdomsledare genom sin utbildnings- och samarbetsverksamhet, bland annat om stöd till den digitala omställningen på ungdomsområdet. Dessa erbjudanden offentliggörs i den europeiska utbildningskalendern: https://www.salto-youth.net/tools/european-training-calendar/. Inspiration finns också bland Salto-verktygen: https://www.salto-youth.net/tools/.

Deltagande i det demokratiska livet, gemensamma värden och samhällsengagemang

Programmet Erasmus+ stöder ungas deltagande. När så är möjligt bör projekt inom ramen för denna insats erbjuda möjligheter till demokratiskt deltagande, inbegripet samhällsengagemang och möjlighet att påverka och delta i beslutsfattande i frågor som påverkar dem, genom meningsfulla lärandeerfarenheter som uppmuntrar unga att engagera sig medborgerligt före, under och efter deltagande i en mobilitetsverksamhet. Mobilitetsprojekt för unga bör också erbjuda relevanta möjligheter för unga att aktivt delta i utformningen och genomförandet av projektverksamheter som en väg för deltagarna att delta ytterligare i det demokratiska livet¹¹ . De bör även förbättra deltagarnas förståelse av Europeiska unionen och de gemensamma europeiska värdena, däribland respekten för demokratiska principer, människans värdighet och principerna om enhet och mångfald, interkulturell dialog samt Europas sociala, kulturella och historiska arv.

De kriterier för bidragsberättigande som anges nedan gäller för vanliga ungdomsutbytesprojekt. Vad gäller ackrediteringar, se relevanta avsnitt i denna handledning. 

Vem kan söka?

Alla bidragsberättigade deltagande organisationer eller informella ungdomsgrupper som är etablerade i en EU-medlemsstat eller ett tredjeland som är associerat till programmet kan ansöka. Organisationen ska lämna in en ansökan som gäller för alla deltagande organisationer i projektet¹² .

Vilka organisationer får delta?

Deltagande organisationer kan vara

• ideella organisationer, föreningar eller icke-statliga organisationer, europeiska icke-statliga ungdomsorganisationer, offentliga lokala, regionala eller nationella organ, sociala företag, vinstdrivande företag som arbetar med samhällsansvar,
• en informell ungdomsgrupp¹³ .

etablerade i en EU-medlemsstat eller ett tredjeland som är associerat till programmet eller ett tredjeland i EU:s grannskap som inte är associerat till programmet (regionerna 1 till 4;se avsnittet ”Länder som får delta” i del A i handledningen).

Antal deltagande organisationer

Ansökan ska omfatta minst två deltagande organisationer (minst en sändande och minst en mottagande organisation) från olika länder.

En och samma organisation (med samma OID) får delta i högst fem ansökningar totalt per tidsfrist inom ramen för denna åtgärd, oavsett om det är som sökande eller partner.

Projektets varaktighet

3–24 månader

Var ska ansökan lämnas?

Till det nationella programkontoret i det land där den sökande är etablerad.

När ska ansökan lämnas in?

Bidragsansökan ska lämnas in senast den 

• 12 februari kl. 12.00.00 (Brysseltid) för projekt som inleds mellan den 1 juni och den 31 december samma år, den
• 1 oktober kl. 12.00.00 (Brysseltid) för projekt som inleds mellan den 1 januari och den 31 maj påföljande år 

Eventuellt ytterligare ansökningstillfälle:

De nationella programkontoren får besluta om ytterligare ett ansökningstillfälle. De nationella programkontoren kommer att informera de sökande om det andra ansökningstillfället via sina webbplatser.

Om ett ytterligare ansökningstillfälle organiseras måste sökandena lämna sin ansökan senast den 7 maj kl. 12.00.00 (Brysseltid) för projekt som inleds mellan den 1 augusti och den 31 december samma år.

Hur söker man?

Mer information om hur du söker finns i del C i handledningen.

Bilagor

En tidsplan för varje planerat ungdomsutbyte och förberedande besök måste bifogas ansökningsblanketten.

Minimikrav för ungdomsutbyten

Verksamhetens varaktighet

5–21 dagar, exklusive resdagar.

Plats för verksamheten

Verksamheten måste genomföras i ett land där en av de deltagande organisationerna är baserad (eller i flera länder om den genomförs på flera platser).

Undantag: Verksamheten får inte äga rum i Belarus eller Ryssland.

Antal deltagande organisationer

Ansökan ska omfatta minst två deltagande organisationer (minst en sändande och minst en mottagande organisation) från olika länder¹⁴ .

Verksamhet inom EU-medlemsstater och tredjeländer som är associerade till programmet: alla deltagande organisationer måste ha sitt säte i en EU-medlemsstat eller ett tredjeland som är associerat till programmet.

Verksamhet med tredjeländer i EU:s grannskap som inte är associerade till programmet: verksamheten måste omfatta minst en deltagande organisation från en EU-medlemsstat eller ett tredjeland som är associerat till programmet och en deltagande organisation från ett tredjeland i EU:s grannskap som inte är associerat till programmet (regionerna 1–4).

Vem kan delta?

Unga i åldern 13–30 år¹⁵ som är bosatta i länderna för de sändande och mottagande organisationerna.

Gruppledare, handledare och medföljande personer ska inte betraktas som deltagare i verksamheten, men är berättigade till stöd inom vissa budgetkategorier. De måste vara minst 18 år gamla.

Antal deltagare per verksamhet och de nationella gruppernas sammansättning

Minst 16 och högst 60 deltagare per verksamhet, minst 4 deltagare per grupp. Gruppledare, handledare och medföljande personer ska inte räknas in i antalet deltagare.

För ungdomsutbyten som endast omfattar unga med begränsade möjligheter: minst tio deltagare.

Minst två grupper av unga från två olika länder.

Varje grupp måste ha minst en gruppledare. Högst två handledare per verksamhet.

Andra kriterier

Minst en av de sändande organisationerna eller mottagande organisationerna i varje verksamhet måste komma från landet för det nationella programkontor där ansökan lämnas in.

Minimikrav för förberedande besök

Plats för verksamheten

Verksamheten måste äga rum i någon av de mottagande organisationernas land för ungdomsutbyte.

Undantag: Verksamheten får inte äga rum i Belarus eller Ryssland.

Vem kan delta?

Företrädare för de deltagande organisationerna, handledare, gruppledare och unga¹⁶ .

Tilldelningskriterier

Ansökningarna kommer att bedömas med poäng där maxpoängen är 100, utifrån nedanstående kriterier och poäng. För att komma i fråga för deltagande måste ansökningarna klara följande gränsvärden:

• Minst 60 av maximalt 100 poäng.
• Minst halva maxpoängen inom var och en av de tre tilldelningskriterierna nedan.

Relevans, syfte och genomslag (högsta poäng: 30)

I vilken utsträckning

• sökandens profil, erfarenhet, verksamheter och målgrupp inom gruppen unga är relevanta för ungdomsområdet,
• projektet kommer att behandla en eller flera av prioriteringarna för EU:s ungdomsdialog eller ungdomsmålen,
• projektet på ett lämpligt sätt kan bidra till inkludering och mångfald och till programmets gröna, digitala och delaktighetsbaserade dimensioner,
• projektet är relevant för insatsens mål,
• projektet är relevant för respekten för och främjandet av gemensamma EU-värderingar såsom respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna samt bekämpandet av all slags diskriminering,
• projektet och den föreslagna verksamheten tillgodoser behoven hos de deltagande organisationerna och deltagarna i utbytet,
  • projektet är ändamålsenligt för att åstadkomma läranderesultat av hög kvalitet för deltagarna,
  • projektet sannolikt kommer att påverka deltagare och deltagande organisationer under och efter projektet och utanför de organisationer och enskilda personer som deltagit direkt i projektet, på lokal, regional, nationell, europeisk eller global nivå,
• projektet innebär att nya organisationer och mindre erfarna organisationer börjar delta i insatsen.

Projektutformningens kvalitet (högsta poäng: 40)

I vilken utsträckning

• förslaget på ett tydligt och övergripande sätt beskriver alla projektfaser (förberedelse inför och genomförande av verksamheten, samt uppföljning) och de ungas aktiva deltagande i var och en av faserna,
• uppfyller kriteriet om en balanserad representation av deltagarna per land och kön och i vilken utsträckning verksamheterna är utformade på ett tillgängligt och inkluderande sätt och är öppna för deltagare med olika bakgrund och färdigheter,
• verksamheten omfattar hållbara och miljövänliga metoder,
• de lärandemetoder som föreslås, inbegripet eventuella webbaserade/digitala komponenter, är lämpliga för verksamheten,
• diskussionsprocessen, fastställandet och dokumentationen av deltagarnas läranderesultat samt användningen av EU:s verktyg för öppenhet och erkännande, särskilt ungdomspasset, är lämpliga.

Projektförvaltningens kvalitet (högsta poäng: 30)

I vilken utsträckning

• kvaliteten på de praktiska arrangemangen, ledningen och stödsystemen är tillfredsställande,
• de åtgärder som planeras för att säkerställa deltagarnas säkerhet och skydd är adekvata och effektiva,
• uppgifterna och ansvarsområdena för verksamheten är tydligt definierade i enlighet med kvalitetsstandarderna för Erasmus,
• planen för samarbete och kommunikation mellan de deltagande organisationerna samt med andra berörda aktörer utgör en stödjande ram för förvaltningen av projektet,
• sökanden har föreslagit ett lämpligt sätt att utvärdera projektets olika faser och resultat i förhållande till dess mål,
• sökanden har föreslagit ett lämpligt sätt att sprida projektresultaten inom och utanför de deltagande organisationerna,
• projektet omfattar åtgärder som eftersträvar hållbara resultat efter det att projektet har avslutats.

Tabell  A2.1 Individuellt stöd för ungdomsutbyten

Footnote

1. Huvuddelen av budgeten för denna insats anslås till stöd till transnationell verksamhet som inbegriper organisationer och deltagare från EU-medlemsstater och tredjeländer som är associerade till programmet. Upp till 25 % av den tillgängliga budgeten kan dock finansiera internationell mobilitetsverksamhet som inbegriper organisationer och deltagare från tredjeländer i EU:s grannskap som inte är associerade till programmet (regionerna 1–4; se avsnittet ”Länder som får delta” i del A i handledningen). ↩ back
2. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=uriserv%3AOJ.C_.2018.456.01.0001.01.SWE&toc=OJ%3AC%3A2018%3A456%3AFULL . ↩ back
3. https://youth.europa.eu/strategy/european-youth-goals_sv . ↩ back
4. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=uriserv:OJ.C_.2020.415.01.0001.01.SWE . ↩ back
5. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C_202403526 . ↩ back
6. https://eur-lex.europa.eu/eli/C/2024/3364 . ↩ back
7. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A32022H0411%2801%29 . ↩ back
8. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=COM:2024:1:FIN . ↩ back
9. Du kan läsa mer om strategierna här:  https://www.salto-youth.net/ . ↩ back
10. De europeiska ungdomsmålen har tagits fram inom ramen för EU:s ungdomsstrategi. Målen identifierar sektorsövergripande områden som påverkar ungas liv och lyfter fram utmaningar. https://youth.europa.eu/strategy/european-youth-goals_sv . ↩ back
11. Resurser och inspiration hittar du i modul 7 (Mobilitetsprojekt för unga) och 12 (Planering för deltagande) i verktygslådan för ungdomars delaktighet som utarbetats av SALTO PI:  https://participationpool.eu/toolkit/ . ↩ back
12. Deltagande organisationer måste underteckna ett anslutningsformulär för den sökande organisationen. Anslutningsformulär ska lämnas i ansökningsskedet, och senast när bidragsavtalet undertecknas. Du hittar mer information i del C i handledningen. ↩ back
13. En grupp av minst fyra unga i åldern 13–30 år. En av medlemmarna i gruppen som är minst 18 år fungerar som gruppens företrädare och tar ansvaret för gruppens räkning. Se definitionen av informell ungdomsgrupp i ordlistan. Inom ramen för denna insats och alla bestämmelser som avser insatsen ska en ”informell ungdomsgrupp” motsvara begreppet ”deltagande organisation”. Hänvisningar till ”deltagande organisation” ska även anses omfatta en ”informell ungdomsgrupp”. ↩ back
14. O m fler organisationer från samma land bildar en nationell grupp får varje organisation ha en egen gruppledare. ↩ back
15. Tänk på följande:   Gränser för lägsta ålder – deltagarna måste ha uppnått minimiåldern den dag då verksamheten inleds. Gränser för högsta ålder – deltagarna får inte vara äldre än den angivna högsta åldern den dag då verksamheten inleds. ↩ back
16. Personer som deltar i förberedande besök förväntas också delta i huvudverksamheten. ↩ back
17. Om  en person från Madrid (Spanien) deltar i en verksamhet i Rom (Italien), ska den sökande beräkna avståndet från Madrid till Rom (1 365,28 km) och därefter välja rätt avståndsintervall (dvs .  mellan 500 och 1 999 km). ↩ back
18. http://ec.europa.eu/programmes/erasmus-plus/tools/distance_sv.htm . ↩ back
19. Om en person från Madrid (Spanien) deltar i en verksamhet som genomförs på flera platser, först i Rom (Italien) och därefter i Ljubljana (Slovenien), ska sökanden först beräkna avståndet mellan Madrid och Rom (1 365,28 km), sedan mellan Rom och Ljubljana (489,75 km) och därefter lägga ihop båda avstånden (1 855,03 km), b) välja rätt avståndsintervall (dvs. mellan 500 och 1 999 km), och c) beräkna EU-bidraget för deltagarens kostnad för resan från Madrid till Ljubljana (via Rom) och tillbaka (275 euro). ↩ back