Kapacitetsuppbyggnadsprojekt är internationella samarbetsprojekt som baseras på multilaterala partnerskap mellan organisationer som är verksamma på området ungdomsfrågor i programländer och tredjeländer som inte är associerade till programmet. De syftar till att stödja internationellt samarbete och politisk dialog på ungdomsområdet och området för icke-formellt lärande som en drivkraft för hållbar socioekonomisk utveckling och välbefinnande för ungdomsorganisationer och ungdomar i allmänhet.

Insatsens mål

Insatsen kommer att inriktas på att

• öka kapaciteten för organisationer som arbetar med ungdomar utanför det formella lärandet,
• främja icke-formellt lärande i tredjeländer som inte är associerade till programmet, med särskild inriktning på unga med begränsade möjligheter, i syfte att förbättra deras kompetensnivå och samtidigt säkerställa ungas aktiva deltagande i samhället,
• stödja utvecklingen av ungdomsarbetet i tredjeländer som inte är associerade till programmet och förbättra dess kvalitet och erkännande,
• främja utveckling, testning och lansering av system och program för mobilitet för icke-formellt lärande i tredjeländer som inte är associerade till programmet,
• bidra till genomförandet av EU:s ungdomsstrategi (2019–2027), inklusive de elva europeiska ungdomsmålen,
• främja samarbete mellan olika regioner i världen via gemensamma initiativ,
• stärka synergier och komplementaritet med formella utbildningssystem och/eller arbetsmarknaden.

Tematiska områden/särskilda mål

Förslagen ska inriktas på ett eller flera av följande tematiska områden:

• Politiskt deltagande och dialog med beslutsfattare.
• Integration av ungdomar med begränsade möjligheter.
• Demokrati, rättstatsprincipen och värden.
• Ungdomars egenmakt/engagemang/anställbarhet.
• Fred och återförsoning efter konflikter.
• Miljö och klimat.
• Antidiskriminering och jämställdhet.
• Digital kompetens och entreprenörskunskap.

Verksamhet

De föreslagna verksamheterna måste vara direkt kopplade till insatsens allmänna och särskilda mål, dvs. de måste motsvara ett eller flera av de tematiska områden som anges ovan. Verksamheterna ska anges i en projektbeskrivning som täcker hela genomförandeperioden. Inom ramen för denna internationella och världsomspännande insats måste projektverksamheterna dessutom inriktas på att bygga upp och stärka ungdomsorganisationers och ungdomars kapacitet, främst i de tredjeländer som inte är associerade till programmet som omfattas av insatsen.

De projekt som finansieras ska kunna integrera en rad olika verksamheter för samarbete, utbyte, kommunikation och andra aktiviteter som

• bidrar till att uppmuntra politisk dialog, samarbete, nätverksarbete och utbyte av god praxis,
• främjar strategiskt samarbete mellan ungdomsorganisationer å ena sidan och myndigheter å andra sidan, särskilt i bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet, 
• främjar samarbete mellan ungdomsorganisationer och organisationer som är verksamma inom allmän utbildning och yrkesutbildning samt med organisationer från arbetsmarknaden,
• ökar kapaciteten hos ungdomsråd, ungdomsplattformar och lokala, regionala och nationella myndigheter som arbetar med ungdomsfrågor, särskilt i bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet,
• stärker ungdomsorganisationers ledning, styrning, innovationskapacitet, ledarskap och internationalisering, särskilt i bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet,
• stöder utformning av informationskampanjer och medvetandehöjande kampanjer samt utformning av IKT-verktyg och medieverktyg,
• bidrar till att utveckla metoder, verktyg och material för ungdomsverksamhet,
• skapar nya former för ungdomsverksamhet och tillhandahålla utbildning och stöd, underlättar mobilitet för icke-formellt lärande.

Exempel på sådan verksamhet är

• utveckling av verktyg och metoder för ungdomsarbetares och utbildares socio-yrkesmässiga utveckling,
• utveckling av icke-formella inlärningsmetoder, särskilt sådana som främjar tillägnande eller förbättring av kompetens, inklusive medie- och informationskunskap,
• utveckling av nya former av praktiska utbildningsmetoder och simulering av verkliga situationer i samhället,
• utveckling av nya former av ungdomsverksamhet, särskilt strategisk användning av öppet och flexibelt lärande, virtuellt samarbete, öppna lärresurser och bättre utnyttjande av informations- och kommunikationsteknikens potential,
• anordnande av evenemang, seminarier, workshoppar och utbyte av god praxis för samarbete, nätverksarbete, medvetandehöjande och ömsesidigt lärande,
• anordnande av mobilitetsverksamhet för ungdomar och/eller ungdomsarbetare för att testa verktyg och metoder som har tagits fram av partnerskapet. Observera att mobilitetsverksamheten ska vara underordnad i förhållande till insatsens huvudsakliga mål och måste bidra till och underbygga arbetet för att uppnå dessa mål.

Hur utformar jag mitt projekt?

Ett projekt för kapacitetsuppbyggnad på ungdomsområde består av fyra etapper som inleds redan innan projektförslaget väljs ut för finansiering1 , t.ex. 1) identifiering av och inledande av projektet, 2) förberedelse, utformning och planering, 3) genomförande och övervakning av verksamheten, och 4) utvärdering och konsekvensbedömning.

De deltagande organisationerna och de personer som medverkar i verksamheten bör delta aktivt i alla skeden så att deras lärande berikas.

• Identifiering och inledande: Identifiera ett problem, ett behov eller en möjlighet som du kan behandla med din projektidé inom ramen för ansökningsomgången. Identifiera de viktigaste verksamheterna och målen som kan förväntas av projektet. Kartlägg berörda aktörer och potentiella partnerorganisationer. Formulera projektmål. Säkerställ att projektet är anpassat till de deltagande organisationernas strategiska mål. Ta fram en inledande plan för att ge projektet en bra start och sammanställ den information som behövs för att fortsätta till nästa etapp osv.
• Förberedelse, utformning och planering: Ange projektets omfattning och inriktning. Ange tydligt den föreslagna metoden för att säkerställa samstämmighet mellan projektets mål och verksamheter. Besluta om ett schema för arbetsuppgifterna. Uppskatta nödvändiga resurser och utforma detaljerna i projektet, t.ex. behovsanalys, fastställ sunda mål och effektindikatorer (specifika, mätbara, uppnåbara, relevanta och tidsbegränsade), Identifiera projekt- och läranderesultat. Utforma ett arbetsprogram, verksamhetsformat och fastställ förväntat genomslag och beräknad total budget. Ta fram ett plan för projektets genomförande och en sund och realistisk kommunikationsplan med strategiska aspekter av projektstyrning, övervakning, kvalitetskontroll, rapportering och spridning av resultat. Utforma praktiska arrangemang och bekräfta de planerade verksamheternas målgrupper. Upprätta avtal med partnerorganisationer och skriv förslaget osv.
• Genomförande och övervakning av verksamheten: Genomför projektet enligt planen. Planen ska uppfylla rapporterings- och kommunikationskraven. Övervaka pågående verksamhet och bedöm projektresultaten i förhållande till projektplanerna. Identifiera avvikelser från planerna och vidta åtgärder för att korrigera dessa avvikelser och hantera problem och risker. Identifiera bristande överensstämmelse med de fastställda kvalitetsstandarderna och vidta korrigerande åtgärder osv.
• Utvärdering och konsekvensbedömning: Bedöm projektresultaten i förhållande till projektmål och genomförandeplaner. Utvärdera verksamheten och dess genomslag på olika nivåer, utbyt och tillämpa projektresultaten i praktiken osv.

Övergripande aspekter som ska beaktas när du utformar ditt projekt:

Förutom att uppfylla de formella kriterierna och upprätta hållbara samarbetsarrangemang med alla projektpartner kan följande aspekter bidra till att öka genomslaget och förbättra genomförandet av kapacitetsuppbyggnadsprojekt under de olika projektfaserna: De sökande organisationerna uppmuntras att väga in dessa möjligheter och aspekter i utformningen av sina projekt.

Miljömässig hållbarhet

Projekten bör utformas på ett miljövänligt sätt och miljövänliga metoder bör genomsyra alla aspekter av projektet. Organisationer och deltagare bör ha en miljövänlig inställning när de utformar sina projekt, vilket kommer att uppmuntra alla personer som är involverade i projektet att diskutera och lära om miljöfrågor, fundera på vad de kan göra på olika nivåer och hjälpa såväl organisationer som deltagare att hitta alternativa, miljövänligare sätt att genomföra sin projektverksamhet.

Inkludering och mångfald

Erasmus+ ska främja lika möjligheter och tillgång, inkludering och rättvisa inom samtliga insatser. För att genomföra dessa principer i praktiken har en inkluderings- och mångfaldsstrategi tagits fram. Strategin är avsedd att göra det lättare att nå ut till deltagare från mer skilda bakgrunder, särskilt personer med begränsade möjligheter som har svårt att delta i europeiska projekt. Projektverksamheterna ska vara tillgängliga och inkluderande. Deltagare med begränsade möjligheter bör ges möjlighet att uttrycka sina åsikter och delta i beslutsfattandet under hela processen.

Digital dimension

Virtuellt samarbete och experiment med virtuellt och blandat lärande är nyckeln till framgångsrika projekt. Projekten uppmanas i synnerhet varmt att använda Europeiska ungdomsportalen och plattformen för EU:s ungdomsstrategi för att arbeta tillsammans före, under och efter projektverksamheterna.

Gemensamma värden, samhällsengagemang och deltagande i samhällslivet

Projekten kommer att stödja aktivt medborgarskap och etik och främja utveckling av social och interkulturell kompetens, kritiskt tänkande och mediekunskap. De kommer även att inriktas på att öka medvetenheten om och förståelsen av EU:s sammanhang i världen.

Vilka kriterier ska vara uppfyllda för ansökan om projekt för kapacitetsuppbyggnad på ungdomsområdet?

Kriterier för bidragsberättigande

Förslag om kapacitetsuppbyggnad på ungdomsområdet ska uppfylla följande kriterier för att kunna beviljas bidrag från Erasmus+:

Vem kan söka?

Följande organisationer kan delta som samordnare:

• Icke-statliga organisationer (inklusive europeiska ungdomsorganisationer och nationella ungdomsråd) som är verksamma på ungdomsområdet.
• Myndigheter på lokal, regional eller nationell nivå.

Organisationen ska lämna in en ansökan som gäller för alla deltagande organisationer i projektet och måste vara lagligen etablerad i en EU-medlemsstat eller ett tredjeland som är associerat till programmet eller ett tredjeland som inte är associerat till programmet som får delta i denna insats.

Vilka typer av organisationer får delta i projektet?

Alla offentliga eller privata organisationer med sina anknutna enheter (i förekommande fall) som arbetar med eller för ungdomar i icke-formella sammanhang och som är etablerade i en EU-medlemsstat eller ett tredjeland som är associerat till programmet, eller i ett tredjeland som inte är associerat till programmet i regionerna 1 och 3 (se avsnittet ”Länder som får delta” i del A i denna handledning). 

Sådana organisationer kan t.ex. vara

• ideella organisationer, föreningar, icke-statliga organisationer (inbegripet europeiska icke-statliga ungdomsorganisationer),
• nationella ungdomsråd,
• lokala, regionala eller nationella myndigheter,
• utbildnings- och forskningsinstitut,
• stiftelser.

Offentliga eller privata små, medelstora eller stora företag (inklusive sociala företag) får delta. Även om denna insats främst riktas till sammanslutningar, icke-statliga organisationer och ideella organisationer i allmänhet, kan vinstdrivande organisationer delta om det ger projektet ett tydligt mervärde. När det gäller målet för kapacitetsuppbyggnad får dock endast ideella organisationer samordna arbetsuppgifterna.

De deltagande organisationernas antal och profil

Kapacitetsuppbyggnadsprojekt är gränsöverskridande och omfattar minst två organisationer från två olika EU-medlemsstater och/eller tredjeländer som är associerade till programmet och två organisationer från minst ett bidragsberättigat tredjeland som inte är associerat till programmet (dvs. minst fyra organisationer från minst tre länder).

Antalet organisationer från EU-medlemsstater och tredjeländer som är associerade till programmet får inte vara större än antalet organisationer från tredjeländer som inte är associerade till programmet.

Plats för verksamheten

Verksamheten måste genomföras i länderna för de organisationer som deltar i insatsen, utom i vederbörligen motiverade fall som rör insatsens mål.

Om det är motiverat med hänsyn till projektets mål eller genomförande gäller följande:

• Verksamheter kan också äga rum vid en av EU:s institutioner, även om inga organisationer från det land där institutionen har sitt säte deltar i projektet.
• Verksamhet som omfattar spridning och marknadsföring av resultat kan även genomföras i samband med relevanta tematiska transnationella evenemang/konferenser i EU-medlemsstater eller tredjeländer som är associerade till programmet eller tredjeländer som inte är associerade till programmet.

Projektets varaktighet

Kapacitetsuppbyggnadsprojekt kan pågå i 12, 24 eller 36 månader. Varaktigheten måste väljas på ansökningsstadiet utifrån projektets mål och den typ av verksamheter som planeras över tiden.

Var ska ansökan lämnas?

Till Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kultur (det centrala programkontoret – Eacea).

Ansökningsomgångens id-nummer ERASMUS-YOUTH-2022-CB

När ska ansökan lämnas in?

Bidragsansökan ska lämnas in senast den 7 april kl. 17.00.00 (Brysseltid).

De sökande organisationerna kommer att bedömas enligt gällande uteslutnings- och urvalskriterier. Du hittar mer information i del C i handledningen.

Förväntat genomslag

Projekt som får bidrag ska visa vilket genomslag de förväntas få när det gäller att

• bidra till prioriteringarna ”Engagera, sammanföra och stärka ungdomar” i EU:s ungdomsstrategi 2019–2027,
• bygga vidare på resultaten av de europeiska ungdomsmålen, ungdomsdialogen och andra ungdomsprojekt,
• förbättra ungdomars deltagande i det demokratiska livet när det gäller aktivt medborgarskap och kontakter med beslutsfattare (egenmakt, nya färdigheter, ungdomars delaktighet i projektutformningen, osv.), särskilt i bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet,
• förbättra ungdomars entreprenörsförmåga och innovativa kapacitet i bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet.
• förbättra ungdomssektorns förmåga att arbeta över gränserna, med uppmärksamhet på inkludering, solidaritet och hållbarhet,
• främja och bidra till gränsöverskridande lärande och samarbete mellan unga och beslutfattare, särskilt i bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet,
• utvidga befintlig bästa praxis och nå utanför partnerskapet, bland annat genom att utnyttja digitala hjälpmedel för att hålla kontakt under alla omständigheter, även i situationer med långa avstånd, isolering eller begränsad rörelsefrihet,
• koppla resultaten till närsamhällen, skapa arbetstillfällen och främja innovativa idéer som kan kopieras och skalas upp i andra sammanhang i tredjeländer som inte är associerade till programmet,
• visa resultat i fråga om inkludering och tillgänglighet för målgrupper med begränsade möjligheter och enskilda personer i tredjeländer som inte är associerade till programmet,
• utforma nya verktyg och icke-formella metoder för lärande, särskilt sådana som främjar tillägnande eller förbättring av kompetens, inklusive innovativ mediekunskap, särskilt i bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet,
• sprida resultaten på ett effektivt och attraktivt sätt bland unga som är engagerade i ungdomsorganisationer.

Tilldelningskriterier

Projektets relevans (högsta poäng: 30)

• Förslagets relevans i förhållande till insatsens mål.
• I vilken utsträckning  
  • målen är tydligt fastställda och realistiska och berör frågor som är relevanta för de deltagande organisationerna och målgrupperna,
  • förslaget är innovativt eller kompletterar andra initiativ från de deltagande organisationerna,
  • verksamheten för kapacitetsuppbyggnad är tydligt definierad och stärker de deltagande organisationernas kapacitet,
  • projektet omfattar unga med begränsade möjligheter

Kvaliteten på projektets utformning och genomförande (högsta poäng: 30)

• Arbetsprogrammets tydlighet, fullständighet och kvalitet, inbegripet lämpliga etapper för förberedelser, genomförande, övervakning, utvärdering och spridning.
• Ändamålsenligheten hos och kvaliteten på den föreslagna metoden för att tillgodose behoven.
• Samstämmighet mellan projektets mål och den föreslagna verksamheten.
• Arbetsplanens kvalitet och ändamålsenlighet, även i vilken utsträckning de resurser som har avsatts för arbetspaketen överensstämmer med deras mål och resultat.
• Kvaliteten på de icke-formella inlärningsmetoder som föreslås.
• Kvaliteten på arrangemang för att erkänna och validera deltagarnas inlärningsresultat, och konsekvent användning av europeiska verktyg för öppenhet och erkännande.
• Förekomst av och relevans hos kvalitetskontroll för att se till att projektet genomförs med hög kvalitet, slutförs i tid och följer budgeten.
• Hur kostnadseffektivt projektet är och om det avsätts lämpliga resurser till varje verksamhet.
• Ändamålsenligheten hos åtgärderna för att välja ut och/eller engagera deltagare i mobilitetsverksamheter, i förekommande fall (se avsnittet ”Deltagarnas skydd, hälsa och säkerhet” i del A i denna handledning samt andra krav och rekommendationer som är tillämpliga på mobilitetsprojekt inom programområde 1).

Kvaliteten på partnerskapet och samarbetsarrangemangen (högsta poäng: 20)

• I vilken utsträckning  
  • projektet har en ändamålsenlig blandning av kompletterande deltagande organisationer med den profil, erfarenhet och sakkunskap som krävs för att genomföra alla aspekter av projektet,
  • fördelningen av ansvarsområden och uppgifter visar att alla deltagande organisationer är engagerade och kommer att bidra aktivt,
• Effektiva mekanismer för samarbete, samordning och kommunikation mellan de deltagande organisationerna och med andra berörda intressenter.

Genomslag (högsta poäng: 20)

• Kvaliteten på åtgärderna för att utvärdera projektresultaten.
• Projektets potentiella genomslag  
  • för deltagare och deltagande organisationer under och efter projektet,
  • utanför de organisationer och enskilda personer som deltagit direkt i projektet, på lokal, regional, nationell och/eller internationell nivå.
• Kvalitet när det gäller plan för spridning av projektresultaten: Hur ändamålsenliga är åtgärderna för att dela projektets resultat inom och utanför de deltagande organisationerna, och vilken kvalitet har de?
• Ansökan ska i förekommande fall innehålla en beskrivning av hur material, dokumentation och medier som tagits fram kommer att göras tillgängliga kostnadsfritt och marknadsföras genom öppna licenser, utan oproportionerliga begränsningar.
• Kvaliteten när det gäller planerna för att säkerställa projektets hållbarhet: projektets möjlighet att ge fortsatt genomslag och ge resultat när EU-bidraget har använts.

Förslagen måste få minst 60 poäng för att kunna komma i fråga för finansiering. De måste också få minst hälften av de högsta möjliga poängen inom var och en av de kategorier för tilldelningskriterier som anges ovan (dvs. minst 15 poäng för kategorierna ”projektets relevans” och ”kvaliteten på projektets utformning och genomförande”, 10 poäng för kategorierna ”kvaliteten på partnerskapet och samarbetsarrangemangen” och ”genomslag”.

Vid lika poäng prioriteras projekt som får högst poäng för kriteriet ”projektets relevans” och därefter ”genomslag”.

I regel, och inom gränserna för gällande rättsliga ramar på nationell nivå och EU-nivå, gäller att resultaten ska göras tillgängliga i form av öppna lärresurser samt på relevanta plattformar för yrkes- och branschorganisationer och behöriga myndigheter. Förslaget ska innehålla en beskrivning av hur data, material, dokumentation och audiovisuella och sociala medieaktiviteter som tagits fram kommer att göras tillgängliga kostnadsfritt och marknadsföras genom öppna licenser, utan oproportionerliga begränsningar.

Vilka regler gäller för finansieringen?

Denna insats tillämpar en finansieringsmodell med engångsbelopp. Engångsbeloppets storlek fastställs för varje bidrag på grundval av den uppskattade budget för insatsen som föreslås av sökanden. Den beviljande myndigheten fastställer engångsbeloppet för varje bidrag på grundval av förslaget, utvärderingsresultatet, finansieringsgrader och det högsta belopp som anges i ansökningsomgången.

EU-bidraget per projekt kommer att variera, från minst 100 000 euro till högst 300 000 euro.

Hur fastställs projektets engångsbelopp?

Sökanden ska fylla i en detaljerad budgettabell enligt ansökningsblanketten med beaktande av följande:

1. Budgeten bör vid behov specificeras per bidragsmottagare och delas upp i enhetliga arbetspaket (t.ex. ”projektförvaltning”, ”utbildning”, ”anordnande av evenemang”, ”förberedelser och genomförande av mobilitet”, ”kommunikation och spridning”, ”kvalitetssäkring”).
2. Förslaget ska innehålla en beskrivning av den verksamhet som ingår i varje arbetspaket.
3. Förslaget ska innehålla en uppdelning av de beräknade kostnaderna, med uppgift om andelen per arbetspaket (och inom varje arbetspaket, den andel som har anvisats till varje bidragsmottagare och anknuten enhet).
4. Kostnaderna kan täcka personalkostnader, kostnader för resor och uppehälle, utrustning och kontraktering av underleverantörer samt andra kostnader (informationsspridning, publicering, översättning).

Förslagen kommer att utvärderas enligt standardförfaranden med hjälp av interna och/eller externa experter. Experterna kommer att utvärdera förslagens kvalitet i förhållande till de krav som anges i ansökningsomgången och insatsens förväntade genomslag, kvalitet och effektivitet.

När förslagen har utvärderats kommer utanordnaren att fastställa engångsbeloppet med beaktande av bedömningsresultaten. Engångsbeloppet kommer att begränsas till högst 80 % av den uppskattade budget som fastställs efter utvärderingen.

Bidragsvillkoren (högsta bidragsbelopp, finansieringsgrad, totala bidragsberättigande kostnader osv.) kommer att fastställas i bidragsavtalet.

Projektresultaten kommer att utvärderas på grundval av slutförda verksamheter. Finansieringssystemet ska göra det möjligt att fokusera på resultat i stället för på bidraget, så att tonvikten läggs på kvalitet och på graden av uppnående av mätbara mål.

Närmare uppgifter anges i förlagan till bidragsavtal på EU-portalen för finansiering och anbud (Funding and Tender Opportunities Portal).

• 1 Den förberedande verksamheten kan inledas innan förslaget har lämnats in eller valts ut för finansiering, men kostnaderna ersätts först efter det att bidragsavtalet har undertecknats, då även den faktiska verksamheten får inledas.