Skip to main content

Erasmus+

EU programme for education, training, youth and sport
Search the guide

Framtidsinriktade projekt

Insatsens syfte

Efter den senaste tidens pandemi har behovet av innovation i våra utbildningssystem och på ungdomsområdet aldrig varit större. Innovation i undervisning och lärande är av avgörande betydelse, såväl på individuell som på institutionell nivå. Dessa innovativa metoder bör inte bara förse dagens och morgondagens arbetstagare med lämpliga färdigheter för snabbt föränderliga arbetsmarknader, utan även utrusta dagens och framtidens arbetskraft med kreativitet och färdigheter för att hantera de alltmer komplexa samhällsutmaningar som vi alla står inför, såsom klimatförändringar, skydd av den biologiska mångfalden, ren energi, folkhälsa, digitalisering och automatisering, artificiell intelligens, robotteknik och dataanalys.

Denna insats kommer att främja innovation, kreativitet, deltagande och socialt företagande inom olika utbildningsområden, både inom sektorer och mellan sektorer och discipliner.

Framtidsinriktade projekt är storskaliga projekt som syftar till att identifiera, utveckla, testa och/eller utvärdera innovativa (politiska) tillvägagångssätt som kan användas allmänt och därmed förbättra utbildningssystemen. De kommer att stödja framtidsinriktade idéer som svar på viktiga europeiska prioriteringar som kan standardiseras, bidra till att förbättra utbildnings- och ungdomssystemen samt i hög grad främja nya metoder och innovativ praxis inom alla typer av lärande och former för aktivt deltagande för ökad social sammanhållning i Europa.

Målet är att stödja transnationella samarbetsprojekt som genomför sammanhängande och omfattande sektorsspecifik eller sektorsövergripande verksamhet som antingen

  • främjar innovation när det gäller omfattning, banbrytande metoder och praxis, och/eller
  • säkerställer innovationsöverföring (mellan olika länder, politikområden eller målgrupper) och därmed säkerställer hållbar användning av innovativa projektresultat på europeisk nivå och/eller överförbarhet till olika sammanhang och målgrupper.

Partnerskapen bör bestå av en blandning av offentliga och privata organisationer, med en kombination av forskare, yrkesutövare och partner som kan nå fram till beslutsfattarna.

Framtidsinriktade projekt bör därför genomföras av ett blandat partnerskap mellan organisationer som

  • grundas på spetskompetens och den senaste kunskapen,
  • har innovationskapacitet,
  • kan få en systeminverkan genom sina verksamheter och ha möjlighet att driva på den politiska agendan på utbildningsområdet.

Projekt som får bidrag syftar till att uppnå systemeffekter på europeisk nivå genom att de har förmåga att använda sina innovativa resultat på europeisk nivå och/eller har förmåga att överföra dem till olika tematiska eller geografiska sammanhang.

Del 1: Sektorsövergripande prioriteringar

Projekten inom del 1 kan vara inriktade på olika utbildningssektorer eller förbinda olika utbildningssektorer med varandra.

De förslag som lämnas in inom ramen för del 1 ska behandla en av följande två prioriteringar som beskrivs under ”Hur utformar jag mitt projekt?”:

  • Prioritering 1: stödja högkvalitativ och inkluderande digital utbildning, i enlighet med handlingsplanen för digital utbildning.
  • Prioritering 2: stödja utbildningssystem för anpassning till den gröna omställningen.

Del 2: Yrkesutbildning

Projekten inom del 2 avser yrkesutbildningssektorn.

Dessa projekt stöder genomförandet av principerna och målen i handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter1 , den europeiska kompetensagendan2 , rådets rekommendation om yrkesutbildning för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft3  samt Osnabrückförklaringen om yrkesutbildning4  som en möjliggörande faktor för återhämtning och en rättvis omställning till digitala och gröna ekonomier.

De förslag som lämnas in inom ramen för del 2 ska behandla en av följande tre prioriteringar som beskrivs under ”Hur utformar jag mitt projekt?”:

  • Prioritering 3: stödja kompetenspakten.
  • Prioritering 4: strukturer och mekanismer för tillämpad forskning inom yrkesutbildningen.
  • Prioritering 5: grön kompetens inom yrkesutbildningen.

Del 3: Vuxenutbildning

Dessa projekt stöder genomförandet av principerna och målen i handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter5 , den europeiska kompetensagendan6 och rådets rekommendation om kompetenshöjningsvägar7 : nya möjligheter för vuxna.

Projekten inom del 3 avser vuxenutbildningssektorn. De förslag som lämnas in inom ramen för del 3 ska behandla prioritering nr 6 som beskrivs under ”Hur utformar jag mitt projekt?”:

  • Prioritering 6: kompetenshöjningsvägar nya möjligheter för vuxna

Insatsens mål

De allmänna målen är följande:

  • Ta fram innovativa initiativ med stark inverkan på utbildningsreformer inom särskilda strategiska politikområden.
  • Bidra till att stärka Europas innovationskapacitet genom att främja innovation på utbildningsområdet.
  • Åstadkomma systemförändringar genom att främja innovation både i praktiken och på politisk nivå.
  • Stödja framtidsinriktade idéer som fokuserar på viktiga frågor och prioriteringar på EU-nivå, som enkelt kan integreras i en eller flera sektorer.
  • Ta fram innovativa och banbrytande metoder och praxis på utbildningsområdet, och/eller överföra innovation för att säkerställa hållbar användning på EU-nivå av innovativa projektresultat och/eller överförbarhet till andra sammanhang och målgrupper.

Till de särskilda målen hör följande:

  • Identifiera, utveckla, testa och/eller utvärdera innovativa metoder som kan standardiseras för att förbättra utbildningssystemen och bidra till mer ändamålsenliga politiska åtgärder och praxis på utbildningsområdet. 
  • Inleda pilotåtgärder för att testa lösningar på aktuella och framtida utmaningar för hållbara effekter på systemnivå.
  • Stödja gränsöverskridande samarbete och ömsesidigt lärande om framtidsinriktade frågor mellan viktiga intressenter och ge dem möjlighet att utveckla innovativa lösningar och främja överföringen av dessa lösningar till nya sammanhang, inbegripet kapacitetsuppbyggnad av berörda aktörer.

Verksamheterna inom framtidsinriktade projekt ska bidra till följande:

  • Förbättra utbildningssystemens kvalitet, effektivitet och rättvisa.
  • Förbättra de utbildningspolitiska åtgärdernas effektivitet.
  • Stödja genomförandet av EU:s ramar och rättsliga initiativ samt landsspecifika rekommendationer från den europeiska planeringsterminen.
  • Förbättra kunskaperna om och förståelsen av målgrupper, lärande och undervisningssituationer och ta fram ändamålsenliga metoder och verktyg som kan inspirera och stimulera innovation på systemnivå.
  • Utveckla kunskap till stöd för evidensbaserade politiska åtgärder.
  • Sätta igång beteendeförändringar på EU-nivå.

Den huvudsakliga verksamheten inom ramen för dessa prioriteringar kan omfatta följande (icke-uttömmande förteckning): 

  • Aktionsforskning, kartläggningsarbete, framtagning av storskaliga sektorsspecifika eller sektorsövergripande resultat.
  • Transnationell kapacitetsuppbyggande verksamhet såsom utbildning, analys av politiska situationer, politisk forskning och institutionella anpassningar.
  • Pilotverksamheter för att testa innovativa lösningar.
  • Storskaliga gränsöverskridande evenemang eller nätverksaktiviteter, antingen sektorsspecifika eller sektorsövergripande.
  • Spridning av resultat till utbildningssektorn.
  • Tankesmedjor som forskar om och experimenterar med innovativa idéer.

Framtidsinriktade projekt måste tillämpa EU-omfattande instrument och verktyg närhelst det är relevant.

En långsiktig handlingsplan bör tas fram för projektet (efter det Erasmus+-finansierade projektets slut) för gradvist införande och standardisering så att de innovationer som utvecklas kan påverka utbildningssystemen. Detta bör ske i samarbete med berörda myndigheter och institutioner. Projekten bör även säkerställa att resultaten synliggörs på lämpligt sätt och får en bred spridning, bland annat på EU-politisk nivå och nationell politisk nivå.

Framtidsinriktade projekt kan även ange hur EU:s andra finansieringsmöjligheter (t.ex. de europeiska strukturfonderna, Europeiska fonden för strategiska investeringar, faciliteten för återhämtning och resiliens och Fonden för en rättvis omställning) samt nationell och regional (och även privat) finansiering kan stödja projektgenomförandet. Dessa projekt kan även ta hänsyn till nationella och regionala strategier för smart specialisering och utvecklingen i de europeiska industriekosystemen.

Kriterier som måste vara uppfyllda för att ansöka om framtidsinriktade projekt

Kriterier för bidragsberättigande

Projektförslag för framtidsinriktade projekt ska uppfylla följande kriterier för att vara berättigade till Erasmus+-bidrag:

Vem kan söka?

Alla fullvärdiga partner som är lagligen etablerade i en EU-medlemsstat eller ett tredjeland som är associerat till programmet kan ansöka. Organisationen ska lämna in en ansökan som gäller för alla deltagande organisationer i projektet.

Vilka typer av organisationer får delta i projektet?

  • Följande organisationer kan delta som fullvärdig partner, anknuten enhet eller associerad partner: Alla innovationsdrivande offentliga eller privata organisationer som är verksamma inom allmän eller yrkesinriktad utbildning och är etablerade i en EU-medlemsstat eller ett tredjeland som är associerat till programmet (se avsnittet ”Länder som får delta” i del A i denna handledning).

För del 1 och del 2: Det kan till exempel vara följande organisationer:

  • Utbildningsorganisationer (t.ex. utbildningsanordnare som skolor, lärosäten, yrkesskolor, skolor för vuxenutbildning, sammanslutningar, icke-statliga organisationer).
  • Offentliga eller privata företag som erbjuder utbildning till sina anställda eller partner i värde-/leveranskedjan.
  • Pådrivande aktörer för innovation och territoriell utveckling (t.ex. ekoinnovationslaboratorier, forskningscentrum, innovationsinstitut, regionala utvecklingsmyndigheter, små och medelstora företag, stora företag).
  • Beslutsfattare och offentliga myndigheter på nationell, regional och lokal nivå (t.ex. innovations-, utbildnings-, sysselsättnings- och ekonomidepartement, offentliga och privata arbetsförmedlingar, myndigheter som ansvarar för kvalifikationer, osv.),
  • Organisationer som bedriver branschövergripande verksamhet och andra arbetsmarknadsaktörer (t.ex. arbetsmarknadens parter, branschorganisationer, industri-, handels- och hantverkskammare och andra förmedlande organ, handelsorganisationer, det civila samhället, idrotts- och kulturorganisationer, lärarorganisationer, ungdoms- och föräldraföreningar, arbetsmarknadsaktörer).
  • Offentliga eller privata enheter som ansvarar för eller har ett visst ansvar för (eller inflytande över) organisationen och/eller finansieringen och/eller tillhandahållandet av utbildningstjänster till vuxna (t.ex. kompetensbedömning, validering av kompetens, utbildning, orientering och vägledning).
  • Nationella, internationella, regionala och sektoriella yrkestävlingsorganisationer.

Lärosäten etablerade i en EU-medlemsstat eller ett tredjeland som är associerat till programmet måste ha anslutit sig till Erasmusstadgan för högre utbildning.

De deltagande organisationernas antal och profil

För alla delar:

  • Partnerskapet måste omfatta minst tre fullvärdiga partner från minst tre EU-medlemsstater och tredjeländer som är associerade till programmet (inklusive minst två EU-medlemsstater).

För del 2:

  • För minst tre av de deltagande länderna måste partnerskapen omfatta både arbetsgivare (eller deras företrädare) och utbildningsorganisationer (eller deras företrädare).

För del 3:

  • För minst tre av de deltagande länderna måste partnerskapen omfatta offentliga eller privata enheter som ansvarar för eller har ett stort ansvar för (eller inflytande över) organisationen och/eller finansieringen och/eller tillhandahållandet av utbildningstjänster till vuxna (t.ex. kompetensbedömning, validering av kompetens, utbildning, orientering och vägledning) som fullvärdiga eller associerade partner.

Plats för verksamheten

Verksamheten måste äga rum i EU-medlemsstater eller tredjeländer som är associerade till programmet.

Projektets varaktighet

För del 1 – Sektorsövergripande prioriteringar är projektets varaktighet följande:

  • 24–48 månader

För del 2 och del 3 är projektets varaktighet följande:

  • 24 månader

Varaktigheten måste anges i ansökan med utgångspunkt i projektets mål, vilken typ av verksamhet som planeras, budgeten och de ambitioner som fastställts för projektet.

Datum för projektstart

Projekten kommer att inledas den 1 november 2022, den 1 december 2022 eller den 1 januari 2023.

Var ska ansökan lämnas?

Till Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kultur (det centrala programkontoret – Eacea).

Ansökningsomgångens id-nummer, del 1: ERASMUS-EDU-2022-PI-FORWARD-LOT1

Ansökningsomgångens id-nummer, del 2: ERASMUS-EDU-2022-PI-FORWARD-LOT2

Ansökningsomgångens id-nummer, del 3: ERASMUS-EDU-2022-PI-FORWARD-LOT3

När ska ansökan lämnas in?

Bidragsansökan ska lämnas in senast den 15 mars kl. 17.00.00 (Brysseltid).

De sökande organisationerna kommer att bedömas enligt gällande uteslutnings- och urvalskriterier. Du hittar mer information i del C i handledningen.

Hur utformar jag mitt projekt?

Framtidsinriktade projekt bör alltid beakta följande övergripande politiska sammanhang:

  1. Handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter.
  2. EU-kommissionens gröna giv8 , FN:s mål för hållbar utveckling9 och Parisdeklarationen om klimatförändring10 .
  3. Den europeiska kompetensagendan11  – särskilt åtgärd 1 om kompetenspakten, åtgärd 6 om kompetens för den gröna och den digitala omställningen och åtgärd 8 om livskunskap.
  4. Rådets rekommendation om yrkesutbildning för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft12 .
  5. Rådets rekommendation om kompetenshöjningsvägar: nya möjligheter för vuxna13 .
  6. Den digitala omställningen i våra utbildningssystem samt på ungdomsområdet, enligt EU-kommissionens handlingsplan för digital utbildning 2021–202714 .

Del 1: Sektorsövergripande prioriteringar

De förslag som lämnas in inom ramen för del 1 ska vara inriktade på en av följande två prioriteringar:

Prioritering 1:  Stödja högkvalitativ och inkluderande digital utbildning, i enlighet med handlingsplanen för digital utbildning.

Utbildningssystemen genomgår för närvarande en djupgående digital omvandling, som drivs på av framstegen när det gäller konnektivitet, den utbredda användningen av utrustning och digitala applikationer, behovet av individuell flexibilitet, den ökade tillgängligheten till och det ökade behovet av högkvalitativt digitalt utbildningsinnehåll samt den ständigt ökande efterfrågan på digitala färdigheter. Covid-19-pandemin, som har haft stor inverkan på utbildningen, har påskyndat förändringen och erbjudit flera nya lärandeupplevelser och perspektiv. Handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027 fastställer EU:s politik för den digitala omvandlingen inom allmän och yrkesinriktad utbildning under nästa programperiod. Handlingsplanen för digital utbildning har två strategiska prioriteringar:

  • Stödja utvecklingen av ett högpresterande digitalt utbildningsekosystem (1)
  • Ta itu med behovet av att förbättra de digitala kompetenserna för den digitala omställningen (2)

Det finns ett behov av att förse alla studerande med digital kompetens (kunskap, färdigheter och attityder) för att leva, arbeta, lära sig och frodas i en värld som i allt högre grad förmedlas av digital teknik. Digital teknik kan, om den används på ett kompetent och ändamålsenligt sätt av utbildare, fullt ut stödja agendan för högkvalitativ och inkluderande utbildning för alla studerande. Tekniken kan bli ett kraftfullt och engagerande verktyg för kollaborativt och kreativt lärande. Den kan hjälpa elever och utbildare att få tillgång till, skapa och dela digitalt innehåll. Ändamålsenlig planering och utveckling av den digitala kapaciteten är avgörande för utbildningssystemen. Det krävs utveckling och fortlöpande granskning och uppdatering av digitala strategier för att åtgärda tekniska brister i infrastruktur och utrustning. Det krävs också utveckling av relevant organisatorisk kapacitet inom utbildningen, däribland kapacitet att tillhandahålla hybridformer av lärande och undervisning (på distans och på plats). I detta sammanhang blir det också viktigt att öka vår kunskap om och förståelse av ny teknik såsom artificiell intelligens och dess etiska användning. Kapaciteten bör utvecklas så att tillgänglighet för tekniska hjälpmedel och tillgängligt digitalt innehåll säkerställs, och mer allmänt ska den motverka ojämlik tillgång, t.ex. av socioekonomiska skäl eller på grund av skillnader mellan stad och landsbygd. Högkvalitativt digitalt utbildningsinnehåll, användarvänliga verktyg, mervärdestjänster och säkra plattformar som upprätthåller integriteten och de etiska normerna är avgörande för en högkvalitativ och inkluderande digital utbildning.

Utöver de två strategiska prioriteringar som anges ovan syftar handlingsplanen för digital utbildning till att stödja ett effektivare samarbete om digital utbildning på EU-nivå genom inrättandet av en europeisk digital utbildningsplattform. Plattformen ska främja sektorsövergripande samarbete, identifiera och utbyta god praxis och stödja medlemsstaterna och utbildningssektorn med verktyg, ramar, vägledning, teknisk expertis och forskning inom det digitala utbildningsområdet. Plattformen bör koppla samman nationella och regionala initiativ för digital utbildning och aktörer samt stödja nya modeller för utbyte av digitalt utbildningsinnehåll, och bör ta itu med frågor såsom gemensamma standarder, interoperabilitet, tillgänglighet och kvalitetssäkring. Plattformen bör därför också tas med i beräkningen inom de områden som anges nedan.

Framtidsinriktade projekt kommer särskilt att vara inriktade på minst ett av följande tre områden inom prioritering 1:

A) De viktigaste framgångsfaktorerna för inkluderande och högkvalitativ digital utbildning

Projekten ska

  • identifiera och/eller bedöma gynnsamma faktorer eller hinder för effektiva och högpresterande digitala utbildningsekosystem. Dessa gynnsamma faktorer och hinder kan hanteras på systemnivå (nationell/regional/lokal nivå) eller organisatorisk nivå,
  • undersöka samspelet mellan dessa faktorer/hinder och utarbeta rekommendationer som kan spridas och utnyttjas på organisatorisk nivå och systemnivå.

Anmärkning: Faktorer såsom utbildningssystemens struktur och organisation, nationella kursplaner, nationell bedömning av utbildningsresultat, utbildningsstrategier för lärare/utbildare samt infrastruktur och konnektivitet förväntas undersökas, men även möjligheten för andra dolda faktorer.

B) Artificiell intelligens inom utbildningen

Projekten ska

  • identifiera, utveckla och testa användningsfall med artificiell intelligens inom utbildningen, inbegripet med beaktande av deras inverkan på uppgifter, integritet, etik och EU:s värden,
  • utarbeta rekommendationer, verktygsuppsättningar och genomföranderiktlinjer om den artificiella intelligensens roll och användning inom utbildningen som kan spridas och utnyttjas på organisatorisk nivå och systemnivå.

C) Högkvalitativt digitalt utbildningsinnehåll

Projekten ska

  • identifiera, utveckla och testa användningsfall för utveckling och användning av högkvalitativt digitalt utbildningsinnehåll (med hänsyn tagen till behovet av högkvalitativ utformning av undervisningen, tillgänglighet, erkännande och flerspråkighet, och med avspegling av behovet av interoperabilitet, certifiering, verifiering och överförbarhet av digitalt utbildningsinnehåll),
  • utarbeta rekommendationer, verktygsuppsättningar och genomföranderiktlinjer för utveckling och användning av högkvalitativt digitalt utbildningsinnehåll som kan spridas och utnyttjas på organisatorisk nivå och systemnivå.

Prioritering 2:  Stödja utbildningssystem för anpassning till den gröna omställningen

I den europeiska gröna given betonas vikten av att mobilisera utbildningssektorn för att stödja omställningen till ett grönare och mer hållbart Europa. Det finns ett behov av att stödja en kollektiv och individuell åtgärdsnivå genom utveckling av kunskap, färdigheter och attityder med anknytning till hållbarhet, och genom att ge studerande möjlighet att bli aktörer för förändring. Utbildningssystem och utbildningsinstitutioner kan fungera som katalysatorer för att uppnå denna förändring.

En av de sex dimensionerna av det europeiska området för utbildning15  och den sjätte flaggskeppsåtgärden i den europeiska kompetensagendan16  är särskilt inriktade på att stödja den gröna omställningen. Dessutom syftar koalitionen för utbildning om klimatet, som lanserades av kommissionen den 10 december 2020, till att mobilisera sakkunskap, tillhandahålla resurser för nätverksarbete och stödja kreativa strategier för klimatåtgärder och hållbarhet, med deltagande av lärare, elever och studerande. Syftet med koalitionen är att koppla samman gräsrotsinitiativ och åtgärder på EU-nivå, och att stödja löften och konkreta åtgärder för att ändra hållbarhetsbeteendet i hela EU.

Dessutom har kommissionen för avsikt att i slutet av 2021 föreslå en rekommendation från rådet om utbildning för miljömässig hållbarhet. Syftet med detta kommer att vara att hjälpa medlemsstaterna integrera hållbarhet i utbildningssystemen och främja samarbetet och utbytet av erfarenheter på europeisk nivå om utbildning för hållbarhet. Kommissionen håller också på att utveckla en europeisk kompetensram för att bidra till att utveckla och bedöma kunskap, färdigheter och attityder om hållbarhet.

Alla dessa åtgärder syftar till att hjälpa människor att förvärva kunskap, förmåga, värderingar och attityder som behövs för att leva i, utveckla och stödja en hållbar och resurseffektiv ekonomi och ett hållbart och resurseffektivt samhälle.

Framtidsinriktade projekt kommer särskilt att vara inriktade på minst ett av följande tre områden inom prioritering 2:

A) Främja institutionsomfattande hållbarhetsstrategier

Projekten ska inriktas på följande:

  • Utforma, genomföra och övervaka institutionsomfattande hållbarhetsplaner, bland annat genom användning av egenbedömningsverktyg. 
  • Stödja utbildningsledare (t.ex. genom fortbildning, mentorsprogram, nätverksinitiativ) för att integrera hållbarhet i alla aspekter av institutionernas verksamhet.
  • Stödja de studerandes och personalens deltagande i hållbarhetsinitiativ, t.ex. genom hållbarhetsmästare/hållbarhetsambassadörer, och utveckla kopplingar till lokala samhällsgrupper och andra partner utanför utbildningsinstitutionen.
  • Utforma, genomföra och övervaka strategier för hållbar verksamhet på skol-/universitetsområdet, t.ex. energi- och vattenförbrukning, mobilitet och transport, miljöanpassning av undervisnings- och inlärningsmiljön samt undervisnings- och inlärningsinfrastrukturen.

B) Utveckla kunskaperna och kompetensen hos studerande och utbildare med avseende på hållbarhet

Projekten ska inriktas på följande:

  • Utforma, genomföra och övervaka innovativa strategier för undervisning och utbildning om hållbarhet, vilket skulle kunna inbegripa en effektiv användning av digital teknik för att stödja lärande för hållbarhet.
  • Bygga upp kapaciteten hos utbildare (lärare och all undervisningspersonal) för att integrera hållbarhet med hjälp av fortbildning, däribland genom att ge stöd till utbildare som använder innovativ undervisningspraxis och genom att skapa förbindelser mellan ämnen inom olika ämnesområden.
  • Koppla samman olika utbildningssektorer när det gäller kompetensutveckling för hållbarhet, inbegripet den formella och icke-formella utbildningen. 
  • Medvetandehöjande åtgärder, inklusive verksamhet som är inriktad på att bekämpa desinformation (t.ex. med koppling till grönmålning) och främja kritiskt tänkande, t.ex. genom praktiskt lärande i ”makerspaces” och/eller inlärningsmetoder för ämnen inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, humaniora och matematik.

C) Ge medborgarna möjlighet att agera när det gäller hållbarhet, miljö och klimatförändringar, även inom ramen för den nya koalitionen för utbildning om klimatet

Projekten ska inriktas på följande:

  • Utforma konkreta och reproducerbara ”klimathandlingsplaner” på lokal nivå, med deltagande av studerande, lärare, utbildare, utbildningsledare, lokala företag, museer, konst- och vetenskapsorgan samt idrottscentrum.
  • Utforma projektbaserat, erfarenhetsbaserat lärande som leds av skolor tillsammans med föräldrar, lokala företag och samhället i stort, t.ex.: främja en hälsosam mathållning, främja skolor som gröna, hållbara och interaktiva byggnader, i enlighet med de nya europeiska Bauhaus-prioriteringarna, främja det ömsesidiga utbytet mellan gröna skolor, både som fysiska byggnader och alla andra delar av inlärningsmiljön, såsom innovativa pedagogiska metoder, projektbaserat lärande och ämnesöverskridande lärargrupper.
  • Stödja innovativa partnerskap mellan formella utbildningsaktörer (t.ex. skolor, lärosäten) och icke-formella aktörer (t.ex. icke-statliga organisationer, miljöcentrum, bibliotek, museer osv.).

Ansökningarna kan inriktas på en eller flera utbildningssektorer, från förskoleverksamhet och barnomsorg till vuxenutbildning samt formell, icke-formell och informell utbildning. Ansökningar som rör mer än ett område inom en prioritering kommer inte att få några extrapoäng under utvärderingen.

Del 2: Yrkesutbildning

De förslag som lämnas in inom ramen för del 2 måste vara inriktade på en av följande tre prioriteringar: 

Prioritering 3: Stödja kompetenspakten

Kompetenspakten är den första flaggskeppsåtgärden i den europeiska kompetensagendan för 2020. Det är en ny modell för engagemang för att ta itu med kompetensutmaningar och uppnå resultat med avseende på återhämtningen, EU:s industristrategi och de gröna och digitala omställningarna. Den mobiliserar och uppmuntrar alla berörda parter att vidta konkreta åtgärder för kompetensutveckling och omskolning av människor i arbetsför ålder, särskilt genom gemensamma insatser i omfattande partnerskap. Pakten är stadigt förankrad i principerna för den europeiska pelaren för sociala rättigheter och ska bidra till att uppnå målen för den gröna given och digitaliseringen, enligt beskrivningen i kommissionens meddelande Ett starkt socialt Europa för rättvisa omställningar17 .

Bland annat syftar pakten till att mobilisera och ge stora företag incitament, i samarbete med andra intressenter, till att stödja mikroföretag och små och medelstora företag (när det gäller kompetenshöjning och omskolning).

Syftet med denna prioritering är att identifiera, testa, utveckla eller utvärdera verktyg eller strukturer som är inriktade på förmedling och uppbyggnad av samarbete mellan stora företag och mikroföretag samt små och medelstora företag längs en värdekedja i samma industriekosystem18 , med deltagande av andra aktörer som är relevanta för kompetensutveckling och omskolning. Syftet med detta samarbete måste vara att öka kompetenshöjningen hos och omskolningen av personer i arbetsför ålder i en särskild värdekedja eller ett industriekosystem. Projekten kan också lägga grunden för storskaliga kompetenspartnerskap i industriekosystem.

Verktygen eller strukturerna bör kunna användas allmänt och bidra till att förbättra utbildningssystemen samt andra möjligheter till att göra kompetensprognoser och till att utveckla och validera färdigheter. I projektet bör delta relevanta intressenter, såsom yrkesutbildningsanordnare, lärosäten, offentliga och privata arbetsförmedlingar, innovationsknutpunkter, arbetsmarknadens parter, företag och offentliga myndigheter.

Samarbetsverktygen eller samarbetsstrukturerna bör förbättra kvaliteten, effektiviteten och rättvisan när det gäller möjligheter till kompetenshöjning och omskolning för personer i arbetsför ålder och anpassa dem till de föränderliga uppgifterna i mikroföretag samt små och medelstora företag.

Verktygen eller strukturerna kan omfatta samarbete med offentliga myndigheter (t.ex. regionala eller nationella), yrkesutbildningsanordnare, arbetsmarknadens parter och andra intressenter för att förbättra lösningarnas hållbarhet och inkludera inverkan på utbildningssystemen.

Prioritering 4: Strukturer och mekanismer för tillämpad forskning inom yrkesutbildningen

Tillämpad forskning definieras vanligtvis som nya undersökningar som genomförs för att erhålla ny kunskap19 . Denna forskning är främst är inriktad på ett särskilt, praktiskt syfte eller mål. Resultaten av tillämpad forskning är främst avsedda att gälla för möjliga tillämpningar av produkter, åtgärder, metoder eller system. Den tillämpade forskningen ger idéer en funktionsduglig form. Den är mycket nära förknippad med begreppet ”experimentell utveckling”, som definieras som systematiskt arbete som bygger på kunskap från forskning och praktiska erfarenheter, som skapar ytterligare kunskap, och som är inriktat på att producera nya produkter eller processer eller på att förbättra befintliga produkter eller processer.

Den tillämpade forskningen har en tydlig inriktning på att lösa verkliga problem inom industrin. En utmärkande egenskap hos den tillämpade forskningen inom yrkesutbildningen är sektorns potential att sammanföra forskning och innovation, med de dubbla målen att förstå industrins problem och åstadkomma förändringar på arbetsplatsen. De färdigheter som krävs för att skapa och sprida kunskap överlappar varandra. Båda kräver efterforskning, begrundande praktiskt arbete, kommunikation och samarbete.

Ett annat inslag i tillämpad forskning inom yrkesutbildningen är den nära kopplingen mellan forskning och insatser för att förbättra pedagogiken inom yrkesutbildningen. Detta arbete kan leda till innovativt tänkande, nya undervisningsmetoder och utbildningsprodukter och i slutändan mer kreativa utexaminerade20 .

I rådets rekommendation om yrkesutbildning för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft uppmanas till inrättande av yrkeskunskapscentrum som ”fungerar som katalysatorer för lokala företagsinvesteringar, stöder återhämtningen, den gröna och digitala omställningen, strategier för innovation och smart specialisering på både EU-nivå och regional nivå, utveckling av yrkesutbildning, även på högre kvalifikationsnivåer (nivåerna 5–8 i den europeiska referensramen) i överensstämmelse med nationella förhållanden och tillhandahåller innovativa tjänster, såsom kluster och företagsinkubatorer för nystartade företag och teknikinnovation för små och medelstora företag samt innovativa omskolningslösningar”.

Följande mål ingår i yrkeskunskapscentrumens viktigaste verksamheter:

  • Samarbeta med lokala små och medelstora företag genom innovationsnav, teknikspridningscentrum, framtagande av prototyper och projekt med tillämpad forskning, med deltagande av yrkesstuderande och yrkesutbildningspersonal.
  • Bidra till skapande och spridning av ny kunskap i partnerskap med andra aktörer, t.ex. via öppen innovation eller gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt med universitet, företag och andra forskningsorgan osv.

I Osnabrückdeklarationen om yrkesutbildning som en möjliggörande faktor för återhämtning och rättvisa omställningar till digitala och gröna ekonomier uppmanas till stöd på EU-nivå för att ”utveckla och stärka yrkeskunskapscentrumen som innovativa inkubatorer och kompetensekosystem som omfattar utbildning och forskning”21 .

I många länder har den tillämpade forskningen stimulerat innovationen i företag, särskilt mikroföretag och små och medelstora företag, och har lett till en kontinuerlig förbättring av och innovation inom undervisningen och utbildningsmetoderna inom yrkesutbildningen. Genom att aktivt arbeta med tillämpad forskning tillsammans med lokala företag deltar yrkesutbildningsanordnarna i skapandet av lokala innovationsekosystem. De gör detta genom att bidra till att skapa nya och förbättrade produkter, tjänster och processer, men även genom att tillhandahålla utexaminerade från yrkesutbildningen som är kvalificerade, innovativa och entreprenörsmässigt inriktade.

Projekten ska

  • identifiera, bedöma, testa och utveckla strukturer och mekanismer för tillämpad forskning inom yrkesutbildningen för att bredda dennas delaktighet i systemen för forskning och utveckling samt innovationssystemen,
  • bygga upp yrkesutbildningssystemens kapacitet med nära deltagande av lärare och utbildare samt yrkesstuderande, så att de kan bedriva tillämpad forskning och leda innovationsprojekt tillsammans med andra organisationer, särskilt små och medelstora företag,
  • föreslå, på grundval av förvärvade erfarenheter och uppnådda resultat, en referensram (operativ och finansiell) som syftar till att integrera tillämpad forskning och experimentell utveckling i tillhandahållandet av yrkesutbildning, med användning av privata och offentliga (nationella och EU-relaterade) finansieringsinstrument.

Resultaten från dessa projekt bör kunna integreras och bidra till moderniseringen av yrkesutbildningssystemen och till deras användning i tillämpad forskning och experimentell utveckling, samtidigt som de studerande ges möjlighet till problem-/projektbaserat lärande.

Prioritering 5: Grön kompetens inom yrkesutbildningen

Den europeiska gröna given är EU:s nya tillväxtstrategi som syftar till att omvandla den europeiska ekonomin och samhället och föra in dem på en mer hållbar väg. Såsom anges i åtgärd 6 i den europeiska kompetensagendan kommer kommissionen att stödja förvärvandet av kompetens för den gröna omställningen.

En rättvis och framgångsrik grön omställning kräver investeringar i människors kompetens för att öka antalet yrkesverksamma som i) konstruerar och behärskar grön teknik, inklusive digital teknik, ii) utvecklar gröna produkter, tjänster och affärsmodeller, iii) skapar innovativa naturbaserade lösningar och iv) bidrar till att minimera verksamheters miljöpåverkan. Parallellt med omställningarna och mobiliteten på arbetsmarknaden kräver omställningen också omskolning och kompetenshöjning av arbetskraften. Detta är nödvändigt eftersom skapandet och förlusten av arbetstillfällen inte nödvändigtvis kommer att inträffa inom samma sektorer, och uppgiftsprofiler och kompetenskrav kommer att förändras i grunden över hela ekonomin. Europa kan bara bli en klimatneutral kontinent, ett resurseffektivt samhälle och en cirkulär ekonomi om befolkningen och arbetskraften är väl insatta i och förstår hur man tänker och agerar grönt.

Yrkesskolorna är väl lämpade för att tillhandahålla de färdigheter som krävs för en framgångsrik grön omställning, både genom grundläggande yrkesutbildningsprogram och genom yrkesinriktad fortbildning. Rådets rekommendation om yrkesutbildning för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft syftar också till att göra yrkesutbildningen till en drivkraft för innovation och tillväxt som ger människor kompetens för de digitala och gröna omställningarna och för yrken med hög efterfrågan. Detta inbegriper en utökning av utbildningsutbudet för att främja förvärvandet av entreprenörsmässig, digital och grön kompetens.

I Osnabrückdeklarationen om yrkesutbildning som en möjliggörande faktor för återhämtning och rättvisa omställningar till digitala och gröna ekonomier uppmanas till följande:

  • Ett främjande av initiativ som stöder samarbete och kunskapsutbyte mellan yrkesskolor och yrkesutbildningsanordnare rörande utbildningsmetoder, läroplaner, riktlinjer, arbetsbaserat lärande och kvalitetssäkring av utbildningsutbudet för grön kompetens genom användning av EU-program såsom Erasmus+.
  • Ett fastställande av arbetsmarknadsrelevanta färdigheter för den gröna omställningen som ska införlivas i kursplanerna för och tillhandahållandet av yrkesutbildning, inklusive grundläggande färdigheter inom alla sektorer och yrken samt sektorsspecifika färdigheter i samarbete med arbetsmarknadens parter.

Projekten kommer att vara inriktade på båda av följande två områden inom ramen för prioritering 5:

A) Uppsättning grundläggande gröna kompetenser för arbetsmarknaden

  • Utveckla en uppsättning grundläggande gröna kompetenser för arbetsmarknaden inom olika ekonomiska sektorer som kan fungera som vägledning för utbildningen i syfte att skapa en generation med klimat-, miljö- och hälsomedvetna yrkesgrupper och gröna ekonomiska aktörer.

B) Integrera denna uppsättning i yrkesutbildningen

  • Projekten kommer att bidra till att integrera denna uppsättning grundläggande gröna kompetenser i läroplanerna för yrkesutbildningen.
  • Projekten kommer också att bidra till att integrera denna uppsättning i utbildningen av lärare, utbildare och annan personal som genomgår yrkesinriktad grundutbildning och fortbildning.

Del 3: Vuxenutbildning

De förslag som lämnas in inom ramen för del 3 måste vara inriktade på följande prioritering: 

Prioritering 6: Kompetenshöjningsvägar: nya möjligheter för vuxna

Kompetenshöjningsvägar enligt definitionen i rådets rekommendation om kompetenshöjningsvägar: nya möjligheter för vuxna22  riktar sig till vuxna med låg färdighets-, kunskaps- och kompetensnivå och högst grundskoleexamen. De syftar till att ge vuxna flexibla möjligheter till att förbättra sin läs- och skrivkunnighet, räkneförmåga och digitala kompetens (inklusive förmåga att använda digital teknik) och att gå vidare till kvalifikationsnivåer som är relevanta för arbetsmarknaden och för ett aktivt deltagande i samhället.

Kompetenshöjningsvägar bidrar till att säkerställa att alla har rätt till inkluderande utbildning och livslångt lärande av hög kvalitet enligt definitionen i princip 1 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Kompetenshöjningsvägar består av tre steg:

  1. kompetensbedömning (dvs. kartläggning och granskning av kompetens),
  2. tillhandahållande av ett skräddarsytt, flexibelt och högkvalitativt utbildningsutbud, och
  3. validering och erkännande av förvärvade färdigheter.

Genom de föreslagna åtgärderna kommer projekten att stödja genomförandet av rådets rekommendation om kompetensutveckling, handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter samt den europeiska kompetensagendan (åtgärd 8, ”Livskunskap”).

Projekten ska

  • bidra till att öka utbudet av möjligheter till kompetenshöjning och till att möjligheterna utnyttjas av lågutbildade vuxna,
  • bidra till ett praktiskt och integrerat genomförande av stegen inom kompetenshöjningsvägarna med stöd av utåtriktade och vägledande åtgärder,
  • bidra till att öka enhetligheten mellan befintliga åtgärder för lågutbildade vuxna,
  • se till att alla relevanta aktörer mobiliseras och deltar i genomförandet av rekommendationen om kompetenshöjningsvägar.

En partnerskapsstrategi bör säkerställas som främjar effektiv samordning och långsiktigt samarbete mellan de intressenter som deltar i planering, genomförande och övervakning av kompetenshöjningsvägar.

Projekten ska innehålla en plan för genomförandet av resultaten i de deltagande länderna och innehålla förslag till vidareutveckling av skräddarsytt stöd och lärande för denna särskilda målgrupp.

Bland de aktörer som deltar i kompetenshöjningsvägar kan nämnas följande: nationella, regionala eller lokala enheter som medverkar i planering, organisering eller främjande av vuxenutbildning, arbetsgivarorganisationer, arbetsgivare, fackföreningar, industri-, handels- och hantverkskammare, arbetsförmedlingar, utbildningsanordnare, förmedlande organisationer och branschorganisationer, det civila samhällets organisationer, lokala och regionala ekonomiska aktörer, bibliotek och samhällstjänster.

Förväntat genomslag

Framtidsinriktade projekt är avsedda att ge innovativa lösningar som kan integreras på regional, nationell och europeisk nivå. Lösningarna ska helst kunna vidareutvecklas, antingen via EU-finansiering eller nationellt och regionalt stöd.

Bottom-up-metoderna ska syfta till att hantera de fastställda prioriteringarna för att stärka Europas innovationskapacitet, ha en stark effekt på utbildningsreformer och inleda systemförändringar.

Genom en bred spridning av projektresultaten på transnationell, nationell och/eller regional nivå, även med beaktande av nationella, europeiska industriekosystemrelaterade och regionala strategier för smart specialisering, förväntas framtidsinriktade projekt ge ett stort genomslag på systemnivå så att utbildningssystemen bättre kan möta utmaningarna i en snabbt föränderlig värld.

Tilldelningskriterier

Projektets relevans (högst 30 poäng/minst 15 poäng)

  • Koppling till EU:s politik och initiativ: Förslaget syftar till att upprätta och utveckla ett projekt som stöder en framtidsinriktad idé på EU-nivå och tar hänsyn till och främjar EU:s befintliga verktyg och initiativ (i förekommande fall). Förslaget stöder även genomförandet av EU:s politik (t.ex. den europeiska kompetensagendan), ramar och rättsliga initiativ, såsom den europeiska planeringsterminens landsspecifika rekommendationer.
  • Syfte: Förslaget är relevant för insatsens mål och de allmänna och särskilda målen för den berörda insatsen (se avsnittet ”Insatsens mål” ovan).
  • Omfattning: I förslaget behandlas en av de sex prioriteringarna för insatsen (se avsnittet ”Hur utformar jag mitt projekt?” ovan).
  • Innovation: Förslaget tar hänsyn till de senaste metoderna och teknikerna och leder till innovativa resultat och lösningar som kan integreras i en eller flera ekonomiska sektorer eller utbildningssektorer.
  • Samstämmighet: Målen grundar sig på en sund behovsanalys, målen är tydligt fastställda och realistiska och berör frågor som är relevanta för de deltagande organisationerna och målgrupperna.
  • Europeiskt mervärde: Förslaget visar tydligt att det skapas ett mervärde på EU:s systemnivå genom att projektet är gränsöverskridande och överförbart.
  • Beroende på vilken prioritering som projektet inriktas på: 
    • Prioritering 1 – Digital utbildning och kompetens: I vilken utsträckning sökanden i förslaget på ett konsekvent sätt planerar och integrerar verksamhet, forskning och evenemang som tydligt bidrar till den digitala omställningen.
    • Prioritering 2 – Grön utbildning och kompetens: I vilken utsträckning sökanden i förslaget på ett konsekvent sätt planerar och integrerar verksamheter, forskning och evenemang som främjar omställningen till en cirkulär och mer miljövänlig ekonomi och på så sätt bidrar till kommissionens gröna giv, Parisdeklarationen om klimatförändringar och målen för hållbar utveckling.
    • Prioritering 3 – Kompetenspakten: I vilken utsträckning förslaget konsekvent planerar och integrerar verksamheter, forskning samt verktyg och strukturer som stärker kompetensutvecklingen i värdekedjorna i ett industriekosystem.
    • Prioritering 4 – Tillämpad forskning inom yrkesutbildningen: I vilken utsträckning förslaget syftar till att utveckla en sammanhängande plan för inrättning av strukturer och mekanismer för tillämpad forskning inom yrkesutbildningen som är utformad för att samverka med och gynna undervisnings- och lärandeprocessen samtidigt som den tillgodoser de externa organisationernas behov av innovation och utveckling.
    • Prioritering 5 – Grön kompetens inom yrkesutbildningssektorn: I vilken utsträckning förslaget syftar till att utveckla en meningsfull uppsättning grundläggande gröna kompetenser och visar hur denna uppsättning grundläggande gröna kompetenser ska integreras i läroplanerna för yrkesutbildning samt i utbildningen av lärare, utbildare och annan personal.
    • Prioritering 6 – Kompetenshöjningsvägar: I vilken utsträckning förslaget bidrar till ett praktiskt och integrerat genomförande av de steg för kompetenshöjningsvägar som stöds av utåtriktade och vägledande åtgärder.
  • Tiden efter pandemin: I vilken utsträckning förslaget innehåller åtgärder som främjar nya politiska åtgärder och metoder på systemnivå för att hantera de nya utmaningarna i samband med den senaste tidens pandemi.

Kvaliteten på projektets utformning och genomförande (högst 30 poäng/minst 15 poäng)

  • Samstämmighet: Projektets övergripande utformning säkerställer samstämmigheten mellan mål, metod, verksamhet, varaktighet och den föreslagna budgeten. Förslaget innehåller en samstämmig och omfattande uppsättning lämpliga typer av verksamhet som ska tillgodose de kartlagda behoven och leda till de förväntade resultaten.
  • Struktur: Arbetsprogrammet är tydligt och fullständigt (omfattar de nödvändiga projektfaserna:  förberedelse, genomförande, övervakning, utvärdering, spridning och utnyttjande). Det omfattar en förhands- och efterhandsanalys (båda inom projektets löptid) av den innovation som har införts inom utbildningen. 
  • Metod: Den föreslagna metodens kvalitet och genomförbarhet och huruvida den är ändamålsenlig för att uppnå de förväntade resultaten, med hjälp av EU-instrument när så är relevant för projektet.
  • Förvaltning: Tydliga och hållbara system för projektförvaltning har utformats. Tidsplaner, organisation, uppgifter och ansvarsområden är väl definierade och realistiska. Det avsätts lämpliga resurser till varje verksamhet.
  • Förbättrad kvalitet och ändamålsenlighet: Förslaget integrerar på ett tydligt sätt innovation i verksamheter och resultat, vilket bidrar till att förbättra systemen på utbildningsområdet och göra dem mer ändamålsenliga och rättvisa.
  • Budget: Budgeten har de resurser som behövs för att projektet ska lyckas. Den är varken för stor eller för liten.
  • Finansiell kontroll och kvalitetskontroll: Kontrollåtgärder (t.ex. fortlöpande kvalitetsbedömning och utbildning, inbördes granskning, riktmärkning) och kvalitetsindikatorer garanterar att projektet genomförs med hög kvalitet och kostnadseffektivt. Utmaningar och risker med projektet är tydligt identifierade, och det vidtas lämpliga åtgärder för att hantera dem. Expertgranskningar planeras som en integrerad del av projektet. Arbetsprogrammet omfattar en oberoende extern kvalitetsbedömning efter halva tiden och ett par månader innan projektet avslutas för att möjliggöra eventuella justeringar av projektet.

Kvaliteten på partnerskapet och samarbetsarrangemangen (högst 20 poäng/minst 10 poäng)

  • Sammansättning: Partnerskapets sammansättning är förenlig med insatsen och projektets mål. Det har en ändamålsenlig blandning av relevanta organisationer med de profiler, färdigheter, den erfarenhet, sakkunskap och det ledningsstöd som krävs för att genomföra projektet med lyckat resultat. Förslaget omfattar partner som representerar den berörda sektorn eller det sektorsövergripande tillvägagångssättet på ett adekvat sätt.  Med avseende på prioritering 4 gäller detta i synnerhet i vilken utsträckning partnerskapet organiserar samverkan mellan yrkesutbildningsanordnare och företagsföreträdare eller sammanslutningar i varje deltagande land. Med avseende på prioritering 5 gäller detta i synnerhet i vilken utsträckning partnerskapet organiserar samverkan mellan yrkesutbildningsanordnare och arbetsmarknadens företrädare i varje deltagande land.
  • Engagemang: Bidragen från partnerna är betydande, relevanta och kompletterande. Fördelningen av ansvar och uppgifter visar att alla deltagande organisationer är engagerade och kommer att bidra aktivt med sin särskilda sakkunskap och kapacitet.
  • Uppgifter: Samordnarens ledning och samordning av gränsöverskridande nätverk håller hög kvalitet och visar gott ledarskap i en komplex miljö. Enskilda uppgifter fördelas på grundval av varje partners specifika kunnande.
  • Samarbete och laganda: En effektiv mekanism föreslås för att säkerställa ett effektivt beslutsfattande och en effektiv samordning, kommunikation och konfliktlösning mellan deltagande organisationer, deltagare och andra berörda intressenter.
  • Geografisk dimension och medverkan av tredjeländer som inte är associerade till programmet: Partnerskapet omfattar relevanta partner från olika geografiska områden och den geografiska sammansättningen är motiverad.  Medverkan av deltagande organisationer från tredjeländer som inte är associerade till programmet ger i förekommande fall ett betydande mervärde för uppnåendet av målen med det framtidsinriktade projektet.

Genomslag, spridning och hållbarhet (högst 20 poäng/minst 10 poäng)

  • Utnyttjande: Förslaget visar hur projektets resultat kommer att integreras på systemnivå inom en eller flera sektorer. Förslaget innehåller metoder för att mäta användning under och efter projektet.
  • Spridning: Förslaget innehåller en tydlig plan för spridningen av resultat och omfattar lämpliga mål, verksamheter, verktyg, en relevant tidsplan och kanaler för att se till att resultaten och fördelarna verkligen sprids till rätt intressenter, beslutsfattare och innovationsdrivande aktörer under och efter projektet. Det ska också framgå av förslaget vilka partner som ska ansvara för spridningen och vilken relevant erfarenhet de har av spridningsverksamhet. I spridningsverksamheterna beaktas också nationella och regionala strategier för smart specialisering för största möjliga genomslag på dessa nivåer. Fri tillgång: som regel, och inom gränserna för gällande rättsliga ramar på nationell nivå och EU-nivå, ska resultaten göras tillgängliga i form av öppna lärresurser samt på relevanta plattformar för yrkes- och branschorganisationer och behöriga myndigheter. Förslaget ska innehålla en beskrivning av hur data, material, dokumentation och audiovisuella och sociala medieaktiviteter som tagits fram kommer att göras tillgängliga kostnadsfritt och marknadsföras genom öppna licenser, utan oproportionerliga begränsningar.
  • Genomslag: Förslaget visar projektets potentiella genomslag  
    • i de grupper och sektorer som berörs,
    • hos beslutsfattare på systemnivå,
    • i innovationsdrivande organisationer på lokal, regional, nationell och/eller europeisk nivå utöver de beslutsfattare och myndigheter som projektet direkt inriktas på. Förslaget visar på den potential som finns för andra viktiga intressenter inom eller utanför sektorn.

Förslaget omfattar såväl åtgärder som mål och indikatorer för att övervaka framsteg och utvärdera det genomslag som förväntas (på kort och lång sikt).

  • Hållbarhet: I förslaget förklaras hur det framtidsinriktade projektet kommer att genomföras och vidareutvecklas på olika nivåer (lokala, regionala och nationella). Förslaget omfattar en långsiktig handlingsplan för ett stegvist införande av projektets förväntade resultat efter det att projektet har avslutats och hur resultaten ska standardiseras. Planen ska bygga på hållbara partnerskap mellan beslutsfattare, utbildningsanordnare och viktiga aktörer i branschen på lämplig nivå. Den bör även beskriva lämpliga ledningsstrukturer samt planer för skalbarhet och ekonomisk hållbarhet och ange potentiella ekonomiska resurser (EU-medel samt nationella och privata medel) för att säkerställa att projektets resultat och fördelar är hållbara på lång sikt.

Ansökningarna måste få minst 70 poäng (av sammanlagt 100 poäng) för att komma i fråga för finansiering, med beaktande av den nödvändiga lägsta tröskeln för de fyra tilldelningskriterierna.

Likvärdiga förslag inom ramen för samma prioritering kommer att prioriteras enligt de poäng som förslagen har tilldelats för kriteriet ”relevans” och därefter ”genomslag”.

Utvärderingskommittén kommer om möjligt att sträva efter att säkerställa en balanserad täckning av prioriteringarna.

Sista ansökningsdag och preliminär tidsplan för utvärdering och bidragsavtal

Etapper

Datum och tid eller ungefärlig tidsperiod

Sista ansökningsdag

15 mars kl. 17.00 (Brysseltid)  

Utvärderingsperiod

April – juli 2022

Information till sökande

Augusti 2022

Undertecknande av bidragsavtalet

Oktober–december 2022

Åtgärdens startdatum 

1 november 2022, 1 december 2022 eller 1 januari 2023

Vilka regler gäller för finansieringen?

Denna insats tillämpar en finansieringsmodell med engångsbelopp. Engångsbeloppets storlek fastställs för varje bidrag på grundval av den uppskattade budget för insatsen som föreslås av sökanden. Den beviljande myndigheten fastställer engångsbeloppet för varje bidrag på grundval av förslaget, utvärderingsresultatet, finansieringsgrader och det högsta belopp som anges i ansökningsomgången.

Högsta EU-bidrag per projekt:

  • För del 1 – Sektorsövergripande prioriteringar: 800 000 euro
  • För del 2 – Yrkesutbildning: 700 000 euro
  • För del 3 – Vuxenutbildning: 1 000 000 euro

Högsta antalet projekt som ska finansieras:

För delarna 1 och 3: Det finns ingen gräns med undantag för budgetbegränsningarna

För del 2: Det finns ett vägledande mål på sju projekt per prioritering (för prioriteringarna 3, 4 och 5)

Hur fastställs projektets engångsbelopp?

Sökanden ska fylla i en detaljerad budgettabell enligt ansökningsblanketten med beaktande av följande:

  1. Budgeten bör vid behov specificeras per bidragsmottagare och delas upp i enhetliga arbetspaket (t.ex. ”projektförvaltning”, ”analys”, ”utbildning”, ”anordnande av evenemang”, ”modellgenomförande”, ”långsiktig handlingsplan”, ”kommunikation och spridning”, ”kvalitetssäkring”).
  2. Förslaget ska innehålla en beskrivning av den verksamhet som ingår i varje arbetspaket.
  3. Förslaget ska innehålla en uppdelning av de beräknade kostnaderna, med uppgift om andelen per arbetspaket (och inom varje arbetspaket, den andel som har anvisats till varje bidragsmottagare och anknuten enhet).
  4. De beskrivna kostnaderna får täcka personalkostnader, kostnader för resor och uppehälle, kostnader för utrustning och underleverantörer samt andra kostnader (t.ex. för informationsspridning, publicering eller översättning).

Förslagen kommer att utvärderas enligt standardförfaranden med hjälp av interna och/eller externa experter. Experterna kommer att bedöma förslagens kvalitet i förhållande till de krav som anges i ansökningsomgången och insatsens förväntade genomslag, kvalitet och effektivitet. Engångsbeloppet kommer att begränsas till högst 80 % av den uppskattade budget som fastställs efter utvärderingen.

När förslagen har utvärderats kommer utanordnaren att fastställa engångsbeloppet med beaktande av bedömningsresultaten.

Bidragsvillkoren (högsta bidragsbelopp, finansieringsgrad, totala bidragsberättigande kostnader osv.) kommer att fastställas i bidragsavtalet.

Projektresultaten kommer att utvärderas på grundval av slutförda verksamheter. Finansieringssystemet ska göra det möjligt att fokusera på resultat i stället för på bidraget, så att tonvikten läggs på kvalitet och på graden av uppnående av mätbara mål.

Närmare uppgifter anges i förlagan till bidragsavtal på EU-portalen för finansiering och anbud (Funding and Tender Opportunities Portal).