Insatsens syfte

Efter den senaste tidens pandemi har behovet av innovation i våra utbildningssystem och på ungdomsområdet aldrig varit större. Innovation i undervisning och lärande är av avgörande betydelse, såväl på individuell som på institutionell nivå. Dessa innovativa metoder bör inte bara förse dagens och morgondagens arbetstagare med lämpliga färdigheter för snabbt föränderliga arbetsmarknader, utan även utrusta dagens och framtidens arbetskraft med kreativitet och färdigheter för att hantera de alltmer komplexa samhällsutmaningar som vi alla står inför, såsom klimatförändringar, skydd av den biologiska mångfalden, ren energi, folkhälsa, digitalisering och automatisering, artificiell intelligens, robotteknik och dataanalys.

Denna insats kommer att främja innovation, kreativitet, deltagande och socialt företagande inom olika utbildningsområden, både inom sektorer och mellan sektorer och discipliner.

Framtidsinriktade projekt är storskaliga projekt som syftar till att identifiera, utveckla, testa och/eller utvärdera innovativa (politiska) tillvägagångssätt som kan användas allmänt och därmed förbättra utbildningssystemen. De kommer att stödja framtidsinriktade idéer som svar på viktiga europeiska prioriteringar som kan standardiseras, bidra till att förbättra utbildnings- och ungdomssystemen samt i hög grad främja nya metoder och innovativ praxis inom alla typer av lärande och former för aktivt deltagande för ökad social sammanhållning i Europa.

Målet är att stödja transnationella samarbetsprojekt som genomför sammanhängande och omfattande sektorsspecifik eller sektorsövergripande verksamhet som antingen

• främjar innovation när det gäller omfattning, banbrytande metoder och praxis, och/eller
• säkerställer innovationsöverföring (mellan olika länder, politikområden eller målgrupper) och därmed säkerställer hållbar användning av innovativa projektresultat på europeisk nivå och/eller överförbarhet till olika sammanhang och målgrupper.

Partnerskapen bör bestå av en blandning av offentliga och privata organisationer, med en kombination av forskare, yrkesutövare och partner som kan nå fram till beslutsfattarna.

Framtidsinriktade projekt bör därför genomföras av ett blandat partnerskap mellan organisationer som

• grundas på spetskompetens och den senaste kunskapen,
• har innovationskapacitet,
• kan få en systeminverkan genom sina verksamheter och ha möjlighet att driva på den politiska agendan på utbildningsområdet.

Projekt som får bidrag syftar till att uppnå systemeffekter på europeisk nivå genom att de har förmåga att använda sina innovativa resultat på europeisk nivå och/eller har förmåga att överföra dem till olika tematiska eller geografiska sammanhang.

Del 1: Digital utbildning (sektorsövergripande)

Projekt inom Del 1 kan beröra olika utbildningssektorer eller överbrygga utbildningssektorer och måste stödja högkvalitativ och inkluderande digital utbildning, i enlighet med handlingsplanen för digital utbildning.

Förslagen inom denna del bör behandla en av följande tre prioriteringar:

• Prioritering 1: Utbildningsteknik (EdTech): vidareutveckling av EU-baserade lösningar genom samarbete och kvalitetssäkring.
• Prioritering 2: Effektiva pedagogiska metoder för informationsteknik på grundskole- och gymnasienivå.
• Prioritering 3: Lärarutbildning och utveckling av kursplaner för att ta itu med desinformation och främja digital kompetens.

Dessa prioriteringar beskrivs närmare i avsnittet ”Hur utformar jag mitt projekt?” nedan.

Del 2: Yrkesutbildning

Projekten inom del 2 avser yrkesutbildningssektorn. Dessa projekt stöder genomförandet av principerna och målen i handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter1 , den europeiska kompetensagendan

2 , rådets rekommendation om yrkesutbildning för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft3 samt Osnabrückdeklarationen om yrkesutbildning4 som en möjliggörande faktor för återhämtning och en rättvis omställning till digitala och gröna ekonomier5 .

De förslag som lämnas in inom ramen för del 2 ska behandla en av följande två prioriteringar som beskrivs under ”Hur utformar jag mitt projekt?”:

• Prioritering 4:  Mikromeriter för anställbarhet.
• Prioritering 5: Göra yrkesutbildningen mer attraktiv genom partnerskap och nätverk mellan yrkesutbildningsanordnare.

Del 3: Vuxenutbildning

Projekt inom del 3 avser politikområdet vuxenutbildning. Dessa projekt stöder genomförandet av principerna och målen i handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter6 , den europeiska kompetensagendan7 och rådets rekommendation om kompetenshöjningsvägar8 : nya möjligheter för vuxna.

De förslag som lämnas in inom ramen för del 3 ska behandla en av följande två prioriteringar som beskrivs under ”Hur utformar jag mitt projekt?”:

• Prioritering 6:Utveckling av nationella register över kvalitetssäkrade och arbetsmarknadsrelevanta utbildningsmöjligheter.
• Prioritering 7: Stödja kompetenspakten

Insatsens mål

De allmänna målen är följande:

• Ta fram innovativa initiativ med stark inverkan på utbildningsreformer inom särskilda strategiska politikområden.
• Bidra till att stärka Europas innovationskapacitet genom att främja innovation på utbildningsområdet.
• Åstadkomma systemförändringar genom att främja innovation både i praktiken och på politisk nivå.
• Stödja framtidsinriktade idéer som fokuserar på viktiga frågor och prioriteringar på EU-nivå, som enkelt kan integreras i en eller flera sektorer.
• Ta fram innovativa och banbrytande metoder och praxis på utbildningsområdet, och/eller överföra innovation för att säkerställa hållbar användning på EU-nivå av innovativa projektresultat och/eller överförbarhet till andra sammanhang och målgrupper.

Till de särskilda målen hör följande:

• Identifiera, utveckla, testa och/eller utvärdera innovativa metoder som kan standardiseras för att förbättra utbildningssystemen och bidra till mer ändamålsenliga politiska åtgärder och praxis på utbildningsområdet.
• Inleda pilotinsatser för att testa lösningar på aktuella och framtida utmaningar för hållbara effekter på systemnivå.
• Stödja gränsöverskridande samarbete och ömsesidigt lärande om framtidsinriktade frågor mellan viktiga intressenter och ge dem möjlighet att utveckla innovativa lösningar och främja överföringen av dessa lösningar till nya sammanhang, inbegripet kapacitetsuppbyggnad av berörda aktörer.

Verksamheterna inom framtidsinriktade projekt ska bidra till följande:

• Förbättra kvaliteten på utbildningssystemen och göra dem mer effektiva, attraktiva och rättvisa.
• Förbättra de utbildningspolitiska åtgärdernas effektivitet.
• Stödja genomförandet av EU:s ramar och rättsliga initiativ samt landsspecifika rekommendationer från den europeiska planeringsterminen.
• Förbättra kunskaperna om och förståelsen av målgrupper, lärande och undervisningssituationer och ta fram ändamålsenliga metoder och verktyg som kan inspirera och stimulera innovation på systemnivå.
• Utveckla kunskap till stöd för evidensbaserade politiska åtgärder.
• Sätta igång beteendeförändringar på EU-nivå.

Den huvudsakliga verksamheten inom ramen för dessa prioriteringar kan omfatta följande (icke-uttömmande förteckning): 

• Aktionsforskning, kartläggningsarbete, framtagning av storskaliga sektorsspecifika eller sektorsövergripande resultat.
• Transnationell kapacitetsuppbyggande verksamhet såsom utbildning, analys av politiska situationer, politisk forskning och institutionella anpassningar.
• Pilotverksamheter för att testa innovativa lösningar.
• Storskaliga gränsöverskridande evenemang eller nätverksaktiviteter, antingen sektorsspecifika eller sektorsövergripande.
• Spridning av resultat till utbildningssektorn.
• Tankesmedjor som forskar om och experimenterar med innovativa idéer.

Framtidsinriktade projekt måste tillämpa EU-omfattande instrument och verktyg närhelst det är relevant.

Framtidsinriktade projekt bör inkludera utformning av en långsiktig handlingsplan bör tas fram för projektet (efter det Erasmus+-finansierade projektets slut) för gradvist införande och standardisering så att de innovationer som utvecklas kan påverka utbildningssystemen. Detta bör ske i samarbete med berörda myndigheter och institutioner. Projekten bör även säkerställa att resultaten synliggörs på lämpligt sätt och får en bred spridning, bland annat på EU-politisk nivå och nationell politisk nivå.

Framtidsinriktade projekt kan även ange hur EU:s andra finansieringsmöjligheter (t.ex. de europeiska strukturfonderna, Europeiska fonden för strategiska investeringar, faciliteten för återhämtning och resiliens och Fonden för en rättvis omställning), nationell och regional, och även privat, finansiering kan stödja projektgenomförandet. Dessa projekt kan även ta hänsyn till nationella och regionala strategier för smart specialisering och utvecklingen i de europeiska industriekosystemen.

Kriterier som måste vara uppfyllda för att ansöka om framtidsinriktade projekt

Kriterier för bidragsberättigande

Projektförslag för framtidsinriktade projekt ska uppfylla följande kriterier för att vara berättigade till Erasmus+-bidrag:

Vem kan söka?

De sökande (samordnare och fullvärdiga partner) ska vara

• offentliga eller privata organisationer/enheter som är verksamma på utbildningsområdet eller inom arbetslivet,
• som är etablerade i en EU-medlemsstat eller ett tredjeland som är associerat till programmet (länder som håller på att förhandla om ett associeringsavtal och där avtalet träder i kraft innan bidraget undertecknas är bidragsberättigade).

Undantag: För del 3, ”Prioritering 7: Stöd till kompetenspakten”, kan endast de samordnande organisationerna för partnerskap inom kompetenspakten vara samordnare, och endast organisationer som deltar i de befintliga partnerskap inom kompetenspakten när den sista ansökningsdagen löper ut kan vara fullvärdiga partner.

Lärosäten etablerade i en EU-medlemsstat eller ett tredjeland som är associerat till programmet måste ha anslutit sig till Erasmusstadgan för högre utbildning.

Organisationer från tredjeländer som inte är associerade till programmet kan delta som associerade partner (inte som samordnare eller fullvärdiga partner).

Konsortiets sammansättning

För del 1

Konsortiet måste inkludera minst tre sökande (samordnare och fullvärdiga partner) från minst tre EU-medlemsstater eller tredjeländer som är associerade till programmet.

Anknutna enheter räknas inte in i minimikriterierna för bidragsberättigande för konsortiets sammansättning.

Konsortiet måste omfatta minst en offentlig myndighet på nationell eller regional nivå (t.ex. innovations-, utbildnings-, arbets- eller ekonomiministerier, kvalificerings- eller kvalitetssäkringsmyndigheter osv.) från en EU-medlemsstat eller ett tredjeland som är associerat till programmet, som sökande (samordnare eller fullvärdig partner).

Inom prioritering 1 (EdTech) måste konsortiet omfatta minst ett EdTech-företag från en EU-medlemsstat eller ett tredjeland som är associerat till programmet som sökande (samordnare eller fullvärdig partner).

För del 2:

Konsortiet måste inkludera minst sex sökande (samordnare och fullvärdiga partner) från minst tre EU-medlemsstater eller tredjeländer som är associerade till programmet.

Anknutna enheter räknas inte in i minimikriterierna för bidragsberättigande för konsortiets sammansättning.

För minst tre bidragsberättigade länder måste konsortiet, per land, omfatta följande:

1. Minst en organisation som företräder företag, näringslivet eller en bransch,

2. Minst en yrkesutbildningsanordnare eller representativ organisation (på gymnasienivå och/eller högskolenivå).

För del 3:

Inom ramen för prioritering 6 måste konsortiet inkludera minst tre sökande (samordnare och fullvärdiga partner) från minst tre EU-medlemsstater eller tredjeländer som är associerade till programmet.

Anknutna enheter räknas inte in i minimikriterierna för bidragsberättigande för konsortiets sammansättning.

Det måste också omfatta offentliga eller privata enheter som ansvarar för eller har ett stort ansvar för (eller inflytande över) organisationen och/eller finansieringen och/eller tillhandahållandet av utbildningstjänster till vuxna (t.ex. kompetensbedömning, validering av kompetens, utbildning, orientering och vägledning) som sökande eller associerade partner.

Inom ramen för prioritering 7 måste konsortiet inkludera endast partner till befintliga partnerskap inom kompetenspakten som sökande (samordnare och fullvärdiga partner) från minst tre EU-medlemsstater eller tredjeländer som är associerade till programmet. Anknutna enheter räknas inte in i minimikriterierna för bidragsberättigande för konsortiets sammansättning.

Plats för verksamheten

Verksamheten måste äga rum i EU-medlemsstater eller tredjeländer som är associerade till programmet.

Projektets varaktighet

För del 1 bör projekten i regel pågå mellan 24 och 48 månader (förlängning är möjlig om det är vederbörligen motiverat och sker genom en ändring).

För del 2 bör projekten i regel pågå 36 månader (förlängning är möjlig om det är vederbörligen motiverat och sker genom en ändring).

För del 3 bör projekten i regel pågå 24 månader (förlängning är möjlig om det är vederbörligen motiverat och sker genom en ändring).

Varaktigheten måste anges i ansökan med utgångspunkt i projektets mål, vilken typ av verksamhet som planeras, budgeten och de ambitioner som fastställts för projektet.

Var ska ansökan lämnas?

Till Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kultur (det centrala programkontoret – Eacea).

Ansökningsomgångens id-nummer, del 1: ERASMUS-EDU-2023-PI-FORWARD-LOT1

Ansökningsomgångens id-nummer, del 2: ERASMUS-EDU-2023-PI-FORWARD-LOT2

Ansökningsomgångens id-nummer, del 3: ERASMUS-EDU-2023-PI-FORWARD-LOT3

När ska ansökan lämnas in?

Bidragsansökan ska lämnas in senast den 15 mars kl. 17.00 (Brysseltid).

De sökande organisationerna kommer att bedömas enligt gällande uteslutnings- och urvalskriterier. Du hittar mer information i del C i handledningen.

Hur utformar jag mitt projekt?

Framtidsinriktade projekt bör alltid beakta följande övergripande politiska sammanhang:

1. Handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter.
2. Kommissionens gröna giv9 , FN:s mål för hållbar utveckling10   och Parisdeklarationen om klimatförändring11 .
3. Den europeiska kompetensagendan12 .
4. Rådets rekommendation om yrkesutbildning för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft13 .
5. Rådets rekommendation om mikromeriter14 .
6. Rådets rekommendation om individuella utbildningskonton15
7. Rådets resolution om en förnyad europeisk agenda för vuxenlärande 2021–203016
8. Rådets rekommendation om kompetenshöjningsvägar: nya möjligheter för vuxna17 .
9. Den digitala omställningen i våra utbildningssystem samt på ungdomsområdet, enligt kommissionens handlingsplan för digital utbildning 2021–202718 .

Del 1:  Digital utbildning (sektorsövergripande)

Förslag som lämnas in inom ramen för del 1 måste stödja högkvalitativ och inkluderande digital utbildning i enlighet med handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027.

Utbildningssystemen genomgår för närvarande en djupgående digital omställning, som drivs på av framstegen när det gäller konnektivitet, den utbredda användningen av utrustning och digitala applikationer, behovet av individuell flexibilitet. den ökade tillgängligheten till och det ökade behovet av högkvalitativt digitalt utbildningsinnehåll samt den ständigt ökande efterfrågan på digital kompetens. Covid-19-pandemin, som har haft stor inverkan på utbildningen, har påskyndat förändringen och erbjudit flera nya lärandeupplevelser och perspektiv.

Handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027 fastställer EU:s politik för den digitala omställningen inom allmän och yrkesinriktad utbildning under nästa programperiod. Handlingsplanen är också en uppmaning till ökat samarbete på europeisk nivå för att lära av covid-19-krisen och anpassa utbildningssystemen till den digitala tidsåldern. I handlingsplanen planeras 14 insatser inom ramen för två strategiska prioriteringar, nämligen följande:

• Stödja utvecklingen av ett högpresterande digitalt utbildningsekosystem (1)
• Ta itu med behovet av att förbättra de digitala kompetenserna för den digitala omställningen (2)

Handlingsplanen antogs av kommissionen som en viktig möjliggörande faktor för det europeiska området för utbildning och började genomföras i januari 2021.

Under de senaste månaderna har kommissionen, efter rådets uppmaning och efter kommissionens ordförande Ursula von der Leyens tal om tillståndet i unionen 2021, inlett en strukturerad dialog med medlemsstaterna om digital utbildning och digital kompetens. Syftet med dialogen är att stödja medlemsstaterna i den digitala omställningen av deras utbildningssystem genom en integrerad, sammanhängande och mer ambitiös strategi som sammanför olika statliga sektorer och den privata sektorn (t.ex. EdTech-företag), arbetsmarknadsparter och det civila samhället. Genom den strukturerade dialogen kommer kommissionen och medlemsstaterna att lägga fram en gemensam analys av situationen och framtidsutsikterna på nationell nivå, samt identifiera de lärdomar som dragits och de kommande steg som krävs för ytterligare insatser för digital utbildning. Dialogen kommer att slutföras i slutet av 2022 och kommer att ligga till grund för framtida insatser på EU-nivå för digital utbildning och digital kompetens, däribland två förslag till rådets rekommendation om möjliggörande faktorer för digital utbildning och om att förbättra tillhandahållandet av digital kompetens på utbildningsområdet.

I detta sammanhang är det nödvändigt att se till att lämpliga metoder och fortbildningsmöjligheter för lärare finns tillgängliga för att säkerställa en effektiv utveckling av digitala färdigheter och digital kompetens genom utbildning. Dessa kan inbegripa tillhandahållande av informationsteknik som ett verktyg för att främja aktiv användning av teknik i ung ålder och utveckling av färdigheter och kompetens för att hantera brådskande samhällsproblem, såsom att hantera desinformation och främja digital kompetens.

Utöver det som anges ovan syftar handlingsplanen för digital utbildning till att stödja ett effektivare samarbete om digital utbildning på EU-nivå genom inrättandet av en europeisk digital utbildningsplattform. Plattformen ska främja sektorsövergripande samarbete, identifiera och utbyta god praxis och stödja medlemsstaterna och utbildningssektorn med verktyg, ramar, vägledning, teknisk expertis och forskning inom det digitala utbildningsområdet. Plattformen bör koppla samman nationella och regionala initiativ för digital utbildning och aktörer samt stödja nya modeller för utbyte av digitalt utbildningsinnehåll, och bör ta itu med frågor såsom gemensamma standarder, interoperabilitet, tillgänglighet och kvalitetssäkring. I linje med plattformens mål är det också viktigt att stödja alla aktörer i det digitala utbildningsekosystemet för att säkerställa effektivt samarbete och i synnerhet för att underlätta samarbetet mellan offentliga myndigheter/utbildningsinstitutioner och sektorer som utvecklas snabbt, såsom europeisk utbildningsteknik (EdTech).

Framtidsinriktade projekt kommer att vara inriktade en av följande tre prioriteringar:

Prioritering 1: Utbildningsteknik (EdTech): vidareutveckling av EU-baserade lösningar genom samarbete och kvalitetssäkring

Den europeiska sektorn för utbildningsteknik (EdTech) är en viktig källa till innovation inom digital utbildning, och den växer snabbt. Den är dock fortfarande mycket fragmenterad och det saknas ofta erfarenhet och kapacitet att samarbeta med utbildningsinstitutioner och offentliga myndigheter på ett effektivt och hållbart sätt.

Framtidsinriktade projekt inom detta prioriterade område skulle involvera EU-baserade EdTech-organisationer genom att främja samarbete mellan industrin och offentliga myndigheter och bidra till utvecklingen av ett högpresterande europeiskt ekosystem för digital utbildning.

Projekt inom denna prioritering bör omfatta följande:

• Utveckling av en evidensbaserad ram för kvalitetssäkring av utbildningsteknik, i samarbete med utbildningsministerier, med avseende på de läranderesultat som har uppnåtts genom att integrera utbildningstekniska lösningar i undervisning, lärande och utvärdering.
• Främjande av sektorsövergripande samarbete mellan utbildningsanordnare, utbildningsinstitutioner och offentliga myndigheter för att säkerställa effektiv och rättvis tillgång till digitalt utbildningsinnehåll av hög kvalitet.

Prioritering 2: Effektiva pedagogiska metoder som rör informationsteknik på grundskole- och gymnasienivå

Informationsteknik19 är fortfarande ett relativt nytt ämne inom skolutbildningen. Medan vissa europeiska länder har en mångårig tradition av att undervisa i informationsteknik har andra först nyligen introducerat detta ämne, framför allt på grundskole- och gymnasienivå. De senaste reformprocesserna ledde till förändringar i skolornas kursplaner och till en allmän tendens att förbättra kunskapen om informationsteknik vid EU:s skolor. Trots detta visar de befintliga beläggen att även om det finns erfarenhet av att undervisa i informationsteknik inom högre utbildning, och till viss del på gymnasienivå, är den kunskap och forskning som utvecklas inom undervisning på grundskolenivå mycket mer begränsad.

Att stödja utvecklingen av effektiva pedagogiska metoder för informationsteknik och relaterade bedömningar kan bidra till att göra lärare redo att bygga upp och dela med sig av sakkunskap om hur ämnet kan integreras på bästa sätt på olika nivåer av skolutbildningen – och därmed bättre främja ungdomars aktiva och säkra användning av digital teknik.

Projekt inom denna prioritering bör omfatta följande:

• Utveckling och testning av effektiva, innovativa och lämpliga pedagogiska metoder, med en tydlig kunskapshöjning mellan de olika utbildningsnivåerna, särskilt med fokus på grundskole- och gymnasienivån.
• Lärarutbildningsinitiativ som syftar till att öka tillgången till (grund- och specialutbildade) lärare som har genomgått lämpliga förberedelser och har kvalifikationer för att undervisa i ämnet.

Prioritering 3: Lärarutbildning och utveckling av kursplaner för att ta itu med desinformation och främja digital kompetens

Som en del av handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027 har kommissionen lanserat gemensamma riktlinjer för lärare och utbildare för att främja digital kompetens och hantera desinformation genom utbildning20 . Det krävs dock fler insatser på systemnivå för att se till att utbildningssystemen på ett effektivt sätt förmedlar de färdigheter och den kompetens som ungdomar behöver för att hantera dessa brådskande frågor, och så att lärare och utbildare får stöd i sin utbildning och fortbildning på området.

I detta syfte skulle framtidsinriktade projekt för lärarutbildning och utveckling av kursplaner för att främja digital kompetens och bekämpa desinformation bidra till att stödja utbildningssystem och i synnerhet studerande och lärare och utbildare för att på ett effektivt och strukturerat sätt ta itu med nya och framväxande utmaningar i klassrummet som är nära kopplade till den dynamiska onlinemiljön.

• Projekt inom ramen för denna prioritering bör behandla både grundläggande lärarutbildning och fortbildning av lärare på området digital kompetens och bekämpande av desinformation, både när det gäller innehåll och metoder, men även när det gäller den praktiska tillämpningen av ämnet.
• Forskning och utbyte av effektiva och skalbara metoder för utveckling av kursplaner på området digital kompetens och bekämpande av desinformation.

Del 2: Yrkesutbildning

De förslag som lämnas in inom ramen för del 2 ska vara inriktade på en av följande två prioriteringar:

Prioritering 4 – Mikromeriter för anställbarhet

Med mikromeriter avses det register (t.ex. ett pris eller intyg) över läranderesultat som en elev har förvärvat genom småskaligt lärande. Det har skett exponentiell tillväxt och utnyttjande av mikromeriter eftersom arbetstagare och arbetssökande försöker förbättra sin kompetens och omskola sig i linje med arbetsmarknadens snabbt föränderliga krav, effekterna av den digitala och gröna omställningen och återhämtningen från covid-19. Mikromeriter har på så sätt en enorm potential att stödja livslångt lärande och mer inkluderande former av lärande, genom ett mer flexibelt lärande och relevanta utbildningsmöjligheter. Kommissionen vidtog åtgärder genom sitt förslag till rådets rekommendation om en europeisk strategi för mikromeriter för livslångt lärande och anställbarhet för att fastställa en definition, ett standardformat för beskrivning av mikromeriter och principer för utformning och utfärdande av mikromeriter.

Dessa faktorer är nödvändiga för att säkerställa mikromeriternas kvalitet, att man har förtroende för dem och att de används, och för att möjliggöra deras fulla potential som en valuta för lärande. För att ytterligare utveckla potentialen hos mikromeriter bör projekten omfatta ett av följande områden eller en kombination av dessa:

• Mikromeriter för en mer inkluderande arbetsmarknad: hur kan mikromeriter användas inom kompetensekosystem, aktiv arbetsmarknadspolitik (dvs. arbetsförmedlingar, utbildningsstöd och sysselsättningsincitament) för att stödja anställbarheten och inkluderingen med avseende på missgynnade grupper, t.ex. ungdomar, minimiinkomstmottagare, långtidsarbetslösa, personer med funktionsnedsättning och lågkvalificerade på EU:s arbetsmarknader?
• Mikromeriter för den gröna omställningen: hur kan mikromeriter utformas, tillhandahållas och uppdateras för att förse människor med den kompetens som krävs för den gröna omställningen, baserat på användningen av information från arbetsmarknaden om kompetens och bidrag från arbetsgivare, näringslivet och arbetsmarknadens parter?
• Möjligheterna att överföra mikromeriter: hur kan vi på bästa sätt använda oss av digitalisering, öppna standarder och autentiseringstjänster, inklusive europeiska digitala referenser för lärande (en del av Europass), för att göra det möjligt att överföra mikromeriter mellan länder, arbetsgivare, utbildningssystem och sysselsättningssystem+

Prioritering 5: Göra yrkesutbildning mer attraktiv genom partnerskap mellan och nätverk av yrkesutbildningsanordnare

I hela EU tenderar nyutexaminerade från yrkesutbildningsprogram (på gymnasienivå och eftergymnasial nivå) att ha betydligt högre anställbarhet än nyutexaminerade som har gått en allmän utbildning. Dessutom spelar yrkesutbildning en framträdande roll i det europeiska gymnasielandskapet eftersom ungefär hälften (48,4 %) av alla elever på gymnasiet går yrkesinriktade program.

I vissa länder finns det dock fortfarande många fördomar om yrkesutbildning, och bilden av den är negativ. Vi behöver förändra tänkesättet bland ungdomar, föräldrar, företag och vuxenstuderande på gräsrotsnivå – där yrkesutbildningen ges, i nära samarbete med nätverk av yrkesutbildningsanordnare.

Att öka medvetenheten om vikten av fortsatt yrkesutbildning skulle också gynna företagens och arbetstagarnas konkurrenskraft.

Att betrakta yrkesutbildning som ett attraktivt val är en del av visionen i rådets rekommendation om yrkesutbildning: ”[Mot] bakgrund av den gröna och digitala omställningen finns det behov av att väsentligt utöka och förbättra utbudet av yrkesutbildning för både unga och vuxna, samtidigt som man gör den grundläggande yrkesutbildningen mer attraktiv och höjer kvaliteten på den.”

Dessa utmaningar kräver åtgärder, till exempel genom att öka kapaciteten på gräsrotsnivå för att öka yrkesutbildningens attraktionskraft och spetskompetens och föra EU:s politik, initiativ och program på yrkesutbildningsområdet närmare arbetslivet.

Projekten måste åtminstone genomföra de verksamheter som anges nedan (ytterligare verksamheter kan läggas till):

• Skapa nya och/eller förbättra befintliga nätverk av och partnerskap mellan yrkesutbildningsanordnare på sektoriell, regional, nationell eller europeisk nivå, särskilt för länder där representationen bland yrkesutbildningsanordnarna är begränsad, för att säkerställa en effektiv utåtriktad verksamhet gentemot yrkesutbildningssamfundet i syfte att förbättra yrkesutbildningens attraktionskraft och spetskompetens på innovativa sätt. Detta skulle kunna inbegripa möjligheten att bidra till och/eller skapa praktikgemenskaper (inklusive virtuella) för att stödja yrkesutbildningens attraktionskraft och spetskompetens.
• Anordna nationella och/eller transnationella kommunikationskampanjer för att belysa fördelarna med och de karriärmöjligheter som följer av grundläggande yrkesutbildningskvalifikationer för ungdomar samt av kompetenshöjning och omskolning för vuxna.
• Anordna evenemang och/eller nätverksinitiativ på lokal, regional, nationell eller europeisk nivå för att säkerställa bred kontakt med olika målgrupper, med hjälp av en blandning av innovativa internetbaserade och traditionella kommunikationsmetoder. Dessa kommer att präglas av en hög grad av innovation21 .
• Stärka samarbetet med ekonomiska och sociala aktörer, inbegripet offentliga myndigheter, arbetsmarknadens parter och arbetsgivare, för att mobilisera till insatser för att öka yrkesutbildningens attraktionskraft och spetskompetens, även i syfte att främja arbetsmiljöer som uppmuntrar till lärande. Målet är att i möjligaste mån inkludera nationella eller regionala offentliga myndigheter i projekten.
• Välja ut vittnesmål, utse ambassadörer och/eller anordna utmärkelser för spetskompetens inom olika områden (för yrkesstuderande, lärare, utbildare, innovativa yrkesutbildningsanordnare, företag, lärlingsplatser osv.) för att använda dessa som inspirerande exempel för att öka yrkesutbildningens attraktionskraft och spetskompetens. Utmärkelser och andra initiativ kan vara nationella eller transnationella och bygga vidare på det som redan finns i vissa länder, och bör kunna vidareutvecklas och göras hållbara i olika länder.

Projekt inom Prioritering 5 uppmuntras att samarbeta med andra projekt som valts ut inom samma prioritering och skapa synergieffekter mellan deras verksamheter (bland annat genom att anordna gemensamma evenemang).

Del 3: Vuxenutbildning

De förslag som lämnas in inom ramen för del 3 måste vara inriktade på följande prioritering:

Prioritering 6: Utveckling av nationella register över kvalitetssäkrade och arbetsmarknadsrelevanta utbildningsmöjligheter

Bland de anledningar som ligger bakom det begränsade deltagandet i vuxenutbildning rapporterar potentiella elever osäker information om möjligheterna. De många olika vuxenutbildningsvägarna är svåra navigera bland i många medlemsstater, och det är ofta osäkert om en viss möjlighet håller god kvalitet för att därefter vara värdefull på arbetsmarknaden. För vuxna minskar detta incitamenten att söka efter och dra nytta av sådana möjligheter. För potentiella finansieringsorgan, antingen offentliga myndigheter eller arbetsgivare, minskar detta viljan att öka investeringarna i kompetensutveckling. Nationella register över kvalitetssäkrade och arbetsmarknadsrelevanta utbildningsmöjligheter har använts som ett innovativt verktyg för att bemöta dessa utmaningar i flera medlemsstater, och är ofta kopplat till ekonomiskt stöd till enskilda personer för att dessa ska utnyttja möjligheterna i dessa register, ibland även med information om vägledning och valideringsmöjligheter. Kvalitativ information om tillhandahållandet av väglednings- och valideringsmöjligheter skulle också hjälpa potentiella målgrupper att använda sig av dem och göra det bästa valet.

Genom projekten kommer man att identifiera metoder och mekanismer för att säkerställa att sådana register, när de väl är i drift, når ett betydande antal användare, eftersom de

• förbättrar kommunikationen mellan ”utbildningsvärlden” och ”arbetslivet” (t.ex. genom att involvera kompetensinventeringar, arbetsmarknadens parter, utbildningsanordnare och andra relevanta intressenter i styrningen),
• hittar en bra balans mellan att säkerställa kvalitet och att erbjuda olika möjligheter som lyssnar till arbetsmarknadens behov,
• kombinerar användarvänlighet med lämplig flexibilitet på ”backendsidan”/när det gäller de möjligheter som finns i registret (t.ex. möjligheten till ”flera vägar” in i registret, regional differentiering av de möjligheter som ingår osv.), och
• katalyserar ytterligare investeringar i utbildning (t.ex. genom att bli en tillförlitlig referens för offentliga system som tillhandahåller ekonomiskt stöd till utbildning, eller förhandlingar på kollektivavtalsnivå eller företagsnivå om utbildningsrättigheter),
• är driftskompatibla med andra nationella register och Europass-plattformen tack vare att de använder sig av standarderna för den europeiska utbildningsmodellen (datasystemet).

Prioritering 7: Stödja kompetenspakten

Kompetenspakten är den första flaggskeppsåtgärden i den europeiska kompetensagendan för 2020. Pakten är stadigt förankrad i principerna för den europeiska pelaren för sociala rättigheter och ska bidra till att uppnå målen för den gröna given och den digitala omställningen, enligt beskrivningen i kommissionens meddelande Ett starkt socialt Europa för rättvisa omställningar. Den bidrar också till att uppnå EU:s mål att 60 % av alla vuxna ska delta i utbildning varje år senast 2030, i enlighet med handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Kompetenspakten är en ny modell för engagemang för att ta itu med kompetensutmaningar och uppnå resultat med avseende på återhämtningen, EU:s industristrategi och de gröna och digitala omställningarna. Dess syfte är dessutom att åtgärda kompetensbrist i industriekosystemen genom att mobilisera företag, arbetstagare, nationella, regionala och lokala myndigheter, arbetsmarknadens parter, branschorganisationer, yrkesutbildningsanordnare, handelskammare och arbetsförmedlingar så att de investerar i kompetensutvecklings- och omskolningsåtgärder. Genom att gå samman och göra konkreta åtaganden om att investera i utbildning för personer i arbetsför ålder bidrar kompetenspartnerskap inom ramen för pakten till att ta itu med dagens kompetensutmaningar.

Projekt inom denna prioritering bör därför endast omfatta befintliga partnerskap inom kompetenspakten.

Projekten kommer att genomföra samtliga verksamheter som anges nedan:

• Utveckla och stödja strukturer eller arrangemang för styrning som sammanför medlemmarna inom ramen för samma partnerskap inom kompetenspakten.
• Utveckla och stödja samarbete mellan stora företag och små och medelstora företag, och bland små och medelstora företag som är medlemmar i samma partnerskap inom kompetenspakten på utbildningsområdet.
• Stödja fastställandet, genomförandet och övervakningen av de konkreta åtaganden som partnerskapet inom kompetenspakten har gjort och kommer att göra, såsom
• sammanställning av kompetensinventeringar,
• kompetensutveckling för lågutbildade personer,
• omskolning av arbetstagare inför nya arbetsuppgifter samt omskolning av arbetstagare från andra sektorer med kompetens som kan överföras till den egna sektorn, särskilt i syfte att integrera flyktingar från Ukraina på arbetsmarknaden.

Förväntat genomslag

Framtidsinriktade projekt är avsedda att ge innovativa lösningar som kan integreras på regional, nationell och europeisk nivå. Lösningarna ska helst kunna vidareutvecklas, antingen via EU-finansiering eller nationellt och regionalt stöd.

Bottom-up-metoderna ska syfta till att hantera de fastställda prioriteringarna för att stärka Europas innovationskapacitet, ha en stark effekt på utbildningsreformer och inleda systemförändringar.

Genom en bred spridning av projektresultaten på transnationell, nationell och/eller regional nivå, även med beaktande av nationella, europeiska industriekosystemrelaterade och regionala strategier för smart specialisering, förväntas framtidsinriktade projekt ge ett stort genomslag på systemnivå så att utbildningssystemen bättre kan möta utmaningarna i en snabbt föränderlig värld.

Tilldelningskriterier

Projektets relevans - (högst 30 poäng)

• Koppling till EU:s politik och initiativ: förslaget syftar till att upprätta och utveckla ett projekt som stöder en framtidsinriktad idé på EU-nivå och tar hänsyn till och främjar EU:s befintliga verktyg och initiativ (i förekommande fall). Förslaget stöder även genomförandet av EU:s politik (t.ex. den europeiska kompetensagendan), ramar och rättsliga initiativ, såsom den europeiska planeringsterminens landsspecifika rekommendationer.
• Syfte: förslaget är relevant för insatsens mål och de allmänna och särskilda målen för den berörda insatsen (se avsnittet ”Insatsens mål” ovan).
• Omfattning: i förslaget behandlas en av prioriteringarna för insatsen (se avsnittet ”Hur utformar jag mitt projekt?” ovan). Beroende på vilken prioritering som projektet inriktas på:
  • Del 1: Digital utbildning (sektorsövergripande) – Stöd till högkvalitativ och inkluderande digital utbildning: i vilken utsträckning man genom förslaget konsekvent planerar och integrerar verksamhet, forskning och evenemang som tydligt bidrar till delens mål, särskilt inom ramen för de särskilda målen för de prioriteringar som varje förslag är inriktat på.
  • Prioritering 4 – Mikromeriter för anställbarhet: i vilken utsträckning förslaget säkerställer att mikromeriter drar nytta av – eller utforskar en anpassning av – befintliga nationella system och EU-verktyg och EU-tjänster för 1) kompetens och kvalifikationer (nationella referensramar för kvalifikationer, system för studiepoäng, Europass, inklusive europeiska digitala referenser för lärande, kvalitetssäkringsverktyg osv.) och 2) anställbarhet (utbildningssystem, individuella utbildningskonton, offentliga arbetsförmedlingar, kontakter med arbetsmarknadens parter osv.).
  • Prioritering 5 – Yrkesutbildningens attraktionskraft: i vilken utsträckning man genom förslaget inrättar eller stärker nätverk och sammanslutningar av yrkesutbildningsanordnare för att på innovativa och konkreta sätt bidra till att öka yrkesutbildningens attraktionskraft och spetskompetens och nå ut till yrkesutbildningsanordnare i länder som med begränsad representation bland yrkesutbildningsanordnarna.
  • Prioritering 6 – Nationella register över utbildningsmöjligheter: i vilken utsträckning man i förslaget förutspår samarbete och utbyte om hur effektiva register över kvalitetssäkrade och arbetsmarknadsrelevanta utbildningsmöjligheter kan inrättas eller förbättras, vilka kan fungera som en tillförlitlig referens för offentliga eller privata system som tillhandahåller ekonomiskt stöd till utbildning och i vilken utsträckning de överensstämmer med datasystemet för den europeiska utbildningsmodellen.
  • Prioritering 7 – Stödja kompetenspakten: i vilken utsträckning förslaget innehåller insatser som kommer att stärka partnersamarbetet för att uppnå en bättre kompetensinventering och en effektiv kompetensutveckling och omskolning av arbetstagare.
• Innovation: förslaget tar hänsyn till de senaste metoderna och teknikerna och leder till innovativa resultat och lösningar som kan integreras i en eller flera ekonomiska sektorer eller utbildningssektorer.
• Samstämmighet: målen grundar sig på en sund behovsanalys, målen är tydligt fastställda och realistiska och berör frågor som är relevanta för de deltagande organisationerna och målgrupperna.
• Europeiskt mervärde: förslaget visar tydligt att det skapas ett mervärde på EU:s systemnivå genom att projektet är gränsöverskridande och överförbart.
• Tiden efter pandemin: i vilken utsträckning förslaget innehåller åtgärder som främjar nya politiska åtgärder och metoder på systemnivå för att hantera de nya utmaningarna i samband med den senaste tidens pandemi.

Kvaliteten på projektets utformning och genomförande (högst 30 poäng)

• Samstämmighet: projektets övergripande utformning säkerställer samstämmigheten mellan mål, metod, verksamhet, varaktighet och den föreslagna budgeten. Förslaget innehåller en samstämmig och omfattande uppsättning lämpliga typer av verksamhet som ska tillgodose de kartlagda behoven och leda till de förväntade resultaten.
• Struktur: arbetsprogrammet är tydligt och fullständigt (omfattar de nödvändiga projektfaserna: förberedelse, genomförande, övervakning, utvärdering, spridning och utnyttjande). Det omfattar en förhands- och efterhandsanalys (båda inom projektets löptid) av den innovation som har införts inom utbildningen.
• Metod: den föreslagna metodens kvalitet och genomförbarhet och huruvida den är ändamålsenlig för att uppnå de förväntade resultaten, med hjälp av EU-instrument när så är relevant för projektet.
• Förvaltning: tydliga och hållbara system för projektförvaltning har utformats. Tidsplaner, organisation, uppgifter och ansvarsområden är väl definierade och realistiska. Det avsätts lämpliga resurser till varje verksamhet.
• Förbättrad kvalitet och ändamålsenlighet: förslaget integrerar på ett tydligt sätt innovation i verksamheter och resultat, vilket bidrar till att förbättra systemen på utbildningsområdet och göra dem mer ändamålsenliga och rättvisa.
• Budget: budgeten har de resurser som behövs för att projektet ska lyckas. Den är varken för stor eller för liten.
• Finansiell kontroll och kvalitetskontroll: kontrollåtgärder (t.ex. fortlöpande kvalitetsbedömning och utbildning, inbördes granskning, riktmärkning) och kvalitetsindikatorer garanterar att projektet genomförs med hög kvalitet och kostnadseffektivt. Utmaningar och risker med projektet är tydligt identifierade, och det vidtas lämpliga åtgärder för att hantera dem. Expertgranskningar planeras som en integrerad del av projektet. Arbetsprogrammet omfattar en oberoende extern kvalitetsbedömning efter halva tiden och ett par månader innan projektet avslutas för att möjliggöra eventuella justeringar av projektet.

Kvaliteten på partnerskapet och samarbetsarrangemangen (högst 20 poäng)

• Sammansättning: partnerskapets sammansättning är förenlig med insatsen och projektets mål. Det har en ändamålsenlig blandning av relevanta organisationer med de profiler, färdigheter, den erfarenhet, sakkunskap och det ledningsstöd som krävs för att genomföra projektet med lyckat resultat. Förslaget omfattar partner som representerar den berörda sektorn eller det sektorsövergripande tillvägagångssättet på ett adekvat sätt. Konfiguration beroende på berörd del/prioritering:
  • Prioritering 4 – Mikromeriter för anställbarhet: i vilken utsträckning partnerskapet omfattar organisationer som är aktivt engagerade i politik eller åtgärder på området livslångt lärande (inbegripet alla nivåer och typer av lärande/utbildning) och sysselsättningssystem, inbegripet aktiv arbetsmarknadspolitik (dvs. arbetsförmedlingar, utbildningsstöd och sysselsättningsincitament).
  • Prioritering 5 – Yrkesutbildningens attraktionskraft:  I vilken utsträckning partnerskapet
    • inbegriper europeiska, nationella, regionala eller branschspecifika sammanslutningar eller nätverk av yrkesutbildningsanordnare,
    • inbegriper offentliga myndigheter för att säkerställa att verksamheten får genomslag,
    • säkerställer en god geografisk täckning, särskilt för länder som har begränsad representation bland yrkesutbildningsanordnarna.
• Engagemang: bidragen från partnerna är betydande, relevanta och kompletterande. Fördelningen av ansvar och uppgifter visar att alla deltagande organisationer är engagerade och kommer att bidra aktivt med sin särskilda sakkunskap och kapacitet.
• Uppgifter: samordnarens ledning och samordning av gränsöverskridande nätverk håller hög kvalitet och visar gott ledarskap i en komplex miljö. Enskilda uppgifter fördelas på grundval av varje partners specifika kunnande.
• Samarbete och laganda: en effektiv mekanism föreslås för att säkerställa ett effektivt beslutsfattande och en effektiv samordning, kommunikation och konfliktlösning mellan deltagande organisationer, deltagare och andra berörda intressenter.
• Geografisk dimension och medverkan av tredjeländer som inte är associerade till programmet (i förekommande fall): partnerskapet omfattar relevanta partner från olika geografiska områden och den geografiska sammansättningen är motiverad. Medverkan av deltagande organisationer från tredjeländer som inte är associerade till programmet ger i förekommande fall ett betydande mervärde för uppnåendet av målen med det framtidsinriktade projektet.

Genomslag, spridning och hållbarhet (högst 20 poäng)

• Utnyttjande: förslaget visar hur projektets resultat kommer att integreras på systemnivå inom en eller flera sektorer. Förslaget innehåller metoder för att mäta användning under och efter projektet.
• Spridning: förslaget innehåller en tydlig plan för spridningen av resultat och omfattar lämpligt identifierade kvantitativa mål, verksamheter, verktyg, en relevant tidsplan och kanaler för att se till att resultaten och fördelarna verkligen sprids till rätt intressenter, beslutsfattare och innovationsdrivande aktörer under och efter projektet. Det ska också framgå av förslaget vilka partner som ska ansvara för spridningen och vilken relevant erfarenhet de har av spridningsverksamhet. I spridningsverksamheterna beaktas också nationella och regionala strategier för smart specialisering för största möjliga genomslag på dessa nivåer. Fri tillgång: som regel, och inom gränserna för gällande rättsliga ramar på nationell nivå och EU-nivå, ska resultaten göras tillgängliga i form av öppna lärresurser samt på relevanta plattformar för yrkes- och branschorganisationer och behöriga myndigheter. Förslaget ska innehålla en beskrivning av hur data, material, dokumentation och audiovisuella och sociala medieaktiviteter som tagits fram kommer att göras tillgängliga kostnadsfritt och marknadsföras genom öppna licenser, utan oproportionerliga begränsningar.
• Genomslag: Förslaget visar projektets potentiella genomslag
  • i de grupper och sektorer som berörs,
  • hos beslutsfattare på systemnivå,
  • i innovationsdrivande organisationer på lokal, regional, nationell och/eller europeisk nivå utöver de beslutsfattare och myndigheter som projektet direkt inriktas på. Förslaget visar på den potential som finns för andra viktiga intressenter inom eller utanför sektorn.

Förslaget omfattar såväl åtgärder som identifierade kvantitativa mål och indikatorer för att övervaka framsteg och utvärdera det genomslag som förväntas (på kort och lång sikt).

• Hållbarhet: i förslaget förklaras hur det framtidsinriktade projektet kommer att genomföras och vidareutvecklas på olika nivåer (lokala, regionala och nationella). Förslaget omfattar en långsiktig handlingsplan för ett stegvist införande av projektets förväntade resultat efter det att projektet har avslutats och hur resultaten ska standardiseras. Planen ska bygga på hållbara partnerskap mellan beslutsfattare, utbildningsanordnare och viktiga aktörer i branschen på lämplig nivå. Den bör även beskriva lämpliga ledningsstrukturer samt planer för skalbarhet och ekonomisk hållbarhet och ange potentiella ekonomiska resurser (EU-medel samt nationella och privata medel) för att säkerställa att projektets resultat och fördelar är hållbara på lång sikt.

Ansökningarna måste få minst 70 poäng (av sammanlagt 100 poäng) för att komma i fråga för finansiering, med beaktande av den nödvändiga lägsta tröskeln för de fyra tilldelningskriterierna: minst 15 poäng för kategorin ”projektets relevans”, 15 poäng för kategorierna ”kvaliteten på projektets utformning och genomförande”, 10 poäng för ”kvaliteten på partnerskapet och samarbetsarrangemangen” och 10 poäng för ”genomslag”.

Likvärdiga förslag inom ramen för samma prioritering kommer att prioriteras enligt de poäng som förslagen har tilldelats för kriteriet ”relevans” och därefter ”genomslag”.

Utvärderingskommittén kommer om möjligt att sträva efter att säkerställa en balanserad täckning av prioriteringarna.

Vilka regler gäller för finansieringen?

Denna insats tillämpar en finansieringsmodell med enhetsbelopp. Enhetsbeloppets storlek fastställs för varje bidrag på grundval av den uppskattade budget för insatsen som föreslås av sökanden. Den beviljande myndigheten fastställer enhetsbeloppet för varje bidrag på grundval av förslaget, utvärderingsresultatet, finansieringsgrader och det högsta belopp som anges i ansökningsomgången.

Högsta EU-bidrag per projekt:

• För del 1 – Digital utbildning (sektorsövergripande): 1 500 000 euro
• För del 2 – Yrkesutbildning: 900 000 euro
• För del 3 – Vuxenutbildning: 1 000 000 euro

Högsta antalet projekt som ska finansieras:

För alla delar: Det finns ingen gräns i form av antal projekt, med undantag för budgetbegränsningarna.

För del 1: Det finns ett vägledande mål med tre projekt per prioritering.

Hur fastställs projektets enhetsbelopp?

Sökanden ska fylla i en detaljerad budgettabell enligt ansökningsblanketten med beaktande av följande:

1. Budgeten bör vid behov specificeras per bidragsmottagare och delas upp i enhetliga arbetspaket (t.ex. ”projektförvaltning”, ”analys”, ”utbildning”, ”anordnande av evenemang”, ”modellgenomförande”, ”långsiktig handlingsplan”, ”kommunikation och spridning”, ”kvalitetssäkring”).
2. Förslaget ska innehålla en beskrivning av den verksamhet som ingår i varje arbetspaket.
3. Förslaget ska innehålla en uppdelning av de beräknade kostnaderna, med uppgift om andelen per arbetspaket (och inom varje arbetspaket, den andel som har anvisats till varje bidragsmottagare och anknuten enhet).
4. De beskrivna kostnaderna får täcka personalkostnader, kostnader för resor och uppehälle, kostnader för utrustning och underleverantörer samt andra kostnader (t.ex. för informationsspridning, publicering eller översättning).

Förslagen kommer att utvärderas enligt standardförfaranden med hjälp av interna och/eller externa experter. Experterna kommer att bedöma förslagens kvalitet i förhållande till de krav som anges i ansökningsomgången och insatsens förväntade genomslag, kvalitet och effektivitet. Enhetsbeloppet kommer att begränsas till högst 80 % av den uppskattade budget som fastställs efter utvärderingen.

När förslagen har utvärderats kommer utanordnaren att fastställa enhetsbeloppet med beaktande av bedömningsresultaten.

Bidragsvillkoren (högsta bidragsbelopp, finansieringsgrad, totala bidragsberättigande kostnader osv.) kommer att fastställas i bidragsavtalet. Ekonomiskt stöd till tredje parter är inte tillåtet. Kostnader för volontärer och små och medelstora företag är tillåtna. Se del C i denna programhandledning, avsnittet ”Bidragsberättigande direkta kostnader”.

Inom del 2, prioritering 5 bör förslaget omfatta kostnader för preliminärt ett gemensamt evenemang som årligen möjliggör utbyte av god praxis och samarbete med andra projekt som valts ut inom prioriteringen (upp till två personer per ansökan/gemensamt evenemang).

Projektresultaten kommer att utvärderas på grundval av slutförda verksamheter. Finansieringssystemet ska göra det möjligt att fokusera på resultat i stället för på bidraget, så att tonvikten läggs på kvalitet och på graden av uppnående av mätbara mål.

Närmare uppgifter anges i förlagan till bidragsavtal på EU-portalen för finansiering och anbud (Funding and Tender Opportunities Portal).

• 1 https://ec.europa.eu/info/strategy/priorities-2019-2024/economy-works-people/jobs-growth-and-investment/european-pillar-social-rights/european-pillar-social-rights-action-plan_sv.
• 2 https://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=1223&langId=sv.
• 3 https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A32020H1202%2801%29.
• 4 https://www.cedefop.europa.eu/files/osnabrueck_declaration_eu2020.pdf.
• 5 https://op.europa.eu/webpub/empl/VET-skills-for-today-and-future/sv/index.html
• 6 https://ec.europa.eu/info/strategy/priorities-2019-2024/economy-works-people/jobs-growth-and-investment/european-pillar-social-rights/european-pillar-social-rights-action-plan_sv.
• 7 https://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=1223&langId=sv.
• 8 https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/ALL/?uri=CELEX%3A32016H1224%2801%29.
• 9 https://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:b828d165-1c22-11ea-8c1f-01aa75ed71a1.0007.02/DOC_1&format=PDF.
• 10 https://www.un.org/sustainabledevelopment/sustainable-development-goals/.
• 11 https://ec.europa.eu/clima/policies/international/negotiations/paris_sv.
• 12 https://ec.europa.eu/social/home.jsp?langId=sv.
• 13 https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A32020H1202%2801%29.
• 14  https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A32022H0627%2802%29&qid=1656349729862.
• 15 https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A32022H0627%2803%29&qid=1656361055059.
• 16 https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-14485-2021-INIT/sv/pdf.
• 17 https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/ALL/?uri=CELEX%3A32016H1224%2801%29.
• 18 https://ec.europa.eu/education/education-in-the-eu/digital-education-action-plan_sv.
• 19 Informationsteknik är det ämne som ligger till grund för den kompetens som behövs för att förstå den digitala världen.
• 20 https://education.ec.europa.eu/focus-topics/digital-education/action-plan/action-7
• 21 De skulle till exempel kunna omfatta hackaton för yrkesstuderande och yrkesutbildningsanordnare, eller evenemang som främjar innovativa attraktiva miljöer, till exempel genom virtuell verklighet. Genom kampanjer och evenemang bör man sprida konkret information om yrkesutbildning i de berörda länderna, där man vänder sig till föräldrar, elever, lärare, utbildare och arbetsgivare, till exempel när det gäller att 1) säkerställa anställbarhet baserat på uppföljning av utexaminerade från yrkesutbildningar samt kompetensplanering och kompetensprognoser, 2) bidra till att ta itu med könsstereotyper inom yrkesutbildningen, 3) främja samverkansmöjligheter mellan yrkesutbildning och högre utbildning/fortsatt yrkesutbildning.