Skip to main content

Erasmus+

EU programme for education, training, youth and sport

Den här webbsidan speglar ännu inte innehållet i programhandledningen för Erasmus+ 2022. Men du kan ladda ner hela handledningen som pdf på valfritt språk genom att klicka på ”Download” till höger på sidan.

Steg 3: Kontrollera de ekonomiska villkoren

Bidragsform

Bidrag kan beviljas på följande sätt:

  • Ersättning av en fastställd andel av de faktiska bidragsberättigande kostnaderna: t.ex. det belopp som tilldelats för mobilitetsverksamheter inom programområde 1 för att täcka kostnaderna för tillhandahållande av en finansiell garanti.
  • Ersättning baserad på enhetskostnader, som täcker samtliga eller vissa specifika kategorier av bidragsberättigande kostnader som tydligt identifieras i förväg, på grundval av ett belopp per enhet. t.ex. det belopp som tilldelas för individuellt stöd inom ramen för mobilitetsprojekt inom allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdomsfrågor.
  • Engångsbelopp, som på ett övergripande sätt täcker samtliga eller vissa specifika kategorier av bidragsberättigande kostnader som tydligt identifieras i förväg: t.ex. det belopp som har tilldelats för att bidra till genomförandet av småskaliga partnerskapsprojekt.
  • Schablonfinansiering, som täcker vissa specifika kategorier av bidragsberättigande kostnader som tydligt identifierats i förväg, genom att en viss procentsats av kostnaderna ersätts: t.ex. det belopp som tilldelats för att täcka verksamhet som rör systemutveckling och utåtriktad verksamhet i mobilitetsprojekt för ungdomsarbetare, eller
  • en kombination av ovanstående.

Den form av finansiering som tillämpas inom Erasmus+ är i de flesta fall bidrag som baseras på ersättning för enhetskostnader eller engångsbelopp. Dessa typer av bidrag gör det lättare för de sökande att beräkna det begärda bidragsbeloppet och att göra en realistisk ekonomisk plan för projektet.

Om du vill veta vilken typ av bidrag som gäller för varje finansieringspost i de olika insatser inom Erasmus+ som omfattas av denna handledning, se del B.

PRINCIPER FÖR EU-BIDRAG

Förbud mot retroaktiv verkan

EU-bidrag får aldrig beviljas för projekt som redan är avslutade.

EU-bidrag får bara beviljas för ett pågående projekt om den sökande kan i sitt projektförslag påvisa behovet av att inleda projektet innan bidragsavtalet undertecknats. I sådana fall får de bidragsberättigande kostnaderna inte ha uppstått före dagen då bidragsansökan lämnades in.

Om den sökande börjar genomföra projektet innan bidragsavtalet har undertecknats, sker detta på den sökandes egen risk.

Ansökningar som lämnas in flera gånger

Om samma ansökan lämnas in flera gånger under samma urvalsomgång till samma nationella programkontor eller till det centrala programkontoret ska det nationella eller centrala programkontoret alltid betrakta den sista version som lämnades in före ansökningstidens utgång som den giltiga ansökan.

För insatser som förvaltas av de nationella programkontoren kommer alla ansökningar att avslås om ansökningar lämnas in flera gånger av samma sökande till olika programkontor. Om nästan identiska eller liknande ansökningar lämnas in av samma sökande eller en annan sökande till samma programkontor eller till ett annat programkontor kommer samtliga ansökningar att granskas och kan avslås.

Alla ansökningar om projekt och ackrediteringar måste innehålla det ursprungliga innehåll som den sökande organisationen eller andra organisationer som gemensamt ansöker om bidrag har skrivit. Inga andra organisationer eller externa personer får betalas för att utarbeta ansökan.

Förbud mot kumulering

Varje projekt som finansieras av EU har rätt att få endast ett bidrag från EU-budgeten till en viss bidragsmottagare. Samma kostnader får aldrig finansieras två gånger genom EU-budgeten.

För att minimera risken för dubbelfinansiering måste sökanden ange alla eventuella övriga finansieringskällor från vilka stöd mottagits eller till vilka ansökningar lämnats in under året, oavsett om det rör sig om samma projekt eller andra projekt, inklusive driftsbidrag. För insatser som förvaltas av de nationella programkontoren kommer detta att anges i ansökningsblanketten. För insatser som förvaltas av det centrala programkontoret kommer detta att kontrolleras genom försäkran på heder och samvete.

Icke-vinst

Ett bidrag som finansieras ur unionens budget får inte syfta eller leda till att det projekt som bidragsmottagaren genomför går med vinst. Med vinst avses att intäkterna är större än de bidragsberättigande kostnaderna för insatsen eller arbetsprogrammet, när intäkterna är begränsade till EU-bidraget och de inkomster som genereras av den insatsen eller det arbetsprogrammet[1]. Principen om icke vinstdrivande verksamhet gäller inte bidrag i form av en enhetskostnad, ett engångsbelopp eller en schablonsats, inbegripet stipendier, och gäller inte heller bidragsansökningar på högst 60 000 euro.

Om en vinst uppkommer ska kommissionen ha rätt att inkassera den procentandel av vinsten som motsvarar unionens bidrag till de stödberättigande kostnader som bidragsmottagaren faktiskt ådrar sig vid genomförandet av åtgärden eller arbetsprogrammet.

När den vinst som genereras av bidraget beräknas ska medfinansiering i form av bidrag av annat slag än pengar inte räknas med.

Medfinansiering

Ett EU-bidrag ska dessutom vara ett incitament för att genomföra ett projekt som inte skulle gå att genomföra utan EU:s ekonomiska stöd och som baseras på principen om medfinansiering. Medfinansiering innebär att EU-bidraget inte får finansiera hela kostnaden för projektet. Det måste även finansieras via andra källor än EU-bidraget (t.ex. bidragsmottagarens egna medel, inkomster till följd av insatsen och ekonomiska bidrag från tredje part).

När EU-bidraget ges i form av en enhetskostnad, ett engångsbelopp eller en schablonsats – detta är fallet för de flesta insatser som omfattas av den här handledningen – garanteras principerna om icke vinstdrivande verksamhet och medfinansiering av kommissionen för insatsen som helhet i förväg när den fastställer satserna eller procentandelarna för sådana enheter, engångsbelopp och schablonsatser. Det förutsätts i allmänhet att principerna om icke vinstdrivande verksamhet och medfinansiering följs, varför de sökande inte behöver lämna uppgifter om andra finansieringskällor än EU-bidraget, och de behöver inte heller motivera de kostnader som uppstått i projektet.

Utbetalningen av det bidrag som baseras på ersättning på grundval av enhetskostnader, engångsbelopp eller schablonsatser påverkar dock inte rätten till tillgång till bidragsmottagarnas lagstadgade redovisning. Om det vid en kontroll eller revision konstateras att den händelse som skulle berättiga till utbetalningen inte har ägt rum (t.ex. att projektverksamhet inte har genomförts enligt vad som godkändes i samband med ansökan eller att personer inte har deltagit i verksamheten) och en felaktig utbetalning således har gjorts till bidragsmottagaren genom ett bidrag som baseras på ersättning för enhetskostnader, engångsbelopp eller schablonsats ska det nationella eller centrala programkontoret ha rätt att återkräva hela bidragsbeloppet. På liknande sätt kan bidraget sänkas om verksamheten eller resultaten inte har genomförts eller har genomförts på ett bristfälligt sätt (inklusive underlåtenhet att fullgöra en avtalsmässig skyldighet), med beaktande av i vilken utsträckning insatsen har slutförts. För statistiska ändamål och granskningsändamål får Europeiska kommissionen dessutom göra undersökningar av ett urval bidragsmottagare för att kvantifiera de faktiska kostnaderna för projekt som finansieras på grundval av ersättning för enhetskostnader, engångsbelopp eller schablonsatser.

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR BIDRAG SOM UTBETALAS PÅ GRUNDVAL AV ERSÄTTNING AV EN VISS ANDEL AV DE BIDRAGSBERÄTTIGANDE KOSTNADERNA

När EU-bidraget beviljas i form av ersättning av en viss andel av de bidragsberättigande kostnaderna gäller följande bestämmelser[2]:

Bidragsberättigande kostnader

Ett EU-bidrag får inte överskrida ett totalbelopp som fastställs vid tidpunkten för projekturvalet på grundval av de beräknade bidragsberättigande kostnader som angetts i budgetbilagan. Som bidragsberättigande ska räknas sådana kostnader som faktiskt belastar bidragsmottagaren och som uppfyller samtliga nedanstående kriterier:

  • De ska uppstå under projektets varaktighet, med undantag för kostnader för finansiella rapporter och revisionsintyg.
  • De ska vara angivna i den uppskattade budgeten för projektet.
  • De ska vara nödvändiga för genomförandet av det projekt som får bidrag.
  • De ska kunna identifieras och kontrolleras och i synnerhet vara upptagna i mottagarens räkenskaper i enlighet med de redovisningsstandarder som tillämpas i det land där mottagaren är etablerad och enligt bidragsmottagarens normala rutiner för kostnadsredovisning.
  • De ska följa tillämplig skattelagstiftning och social lagstiftning.

De ska vara rimliga, berättigade och förenliga med principen om sund ekonomisk förvaltning, särskilt i fråga om sparsamhet och kostnadseffektivitet.

Bidragsberättigande kostnader kan vara direkta eller indirekta.

Bidragsberättigande direkta kostnader

De direkta bidragsberättigande kostnaderna för verksamheten är de som med hänsyn till villkoren för bidragsberättigande ovan kan identifieras som särskilt knutna till genomförandet av verksamheten och som därför kan bokföras direkt för verksamheten. Förutom de bidragsberättigande direkta kostnader som anges i ansökningsomgången anses följande kostnadskategorier också vara bidragsberättigande:

  • Kostnader för en säkerhet vid förfinansiering som bidragsmottagaren har ställt, när det nationella programkontoret har krävt en sådan säkerhet.
  • Kostnader i samband med verifiering av bokslut och verksamhetsredovisning i de fall det nationella programkontoret fordrar sådan verifiering för att behandla ens bidragsansökan

Kostnader för värdeminskning, förutsatt att dessa i praktiken belastar bidragsmottagaren.

Bidragsmottagarens förfaranden för redovisning och internkontroll ska göra det möjligt att koppla ihop de kostnader och intäkter som redovisas inom projektet med motsvarande räkenskaper och styrkande handlingar.

Mervärdesskatt (moms)

Mervärdesskatt ska endast betraktas som en bidragsberättigande kostnad om den inte går att återkräva enligt gällande nationell mervärdesskattelag[3][2]. Det enda undantaget gäller verksamhet eller transaktioner där stater, regionala och lokala myndigheter och andra offentligrättsliga organ agerar i egenskap av myndigheter[4][3]. Dessutom

  • är avdragsgill mervärdesskatt som inte faktiskt dras av (på grund av nationella villkor eller slarv från bidragsmottagarnas sida) inte bidragsberättigande.
  • gäller momsdirektivet inte för länder utanför EU. Organisationer från partnerländer kan undantas från skatter (även mervärdesskatt), tullar och avgifter om ett avtal har undertecknats mellan Europeiska kommissionen och det partnerland där organisationen är etablerad.

Bidragsberättigande indirekta kostnader

Indirekta kostnader är kostnader som inte kan kopplas direkt till genomförandet av åtgärden och därför inte kan hänföras direkt till denna.

För vissa typer av projekt (se del B i handledningen för närmare upplysningar om finansieringsreglerna för insatser) får ett schablonbelopp på högst 7 % av de bidragsberättigande direkta kostnaderna för projektet (utom kostnader för volontärer, i förekommande fall) beviljas i form av bidragsmottagarens allmänna administrativa kostnader som inte redan täckts av dennes bidragsberättigande direkta kostnader (t.ex. kostnader för el eller internet, lokalkostnader och kostnader för fast anställd personal) men som kan hänföras till projektet.

Indirekta kostnader får inte innefatta kostnader som bokförs i en annan budgetkategori. Indirekta kostnader är inte bidragsberättigande om bidragsmottagaren redan får ett driftsbidrag från unionens budget (t.ex. inom ramen för en ansökningsomgång om samarbete med civilsamhället inom Erasmus+).

Icke bidragsberättigande kostnader

Följande kostnader ska inte berättiga till stöd:

  • Avkastning på kapital och utdelningar som betalats av en stödmottagare.
  • Amorteringar och avgifter på upplåning.
  • Avsättningar för framtida förluster eller skulder.
  • Skuldräntor.
  • Osäkra fordringar.
  • Valutakursförluster.
  • Kostnader som stödmottagaren redovisat för en annan åtgärd som får bidrag via unionens budget.
  • Överdrivet stora eller mindre välbetänkta utgifter.
  • In naturabidrag från tredje parter.
  • Vid hyra eller leasing av utrustning, eventuell kostnad för att köpa loss utrustningen vid utgången av leasing- eller hyresperioden.
  • Kostnader för att öppna och inneha bankkonton (inklusive avgifter för överföringar från/till det nationella eller centrala programkontoret som banken tar ut från bidragsmottagaren).
  • Mervärdesskatt som betraktas som återbetalningsbar enligt gällande nationell mervärdesskattelagstiftning (se punkten om mervärdesskatt ovan).

Finansieringskällor

Den sökande måste ange bidragen från andra källor än EU-bidraget i ansökningsblanketten. Extern medfinansiering kan utgöras av bidragsmottagarens egna medel, ekonomiska bidrag från tredje part eller inkomster från projektet. Om det när slutrapporten och ansökan om utbetalning av slutbetalningen lämnas in konstateras att inkomsterna överstiger de bidragsberättigande kostnader som uppstått i projektet (se avsnittet ”Icke vinstdrivande och medfinansiering”) har det nationella eller centrala programkontoret rätt att kräva tillbaka den procentandel av överskottet som motsvarar EU:s bidrag till de bidragsberättigade kostnader som bidragsmottagaren faktiskt haft för att genomföra projektet. Denna bestämmelse gäller inte för projekt som ansöker om ett bidrag på högst 60 000 euro.

Bidrag av annat slag än pengar från tredje parter betraktas inte som en möjlig medfinansieringskälla.

  1. Därför begränsas intäkterna till de inkomster som genereras av projektet och finansiella bidrag som öronmärkts av givarna för att finansiera de bidragsberättigande kostnaderna. Vinsten (eller förlusten) enligt definitionen ovan är alltså skillnaden mellan

    • det preliminärt godkända bidragsbeloppet och de inkomster som genereras av insatsen.
    • bidragsmottagarens bidragsberättigande kostnader.

    Om verksamheten ger vinst ska den återkrävas. Det nationella eller centrala programkontoret har rätt att kräva tillbaka den procentandel av vinsten som motsvarar unionens bidrag till bidragsmottagarens faktiska bidragsberättigande kostnader för att genomföra insatsen. Det kommer att göras kompletterande förtydliganden av beräkningen av vinst för insatser för vilka bidragen ges i form av en ersättning för en viss andel av de bidragsberättigande kostnaderna.

  2. För insatser som förvaltas av det centrala programkontoret anges de närmare finansiella bestämmelserna i den förlaga till bidragsavtal som offentliggörs på EU-portalen för finansiering och anbud (Funding and Tender Opportunity Portal).

  3. [2] I EU-länderna, den nationella mervärdesskattelagstiftning som införlivar momsdirektivet (direktiv 2006/112/EG.)

  4. [3] Se artikel 13.1 i direktivet.