Skip to main content
Erasmus+ home page Erasmus+ home page

Erasmus+

EU programme for education, training, youth and sport
Search the guide

Prioriteringar i Programmet Erasmus+

Inkludering och Mångfald

Programmet ska främja lika möjligheter och tillgång, inkludering, mångfald och rättvisa inom samtliga insatser. Organisationer och deltagare med begränsade möjligheter står i centrum för dessa mål, och med detta i åtanke ställer programmet mekanismer och resurser till deras förfogande. Organisationerna bör ha en inkluderande inställning när de utformar sina projekt och aktiviteter så att de blir tillgängliga för olika kategorier av deltagare.

De nationella programkontoren spelar en viktig roll för att stödja utarbetandet av projekten så att de blir så inkluderande och mångsidiga som möjligt. Med utgångspunkt i de övergripande principerna och mekanismerna på EU-nivå utarbetar de nationella programkontoren planer för inkludering och mångfald för att på bästa sätt tillgodose behoven hos deltagare med begränsade möjligheter och stödja organisationer som arbetar med dessa målgrupper i det nationella sammanhanget. Salto-resurscentrumen (Support, Advanced Learning and Training Opportunities), som stöder genomförandet av programmet, är samtidigt nyckelaktörer för att främja och genomföra inkluderings- och mångfaldsåtgärder, särskilt när det gäller att samla in kunskap och utforma och anordna verksamhet för kapacitetsuppbyggnad för de nationella programkontorens personal och programmets bidragsmottagare. EU:s genomförandeorgan för utbildning, audiovisuella medier och kultur (Eacea – det centrala programkontoret) spelar en lika viktig roll när det gäller de programdelar som förvaltas genom direkt förvaltning. I tredjeländer som inte är associerade till programmet är EU-delegationerna och – i förekommande fall – de nationella kontoren för Erasmus+ samt kontaktpunkterna för Erasmus+ viktiga för att föra programmet närmare de relevanta målgrupperna.

För att genomföra dessa principer har ramen för inkluderingsåtgärder1  och strategin för inkludering och mångfald2  som täcker samtliga programområden utformats, med målet att förenkla tillgången till finansiering för en bredare grupp av organisationer och nå ut till fler deltagare med begränsade möjligheter. Genom ramen och strategin skapas också utrymme och mekanismer för projekt som syftar till att arbeta med inkluderings- och mångfaldsrelaterade frågor. Syftet med strategin är att bidra till att hantera de hinder som olika målgrupper kan ställas inför när de vill utnyttja sådana möjligheter såväl inom som utanför EU.

Den nedanstående listan över sådana potentiella hinder är inte uttömmande, utan är avsedd att fungera som en hållpunkt för åtgärder för att förbättra tillgängligheten och nå ut till människor med begränsade möjligheter. Hindren kan, var för sig eller i kombination, inskränka möjligheterna till deltagande.

  • Funktionsnedsättning: Detta omfattar fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska funktionsnedsättningar som, tillsammans med andra begränsningar, kan förhindra att personen deltar fullt ut och effektivt i samhället på samma villkor som andra3 .
  • Hälsoproblem: Hinder på grund av hälsoproblem kan vara allvarliga eller kroniska sjukdomar eller annan fysisk eller psykisk ohälsa som kan hindra en person från att delta i programmet.
  • Hinder kopplade till utbildningssystem: Enskilda personer som av olika skäl har svårare att prestera i utbildningssystemen, unga med högst grundskoleutbildning och unga som varken arbetar eller studerar samt lågutbildade vuxna kan ställas inför hinder för sitt deltagande. Andra faktorer kan spela in och dessa svårigheter i utbildningen kan eventuellt bero på personliga omständigheter, men orsaken är oftast utbildningssystem som skapar strukturella begränsningar och/eller inte tar full hänsyn till individens särskilda behov. Enskilda personer kan även förhindras att delta när kursplanerna är utformade på ett sådant sätt att det blir svårt för dem att genomföra en del av sina studier utomlands.
  • Kulturella skillnader: Kulturella skillnader kan uppfattas som hinder av personer med vilken bakgrund som helst, men de kan särskilt påverka personer med begränsade möjligheter. Sådana skillnader kan vara ett stort hinder för lärande i allmänhet, men ännu mer för personer med invandrar- eller flyktingbakgrund, exempelvis nyanlända migranter, personer som tillhör en nationell eller etnisk minoritet, personer som talar teckenspråk eller personer med språkliga eller kulturella anpassningsproblem. Att möta utländska språk och kulturella skillnader när man deltar i programverksamheten kan avskräcka en del människor och på sätt och vis begränsa fördelarna med deras deltagande. Sådana kulturella skillnader kan till och med leda till att potentiella deltagare avstår från att ansöka om stöd via programmet, vilket innebär att de sammantaget utgör ett hinder för deltagande.
  • Sociala hinder: Sociala anpassningssvårigheter som begränsad social kompetens, antisocialt beteende eller högriskbeteende, (tidigare) brottslighet, (tidigare) narkotika- eller alkoholmissbruk eller social marginalisering kan utgöra hinder. Andra sociala hinder kan härröra från familjeförhållanden, t.ex. att man är den första i familjen som studerar vid högskola eller universitet eller om man är förälder (särskilt ensamstående), omsorgsgivare, familjeförsörjare eller föräldralös, eller om man har varit eller är placerad i institutionsvård.
  • Ekonomiska hinder: Ekonomiska nackdelar, exempelvis låg levnadsstandard, låg inkomst, studenter som måste arbeta för att försörja sig, personer som är beroende av välfärdssystem, långtidsarbetslöshet, utsatta situationer eller fattigdom, hemlöshet, skuldsättning eller ekonomiska problem, kan utgöra hinder. Andra svårigheter kan uppstå på grund av begränsad överförbarhet av tjänster (särskilt stöd till personer med begränsade möjligheter) som måste vara ”mobila” och följa med deltagaren när denne deltar i aktiviteter på en annan plats än sin bostadsort, eller, i ännu högre grad, i ett annat land.
  • Hinder med anknytning till diskriminering: Hinder kan uppstå till följd av diskriminering på grund av kön, ålder, etniskt ursprung, religion, trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller flerfaldig diskriminering (en kombination av två eller fler av de nämnda typerna av diskriminering).
  • Geografiska hinder: Personer som bor i exempelvis avlägset belägna områden eller landsbygdsområden, på små öar eller i yttre randområden4 , storstadsförorter, områden med sämre infrastruktur (begränsad kollektivtrafik, brist på samhällsservice) eller mindre utvecklade områden i tredjeländer kan möta hinder.

Den digitala omställningen

För att stödja den digitala omställningen på ett människocentrerat sätt och hantera samhällsutmaningar såsom AI eller desinformation mer effektivt behöver Europa utbildningssystem som är anpassade till den digitala tidsåldern.  I linje med de strategiska prioriteringarna i handlingsplanen för digital utbildning (2021–2027)5  och rådets två rekommendationer6  som antogs i november 2023 om a) de viktigaste möjliggörande faktorerna för framgångsrik digital utbildning och b) förbättra tillhandahållandet av digitala färdigheter inom utbildningen, kan Erasmus+-programmet spela en nyckelroll när det gäller att hjälpa medborgare i alla åldrar att förvärva de digitala färdigheter de behöver för att leva, lära, arbeta, utöva sina rättigheter, informeras, få tillgång till onlinetjänster, kommunicera, kritiskt konsumera, skapa och sprida digitalt utbildningsinnehåll.

Programmet kommer att stödja den första strategiska prioriteringen i handlingsplanen – att främja utvecklingen av ett högpresterande digitalt utbildningssystem – genom att bygga upp kapacitet och kritisk förståelse om hur den digitala teknikens möjligheter för undervisning och lärande kan utnyttjas vid alla typer av utbildningsinstitutioner, på alla nivåer och inom alla sektorer och för att utforma och genomföra planer för digital omställning för utbildningsinstitutionerna.

Programmet kommer även att bidra till den andra strategiska prioriteringen i handlingsplanen genom att stödja åtgärder som ska förbättra de digitala färdigheterna och kompetensutvecklingen för alla i hela samhället (inklusive ungdomar med begränsade möjligheter, studerande, arbetssökande och arbetstagare). Insatserna kommer att inriktas på att främja både grundläggande och avancerade digitala färdigheter och digital kompetens, som har blivit avgörande för vardagslivet om man ska klara sig i en värld som i allt högre grad utnyttjar algoritmer och kunna delta fullt ut i civilsamhället och demokratin.

I linje med handlingsplanens två strategiska prioriteringar har en europeisk digital utbildningsplattform7  inrättats med målet att stärka samarbetet rörande digital utbildning på EU-nivå och bidra till utbyte av god praxis, gemensamt skapande och experimentering. Plattformen syftar till att stödja medlemsländerna via ett närmare sektorsövergripande samarbete genom att betrakta den digitala utbildningen ur ett perspektiv för livslångt lärande. Plattformen sammanför nationella myndigheter, privata sektorn, experter, forskare, utbildningsanordnare och civilsamhället genom en smidigare utveckling av politik och praxis för digital utbildning.

Programmet bör öppnas för en större målgrupp både inom och utanför unionen genom ökat utnyttjande av it-verktyg och fysisk mobilitet i kombination med virtuellt lärande och samarbete.

Miljön och kampen mot klimatförändringarna

Miljö- och klimatåtgärder är viktiga prioriteringar för EU, både nu och i framtiden. ​​Meddelandet om den europeiska gröna given8  är EU:s nya tillväxtstrategi. Där bekräftas den viktiga funktion som skolor, utbildningsinstitutioner och universitet fyller för att engagera elever, föräldrar och hela samhället i de förändringar som behövs för en framgångsrik omställning till klimatneutralitet senast 2050. I rådets rekommendation om lärande inför den gröna omställningen9  betonas dessutom behovet av att ge studerande i alla åldrar möjlighet att få information om klimatkrisen och hållbarhetsfrågor via såväl formell som icke-formell utbildning, och av att göra lärande inför den gröna omställningen till en prioriterad fråga i utbildningspolitiken och utbildningsprogrammen. Hållbarhet bör integreras i hela utbildningsspektrumet, bland annat i kursplaner och fortbildningskurser för lärare samt i byggnader, infrastruktur och verksamheter. Erasmus+-programmet är ett nyckelinstrument för att bygga upp kunskap, färdigheter och attityder när det gäller klimatförändring och stödja hållbar utveckling inom EU och utanför dess gränser. Programmet kommer att utöka möjligheterna till mobilitetsprojekt inom gröna framåtblickande områden som främjar kompetensutveckling, förbättrar karriärutsikterna och engagerar deltagarna på strategiska områden för en hållbar tillväxt, med särskild uppmärksamhet på landsbygdsutveckling (hållbart jordbruk, förvaltning av naturresurser, markskydd och ekologiskt jordbruk). Med mobilitet i centrum ska Erasmus+ dessutom sträva efter koldioxidneutralitet genom att främja hållbara transportsätt och ett mer miljömässigt ansvarsfullt beteende.

Miljöfrågor och kampen mot den globala uppvärmningen är en övergripande prioritering vid urvalet av projekt.  Projekt som syftar till att utveckla kompetens inom olika gröna sektorer kommer att prioriteras, bland annat projekt inom ramen för utbildningens och kulturens bidrag till målen för hållbar utveckling, utveckling av strategier och metoder för grön kompetens, framtidsorienterade läroplaner samt initiativ som stöder de deltagande organisationernas planerade strategier för en hållbar miljö.

Programmet stöder användningen av innovativa metoder för att hjälpa elever, personal och ungdomsarbetare bli verkliga förändringsaktörer (t.ex. spara resurser, minska energianvändningen, avfallet och koldioxidavtrycket, välja hållbara livsmedels- och resealternativ). Även projekt som – genom utbildning samt ungdoms- och idrottsaktiviteter – möjliggör ett ändrat beteende när det gäller individuella preferenser, kulturvärden och medvetenhet, och som rent allmänt stöder ett aktivt deltagande i hållbar utveckling kommer att prioriteras.

Organisationer och berörda deltagare bör därför sträva efter att integrera miljövänliga metoder i alla projekt vid utformningen av verksamheterna. Detta kommer att uppmuntra deltagarna att diskutera och sätta sig in i miljöfrågor, överväga vilka åtgärder som de kan vidta lokalt och hur verksamheterna kan genomföras på ett miljövänligare sätt.

Plattformar som den europeiska skolutbildningsplattformen (inklusive eTwinning) och Epale kommer att fortsätta att ta fram stödmaterial och underlätta utbytet av ändamålsenliga metoder och strategier för undervisning om miljömässig hållbarhet. Erasmus+ är också ett kraftfullt instrument för att nå ut till och engagera ett brett spektrum av aktörer i vårt samhälle (t.ex. skolor, universitet, yrkesutbildningsanordnare, ungdoms- och idrottsorganisationer, icke-statliga organisationer, lokala och regionala myndigheter, organisationer i civilsamhället), som kan bli aktiva aktörer i omställningen till klimatneutralitet senast 2050.

Deltagande i det demokratiska livet, gemensamma värderingar och samhällsengagemang

Erasmus+-programmet tar itu med människors begränsade deltagande i demokratiska processer och den bristande kunskapen om EU. Målet är att göra det lättare för människor att aktivt engagera sig och delta i det politiska och sociala livet, såväl på lokal nivå som på EU-nivå. Att öka människors kunskaper om EU redan från tidig ålder är avgörande för unionens framtid. Förutom formell utbildning kan icke-formellt lärande bidra till att öka allmänhetens kunskaper om EU och främja en känsla av tillhörighet.

Programmet stöder aktivt medborgarskap och etik i livslångt lärande. Det främjar utveckling av social och interkulturell kompetens, kritiskt tänkande och mediekunskap. I programmet prioriteras projekt som ger människor möjlighet att genom formellt eller icke-formellt lärande delta i det demokratiska livet och att engagera sig socialt och i samhället. Fokus ligger på att öka medvetenheten om och förståelsen för Europeiska unionen, särskilt när det gäller EU:s gemensamma värden, principerna om enhet och mångfald samt deras sociala, kulturella och historiska arv.

På ungdomsområdet har en strategi för ungdomars delaktighet10  tagits fram. Strategin har utformats som en gemensam ram och stöder användningen av programmet som ett sätt att främja ungas delaktighet i det demokratiska livet. Strategin syftar till att förbättra kvaliteten på ungdomars deltagande i programmet och kompletterar viktiga dokument rörande EU:s ungdomspolitik, såsom EU:s ungdomsstrategi och EU:s ungdomsmål11 . Verktygslådan för ungdomsdeltagande12  åtföljer strategin och syftar i praktiken till att öka ungdomars deltagande i var och en av programinsatserna genom utbyte av sakkunskap, rekommendationer, verktyg och praktisk vägledning. Verktygslådans moduler är särskilt inriktade på hur de nya övergripande prioriteringarna i projekten ska inkluderas.