Följande aspekter i programmet bör särskilt lyftas fram:

Respekt för eu:s värden

Genomförandet av Erasmus+-programmet, och därmed programmets bidragsmottagare och de verksamheter som genomförs inom programmet, ska respektera EU-värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter, i fullständig överensstämmelse med de värderingar och rättigheter som fastställs i EU-fördragen och i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna.

I enlighet med bidragsavtalet kan bidraget sänkas eller bidragsavtalet sägas upp om dessa bestämmelser inte följs.

Deltagarnas skydd, hälsa och säkerhet

Skydd, hälsa och säkerhet för dem som deltar i Erasmus+ är viktiga principer för programmet. Alla deltagare ska kunna dra nytta av alla de möjligheter till personlig och yrkesmässig utveckling och utbildning som erbjuds genom Erasmus+. Det ska ske i en trygg miljö där alla människors rättigheter, fysiska och emotionella integritet, psykiska hälsa och välbefinnande respekteras och skyddas.

Alla organisationer som deltar i programmet måste därför ha ändamålsenliga förfaranden och arrangemang som främjar och garanterar säkerhet, skydd och icke-diskriminering för dem som deltar i deras verksamhet. Vuxna bör vid behov följa med minderåriga (elever, yrkesstuderande, ungdomar) som deltar i mobilitetsverksamhet. Medföljande vuxna bör säkerställa att mobilitetsverksamhetens lärandekomponent håller tillräckligt god kvalitet och att minderåriga deltagare skyddas och är säkra.

Alla elever, studenter, praktikanter, lärlingar, vuxenstuderande och ungdomar samt all personal som deltar i mobilitetsverksamhet inom något programområde i Erasmus+ måste därför vara försäkrade mot riskerna i samband med sitt deltagande i verksamheten. Projektorganisatörerna får själva hitta den försäkring som är lämpligast för den typ av projekt som genomförs och för de nationella försäkringsformer som finns. Om deltagarna redan har ett försäkringsskydd hos projektorganisatörerna behöver dock inte någon särskild projektförsäkring tecknas.

Följande ska dock alltid ingå:

• I förekommande fall, reseförsäkring (inklusive skador på eller förlust av bagage).
• Skadeståndsansvar (inklusive, om så är lämpligt, yrkesansvars– eller ansvarsförsäkring).
• Olycksfall och allvarlig sjukdom (inklusive bestående eller tillfällig arbetsoförmåga).
• Dödsfall (inklusive hemtransport för projekt som genomförs utomlands).

Vi rekommenderar varmt att deltagare som vistas utomlands har ett europeiskt sjukförsäkringskort. Det är ett kostnadsfritt kort som ger tillgång till medicinskt nödvändig, offentlig hälso- och sjukvård vid tillfällig vistelse i alla 27 EU-länder samt Island, Liechtenstein eller Norge, enligt samma villkor och till samma kostnad (kostnadsfritt i vissa länder) som de som är försäkrade i det berörda landet. Mer information om kortet och hur du kan beställa det finns på http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=559.

Om projekten vänder sig till unga under 18 år måste de deltagande organisationerna få förhandstillstånd från deras vårdnadshavare för att de ska få delta.

Flerspråkighet

Flerspråkighet är en av hörnstenarna i den europeiska integrationen och en kraftfull symbol för EU:s strävan att vara enat i mångfalden. Kunskaper i främmande språk ger större möjligheter på arbetsmarknaden och gör det lättare ta vara på de tillfällen som står till buds. EU:s mål är att alla invånare ska ges möjlighet att lära sig minst två främmande språk från tidig ålder.

Att främja språkinlärning och språklig mångfald är ett av de särskilda målen för programmet. Bristande språkkunskaper är ett av de största hindren för deltagande i EU:s program för allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdomsfrågor. Möjligheterna till språkstöd ska göra mobilitetsverksamheten effektivare och mer ändamålsenlig, förbättra läranderesultaten och på så sätt bidra till programmets särskilda mål.

Programmet kommer att erbjuda språkstöd för deltagare i mobilitetsverksamhet. Språkstödet erbjuda främst via Erasmus+ språkstöd på nätet, vid behov anpassat till enskilda sektorers behov, eftersom e-lärande är lättillgängligt och flexibelt och därmed lämpar sig för språkinlärning. Erasmus+ språkstöd på nätet ger deltagarna möjlighet att bedöma, träna och förbättra sina språkkunskaper. Utöver språkstöd på nätet kan andra former av språkstöd erbjudas för att stödja särskilda målgruppers inlärningsbehov – exempelvis teckenspråk eller brailleskrift, som kan finansieras via den särskilda budgetkategorin för stöd till social inkludering.

Språkundervisning och språkinlärning kommer även att främjas inom ramen för samarbetsprojekt. Innovation och goda exempel för att främja språkkunskaper kan till exempel omfatta undervisnings- och bedömningsmetoder, utarbetande av pedagogiskt material, forskning, datorstödd språkinlärning och entreprenörsverksamhet på främmande språk.

Europeiska kommissionen har inrättat Europeiska utmärkelsen för språkprojekt för att erkänna kvalitet, stödja utbytet av resultat från framstående projekt på flerspråkighetsområdet och främja allmänhetens intresse för att studera språk. De nationella programkontoren delar varje eller vartannat år ut Europeiska utmärkelsen för språkprojekt till utbildningsorganisationer som har slutfört ett projekt inom Erasmus+ som beviljats av ett nationellt programkontor med utomordentliga resultat inom språkinlärning och språkundervisning. Utöver till projekt inom Erasmus+ kan de nationella programkontoren välja att dela ut utmärkelsen till andra initiativ med omfattande, inkluderande eller innovativa metoder för språkundervisning och språkinlärning.

Internationell dimension

Erasmus+ har ett starkt internationellt inslag (dvs. samarbete med tredjeländer som inte är associerade till programmet) när det gäller mobilitet, samarbete och politisk dialog. Det hjälper europeiska organisationer att möta de globala utmaningarna till följd av globaliseringen, klimatförändringarna och den digitala omställningen, främst genom att öka den internationella rörligheten och samarbetet med länder utanför EU för att stärka EU:s roll som global aktör. Det förbättrar de samhälleliga kopplingarna genom rörlighet, utbyten och kapacitetsuppbyggnad, främjar social motståndskraft, mänsklig utveckling, anställbarhet och aktivt deltagande samt säkerställer reguljära kanaler för samarbete mellan människor genom att främja värderingar, principer och intressen rörande gemensamma prioriteringar. Verksamheten ger ett svar på utmaningarna rörande kvalitet, modernisering och anställbarhet genom att öka relevansen och lyhördheten i utbildningen för en grön och hållbar socioekonomisk återhämtning och tillväxt samt ett grönt och hållbart välstånd i tredjeländer som inte är associerade till programmet, vilket bidrar till mänsklig och institutionell utveckling, digital omställning, tillväxt och sysselsättning, god samhällsstyrning samt fred och säkerhet. Unga människors engagemang i tredjeländer som inte är associerade till programmet är en avgörande faktor i processen med att bygga upp mer motståndskraftiga samhällen på en grundval av ömsesidigt förtroende och interkulturell förståelse.

Erkännande och validering av färdigheter och kvalifikationer

Erasmus+ stöder EU:s verktyg för öppenhet och erkännande i fråga om kompetenser, färdigheter och kvalifikationer, särskilt Europass (inklusive europeiska digitala referenser för lärande), ungdomspasset, den europeiska referensramen för kvalifikationer (EQF), den europeiska klassificeringen av färdigheter, kvalifikationer och yrken (Esco), det europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter (ECTS), den europeiska referensramen för kvalitetssäkring av yrkesutbildning (Eqavet), det europeiska registret för kvalitetssäkring av högre utbildning (Eqar), den europeiska sammanslutningen för kvalitetssäkring i den högre utbildningen (ENQA) samt EU-omfattande utbildningsnätverk som stöder dessa verktyg, särskilt nätverket av nationella informationscentrum för akademiskt erkännande (Naric), Euroguidance-nätverken, de nationella Europass-centrumen och de nationella samordningspunkterna för den europeiska referensramen för kvalifikationer. Ett gemensamt syfte med dessa verktyg är att göra det lättare att erkänna och förstå kompetenser, färdigheter och kvalifikationer inom och över nationella gränser, inom alla delsystem för allmän utbildning och yrkesutbildning och även inom alla sektorer på arbetsmarknaden, oavsett om de förvärvats genom formell utbildning och yrkesutbildning eller genom andra former av lärande (t.ex. arbetslivserfarenhet, volontärarbete och e-lärande).

För att dessa mål ska kunna nås bör verktygen kunna fungera i nya sammanhang, t.ex. internationaliserad utbildning och ökad användning av digitalt lärande och digitalt signerade meriter, och stödja inrättandet av flexibla utbildningsvägar som är anpassade till de studerandes behov och mål. Verktygen bör också förbättra jämförbarheten och överförbarheten över gränserna för färdigheter, kompetenser och kvalifikationer så att studerande och arbetstagare kan röra sig fritt i syfte att studera eller arbeta.

Ett antal tidigare policydokument vägleder användningen och vidareutvecklingen av dessa verktyg, däribland rådets rekommendation av den 22 maj 2017 om den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande, Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2018/646 av den 18 april 2018 om en gemensam ram för tillhandahållande av bättre tjänster för kompetens och kvalifikationer (Europass) och rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande. Utöver dessa övergripande policydokument syftar tematiska strategier¹ , såsom ungdomspasset och den europeiska strategin för yrkesutbildning (ETS), till att ytterligare stödja utvecklingen på ungdomsområdet.

Spridning av projektinformation och projektresultat för maximalt genomslag

Att sprida information om projekt och projektresultat är avgörande för att säkerställa deras genomslag på olika nivåer. Beroende på insats ska de som söker bidrag inom Erasmus+ planera sin kommunikationsverksamhet som syftar till att informera om projekt och projektresultat både under projektets genomförande och därefter. Projektansökningarna kommer att utvärderas utifrån relevanta kriterier för att säkerställa att dessa aspekter täcks. Kommunikations- och spridningsverksamhetens omfattning och intensitet bör stå i proportion till målen, räckvidden och de särskilda målen för de olika insatserna inom Erasmus+. Mottagare av finansiering från Erasmus+ måste följa de riktlinjer för kommunikation om projekt som kommissionen har tagit fram samt övervaka och utvärdera hur pass framgångsrik deras kommunikationsverksamhet är, både sett till kvalitet och kvantitet.

Såsom anges i riktlinjerna för kommunikation måste bidragsmottagarna måste tydligt framhålla EU-stödet i all kommunikations- och spridningsverksamhet och alla produkter, såsom evenemang, webbplatser och publikationer. De ska särskilt se till att EU:s emblem används i allt kommunikationsmaterial och att materialet är utformat enligt bestämmelserna i bidragsavtalet eller bidragsbeslutet² . Bidraget kan sänkas om dessa bestämmelser inte följs.

Bidragsmottagarna ska utforma en kommunikationsstrategi och en kommunikationsplan med hänsyn tagen till följande faktorer:

• Kommunikationsmål: Sökande bör fastställa vad de vill uppnå med sina särskilda kommunikationsinsatser, dvs. att öka medvetenheten, främja samhällsvärden, utveckla nya partnerskap för framtiden eller påverka politik och praxis.

• Den avsedda målgruppen: Sökande måste precisera vilka personer som de vill nå ut till och som kan ha användning av projektresultaten.  Målgruppen bör definieras så specifikt som möjligt. Det kan vara allmänheten, berörda parter, experter och andra intressenter, beslutsfattare, medier osv.

• Kanaler och aktiviteter för att nå ut till målgruppen: det är viktigt att du som sökande väljer de kanaler och aktiviteter som är effektivast och lämpligast för att tillgodose behoven i fråga om de valda målen, t.ex. sociala medier, evenemang eller publikationer.

• Projektresultat (produkter och resultat): t.ex. en handledning om god praxis, ett praktiskt verktyg eller en praktisk produkt, en forskningsrapport om utförd studie, vilka kunskaper och färdigheter som har tillägnats osv. Resultaten bör också spridas eller främjas genom projektdatabasen för Erasmus+ på (https://ec.europa.eu/programmes/erasmus-plus/projects_en).

• Tidsplanen: Det är viktigt att sökande på ett effektivt sätt planerar när de olika verksamheterna ska äga rum (och kopplar tidsplanen till arbetsplanen/delmål), att de enas om realistiska mål och säkerställer flexibilitet beroende på hur projektet framskrider, förändrade behov hos målgruppen, policyutveckling och ändrade förfaranden.

• De centrala resultatindikatorerna: Resultatindikatorer är ett värdefullt projektstyrningsverktyg för att övervaka framstegen (och möjliggöra justeringar vid behov) under genomförandet av kommunikations- och spridningsverksamheterna och för att utvärdera framstegen mot planens mål. Nyckeltalen för verksamheten bör stämma överens med de gemensamma kommunikationsnätsindikatorerna³ .

krav på fri tillgång till pedagogiskt material inom Erasmus+

Erasmus+ främjar fri tillgång till projektresultat för att stödja lärande, undervisning, utbildning och ungdomsarbete. Framför allt är bidragsmottagarna skyldiga att göra de utbildningsresurser och utbildningsverktyg som tas fram inom projekten, t.ex. dokument, medier, programvara eller annat material, fritt tillgängliga för allmänheten enligt öppna licenser. Materialet ska finnas lätt tillgängligt och ska kunna hämtas utan kostnad eller begränsningar, och de öppna licenserna måste låta allmänheten använda, återanvända, anpassa och dela resursen. Sådana material kallas öppna lärresurser. Resurserna ska laddas upp i ett redigerbart digitalt format och på en lämplig och öppen plattform. Erasmus+ uppmuntrar bidragsmottagarna att använda så öppna licenser som möjligt⁴ . Bidragsmottagarna får dock välja licenser som begränsar andras kommersiella användning, eller kräva att andra använder samma licens för härledda verk, förutsatt att det är lämpligt med tanke på projektets karaktär och den typ av material det gäller, och att allmänheten ändå kan använda, återanvända, anpassa och dela resursen. Kravet på fri tillgång är obligatoriskt och påverkar inte bidragsmottagarnas immateriella rättigheter.

Fri tillgång till forskning och data inom Erasmus+

Erasmus+ uppmuntrar bidragsmottagarna att publicera forskningsresultat via kanaler med fri tillgång, dvs. kanaler som är kostnadsfria och inte har några andra åtkomstbegränsningar för användarna. Bidragsmottagarna uppmuntras också att använda öppna licenser för forskningsresultaten. När det är möjligt ska data som samlas in via projekten publiceras som ”öppna data”, dvs. med en öppen licens, i ett lämpligt format och på en lämplig öppen dataplattform.

Footnote

• 1 Du kan läsa mer om strategierna här:https://www.salto-youth.net/ ↩ back
• 2 Du hittar vägledning om hur Europeiska kommissionens visuella identitet, inbegripet EU:s emblem, ska användas här: Https://commission.europa.eu/resources-partners/european-commission-visual-identity_sv och här: https://commission.europa.eu/system/files/2021-05/eu-emblem-rules_sv.pdf. ↩ back
• 3 Kommunikationsnätsindikatorerna och den åtföljande handledningen finns på

  https://commission.europa.eu/system/files/2023-02/2022%20EC%20Comm%20indicators.pdf

  https://commission.europa.eu/publications/resources-evaluation-communication_sv. ↩ back

• 4 T.ex. de allmänt använda licenserna Creative Commons Attribution eller Creative Commons Attribution – Share Alike för kreativa verk, GNU General Public License och GNU Lesser General Public Licence för programvara eller Open Database License för databaser.  ↩ back