Erasmus+ är EU-programmet inom allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott för perioden 2021–2027. Allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott är viktiga områden som stöder människor i deras personliga och yrkesmässiga utveckling. Utbildning av hög kvalitet och informellt och icke-formellt lärande ger ungdomar och deltagare i alla åldrar de kvalifikationer och färdigheter som de behöver för ett meningsfullt deltagande i det demokratiska samhället, interkulturell förståelse och lyckad övergång till arbetsmarknaden. Genom att bygga vidare på framgångarna med programmet under perioden 2014–2020 ökar Erasmus+ ansträngningarna för att skapa fler möjligheter för ännu fler deltagare och ett bredare urval organisationer, genom att fokusera på programmets kvalitativa effekter och bidra till mer inkluderande och sammanhållna, grönare och digitalt anpassade samhällen.

Människorna i Europa behöver utrustas bättre med den kunskap, de färdigheter och de kompetenser som krävs i ett dynamiskt och föränderligt samhälle som blir alltmer rörligt, mångkulturellt och digitalt. Att tillbringa en tid utomlands för att studera, lära och arbeta bör vara normalt, och möjligheten att lära sig två andra språk utöver modersmålet bör erbjudas alla. Programmet är viktigt för att stödja målen för det europeiska området för utbildning, handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027, EU:s ungdomsstrategi och EU-arbetsplanen för idrott (2021–2024).

Covid-19-pandemin har visat att tillgång till utbildning är viktigare än någonsin för att säkerställa en snabb återhämtning från kriser och samtidigt främja lika möjligheter för alla. Som ett led i denna utvecklingsprocess utvidgar programmet Erasmus+ sin inkluderande dimension till nya horisonter genom att stödja möjligheter till personlig, social och yrkesmässig utveckling för människor såväl i Europa som utanför, med målet att ingen ska hamna på efterkälken.

För att programmets insatser ska få ett större kvalitativt genomslag och för att säkerställa lika möjligheter för alla kommer det i högre grad och på ett bättre sätt att vända sig till människor i olika åldrar och med olika kulturell, social och ekonomisk bakgrund. Grundtanken med programmet är att det ska komma närmare människor med begränsade möjligheter, inklusive personer med funktionsnedsättning, migranter och EU-invånare som bor i avlägsna områden eller har socioekonomiska svårigheter. På så sätt kommer programmet också att uppmuntra deltagarna, särskilt unga, att engagera sig och lära sig att delta i samhällslivet genom att öka medvetenheten om EU:s gemensamma värden. Under 2024 kommer programmet också att fortsätta sina insatser för att mildra de socioekonomiska och utbildningsmässiga konsekvenserna av den ryska invasionen av Ukraina, bland annat genom att stödja projekt som främjar utbildningsverksamhet och underlättar integrering av människor som flyr undan kriget i Ukraina in i deras nya lärandemiljö, men också med aktiviteter som stöder organisationer, studerande och personal i Ukraina.

Dessutom är programmet, i linje med målen för den europeiska innovationsagendan om att stödja utvecklingen av talanger för att öka Europas innovationskapacitet och utveckla digitala färdigheter och kompetenser inom framtidsorienterade områden som klimatåtgärder, ren energi, artificiell intelligens, robotteknik och stordataanalys, viktigt för en hållbar tillväxt och sammanhållning i framtidens EU. Programmet kan bidra på ett meningsfullt sätt genom att stimulera innovation och avhjälpa de brister som finns i EU vad gäller kunskaper, färdigheter och kompetens. Företagen i EU måste bli mer konkurrenskraftiga genom talang och innovation. En sådan investering i kunskap, färdigheter och kompetens kommer att gynna enskilda personer, institutioner, organisationer och samhället i stort genom att den bidrar till hållbar tillväxt och säkerställer rättvisa, välstånd och social inkludering i och utanför Europa.

En annan utmaning handlar om det allmänt begränsade deltagandet i det demokratiska livet i Europa och dålig kunskap och medvetenhet om EU-frågor och hur de påverkar alla som lever i EU. Många är motvilliga eller har svårt att aktivt engagera sig och delta i samhället eller i EU:s politiska och sociala liv. Att stärka den europeiska identiteten och ungas deltagande i de demokratiska processerna är av största betydelse för EU:s framtid.

Detta mål kan också nås genom icke-formellt lärande som syftar till att förbättra ungas och vuxenstuderandes färdigheter och kompetens och göra dem till mer aktiva medborgare. Programmet kan bidra till att förbättra utvecklingen av social och interkulturell kompetens, kritiskt tänkande och mediekunskap och därmed förebygga och motverka desinformation och falska nyheter.

I linje med EU:s prioriteringar för en hållbar ekonomi bör Erasmus+-projekten utformas på ett miljövänligt sätt och bör omfatta miljövänliga metoder i alla aspekter. Organisationer och deltagare bör ha en miljövänlig inställning när de utformar sina projekt, vilket kommer att uppmuntra dem att diskutera och lära sig mer om miljöfrågor, fundera på vad de själva kan göra för att projekten ska bli mer miljövänliga och hjälpa dem att komma på miljövänligare sätt att genomföra sin verksamhet.

Det är avgörande att man stöder och främjar transnationellt och internationellt samarbete mellan utbildnings-, ungdoms- och idrottsorganisationer för att ge människor fler nyckelkompetenser, minska andelen unga med högst grundskoleutbildning och erkänna kompetens som förvärvats genom formellt, informellt och icke-formellt lärande. Genom sådant samarbete kan man även utbyta idéer, sprida bästa praxis och expertis och utveckla digitala färdigheter. Detta bidrar till utbildning av hög kvalitet och stärker den sociala sammanhållningen. Programmet Erasmus+ är en av EU:s tydligaste framgångar. Det bygger på de resultat som under mer än 35 år har uppnåtts genom EU-programmen för utbildning, ungdomsfrågor och idrott och omfattar både europeiska och internationella partnerskap.

Programhandledningen för Erasmus+ har utarbetats i enlighet med kommissionens årliga arbetsprogram för Erasmus+ och kan därför komma att ändras för att spegla de prioriteringar och principer som fastställs. Den praktiska tillämpningen av handledningen förutsätter även att det finns tillgängliga anslag i budgetförslaget när EU:s budgetmyndighet har antagit budgeten för året eller enligt systemet med tillfälliga tolftedelar.