Skip to main content

Erasmus+

EU programme for education, training, youth and sport
Search the guide

Europeisk Ungdom Tillsammans

Projekt inom Europeisk ungdom tillsammans syftar till att bygga upp nätverk för att främja regionala partnerskap som ska drivas i nära samarbete med ungdomar runtom i Europa (EU-medlemsstater och tredjeländer som är associerade till programmet). Nätverken bör anordna utbyten, främja utbildning (t.ex. för ungdomsledare) och ge ungdomar möjlighet att själva upprätta gemensamma projekt. Allt detta kan ske i form av både fysiska och webbaserade verksamheter.

Insatsen Europeisk ungdom tillsammans består av två delar (två delinsatser).

Den första delinsatsen inriktas på ungdomsorganisationer på gräsrotsnivå som vill upprätta partnerskap över gränserna, dvs. som vill komplettera sina verksamheter med en europeisk dimension. Syftet är att uppmuntra nya ansökningar från organisationer som inte redan är väletablerade på europeisk nivå.

Den andra delinsatsen är den storskaliga partnerskapsinsatsen. Den inriktas på ungdomsorganisationer som har förmåga att samarbeta i storskaliga partnerskap.

Insatsens mål

Projekt inom Europeisk ungdom tillsammans syftar till att skapa nätverk som främjar regionala partnerskap, och gör det möjligt för ungdomar i hela Europa att inrätta gemensamma projekt, organisera utbyten och främja utbildning (t.ex. för ungdomsledare) genom både fysiska och webbaserade verksamheter.  Insatsen kommer att genomföras genom två delar som stöder gränsöverskridande partnerskap för ungdomsorganisationer, antingen på gräsrotsnivå eller i storskaliga partnerskap, i syfte att stärka den europeiska dimensionen av deras verksamhet, bland annat om hur man kan leva bättre tillsammans efter pandemin och bidra till att utforma hållbara framtida levnadssätt, i linje med den europeiska gröna given och det nya europeiska Bauhaus-initiativet.

Viktiga tematiska prioriteringar för båda delinsatserna är att arbeta med och främja EU:s ungdomsmål och EU:s ungdomsstrategi 2019–2027 i allmänhet1 . EU:s ungdomsmål avspeglas också i kommissionens ordförande Ursula von der Leyens politiska riktlinjer2 . Projektförslagen kan även inriktas på temaområdena i ”konferensen om Europas framtid”.

Ungdomar och ungdomsorganisationer är nyckelaktörer i återhämtningen från covid-19-pandemin. Ungdomsnätverk bör överväga sätt att skapa solidaritet och inkludering och hur man kan förbättra livskvaliteten efter pandemin, vilket sammanfaller med utmaningarna avseende digitala färdigheter och hållbara gröna livsstilar3 .

Särskilda mål

Syftet med denna insats är att särskilt stödja följande:

  • Främjande och utveckling av ett mer transnationellt strukturerat samarbete, såväl online som offline, mellan olika ungdomsorganisationer för att bygga upp eller stärka partnerskap som inriktas på solidaritet och inkluderande demokratiskt samarbete för alla mot bakgrund av bakslagen för de socioekonomiska strukturerna och i linje med EU:s ungdomsstrategi, EU:s ungdomsmål och ungdomsdialogen.
  • Genomförande av EU:s ramverk och initiativ, såsom den europeiska planeringsterminens landsspecifika rekommendationer4 , i den mån de är relevanta för ungdomsområdet.
  • Initiativ för att uppmuntra unga att delta i den demokratiska processen och i samhället genom att anordna möten, utbildningar, lyfta fram gemensamma drag bland unga européer och uppmuntra till diskussion och debatt om deras relation till EU och EU:s värden och demokratiska grunder, bland annat genom att låta ungdomar komma till tals på ett meningsfullt sätt inom ramen för återhämtningen efter covid-19-krisen.
  • Främjande av deltagandet av underrepresenterade grupper av ungdomar i politiken, i ungdomsorganisationer och i andra civilsamhällesorganisationer genom att engagera utsatta och socioekonomiskt missgynnade ungdomar.
  • Nya sätt att stärka ungdomsorganisationer i hanteringen av efterdyningarna av covid-19-pandemin genom att stödja innovativa sätt att samarbeta samt skapa, utveckla och förvalta nätverk. Detta kan omfatta åtgärder för att stärka samverkan mellan ungdomsorganisationer i ett digitalt sammanhang genom metoder och organisationsmodeller för icke-formellt lärande, bland annat alternativa former av utbyten och ömsesidigt stöd.
  • Förstärkning av den europeiska dimensionen av ungdomsorganisationernas verksamhet, inbegripet aktiviteter avseende hur man bättre kan leva tillsammans efter pandemin och som bidrar till att utforma hållbara framtida gränsöverskridande levnadssätt.

Verksamhet

Insatsen inriktas på icke-statliga (ideella) organisationer och offentliga organ. Sökande organisationer ska föreslå projekt som kan samla ungdomar i partnerskap som omfattar olika länder och regioner inom EU-medlemsstaterna och tredjeländerna som är associerade till programmet.

Mobilitetsverksamhet för ungdomar bör vara ett centralt inslag i insatser inom Europeisk ungdom tillsammans. Mobiliteten bör vara gränsöverskridande och ge ungdomar från hela Europa (öst, väst, nord och syd) möjlighet till icke-formellt eller informellt lärande. Mobilitetsverksamheterna kan förberedas och stödjas via webbaserade forum för att bidra till målen för denna insats. Mobilitetsverksamheten måste motiveras mycket tydligt i förhållande till målen för insatsen.

All verksamhet bör bidra till att bredda den utåtriktade verksamheten för ungdomar så att man når ut till ungdomar både inom och utanför ungdomsorganisationer, däribland ungdomar med begränsade möjligheter, för att säkerställa att en mångfald av röster kan höras.

Vilka kriterier ska vara uppfyllda för ansökan om projekt inom gräsrotsinsatsen europeisk ungdom tillsammans?

Kriterier för bidragsberättigande

Projektförslag för Europeisk ungdom tillsammans ska uppfylla följande kriterier för att kunna beviljas Erasmusbidrag:

Vem kan söka?

Följande organisationer kan delta som samordnare och/eller partner inom båda delinsatserna:

  • Icke-statliga organisationer (inklusive europeiska ungdomsorganisationer) som är verksamma på ungdomsområdet.
  • Myndigheter på lokal, regional eller nationell nivå.

Organisationen ska lämna in en ansökan som gäller för alla deltagande organisationer i projektet och måste vara lagligen etablerad i en EU-medlemsstat eller ett tredjeland som är associerat till programmet.

Vilka typer av organisationer får delta i projektet?

Alla offentliga eller privata organisationer med anknutna enheter (i förekommande fall) som arbetar med eller för unga utanför den formella utbildningen och som är etablerade i en EU-medlemsstat eller ett tredjeland som är associerat till programmet.

Sådana organisationer kan t.ex. vara

  • ideella organisationer, föreningar, icke-statliga organisationer (inbegripet europeiska icke-statliga ungdomsorganisationer),
  • nationella ungdomsråd,
  • lokala, regionala eller nationella myndigheter,
  • utbildnings- och forskningsinstitut,
  • stiftelser.

Offentliga eller privata små, medelstora eller stora företag (inklusive sociala företag) får delta. Även om denna insats främst riktas till ideella organisationer i allmänhet, kan vinstdrivande organisationer delta om det ger projektet ett tydligt mervärde.

De deltagande organisationernas antal och profil

För delinsats 1

Minst fyra partner från minst fyra EU-medlemsstater och tredjeländer som är associerade till programmet.

Minst hälften av organisationerna i konsortiet bör inte ha mottagit EU-medel från programmet Erasmus+ inom programområde 3 – projekt rörande Europeisk ungdom tillsammans under de senaste två åren.

För delinsats 2

Del 2 inriktas på organisationer som kan föreslå projekt som omfattar minst fem partner från fem EU-medlemsstater och tredjeländer som är associerade till programmet och som har kapacitet att samla ungdomar i partnerskap som omfattar olika länder och regioner inom EU-medlemsstaterna och tredjeländerna som är associerade till programmet.

Plats för verksamheten

Verksamheten måste äga rum i de EU-medlemsstater och tredjeländer som är associerade till programmet.

Projektets varaktighet

24 månader både för delinsats 1 och delinsats 2.

Var ska ansökan lämnas?

Till Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kultur (det centrala programkontoret – Eacea) i Bryssel.

Samma organisation får endast lämna in en ansökan inom tidsfristen.

Ansökningsomgångens id-nummer ERASMUS-YOUTH-2022-YOUTH-TOG-1

Ansökningsomgångens id-nummer ERASMUS-YOUTH-2022-YOUTH-TOG-2

När ska ansökan lämnas in?

Bidragsansökan ska lämnas in senast den 22 mars kl. 17.00.00 (Brysseltid).

De sökande organisationerna kommer att bedömas enligt gällande uteslutnings- och urvalskriterier. Du hittar mer information i del C i handledningen.

Hur utformar jag mitt projekt?

Ett projekt inom Europeisk ungdom tillsammans består av fyra etapper som inleds redan innan projektförslaget eventuellt väljs ut för finansiering, t.ex. 1) identifiering av och inledande av projektet, 2) förberedelse, utformning och planering, 3) genomförande och övervakning av verksamheten, samt 4) utvärdering och konsekvensbedömning. De deltagande organisationerna och de personer som medverkar i verksamheten bör delta aktivt i alla skeden så att deras lärande berikas.

  • Identifiering och inledande: Identifiera ett problem, ett behov eller en möjlighet som du kan behandla med din projektidé inom ramen för ansökningsomgången. Identifiera de viktigaste verksamheterna och målen som kan förväntas av projektet. Kartlägg berörda aktörer och potentiella partnerorganisationer. Formulera projektmål. Säkerställ att projektet är anpassat till de deltagande organisationernas strategiska mål. Ta fram en inledande plan för att ge projektet en bra start och sammanställ den information som behövs för att fortsätta till nästa etapp osv.
  • Förberedelse, utformning och planering: Ange projektets omfattning och inriktning, besluta om ett schema för arbetsuppgifterna. Uppskatta nödvändiga resurser och utforma detaljerna i projektet, t.ex. behovsanalys, fastställ sunda mål och effektindikatorer (specifika, mätbara, uppnåbara, relevanta och tidsbegränsade), Identifiera projekt- och läranderesultat. Utforma ett arbetsprogram, verksamhetsformat och fastställ förväntat genomslag och beräknad total budget. Ta fram ett plan för projektets genomförande med strategiska aspekter av projektstyrning, övervakning, kvalitetskontroll, rapportering och spridning av resultat. Utforma praktiska arrangemang och bekräfta de planerade verksamheternas målgrupper. Upprätta avtal med partnerorganisationer och skriv förslaget osv.
  • Genomförande och övervakning av verksamheten: Genomför projektet enligt planen. Planen ska uppfylla rapporterings- och kommunikationskraven. Övervaka pågående verksamhet och bedöm projektresultaten i förhållande till projektplanerna. Identifiera avvikelser från planerna och vidta åtgärder för att korrigera dessa avvikelser och hantera problem och risker. Identifiera bristande överensstämmelse med de fastställda kvalitetsstandarderna och vidta korrigerande åtgärder osv.
  • Utvärdering och konsekvensbedömning: Bedöm projektresultaten i förhållande till projektmål och genomförandeplaner. Utvärdera verksamheten och dess genomslag på olika nivåer, utbyt och tillämpa projektresultaten i praktiken osv.

Övergripande aspekter som ska beaktas när du utformar ditt projekt:

Förutom att uppfylla de formella kriterierna och upprätta hållbara samarbetsarrangemang med alla projektpartner kan följande aspekter bidra till att öka genomslaget och förbättra genomförandet av projekt avseende Europeisk ungdom tillsammans under de olika projektfaserna: De sökande organisationerna uppmuntras att väga in dessa möjligheter och aspekter i utformningen av sina projekt.

Miljömässig hållbarhet

Projekten bör utformas på ett miljövänligt sätt och miljövänliga metoder bör genomsyra alla aspekter av projektet. Organisationer och deltagare bör ha en miljövänlig inställning när de utformar sina projekt, vilket kommer att uppmuntra alla personer som är involverade i projektet att diskutera och lära om miljöfrågor, fundera på vad de kan göra på olika nivåer och hjälpa såväl organisationer som deltagare att hitta alternativa, miljövänligare sätt att genomföra sin projektverksamhet.

Inkludering och mångfald

Erasmus+ ska främja lika möjligheter och tillgång, inkludering och rättvisa inom samtliga insatser. För att genomföra dessa principer i praktiken har en inkluderings- och mångfaldsstrategi tagits fram. Strategin är avsedd att göra det lättare att nå ut till deltagare från mer skilda bakgrunder, särskilt personer med begränsade möjligheter som har svårt att delta i europeiska projekt. Projektverksamheterna ska vara tillgängliga och inkluderande. Deltagare med begränsade möjligheter bör ges möjlighet att uttrycka sina åsikter och delta i beslutsfattandet under hela processen.

Som en övergripande princip bör de deltagande organisationerna tillämpa strategier för att nå ut till ungdomar med olika bakgrund på gräsrotsnivå. Detta innebär deltagande av en så bred grupp av ungdomar med begränsade möjligheter som möjligt, även ungdomar från avlägset belägna områden/landsbygdsområden och ungdomar med migrantbakgrund. All verksamhet bör därför bidra till att bredda både den utåtriktade verksamheten för unga och deras aktiva engagemang för att säkerställa att många röster sammanförs.

Digital dimension

Virtuellt samarbete och experiment med virtuellt och blandat lärande är nyckeln till framgångsrika projekt. Projekten uppmanas i synnerhet varmt att använda Europeiska ungdomsportalen och plattformen för EU:s ungdomsstrategi för att arbeta tillsammans före, under och efter projektverksamheterna.

Gemensamma värden, samhällsengagemang och deltagande i samhällslivet

Projekten kommer att stödja aktivt medborgarskap och etik och främja utveckling av social och interkulturell kompetens, kritiskt tänkande och mediekunskap. De kommer även att inriktas på att öka medvetenheten om och förståelsen av EU-sammanhanget.

Förväntat genomslag

Projekt som får bidrag ska visa hur de planerar att bidra till EU:s ungdomspolitik genom att

  • utgå från målen för EU:s ungdomsstrategi 2019–2027, närmare bestämt genom att visa hur de bidrar till strategins prioriteringar Engagera, sammanföra och stärka”,
  • bygga vidare på resultaten från EU:s ungdomsmål, ungdomsdialogen och andra ungdomsdiskussionsprojekt och opinionsundersökningar om Europas framtid och koppla dem till policyutvecklingen på lokal, regional, nationell eller europeisk nivå,
  • bygga på EU:s ramverk och initiativ, såsom den europeiska planeringsterminens landsspecifika rekommendationer, i den mån de är relevanta för ungdomsområdet,
  • förbättra ungdomars deltagande i det demokratiska livet när det gäller aktivt medborgarskap och kontakter med beslutsfattare (t.ex. egenmakt, nya färdigheter, ungdomars delaktighet i projektutformningen),
  • bidra till att förbättra möjligheterna för ungdomsorganisationer som är verksamma på gräsrotsnivå att arbeta transnationellt med inriktning på inkludering, solidaritet och hållbarhet, och främja det transnationella lärandet och samarbetet mellan ungdomar och beslutsfattare,
  • skala upp befintlig bästa praxis och nå utanför de vanliga nätverken, bland annat genom att utnyttja digitala hjälpmedel för att hålla kontakt under alla omständigheter, även i situationer med långa avstånd, isolering eller begränsad rörelsefrihet,
  • sprida resultaten på ett effektivt och attraktivt sätt bland ungdomar som är aktiva inom ungdomsorganisationer och även bland ungdomar som inte deltar i ungdomsföreningar eller personer som kommer från missgynnade miljöer, för att bana väg för mer systematiska partnerskap.

Tilldelningskriterier

Projektets relevans (högsta poäng: 30)

  • Syfte och EU-mervärde: Förslaget syftar till att upprätta och utveckla ett projekt som stöder ungdomspolitik på EU-nivå – främst EU:s ungdomsstrategi 2019–2027. Förslaget visar tydligt det EU-mervärde som skapas på systemnivå genom att projektet är gränsöverskridande och överförbart.
  • Mål: Förslagets mål är relevanta för insatsens allmänna mål och för åtminstone ett av dess särskilda mål. Förslagets mål är dessutom specifika och tydligt definierade, möjliga att uppnå, mätbara, realistiska och aktuella. De behandlar frågor som är relevanta för de deltagande organisationerna och har ett tydligt mervärde för de valda målgrupperna.
  • Behov: Det framgår tydligt att förslaget baseras på en grundlig behovsanalys som i så stor utsträckning som möjligt bygger på kontrollerbara fakta och siffror med stöd av allmänna och specifika uppgifter som är relevanta för alla länder och organisationer i konsortiet. En tydlig behovsanalys som är kopplad till den konkreta situationen för sökande, partnerorganisationer och målgrupper förväntas.
  • Ungdomars delaktighet: Partnerskapet visar att det redan i utformningen av verksamheten kan säkra ett aktivt engagemang bland en mångsidig ungdomsgrupp, t.ex. ungdomar från avlägset belägna områden eller landsbygdsområden, ungdomar med migrantbakgrund och/eller ungdomar med missgynnad social bakgrund.

Kvaliteten på projektets utformning och genomförande (högsta poäng: 30)

  • Planering: Förslaget är tydligt, fullständigt och av hög kvalitet. Det innehåller lämpliga faser för förberedelse, genomförande, övervakning och utvärdering av projektet baserat på robusta projektförvaltningsmetoder.
  • Metod: Genomförandet baseras på lämpliga metoder, målen är förenliga med verksamheten och är tydligt angivna, med logiska kopplingar mellan identifierade problem, behov och lösningar, arbetsplanen är enhetlig och konkret, det finns lämpliga kontrollåtgärder och indikatorer för att säkerställa att projektet kommer att genomföras i tid, med erforderlig kvalitet, inom de uppsatta ramarna och enligt budget, projektet omfattar konkreta och lämpliga riskhanterings- och beredskapsplaner.
  • Kostnadseffektivitet: Den föreslagna budgeten är konsekvent, tillräckligt detaljerad, lämplig för att genomföra projektet och utformad för att säkerställa bästa valuta för pengarna. De resurser som har avsatts för arbetspaketen överensstämmer med deras mål och resultat. Budgeten tillgodoser gräsrotsorganisationers och utsatta ungdomars behov för att uppmuntra deras deltagande i programmet Erasmus+.

Kvaliteten på partnerskapet och samarbetsarrangemangen (högsta poäng: 20)

  • Sammansättning: Partnerskapet består av en lämplig blandning av organisationer som kompletterar varandra och som har de profiler och färdigheter, den erfarenhet och sakkunskap och det ledningsstöd som krävs för att uppnå målen. mervärdet för vinstdrivande organisationer visas tydligt (om sådana organisationer deltar i konsortiet).
  • Geografisk sammansättning: Partnerskapet visar att det kan avspegla den ekonomiska, sociala och/eller kulturella mångfalden i Europa genom sin geografiska sammansättning (dvs. alla delar av Europa täcks) för att säkerställa ett verkligt Europaomfattande samarbete.
  • Utveckling av lokala icke-statliga organisationer: Partnerskapet har förmåga att utveckla kapacitet och kunskap hos lokala icke-statliga organisationer som inte redan är väletablerade på EU-nivå för att uppnå ökad samverkan mellan icke-statliga organisationer i Europa.
  • Åtagande och arbetsuppgifter: Fördelningen av ansvar och arbetsuppgifter i partnerskapet är tydlig och lämplig. Samordnaren visar prov på ledning av hög kvalitet, förmåga att samordna gränsöverskridande nätverk och gott ledarskap i en komplex miljö.
  • Samarbetsarrangemang: De föreslagna styrningsmekanismerna kommer att säkerställa effektivt beslutsfattande och effektiv samordning, kommunikation och konfliktlösning mellan deltagande organisationer, deltagare och andra berörda intressenter.
  • Ungdomars delaktighet: Ungdomar medverkar på lämpligt sätt i alla skeden av projektets genomförande och inkludering av unga behandlas på alla stadier och nivåer i projektet, med ansvarsroller och/eller konkreta strategier för att säkerställa ett brett deltagande.

Genomslag (högsta poäng: 20)

  • Genomslag: Projektets potentiella genomslag för deltagarna och partnerorganisationerna är högt – särskilt när det gäller att vidga gräsrotsorganisationers fokus på nationella, regionala eller lokala verksamheter som ännu inte är gränsöverskridande där verksamheter har skalats upp eller utformats på EU-nivå och efter det att projektet avslutats, och har stort genomslag för unga i allmänhet. De förväntade resultaten visar att sökande och partner har förståelse och förmåga att informera om EU:s värden, särskilt när det gäller det europeiska medborgarskapet.
  • Spridning: Förslaget visar kapacitet att kunna genomföra verksamheter som når ut till ungdomar och att effektivt kunna förmedla problem och lösningar i de samhällen som de representerar till en bredare global målgrupp. Förslaget innehåller i synnerhet en sund plan för spridning av och information om resultat och omfattar lämpliga mål, verksamheter och uppgifter, en uppgiftsfördelning mellan partnerorganisationerna, en relevant tidsplan, verktyg och kanaler för att se till att resultaten och fördelarna verkligen sprids till beslutsfattare och finns tillgängliga för slutanvändarna under och efter projektet.
  • Hållbarhet: Förslaget innehåller en tydlig beskrivning av hur projektets resultat kan bidra till förändringar på systemnivå inom ungdomssektorn, både under projektets löptid och därefter, med stor potential att möjliggöra långvarigt samarbete på EU-nivå och/eller tjäna som inspiration för nya politiska åtgärder och initiativ på ungdomsområdet i EU.

Ansökningarna måste få minst 60 poäng för att komma i fråga för finansiering, även med beaktande av den nödvändiga minimipoängen för de fyra tilldelningskriterierna:(dvs. minst 15 poäng för kategorierna ”projektets relevans” och ”kvaliteten på projektets utformning och genomförande”). Tio poäng för kategorierna ”kvaliteten på partnerskapet och samarbetsarrangemangen” och ”genomslag”. Vid lika poäng kommer poängen för tilldelningskriteriet ”relevans” att prioriteras, och därefter ”genomslag”.

I regel, och inom gränserna för gällande rättsliga ramar på nationell nivå och EU-nivå, gäller att resultaten ska göras tillgängliga i form av öppna lärresurser samt på relevanta plattformar för yrkes- och branschorganisationer och behöriga myndigheter. Förslaget bör innehålla en beskrivning av hur data, material, dokumentation och audiovisuella och sociala medieaktiviteter som tagits fram kommer att göras tillgängliga kostnadsfritt och marknadsföras genom öppna licenser, utan oproportionerliga begränsningar.

Sista ansökningsdag och preliminär tidsplan för utvärdering och bidragsavtal

Etapper

Datum och tid eller ungefärlig tidsperiod

Sista ansökningsdag

22 mars – kl. 17.00 (Brysseltid)

Utvärderingsperiod

April–september 2022

Information till sökande

September 2022

Undertecknande av bidragsavtalet

Oktober–december 2022

Insatsens startdatum

1 januari 2023–31 mars 2023

Vilka regler gäller för finansieringen?

Denna insats tillämpar en finansieringsmodell med engångsbelopp. Engångsbeloppets storlek fastställs för varje bidrag på grundval av den uppskattade budget för insatsen som föreslås av sökanden. Den beviljande myndigheten fastställer engångsbeloppet för varje bidrag på grundval av förslaget, utvärderingsresultatet, finansieringsgrader och det högsta belopp som anges i ansökningsomgången.

Delinsats 1: Högsta EU-bidrag per projekt är 150 000 euro.

Delinsats 2: Lägsta bidrag per projekt är 150 000 euro och det högsta bidraget får inte överstiga 500 000 euro.

Hur fastställs projektets engångsbelopp?

Sökanden ska fylla i en detaljerad budgettabell enligt ansökningsblanketten med beaktande av följande:

  • Budgeten bör vid behov specificeras per bidragsmottagare och delas upp i enhetliga arbetspaket (t.ex. ”projektförvaltning”, ”utbildning”, ”anordnande av evenemang”, ”förberedelser och genomförande av mobilitet”, ”kommunikation och spridning”, ”kvalitetssäkring”).
  • Förslaget ska innehålla en beskrivning av den verksamhet som ingår i varje arbetspaket.
  • Förslaget ska innehålla en uppdelning av de beräknade kostnaderna, med uppgift om andelen per arbetspaket (och inom varje arbetspaket, den andel som har anvisats till varje bidragsmottagare och anknuten enhet).
  • De beskrivna kostnaderna får täcka personalkostnader, kostnader för resor och uppehälle, kostnader för utrustning och underleverantörer samt andra kostnader (t.ex. för informationsspridning, publicering eller översättning).

Förslagen kommer att utvärderas enligt standardförfaranden med hjälp av interna och/eller externa experter. Experterna kommer att utvärdera förslagens kvalitet i förhållande till de krav som anges i ansökningsomgången och insatsens förväntade genomslag, kvalitet och effektivitet.

När förslagen har utvärderats kommer utanordnaren att fastställa engångsbeloppet med beaktande av bedömningsresultaten. Engångsbeloppet kommer att begränsas till högst 80 % av den uppskattade budget som fastställs efter utvärderingen.

Bidragsvillkoren (högsta bidragsbelopp, finansieringsgrad, totala bidragsberättigande kostnader osv.) kommer att fastställas i bidragsavtalet.

Projektresultaten kommer att utvärderas på grundval av slutförda verksamheter. Finansieringssystemet ska göra det möjligt att fokusera på resultat i stället för på bidraget, så att tonvikten läggs på kvalitet och på graden av uppnående av mätbara mål.

Närmare uppgifter anges i förlagan till bidragsavtal på EU-portalen för finansiering och anbud (Funding and Tender Opportunities Portal).

Tagged in:  Youth