Kapacitetsuppbyggnadsprojekt på ungdomsområdet är internationella samarbetsprojekt som baseras på multilaterala partnerskap mellan å ena sidan organisationer som är verksamma på ungdomsområdet från EU och länder som är associerade till programmet och å den andra motsvarande organisationer från tredjeländer som inte är associerade till programmet. Avseende det sistnämnda är denna insats endast inriktad på länder i region 1 (västra Balkan), region 2 (det östliga partnerskapet) och region 3 (södra Medelhavsområdet). Projekten syftar till att stödja internationellt samarbete på ungdomsområdet och området för icke-formellt lärande som en drivkraft för hållbar socioekonomisk utveckling och välbefinnande för ungdomsorganisationer och ungdomar i allmänhet.

Insatsens Mål

Insatsen riktar sig till organisationer som är verksamma på ungdomsområdet och syftar till att  

• öka kapaciteten för organisationer som arbetar med ungdomar utanför det formella lärandet,  
• främja verksamheter för icke-formellt lärande i tredjeländer som inte är associerade till programmet, särskilt inom ramen för organisationer med inriktning mot unga med begränsade möjligheter, och främja ett brett deltagande bland unga, i syfte att förbättra deras kompetensnivå och deras möjligheter att agera och därmed säkerställa ungas aktiva deltagande i samhället,  
• stödja utvecklingen av ungdomsarbetet i bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet och förbättra dess kvalitet och erkännande,  
• främja utveckling, testning och lansering av system och program som möjliggör för organisationer att förbättra mobiliteten för icke-formellt lärande i bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet,  
• stödja organisationer i bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet för att bidra till genomförandet av EU:s ungdomsstrategi (2019–2027), inklusive de elva europeiska ungdomsmålen, den europeiska agendan för ungdomsarbete, handlingsplanen för ungdomar i EU:s yttre åtgärder (2022–2027) och uppföljningen av Europaåret för kompetens som lanserades 2023,  
• främja samarbete mellan ungdomsorganisationer olika regioner i världen via gemensamma initiativ,  
• underlätta för mindre organisationer samt organisationer från avlägsna områden och mindre orter att delta, 
• öka synergieffekterna och komplementariteten mellan ungdomsorganisationer som arbetar med ungdomar utanför den formella utbildningen och de formella utbildningssystemen och/eller arbetsmarknaden. 

Tematiska områden/särskilda mål

Förslagen bör inriktas på att stödja ungdomsorganisationer som arbetar med ungdomar utanför den formella utbildningen inom ett eller flera av följande temaområden:

• Politiskt deltagande, medborgardeltagande och dialog med beslutsfattare.
• Integration av ungdomar med begränsade möjligheter.
• Demokrati, rättstatsprincipen och värden, ungdomsledarskap.
• Ungdomars egenmakt/engagemang/anställbarhet.
• Fred och återförsoning efter konflikter.
• Miljö och klimat.
• Antidiskriminering och jämställdhet.
• Digital kompetens och entreprenörskunskap.

Verksamhet

De föreslagna verksamheterna måste vara direkt kopplade till insatsens allmänna och särskilda mål, dvs. de måste motsvara ett eller flera av de tematiska områden som anges ovan. Verksamheterna ska anges i en projektbeskrivning som täcker hela genomförandeperioden. Det är viktigt att projektverksamheterna inom ramen för denna internationella och världsomspännande insats inriktas på att bygga upp och stärka ungdomsorganisationers kapacitet så att de står bättre rustade att stödja ungdomar, främst i de tredjeländer som inte är associerade till programmet som omfattas av insatsen. 

Projekt som får finansiering kommer att kunna integrera ett brett spektrum av samarbeten, utbyten, kommunikation och annan verksamhet som bedrivs av ungdomsorganisationer som arbetar med ungdomar utanför den formella utbildningen och som  

• bidrar till att uppmuntra politisk dialog, samarbete, nätverksarbete och utbyte av god praxis,  
• främjar strategiskt samarbete mellan ungdomsorganisationer å ena sidan och myndigheter å andra sidan, särskilt i bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet,  
• främjar samarbete mellan ungdomsorganisationer och organisationer som är verksamma inom allmän utbildning och yrkesutbildning samt med organisationer som är verksamma på arbetsmarknaden,  
• ökar kapaciteten hos ungdomsråd, ungdomsplattformar och lokala, regionala och nationella myndigheter som arbetar med ungdomsfrågor, särskilt i bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet,  
• stärker ungdomsorganisationers ledning, styrning, innovationskapacitet, ledarskap och internationalisering, särskilt i bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet,  
• stöder ungdomsorganisationer, särskilt i bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet, i att utforma informationskampanjer och medvetandehöjande kampanjer samt informations-, kommunikations- och medieverktyg,  
• hjälper ungdomsorganisationer, särskilt i bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet, att utveckla metoder, verktyg och material för ungdomsarbete, bland annat genom att uppmuntra initiativ för gemensamt skapande och gemensam utformning av projekt, så att deltagandebaserade projekt kan skapas,  
• hjälper ungdomsorganisationer, särskilt i bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet, att skapa nya former för ungdomsverksamhet och tillhandahålla utbildning och stöd,  

Exempel på sådan verksamhet är  

• utveckling av verktyg och metoder för ungdomsarbetares och utbildares socio-yrkesmässiga utveckling,  
• utveckling av icke-formella lärandemetoder, särskilt sådana som främjar tillägnande eller förbättring av kompetens, inklusive medie- och informationskunskap,  
• utveckling av nya former av praktiska utbildningsmetoder och simulering av verkliga situationer i samhället,  
• utveckling av nya former av ungdomsverksamhet, särskilt strategisk användning av öppet och flexibelt lärande, virtuellt samarbete, öppna lärresurser och bättre utnyttjande av informations- och kommunikationsteknikens potential,  
• anordnande av evenemang, seminarier, workshoppar och utbyte av god praxis för samarbete, nätverksarbete, medvetandehöjande och ömsesidigt lärande,  
• anordnande av mobilitetsverksamhet för ungdomsarbetare för att testa verktyg och metoder som har tagits fram av partnerskapet. Observera att mobilitetsverksamheten ska vara underordnad i förhållande till insatsens huvudsakliga mål och måste bidra till och underbygga arbetet för att uppnå dessa mål.  

Hur utformar jag mitt projekt?

Ett projekt för kapacitetsuppbyggnad på ungdomsområdet består av fyra steg som inleds redan innan projektförslaget väljs ut för finansiering¹ , t.ex. enligt följande: 1) Identifiering av och inledande av projektet, 2) förberedelse, utformning och planering av projektet, 3) genomförande och övervakning av verksamheten, och 4) utvärdering och konsekvensbedömning.

De deltagande organisationerna och de personer som medverkar i verksamheten bör delta aktivt i alla skeden så att deras lärande berikas.

• Identifikation och inledning: Identifiera ett problem, ett behov eller en möjlighet som du kan ta upp genom din projektidé inom ramen för ansökningsomgången.  Identifiera de viktigaste verksamheterna och målen som kan förväntas av projektet. Kartlägg berörda aktörer och potentiella partnerorganisationer. Formulera projektmål. Säkerställ att projektet är anpassat till de deltagande organisationernas strategiska mål. Ta fram en inledande plan för att ge projektet en bra start och sammanställ den information som behövs för att fortsätta till nästa fas osv.
• Förberedelse, utformning och planering: ange projektets omfattning och inriktning. Ange tydligt den föreslagna metoden för att säkerställa samstämmighet mellan projektets mål och verksamheter. Besluta om ett schema för arbetsuppgifterna. Uppskatta nödvändiga resurser och utforma detaljerna i projektet, t.ex. behovsanalys. Fastställ sunda mål och effektindikatorer (specifika, mätbara, uppnåbara, relevanta och tidsbegränsade). Identifiera projekt- och läranderesultat. Utveckla arbetsprogram, aktiviteternas format, förväntat genomslag, uppskattad helhetsbudget. Ta fram en plan för projektets genomförande och en sund och realistisk kommunikationsplan med strategiska aspekter av projektstyrning, övervakning, kvalitetskontroll, rapportering och spridning av resultat. Utforma praktiska arrangemang och bekräfta de planerade verksamheternas målgrupper. Upprätta avtal med partnerorganisationer och skriv förslaget osv.
• Genomförande och övervakning av verksamheten: Genomför projektet enligt planen. Planen ska uppfylla rapporterings- och kommunikationskraven. Övervaka pågående verksamhet och bedöm projektresultaten i förhållande till projektplanerna. Identifiera avvikelser från planerna och vidta åtgärder för att korrigera dessa avvikelser och hantera problem och risker. Identifiera bristande överensstämmelse med de fastställda kvalitetsstandarderna och vidta korrigerande åtgärder osv.
• Utvärdering och konsekvensbedömning: bedöm projektresultaten mot projektets mål och genomförandeplaner. Utvärdera verksamheten och dess genomslag på olika nivåer, utbyt och tillämpa projektresultaten i praktiken osv.

Övergripande aspekter som ska beaktas när du utformar ditt projekt:

Förutom att uppfylla de formella kriterierna och upprätta hållbara samarbetsarrangemang med alla projektpartner kan följande aspekter bidra till att öka genomslaget och förbättra genomförandet av kapacitetsuppbyggnadsprojekt under de olika projektfaserna: De sökande organisationerna uppmuntras att väga in dessa möjligheter och aspekter i utformningen av sina projekt.

Miljömässig hållbarhet

Projekten bör utformas på ett miljövänligt sätt och miljövänliga metoder bör genomsyra alla aspekter av projektet. Organisationer och deltagare bör ha en miljövänlig inställning när de utformar sina projekt, vilket kommer att uppmuntra alla personer som är involverade i projektet att diskutera och lära om miljöfrågor, fundera på vad de kan göra på olika nivåer och hjälpa såväl organisationer som deltagare att hitta alternativa, miljövänligare sätt att genomföra sin projektverksamhet.

Inkludering och mångfald

Erasmus+ ska främja lika möjligheter och tillgång, inkludering och rättvisa inom samtliga insatser. För att genomföra dessa principer i praktiken har en inkluderings- och mångfaldsstrategi tagits fram. Strategin är avsedd att göra det lättare att nå ut till deltagare från mer skilda bakgrunder, särskilt personer med begränsade möjligheter som har svårt att delta i europeiska projekt. Projektverksamheterna ska vara tillgängliga och inkluderande. Deltagare med begränsade möjligheter bör ges möjlighet att uttrycka sina åsikter och delta i beslutsfattandet under hela processen.

Digital dimension

Virtuellt samarbete och experiment med virtuellt och blandat lärande är nyckeln till framgångsrika projekt. Projekten uppmanas i synnerhet varmt att använda Europeiska ungdomsportalen och plattformen för EU:s ungdomsstrategi för att arbeta tillsammans före, under och efter projektverksamheterna.

Gemensamma värden, samhällsengagemang och deltagande i samhällslivet

Projekten kommer att stödja aktivt medborgarskap och etik och främja utveckling av social och interkulturell kompetens, kritiskt tänkande och mediekunskap. De kommer även att inriktas på att öka medvetenheten om och förståelsen av EU:s sammanhang i världen.

Vilka kriterier ska vara uppfyllda för ansökan om projekt för kapacitetsuppbyggnad på ungdomsområdet?

Kriterier för bidragsberättigande

Förslag om kapacitetsuppbyggnad på ungdomsområdet ska uppfylla följande kriterier för att kunna beviljas bidrag från Erasmus+:

Vem kan söka?

För att vara berättigade till bidrag måste de sökande (bidragsmottagare och anknutna enheter, i tillämpliga fall) vara 

• rättsliga enheter,  
  • icke-statliga organisationer (inklusive europeiska ungdomsorganisationer och nationella ungdomsråd) som är verksamma på ungdomsområdet,  
  • myndigheter på lokal, regional eller nationell nivå,  
  • Offentliga eller privata företag (små, medelstora eller stora företag, inklusive sociala företag) får också delta, men inte som samordnare.  
• lagligen etablerade i en EU-medlemsstat eller ett tredjeland som är associerat till programmet, eller i tredjeländer som inte är associerade till programmet som ligger i region 1 (västra Balkan), region 2 ( grannskap öst² ) eller region 3 (länder i södra Medelhavsområdet). Se avsnittet ”Länder som får delta” i del A i handledningen.  

Konsortiets sammansättning  (De deltagande organisationernas antal och profil) 

Förslagen ska lämnas in av ett konsortium med minst fyra sökande (bidragsmottagare, inte anknutna enheter) som uppfyller följande villkor:  

• minst en rättslig enhet som är etablerad i en EU-medlemsstat eller ett tredjeland som är associerat till programmet,  
• minst två rättsliga enheter från två olika stödberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet och som tillhör samma stödberättigade region som nämns ovan i ”Vem kan söka?”.
  • Organisationer från olika bidragsberättigade regioner kan inte delta i samma projekt. Regionsöverskridande projekt kan inte få bidrag.

  Anknutna enheter och associerade partner räknas inte in i konsortiets sammansättning.  

Geografisk plats (plats för verksamheten)

Verksamheten måste äga rum i de sökande organisationernas länder (samordnare, bidragsmottagare och eventuella anknutna enheter).

I vederbörligen motiverade fall kan verksamhet även äga rum i andra bidragsberättigade länder för denna insats.

Projektets varaktighet

Projekten bör i regel pågå mellan 12 och 36 månader (förlängning är möjlig om det är vederbörligen motiverat och sker genom en ändring).

Var ska ansökan lämnas?

Till Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kultur (det centrala programkontoret – Eacea).

Ansökningsomgångens id-nummer ERASMUS-YOUTH-2023-CB

När ska ansökan lämnas in?

Ansökan ska lämnas in senast den 6 mars kl. 17.00.00 (Brysseltid).

De sökande organisationerna kommer att bedömas enligt gällande uteslutnings- och urvalskriterier. Du hittar mer information i del C i handledningen.

Tilldelningskriterier

Projektets relevans (högsta poäng: 30)

• Förslagets relevans i förhållande till insatsens mål.
• Förslaget är relevant för respekten för och främjandet av gemensamma EU-värderingar såsom respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämställdhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna samt bekämpandet av all slags diskriminering.
• I vilken utsträckning
  • behovsanalysen bygger på verifierbara allmänna och specifika uppgifter som är kopplade till den konkreta verkligheten för sökande, partner och målgrupper,
  • målen är tydligt fastställda och realistiska och berör frågor som är relevanta för de deltagande organisationerna och målgrupperna,
  • förslaget är innovativt eller kompletterar andra initiativ från de deltagande organisationerna,
  • verksamheten för kapacitetsuppbyggnad är tydligt definierad och stärker de deltagande organisationernas kapacitet,
  • projektet förbättrar kapaciteten hos ungdomsorganisationer, särskilt i bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet, att involvera ungdomar med begränsade möjligheter.

Kvaliteten på projektets utformning och genomförande (högsta poäng: 30)

• Arbetsprogrammets tydlighet, fullständighet och kvalitet, inbegripet lämpliga etapper för förberedelser, genomförande, övervakning, utvärdering och spridning.
• Ändamålsenligheten hos och kvaliteten på den föreslagna metoden för att tillgodose behoven.
• Samstämmighet mellan projektets mål och den föreslagna verksamheten.
• Arbetsplanens kvalitet och ändamålsenlighet, även i vilken utsträckning de resurser som har avsatts för arbetspaketen överensstämmer med deras mål och resultat.
• Kvaliteten på de icke-formella lärandemetoder som föreslås.
• Kvaliteten på arrangemang för att erkänna och validera deltagarnas inlärningsresultat, och konsekvent användning av europeiska verktyg för öppenhet och erkännande.
• Förekomst av och relevans hos kvalitetskontroll för att se till att projektet genomförs med hög kvalitet, slutförs i tid och följer budgeten.
• Hur kostnadseffektivt projektet är och om det avsätts lämpliga resurser till varje verksamhet.
• Ändamålsenligheten hos åtgärderna för att välja ut och/eller engagera deltagare i mobilitetsverksamheter, i förekommande fall (se avsnittet ”Deltagarnas skydd, hälsa och säkerhet” i del A i denna handledning samt andra krav och rekommendationer som är tillämpliga på mobilitetsprojekt inom programområde 1).

Kvaliteten på partnerskapet och samarbetsarrangemangen (högsta poäng: 20)

• I vilken utsträckning
  • projektet har en ändamålsenlig blandning av kompletterande deltagande organisationer med den profil, erfarenhet och sakkunskap som krävs för att genomföra alla aspekter av projektet,
  • fördelningen av ansvarsområden och uppgifter visar att alla deltagande organisationer är engagerade och kommer att bidra aktivt,
• Effektiva mekanismer för samarbete, samordning och kommunikation mellan de deltagande organisationerna och med andra berörda intressenter.

Genomslag (högsta poäng: 20)

• Kvaliteten på åtgärderna för att utvärdera projektresultaten.
• Projektets potentiella genomslag
  • för deltagare och deltagande organisationer under och efter projektet,
  • när det gäller de deltagande organisationernas kapacitet att stärka ungdomars egenmakt och främja deras aktiva deltagande i verksamheter som genomförs utanför projektet,
  • utanför de organisationer och enskilda personer som deltagit direkt i projektet, på lokal, regional, nationell och/eller internationell nivå.
• Hur ändamålsenliga är åtgärderna för att dela projektets resultat inom och utanför de deltagande organisationerna, och vilken kvalitet har de?
• Ansökan ska i förekommande fall innehålla en beskrivning av hur material, dokumentation och medier som tagits fram kommer att göras tillgängliga kostnadsfritt och marknadsföras genom öppna licenser, utan oproportionerliga begränsningar.
• Kvaliteten när det gäller planerna för att säkerställa projektets hållbarhet och dess möjlighet att ge fortsatt genomslag och ge resultat när EU-bidraget har använts.

Förslagen måste få minst 60 poäng för att kunna komma i fråga för finansiering. De måste också få minst hälften av de högsta möjliga poängen inom var och en av de kategorier för tilldelningskriterier som anges ovan (dvs. minst 15 poäng för kategorierna ”projektets relevans” och ”kvaliteten på projektets utformning och genomförande” och 10 poäng för kategorierna ”projektgruppens och samarbetsarrangemangens kvalitet” och ”genomslag”).

Förslag med samma antal poäng prioriteras efter de poäng som förslagen har tilldelats för kriteriet ”Relevans”. Om förslagen har tilldelats lika många poäng för detta kriterium baseras prioriteringen på poängen för kriteriet ”Kvaliteten på projektets utformning och genomförande”. Om förslagen har tilldelats lika många poäng för detta kriterium baseras prioriteringen på poängen för kriteriet ”Genomslag”. 

Om det inte går att prioritera mellan förslagen på det sätt som anges ovan kan projektportföljen i stort, förväntade positiva synergier mellan projekt eller andra faktorer kopplade till målen för ansökningsomgången beaktas för fastställa prioriteringen. Dessa faktorer dokumenteras i panelrapporten. 

I regel, och inom gränserna för gällande rättsliga ramar på nationell nivå och EU-nivå, gäller att resultaten ska göras tillgängliga i form av öppna lärresurser samt på relevanta plattformar för yrkes- och branschorganisationer och behöriga myndigheter. Förslaget ska innehålla en beskrivning av hur data, material, dokumentation och audiovisuella och sociala medieaktiviteter som tagits fram kommer att göras tillgängliga kostnadsfritt och marknadsföras genom öppna licenser, utan oproportionerliga begränsningar.

Förväntat genomslag

Projekt som får bidrag ska visa vilket genomslag de förväntas få genom att förbättra kapaciteten hos ungdomsorganisationer, särskilt i bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet, att  

• bidra till prioriteringarna ”Engagera, sammanföra och stärka ungdomar” i EU:s ungdomsstrategi 2019–2027 och den europeiska agendan för ungdomsarbete, 
• bygga vidare på resultaten av de europeiska ungdomsmålen, ungdomsdialogen och andra ungdomsprojekt,  
• förbättra ungdomars deltagande i det demokratiska livet när det gäller aktivt medborgarskap och kontakter med beslutsfattare (egenmakt, nya färdigheter, ungdomars delaktighet i projektutformningen, osv.), särskilt i bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet,  
• förbättra ungdomars entreprenörsförmåga och innovativa kapacitet i bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet,  
• arbeta över nationsgränserna och samtidigt säkerställa inkludering, solidaritet och hållbarhet,  
• främja och bidra till gränsöverskridande lärande och samarbete mellan unga och beslutfattare, särskilt i bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet,  
• utvidga befintlig bästa praxis och nå utanför partnerskapet, bland annat genom att utnyttja digitala hjälpmedel för att hålla kontakt under alla omständigheter, även i situationer med långa avstånd, isolering eller begränsad rörelsefrihet,  
• koppla resultaten till närsamhällen, skapa arbetstillfällen och främja innovativa idéer som kan kopieras och skalas upp i andra sammanhang i tredjeländer som inte är associerade till programmet,  
• visa resultat i fråga om inkludering och tillgänglighet för målgrupper med begränsade möjligheter och enskilda personer i tredjeländer som inte är associerade till programmet,  
• utforma nya verktyg och icke-formella metoder för lärande, särskilt sådana som främjar tillägnande eller förbättring av kompetens, inklusive innovativ mediekunskap, särskilt i bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet,  
• sprida resultaten på ett effektivt och attraktivt sätt bland unga som är engagerade i ungdomsorganisationer.  

Vilka regler gäller för finansieringen?

Bidraget ges i form av ett enhetsbelopp. Detta innebär att ett fast belopp, baserat på ett enhetsbelopp eller på finansiering utan beaktande av kostnader, kommer att betalas ut. Beloppet fastställs av den beviljande myndigheten på grundval av den beräknade projektbudgeten och en finansieringsgrad på 80 %. 

Högsta EU-bidrag per projekt: 300 000 EUR. 

Ekonomiskt stöd till tredje part i form av bidrag eller priser är inte tillåtet. 

Kostnader för volontärer är tillåtna.

Hur fastställs projektets enhetsbelopp?  

1. Budgeten bör vid behov specificeras per bidragsmottagare och delas upp i enhetliga arbetspaket (t.ex. ”projektförvaltning”, ”utbildning”, ”anordnande av evenemang”, ”förberedelser och genomförande av mobilitet”, ”kommunikation och spridning”, ”kvalitetssäkring”).  
2. Förslaget ska innehålla en beskrivning av den verksamhet som ingår i varje arbetspaket.  
3. Förslaget ska innehålla en uppdelning av de beräknade kostnaderna, med uppgift om andelen per arbetspaket (och inom varje arbetspaket, den andel som har anvisats till varje bidragsmottagare och anknuten enhet).  
4. De beskrivna kostnaderna får täcka personalkostnader, kostnader för resor och uppehälle, kostnader för utrustning och underleverantörer samt andra kostnader (t.ex. för informationsspridning, publicering eller översättning).  

Förslagen kommer att utvärderas enligt standardförfaranden med hjälp av interna och/eller externa experter. Experterna kommer att utvärdera förslagens kvalitet i förhållande till de krav som anges i ansökningsomgången och insatsens förväntade genomslag, kvalitet och effektivitet. När förslagen har utvärderats kommer utanordnaren att fastställa enhetsbeloppet med beaktande av bedömningsresultaten. Bidragsvillkoren (högsta bidragsbelopp, finansieringsgrad, totala bidragsberättigande kostnader osv.) kommer att fastställas i bidragsavtalet. Projektresultaten kommer att utvärderas på grundval av slutförda verksamheter. Finansieringssystemet ska göra det möjligt att fokusera på resultat i stället för på bidraget, så att tonvikten läggs på kvalitet och på graden av uppnående av mätbara mål. Närmare uppgifter anges i förlagan till bidragsavtal på EU-portalen för finansiering och anbud (Funding and Tender Opportunities Portal). 

Footnote

• 1 Den förberedande verksamheten kan inledas innan förslaget har lämnats in eller valts ut för finansiering, men kostnaderna ersätts först efter det att bidragsavtalet har undertecknats, då även den faktiska verksamheten får inledas. ↩ back
• 2 Organisationer från Belarus får inte delta i denna insats. Organisationer från Armenien och Azerbajdzjan får delta, men inte som samordnare. ↩ back