Projekt för kapacitetsuppbyggnad är internationella samarbetsprojekt som bygger på multilaterala partnerskap mellan organisationer som är verksamma på yrkesutbildningsområdet i EU:s medlemsstater, i tredjeländer som är associerade till programmet och i tredjeländer som inte är associerade till programmet. De syftar till att stödja relevansen, tillgängligheten och lyhördheten hos yrkesskolor och yrkesutbildningssystem i tredjeländer som inte är associerade till programmet som en drivkraft för hållbar socioekonomisk utveckling.

Genom gemensamma initiativ som främjar samarbete mellan olika regioner i världen syftar denna insats till att öka kapaciteten hos yrkesutbildningsanordnare – särskilt när det gäller förvaltning, styrning, inkludering, kvalitetssäkring och innovation – så att de är bättre rustade att samarbeta med privata sektorn/företag/näringslivsorganisationer för att utforska sysselsättningsmöjligheter och gemensamt utforma verkningsfulla yrkesutbildningsinsatser. Internationella partnerskap bör bidra till att förbättra yrkesutbildningens kvalitet i tredjeländer som inte är associerade till programmet, särskilt genom att förbättra kapaciteten hos yrkesutbildningspersonal och yrkeslärare samt genom att stärka kopplingen mellan yrkesutbildningsanordnarna och arbetsmarknaden.

Det är tänkt att kapacitetsuppbyggnadsprojekten inom yrkesutbildningen ska bidra till de bredare politiska mål som eftersträvas mellan Europeiska kommissionen och de tredjeländer som inte är associerade till det berörda programmet eller den berörda regionen, inbegripet investeringspaketen inom ramen för Global Gateway-.

Insatsens Mål

Insatsen ska i synnerhet

• Bygga upp kapaciteten hos yrkesutbildningsanordnare för att stärka samarbetet mellan privata och offentliga aktörer på yrkesutbildningsområdet för efterfrågestyrda och möjlighetsinriktade yrkesutbildningsinsatser.
• Förbättra yrkesutbildningens kvalitet och lyhördhet i förhållande till socioekonomiska möjligheter och den sociala utvecklingen för att förbättra tillhandahållandet av kompetens till arbetsmarknaden.
• Anpassa tillhandahållandet av yrkesutbildning efter lokala, regionala och nationella utvecklingsstrategier.

Temaområden

Kapacitetsuppbyggnaden inom yrkesutbildningen omfattar en rad temaområden som presenteras nedan. Förslagen bör inriktas på ett eller flera av följande teman:

• Arbetsplatsförlagt lärande (för ungdomar och/eller vuxna).
• Kvalitetssäkringsmekanismer.
• Yrkeslärares/yrkesutbildares fortbildning.
• Nyckelkompetenser, däribland entreprenörskap.
• Dialog och partnerskap mellan offentliga och privata aktörer på yrkesutbildningsområdet.
• Innovation på yrkesutbildningsområdet.
• Grön och digital kompetens för den dubbla omställningen.
• Matchning av kompetens mot nuvarande och framtida arbetstillfällen, inbegripet lovande värdekedjor som håller på att utvecklas.

Dessutom kan sökande arbeta med tematiska områden som inte anges ovan. Dessa områden måste visas vara särskilt lämpade för att uppfylla målen för ansökningsomgången och de fastställda behoven.

Verksamhet

De föreslagna verksamheterna måste vara direkt kopplade till insatsens mål och temaområden, dvs. de måste motsvara ett eller flera av de tematiska områden som anges ovan. Verksamheterna ska anges i en projektbeskrivning som täcker hela genomförandeperioden.

Inom ramen för denna internationella och världsomspännande insats måste projektverksamheterna inriktas på att bygga upp och stärka yrkesutbildningsorganisationers kapacitet, främst i de tredjeländer som inte är associerade till programmet som omfattas av insatsen.

De projekt som finansieras ska kunna integrera en lång rad olika verksamheter för samarbete, utbyte, kommunikation och andra aktiviteter, såsom till exempel

• skapa och utveckla nätverk och utbyten av god praxis mellan yrkesutbildningsanordnare i tredjeländer som inte är associerade till programmet och yrkesutbildningsanordnare i EU-medlemsstater eller tredjeländer som är associerade till programmet,
• skapa verktyg, program och annat material för att bygga upp kapaciteten hos institutioner från tredjeländer som inte är associerade till programmet (praktiska utbildningsmetoder, utbildningsprogram och verktyg för bedömning och validering av läranderesultat inom yrkesutbildning, enskilda handlingsplaner för deltagande institutioner, yrkesvägledning, yrkesrådgivning och träningsmetoder...),
• skapa mekanismer för att involvera den privata sektorn både i utformningen och genomförandet av läroplaner och för att ge yrkesstuderande högkvalitativa arbetsplatsförlagda erfarenheter,
• utveckla och överföra pedagogiska metoder, material och metoder för undervisning och utbildning, inbegripet arbetsplatsförlagt lärande, virtuell mobilitet, öppna lärresurser och ett bättre utnyttjande av IKT-potentialen,
• utveckla och genomföra internationell (virtuell) utbytesverksamhet, i första hand för personal (inklusive lärare och icke-undervisande personal såsom skolledare, chefer, vägledare, rådgivare osv.).

Om mobilitetsverksamheter för studerande och personalens rörlighet föreslås bör dessa bidra direkt till projektets mål och vara starkt integrerade i projektlogiken som helhet.

De föreslagna verksamheterna bör tillföra ett mervärde och ska direkt bidra till att projektresultaten uppnås.

Regionala prioriteringar

Den tillgängliga budgeten är uppdelad mellan olika regioner i världen (dvs. västra Balkan, grannskap öst, länderna i södra Medelhavsområdet, Afrika söder om Sahara, Latinamerika och Karibien) och storleken på varje budgetanslag skiljer sig åt.

Ytterligare information om de tillgängliga summorna i varje budgetanslag kommer att publiceras på EU-portalen för finansiering och anbud (Funding and Tender Opportunities Portal).

EU har fastställt ett antal mål för geografisk balans och specifika mål. Dessutom uppmuntras organisationerna att samarbeta med partner i de fattigaste och minst utvecklade tredjeländer som inte är associerade till programmet.

Följande regionala prioriteringar har fastställts för denna insats:

Om ansökan omfattar ett eller flera ETF-partnerländer (Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen) bör man i förslaget styrka att det uppfyller rekommendationerna i de relevanta regionala rapporterna¹  från Turin-processen² .

Västra Balkan  

• Projekt som bidrar till ekonomi- och investeringsplanen³  och/eller Europeiska yrkesutbildningsstiftelsens rekommendationer inom ramen för Turin-processen kommer att prioriteras (se ovan). 
• Mobilitet för studerande (studenter) och personal (lärare, utbildare, chefer, ledare osv.) kommer att ges företräde.

Grannskap öst

• Projekt som bidrar till ekonomi- och investeringsplanen⁴  och/eller Europeiska yrkesutbildningsstiftelsens rekommendationer inom ramen för Turin-processen kommer att prioriteras (se ovan). 

Länder i södra Medelhavsområdet 

• Projekt som bidrar till ekonomi- och investeringsplanen⁵  och/eller Europeiska yrkesutbildningsstiftelsens rekommendationer inom ramen för Turin-processen kommer att prioriteras (se ovan). 

Afrika söder om Sahara 

• De minst utvecklade länderna i denna region prioriteras och särskild vikt läggs vid prioriterade migrationsländer. Inget land kommer att få tillgång till mer än 8 % av den finansiering som planeras för denna region. 
• Projekt som bidrar till respektive geografiskt fleråriga vägledande program⁶  på nationell eller regional nivå och till investeringspaketet Global Gateway EU-Afrika kommer att prioriteras⁷ .
• Projekt som bidrar till att främja offentlig-privat dialog mellan yrkesutbildningsinstitut och den privata sektorn kommer att prioriteras.

Latinamerika  

• Regionala projekt (projekt som omfattar mer än ett bidragsberättigat tredjeland som inte är associerat till programmet) eller projekt i låg- och övre medelinkomstländer kommer att prioriteras.
• Projekt som bidrar till respektive geografiskt fleråriga vägledande program⁸  på nationell eller regional nivå kommer att prioriteras.  

Karibien  

• Regionala projekt (projekt som omfattar mer än ett bidragsberättigat tredjeland som inte är associerat till programmet) eller projekt i de minst utvecklade länderna och låg- och övre medelinkomstländer kommer att prioriteras. 
• Projekt som bidrar till respektive geografiskt fleråriga vägledande program⁹  på nationell eller regional nivå kommer att prioriteras.  

Om syftet är att bemöta ovannämnda regionala prioriteringar måste projekten visa hur och i vilken utsträckning de gör det. 

Hur utformar jag mitt projekt?

Ett kapacitetsuppbyggnadsprojekt på yrkesutbildningsområdet består av fyra etapper:

• identifiering av och inledande av projektet,
• förberedelse, utformning och planering,
• genomförande och övervakning av verksamheten,
• utvärdering och konsekvensbedömning.

De deltagande organisationerna och de personer som medverkar i verksamheten bör delta aktivt i alla skeden så att deras lärande berikas.

Identifiering och inledande

Identifiera ett problem, ett behov eller en möjlighet som du kan ta upp genom din projektidé inom ramen för ansökningsomgången.  Identifiera de viktigaste verksamheterna och målen som kan förväntas av projektet. Kartlägg berörda aktörer och potentiella partnerorganisationer. Formulera projektmål. Säkerställ att projektet är anpassat till de deltagande organisationernas strategiska mål. Ta fram en inledande plan för att ge projektet en bra start och sammanställ den information som behövs för att fortsätta till nästa fas osv.

Förberedelse, utformning och planering

 Ange projektets omfattning och inriktning. Ange tydligt den föreslagna metoden för att säkerställa samstämmighet mellan projektets mål och verksamheter. Besluta om ett schema för arbetsuppgifterna. Uppskatta nödvändiga resurser och utforma detaljerna i projektet, t.ex. behovsanalys. Fastställ sunda mål och effektindikatorer (specifika, mätbara, uppnåbara, relevanta och tidsbegränsade). Identifiera projekt- och läranderesultat. Utveckla arbetsprogram, aktiviteternas format, förväntat genomslag, uppskattad helhetsbudget. Ta fram en plan för projektets genomförande och en sund och realistisk kommunikationsplan med strategiska aspekter av projektstyrning, övervakning, kvalitetskontroll, rapportering och spridning av resultat. Utforma praktiska arrangemang och bekräfta de planerade verksamheternas målgrupper. Upprätta avtal med partnerorganisationer och skriv förslaget osv.

Genomförande och övervakning av verksamheten

Genomför projektet enligt planen. Planen ska uppfylla rapporterings- och kommunikationskraven. Övervaka pågående verksamhet och bedöm projektresultaten i förhållande till projektplanerna. Identifiera avvikelser från planerna och vidta åtgärder för att korrigera dessa avvikelser och hantera problem och risker. Identifiera bristande överensstämmelse med de fastställda kvalitetsstandarderna och vidta korrigerande åtgärder osv.

Utvärdering och konsekvensbedömning

Bedöm projektresultaten mot projektets mål och genomförandeplaner. Utvärdera verksamheten och dess genomslag på olika nivåer, utbyt och tillämpa projektresultaten i praktiken osv.

I tillämpliga fall och proportionellt sett förväntas projekten dessutom

• integrera en långsiktig handlingsplan för ett gradvis införande av projektets resultat efter det att projektet har slutförts (baserat på hållbara partnerskap), inklusive åtgärder för skalbarhet och finansiell hållbarhet,
• säkerställa att projektets resultat får bred spridning och synliggörs på lämpligt sätt, på transnationell, nationell och/eller regional nivå till relevanta partner.

Övergripande aspekter som ska beaktas när du utformar ditt projekt

Förutom att uppfylla de formella kriterierna och upprätta hållbara samarbetsarrangemang med alla projektpartner kan följande aspekter bidra till att öka genomslaget och förbättra genomförandet av kapacitetsuppbyggnadsprojekt under de olika projektfaserna:

De sökande organisationerna uppmuntras att väga in dessa möjligheter och aspekter i utformningen av sina projekt. 

Inkludering och mångfald

Programmet stöder projekt som främjar social inkludering och syftar till att bättre nå ut till människor med begränsade möjligheter, inbegripet personer med funktionsnedsättning och migrantbakgrund, människor som bor i landsbygdsområden och avlägset belägna områden och människor med socioekonomiska svårigheter eller som kan vara utsatta för andra former av diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning.

Projekten ska bidra till att hantera de aspekter som hindrar dessa grupper från att utnyttja de möjligheter som programmet erbjuder, och samtidigt bidra till att skapa en inkluderande miljö som främjar rättvisa och jämlikhet och tillgodoser behoven hos samhället i stort.

Miljömässig hållbarhet

Programmet stöder ökad medvetenhet om miljö- och klimatutmaningarna.

Projekten uppmuntras att utveckla kompetensen inom olika hållbarhetsrelaterade sektorer, strategierna och metoderna för kompetens inom gröna näringar samt framtidsinriktade kursplaner som bättre tillgodoser enskilda personers behov.

Programmet stöder även testning av innovativa metoder för att förbereda studerande och yrkesutbildningsanordnare på att bidra till verkliga förändringar (t.ex. spara resurser, minska energianvändning och avfall, kompensera utsläpp av koldioxid, välja hållbara livsmedels- och resealternativ osv.).

Digital dimension

Programmet stöder planer för digital omställning för grundskolor, gymnasier och yrkesskolor. Det främjar en målinriktad användning av digital teknik.

Detta omfattar utvecklingen av digitala pedagogiska metoder och sakkunskap om användningen av digitala verktyg, bland annat tillgängliga tekniska hjälpmedel samt skapande och innovativ användning av digitalt utbildningsinnehåll.

Gemensamma värden, samhällsengagemang och deltagande i samhällslivet

Programmet stöder aktivt medborgarskap och etik i livslångt lärande. Projekten bör erbjuda möjligheter för människor att delta i det demokratiska livet och att engagera sig socialt och i samhället.

Fokus ligger även på att öka medvetenheten om och förståelsen av Europeiska unionen, särskilt när det gäller EU:s gemensamma värden, principerna om enhet och mångfald samt deras kulturella identitet och medvetenhet och sociala och historiska arv.

Vilka kriterier ska vara uppfyllda för att ansöka om kapacitetsuppbyggnadsprojekt på yrkesutbildningsområdet?

Kriterier för bidragsberättigande

Projektförslag om kapacitetsuppbyggnad på yrkesutbildningsområdet ska uppfylla följande kriterier för att vara berättigade till bidrag från Erasmus+:

Vilka organisationer får delta? (Vem kan söka?)

För att vara berättigade till stöd måste de sökande (bidragsmottagare och anknutna enheter, i tillämpliga fall)

• vara rättsliga enheter (privata eller offentliga organ) och
• vara verksamma på yrkesutbildningsområdet eller på arbetsmarknaden.
• Deltagande organisationer kan vara till exempel följande (icke-uttömmande förteckning):
  • Yrkesutbildningsanordnare.
  • Företag, näringslivs- eller andra arbetsgivarorganisationer eller branschorganisationer.
  • Nationella/regionala myndigheter som ansvarar för kvalifikationer.
  • Arbetsförmedlingar.
  • Forskningsinstitut.
  • Innovationsinstitut.
  • Myndigheter för regional utveckling.
  • Internationella organisationer
• vara etablerade i ett av de länder som får delta, dvs. i en EU-medlemsstat, i ett tredjeland som är associerat till programmet eller i ett tredjeland som inte är associerat till programmet men ligger i en bidragsberättigad region.

De regioner som får delta i denna insats är regionerna 1, 2, 3, 9, 10 och 11 (se i del A i handledningen). 

Undantag: Organisationer från Belarus (region 2) och Ryska federationen (region 4) får inte delta i denna insats.

Samordnaren måste vara en organisation som är verksam på yrkesutbildningsområdet. Denna organisation lämnar in en ansökan som gäller för alla deltagande organisationer i projektet. Den kan inte vara en anknuten enhet. Organisationer i tredjeländer som inte är associerade till programmet kan inte vara samordnare.

Andra enheter får delta i andra konsortieroller, t.ex. associerade partner.

Konsortiets sammansättning (De deltagande organisationernas antal och profil)

Förslagen ska lämnas in av ett konsortium med minst fyra sökande (bidragsmottagare, inte anknutna enheter) från minst tre bidragsberättigade länder:

• Minst två EU-medlemsstater eller tredjeländer som är associerade till programmet.
  • Varje deltagande land måste företrädas av minst en organisation.
• Minst ett behörigt tredjeland som inte är associerat till programmet.
  • Minst två organisationer från det/de deltagande bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet, från samma region.
  • Organisationer från olika bidragsberättigade regioner kan inte delta i samma projekt. Regionsöverskridande projekt kan inte få bidrag.

Konsortiet måste omfatta minst en yrkesutbildningsanordnare som inte undervisar på högskolenivå.

Antalet organisationer från EU-medlemsstater och tredjeländer som är associerade till programmet får inte vara större än antalet organisationer från bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet. 

Anknutna enheter och associerade partner räknas inte in i konsortiets sammansättning.

Geografisk plats (Plats för verksamheten)

Verksamheten måste genomföras i de deltagande organisationernas länder.

Om det är motiverat med hänsyn till projektets mål eller genomförande gäller följande:

• Verksamheter kan också äga rum vid en av EU:s institutioner, även om inga organisationer från det land där institutionen har sitt säte deltar i projektet. 
• Verksamhet som omfattar spridning och marknadsföring av resultat kan även genomföras i samband med relevanta tematiska transnationella evenemang/konferenser i EU-medlemsstater eller tredjeländer som är associerade till programmet eller bidragsberättigade tredjeländer som inte är associerade till programmet.

Projektets varaktighet

Projekten bör i regel pågå 12, 24 eller 36 månader (förlängning är möjlig om det är vederbörligen motiverat och sker genom en ändring av bidragsavtalet).

Var ska ansökan lämnas?

Till Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kultur (Eacea) via EU-portalen för finansiering och anbud (FTOP).

Ansökningsomgångens id-nummer ERASMUS-EDU-2024-CB-VET

Läs igenom de relevanta vanliga frågorna i FTOP innan du ansöker.

När ska ansökan lämnas in?

Bidragsansökan ska lämnas in senast den 29 februari kl. 17.00.00 (Brysseltid).

Hur söker man?

Du hittar information i del C i handledningen.

De sökande organisationerna kommer att bedömas enligt gällande uteslutnings- och urvalskriterier. Du hittar mer information i del C i handledningen.

Tilldelningskriterier

Följande kriterier är tillämpliga:

Projektets relevans (högsta poäng: 30)

• Koppling till tematiska områden: förslagets relevans i förhållande till insatsens mål och temaområden.
• Regionala prioriteringar: förslaget tar upp de regionala prioriteringarna, inbegripet relevanta policydokument som anges inom ramen för denna insats (fleråriga vägledande program, investeringspaketet Global Gateway EU-Afrika, ekonomi- och investeringsplaner och regionala rapporter från Turin-processen).
• EU:s värden: Förslaget är relevant för respekten för och främjandet av gemensamma EU-värderingar såsom respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämställdhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna samt bekämpandet av all slags diskriminering.
• Lokal kontext: Förslaget bygger på en adekvat behovsanalys och är genomförbart i det eller de berörda ländernas lokala sammanhang.
• Överensstämmelse: målen i ansökan är tydligt fastställda och realistiska och berör frågor som är relevanta för de deltagande organisationerna och målgrupperna.
• Innovation: förslaget tar hänsyn till de senaste metoderna och teknikerna och leder till innovativa resultat och lösningar för yrkesutbildningsområdet i allmänhet eller för det geografiska sammanhang som projektet genomförs i (t.ex. innehåll, produkter, arbetsmetoder samt de organisationer och personer som deltar eller som förslaget riktas till).
• Komplementaritet: förslaget kompletterar andra initiativ från de deltagande organisationerna,
• Kapacitetsuppbyggnad: kapacitetsuppbyggnaden är tydligt definierad och syftar till att stärka kapaciteten, främst hos de deltagande organisationerna från tredjeländer som inte är associerade till programmet.
• Koppling till strategier: verksamheten ingår i utvecklingsstrategierna hos de yrkesutbildningsanordnare som utgör målgruppen och stöder strategier på landsnivå, inbegripet att ägna mer uppmärksamhet åt anställbarhet, inkludering, mångfald och socioekonomiskt missgynnade deltagare i förekommande fall.
• Övergripande aspekter: programmets övergripande aspekter beaktas.

Kvaliteten på projektets utformning och genomförande (högsta poäng: 30)

• Samstämmighet: den övergripande projektutformningen säkerställer samstämmighet mellan de föreslagna projektmålen, verksamheterna och budgeten. Ansökan innehåller en samstämmig och omfattande uppsättning lämpliga typer av verksamhet och tjänster som ska tillgodose de kartlagda behoven och leda till de förväntade resultaten. Etapperna för förberedelse, genomförande, övervakning, användning av resultat, utvärdering och spridning är lämpligt utformade.
• Metod: lämpligheten hos och kvaliteten på den föreslagna metoden för att tillgodose behoven.
• Arbetsplan: arbetsplanens kvalitet och ändamålsenlighet, även i vilken utsträckning de resurser som har avsatts för arbetspaketen överensstämmer med deras mål och resultat.
• Icke-formella lärandemetoder: kvaliteten på de föreslagna icke-formella lärandemetoderna – i tillämpliga fall, dvs. om icke-formella lärandemetoder föreslås i ansökan.
• Urval av deltagare: kvaliteten på arrangemangen för urval av deltagare som är involverade i de föreslagna verksamheterna när det gäller målen för inkludering och mångfald.
• Erkännande och validering: kvaliteten på arrangemang för att erkänna och validera deltagarnas läranderesultat, och konsekvent användning av EU:s verktyg för öppenhet och erkännande ( EQF¹⁰ , Eqavet¹¹ , Europass¹² , Esco¹³  samt relevanta kompetensramar som DigComp¹⁴ , EntreComp¹⁵ , LifeComp¹⁶ , GreenComp¹⁷ ).
• Kvalitetsstyrningsåtgärder: förekomsten av och relevansen hos åtgärder för kvalitetskontroll för att se till att projektet genomförs med hög kvalitet, slutförs i tid och följer budgeten.
• Kostnadseffektivitet: hur kostnadseffektivt projektet är och om det avsätts lämpliga resurser till varje verksamhet.
• Mobilitetsverksamhet: lämpligheten hos åtgärderna för att välja ut och/eller engagera deltagare i mobilitetsverksamheter (se avsnittet ”Deltagarnas skydd, hälsa och säkerhet” i del A i denna handledning samt andra krav och rekommendationer som är tillämpliga på mobilitetsprojekt inom programområde 1) – i förekommande fall, dvs. om mobilitetsverksamheter är en del av ansökan.

Kvaliteten på partnerskapet och samarbetsarrangemangen (högsta poäng: 20)

• Sammansättning: projektet har en ändamålsenlig blandning av kompletterande deltagande organisationer med den profil, erfarenheter och sakkunskap som krävs för att genomföra alla aspekter av projektet.
• Engagemang: fördelningen av ansvarsområden och uppgifter visar att alla deltagande organisationer är engagerade och kommer att bidra aktivt,
• Samarbete: effektiva mekanismer för samarbete, samordning och kommunikation mellan de deltagande organisationerna och med andra berörda intressenter.

Genomslag (högsta poäng: 20)

• Genomslag: projektets potentiella genomslag
  • för deltagare och deltagande organisationer under och efter projektet,
  • utanför de organisationer och enskilda personer som deltagit direkt i projektet, på lokal, regional, nationell och/eller internationell nivå.
• Spridning: Hur ändamålsenliga är åtgärderna för att dela projektets resultat inom och utanför de deltagande organisationerna, och vilken kvalitet har de?
• Användning: ansökan visar hur projektets resultat ska användas av partnerna och andra intressenter. Den beskriver åtgärder för utnyttjande under och efter projektet.
• Öppen tillgång: förslaget ska innehålla en beskrivning av hur material, dokumentation och medier som tagits fram kommer att göras tillgängliga kostnadsfritt och marknadsföras genom öppna licenser, utan oproportionerliga begränsningar.
• Hållbarhet: kvaliteten när det gäller planerna för att säkerställa projektets hållbarhet och dess möjlighet att ge fortsatt genomslag och ge resultat när EU-bidraget har använts. i relevanta fall, hur den privata sektorn kommer att engageras under och efter projektfinansieringen.

Förslagen måste få minst 60 poäng (av totalt 100) för att kunna komma i fråga för finansiering. De måste också få minst hälften av de högsta möjliga poängen inom var och en av de kategorier för tilldelningskriterier som anges ovan (dvs. minst 15 poäng för kategorierna ”projektets relevans” och ”kvaliteten på projektets utformning och genomförande” och 10 poäng för kategorierna ”projektgruppens och samarbetsarrangemangens kvalitet” och ”genomslag”).

Förslag med samma antal poäng prioriteras efter de poäng som förslagen har tilldelats för kriteriet ”Relevans”. Om förslagen har tilldelats lika många poäng för detta kriterium baseras prioriteringen på poängen för kriteriet ”Kvaliteten på projektets utformning och genomförande”. Om förslagen har tilldelats lika många poäng för detta kriterium baseras prioriteringen på poängen för kriteriet ”Genomslag”.

Om det inte går att prioritera mellan förslagen på det sätt som anges ovan kan projektportföljen i stort, förväntade positiva synergier mellan projekt eller andra faktorer kopplade till målen för ansökningsomgången beaktas för fastställa prioriteringen. Dessa faktorer dokumenteras i panelrapporten.

Förväntat genomslag

Projekt som får bidrag ska visa vilket genomslag de förväntas få genom att uppnå följande resultat:

• Starkare kopplingar mellan systemet för yrkesutbildning i de tredjeländer som inte är associerade till programmet och deras arbetsmarknad.
• Bättre kopplingar mellan yrkesutbildningsprofiler och lokala/regionala/nationella strategier och prioriteringar.
• Ökad kapacitet hos yrkesutbildningsanordnarna, särskilt när det gäller förvaltning, styrning, inkludering, kvalitetssäkring, innovation och internationalisering.
• Ökad kännedom hos personal, chefer, beslutsfattare och erfarna lärare om strategier för att föra arbetsmarknaden och yrkesutbildningen närmare varandra.
• Förbättrade kunskaper och pedagogiska färdigheter samt ökad teknisk kompetens och ledarskapsförmåga hos yrkeslärare och yrkesutbildare.
• Bättre bidrag från lärare/utbildare, yrkesstuderande och arbetsgivare till läroplaner, profilutformning och utbildningsreformer.
• Förbättrad kompetensnivå och anställningspotential samt förbättrade färdigheter för yrkesstuderande.
• Ökat samarbete mellan olika regioner i världen via gemensamma initiativ.
• Utveckling av de deltagande organisationernas kompetens när det gäller miljömässig hållbarhet.
• Förbättrade digitala färdigheter och förbättrad digital kompetens hos målgruppen genom lämpliga verksamheter och initiativ.
• Ökad social och interkulturell kompetens på yrkesutbildningsområdet.

 I regel, och inom gränserna för gällande rättsliga ramar på nationell nivå och EU-nivå, gäller att resultaten ska göras tillgängliga i form av öppna lärresurser samt på relevanta plattformar för yrkes- och branschorganisationer och behöriga myndigheter. Förslaget ska innehålla en beskrivning av hur data, material, dokumentation och audiovisuella och sociala medieaktiviteter som tagits fram kommer att göras tillgängliga kostnadsfritt och marknadsföras genom öppna licenser, utan oproportionerliga begränsningar.

Vilka regler gäller för finansieringen?

Denna insats tillämpar en finansieringsmodell med enhetsbelopp. Enhetsbeloppets storlek fastställs för varje bidrag på grundval av den uppskattade budget för insatsen som föreslås av sökanden. Beloppet fastställs av den beviljande myndigheten på grundval av den beräknade projektbudgeten, utvärderingsresultatet och en finansieringsgrad på 80 %.

EU-bidraget per projekt kommer att variera, från minst 100 000 euro till högst 400 000 euro.

Ekonomiskt stöd till tredje part i form av bidrag eller priser är inte tillåtet.

Kostnader för volontärer är tillåtna. De ska ha formen av enhetskostnader enligt definitionen i kommissionens beslut om enhetskostnader för volontärer¹⁸ .

Enhetskostnader för små och medelstora företag för ägare av sådana företag är tillåtna. De ska ha formen av enhetskostnader enligt definitionen i kommissionens beslut om enhetskostnader för ägare av små och medelstora företag¹⁹ .

Hur fastställs projektets enhetsbelopp?

Sökanden ska fylla i en detaljerad budgettabell enligt ansökningsblanketten med beaktande av följande:

1. Budgeten bör vid behov specificeras per bidragsmottagare och delas upp i enhetliga arbetspaket (t.ex. ”projektförvaltning”, ”utbildning”, ”anordnande av evenemang”, ”förberedelser och genomförande av mobilitet”, ”kommunikation och spridning”, ”kvalitetssäkring”).
2. Förslaget ska innehålla en beskrivning av den verksamhet som ingår i varje arbetspaket.
3. Förslaget ska innehålla en uppdelning av enhetsbeloppet, med uppgift om andelen per arbetspaket (och inom varje arbetspaket om den andel som tilldelats varje bidragsmottagare och anknuten enhet).
4. De beskrivna kostnaderna får täcka personalkostnader, kostnader för resor och uppehälle, kostnader för utrustning och underleverantörer samt andra kostnader (t.ex. för informationsspridning, publicering eller översättning).

Förslagen kommer att utvärderas enligt standardförfaranden med hjälp av interna och/eller externa experter. Experterna kommer att bedöma förslagens kvalitet i förhållande till de krav som anges i ansökningsomgången och insatsens förväntade genomslag, kvalitet och effektivitet.

När förslagen har utvärderats kommer utanordnaren att fastställa enhetsbeloppet med beaktande av bedömningsresultaten.

Bidragsvillkoren (högsta bidragsbelopp, osv.) kommer att fastställas i bidragsavtalet. Se del C i denna programhandledning, avsnittet ”Bidragsberättigande direkta kostnader”.

Projektresultaten kommer att utvärderas på grundval av slutförda verksamheter. Finansieringssystemet kommer att göra det möjligt att fokusera på resultat i stället för på bidraget, så att tonvikten läggs på kvalitet och i vilken utsträckning de mätbara målen har uppnåtts.

Närmare uppgifter anges i förlagan till bidragsavtal på EU-portalen för finansiering och anbud (Funding and Tender Opportunities Portal).

Footnote

• 1 https://www.etf.europa.eu/en/publications-and-resources/publications/policies-human-capital-development-southern-and-eastern; https://www.etf.europa.eu/en/publications-and-resources/publications/policies-human-capital-development-eastern-partnership-etf; https://www.etf.europa.eu/en/publications-and-resources/publications/policies-human-capital-development-south-eastern-europe-and ↩ back
• 2 Turin-processen är en deltagandeprocess som leder till en evidensbaserad analys av yrkesutbildningspolitiken i ett land. Turin-processen inleddes 2010 och utförs vartannat år och ger en ögonblicksbild av läget för yrkesutbildningssystemen i ETF:s partnerländer, en översikt över de framsteg som har gjorts och prioriteringar för framtiden. ↩ back
• 3 https://neighbourhood-enlargement.ec.europa.eu/system/files/202010/communication_on_wb_economic_and_investment_plan_october_2020_en.pdf. ↩ back
• 4 https://www.eeas.europa.eu/sites/default/files/swd_2021_186_f1_joint_staff_working_paper_en_v2_p1_1356457_0.pdf (Ekonomi- och investeringsplanen finns i bilaga 1.). ↩ back
• 5 https://neighbourhood-enlargement.ec.europa.eu/joint-staff-working-document-renewed-partnership-southern-neighbourhood-economic-and-investment-plan_en. ↩ back
• 6 https://ec.europa.eu/international-partnerships/global-europe-programming_en.  ↩ back
• 7 https://commission.europa.eu/strategy-and-policy/priorities-2019-2024/stronger-europe-world/global-gateway/eu-africa-global-gateway-investment-package_en. ↩ back
• 8 Som ovan. ↩ back
• 9 Som ovan. ↩ back
• 10 Europeiska referensramen för kvalifikationer (EQF) | Europass . ↩ back
• 11 Eqavet – Europeiska referensramen för kvalitetssäkring av yrkesutbildning – Sysselsättning, socialpolitik och inkludering – Europeiska kommissionen (europa.eu). ↩ back
• 12 Europass digitala verktyg | Europass. ↩ back
• 13 Esco (europeisk klassificering av färdigheter, kvalifikationer och yrken). ↩ back
• 14 DigComp (ramen för digital kompetens). ↩ back
• 15 EntreComp (ramen för entreprenörskompetens). ↩ back
• 16 LifeComp (den europeiska ramen för personlig och social nyckelkompetens samt nyckelkompetens för att lära att lära). ↩ back
• 17 GreenComp (den europeiska ramen för hållbarhetskompetens). ↩ back
• 18 https://ec.europa.eu/info/funding-tenders/opportunities/docs/2021-2027/common/guidance/unit-cost-decision-volunteers_en.pdf. ↩ back
• 19 unit-cost-decision-sme-owners-natural-persons_en.pdf (europa.eu). ↩ back