Projekt inom Europeisk ungdom tillsammans syftar till att bygga upp nätverk för att främja regionala partnerskap som ska drivas i nära samarbete med ungdomar runtom i Europa (EU-medlemsstater och tredjeländer som är associerade till programmet). Nätverken bör anordna utbyten, främja utbildning (t.ex. för ungdomsledare) och ge ungdomar möjlighet att själva upprätta gemensamma projekt. Allt detta kan ske i form av både fysiska och webbaserade verksamheter.

Insatsens Mål

Projekt inom Europeisk ungdom tillsammans syftar till att inrätta samarbeten som gör det möjligt för ungdomar i hela Europa att inrätta gemensamma projekt, organisera utbyten och främja utbildning (t.ex. för ungdomsledare eller ungdomsarbetare) genom både fysiska och webbaserade verksamheter. Insatsen kommer att stödja gränsöverskridande partnerskap för ungdomsorganisationer både på gräsrotsnivå och på storskalig nivå, i syfte att stärka den europeiska dimensionen av deras verksamhet.

Viktiga tematiska prioriteringar är att arbeta med och främja EU:s ungdomsstrategi ¹ 2019–2027[ft/]Rådets rekommendation 2018/C 456/01, offentliggjord i december 2018: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:42018Y1218(01)&from=EN och EU:s ungdomsmål. EU:s ungdomsmål finns också med i kommissionens ordförande Ursula von der Leyens politiska riktlinjer² . Projektförslagen kan också inriktas på arvet från Europaåret för ungdomar 2022 och resultaten från ”konferensen om Europas framtid”. Valet till Europaparlamentet 2024 är relevant inom ramen för denna åtgärd.

Ungdomsnätverk bör överväga sätt att skapa solidaritet och inkludering i samband med återhämtningen från covid-19-pandemin.

Särskilda mål

Syftet med denna insats är att särskilt stödja minst ett av följande specifika mål:

• Främjande och utveckling av ett mer transnationellt strukturerat samarbete, såväl online som offline, mellan olika ungdomsorganisationer för att bygga upp eller stärka partnerskap som inriktas på solidaritet och inkluderande demokratiskt samarbete för alla mot bakgrund av bakslagen för de socioekonomiska strukturerna och i linje med EU:s ungdomsstrategi 2019-2027, EU:s ungdomsmål och ungdomsdialog samt Europaåret för ungdomar 2022.
• Främjande av de sex grundläggande EU-värden³  som utgör grunden för vårt samhälle, nämligen respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive minoriteters rättigheter.
• Ungdomsorganisationer som är involverade i initiativ för att uppmuntra unga att delta i den demokratiska processen och i samhället genom att anordna utbildningar, lyfta fram gemensamma drag bland unga européer och uppmuntra diskussion och debatt om deras relation till EU och EU:s värden och demokratiska grunder. Detta inbegriper anordnande av evenemang inför valet till Europaparlamentet 2024, främjande av deltagandet av underrepresenterade grupper av ungdomar i politiken, i ungdomsorganisationer och i andra civilsamhällesorganisationer genom att engagera utsatta och socioekonomiskt missgynnade ungdomar.
• Nya sätt att stärka ungdomsorganisationer genom att stödja innovativa sätt att samarbeta och skapa, utveckla och förvalta nätverk. Detta kan omfatta åtgärder för att stärka samverkan mellan ungdomsorganisationer i ett digitalt sammanhang genom metoder och organisationsmodeller för icke-formellt lärande, bland annat alternativa former av utbyten och ömsesidigt stöd.
• Stärkande av den europeiska dimensionen av den verksamhet som bedrivs av ungdomsorganisationer på gräsrotsnivå, inbegripet verksamhet på temat hur man kan leva bättre tillsammans och verksamhet som bidrar till att utforma hållbara framtida gränsöverskridande levnadssätt, i linje med den europeiska gröna given och det nya europeiska Bauhaus-initiativet.

Verksamhet

Insatsen inriktas på icke-statliga (ideella) organisationer och offentliga organ. Sökande organisationer ska föreslå projekt som kan samla ungdomar i partnerskap som omfattar olika länder och regioner inom EU-medlemsstaterna och tredjeländerna som är associerade till programmet och som kan bidra till utvecklandet och genomförandet av EU:s ungdomsstrategi, utformandet av politik och interaktionen med viktiga beslutsfattare på ungdomsområdet.

Mobilitetsverksamhet för ungdomar kan vara ett centralt inslag i projekt inom Europeisk ungdom tillsammans. Mobiliteten bör vara gränsöverskridande och ge ungdomar från hela Europa möjlighet till icke-formellt eller informellt lärande. Mobilitetsverksamheterna kan förberedas och stödjas via webbaserade forum för att bidra till målen för denna insats. Denna mobilitetsverksamhet måste vara mycket tydligt motiverad i enlighet med insatsens mål och principerna om värde för pengarna. Alla aktiviteter bör bidra till att bredda kontakterna med ungdomar och nå ut till ungdomar både inom och utanför ungdomsorganisationer, inbegripet ungdomar med begränsade möjligheter, för att säkerställa att en mångfald av röster hörs⁴ .

Vilka kriterier ska vara uppfyllda för ansökan om projekt inom gräsrotsinsatsen europeisk ungdom tillsammans?

Kriterier för bidragsberättigande

Projektförslag för Europeisk ungdom tillsammans ska uppfylla följande kriterier för att kunna beviljas Erasmusbidrag:

Vilka organisationer får delta? (Vem kan söka?)

För att vara berättigade till stöd måste de sökande (bidragsmottagare och anknutna enheter, i tillämpliga fall) vara

• rättsliga enheter,
• etablerade i en EU-medlemsstat eller ett tredjeland som är associerat till programmet,
• icke-statliga organisationer (inklusive europeiska ungdomsorganisationer och nationella ungdomsråd) som är verksamma på ungdomsområdet,
• myndigheter på lokal, regional eller nationell nivå.
• Offentliga eller privata företag (små, medelstora eller stora företag, inklusive sociala företag) får också delta, men inte som samordnare.

Bidragsmottagarna kan vara t.ex.

• ideella organisationer, föreningar, icke-statliga organisationer (inbegripet europeiska icke-statliga ungdomsorganisationer),
• nationella ungdomsråd,
• lokala, regionala eller nationella myndigheter,
• utbildnings- och forskningsinstitut,
• stiftelser.

Konsortiets sammansättning (De deltagande organisationernas antal och profil)

Förslagen ska lämnas in av ett konsortium med minst fem sökande (bidragsmottagare, inte anknutna enheter) från minst fem EU-medlemsstater och/eller tredjeländer som är associerade till programmet.

Associerade partner är tillåtna. Anknutna enheter och associerade partner räknas inte in i minimikriterierna för bidragsberättigande för konsortiets sammansättning.

Geografisk plats (Plats för verksamheten)

Verksamheten måste äga rum i en EU-medlemsstat eller ett tredjeland som är associerat till programmet.

Projektets varaktighet

Projekten bör i regel pågå 24 månader (förlängning är möjlig om det är vederbörligen motiverat och sker genom en ändring).

Var ska ansökan lämnas?

Till Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kultur (det centrala programkontoret – Eacea) i Bryssel.

Samma organisation får endast lämna in en ansökan inom tidsfristen.

Ansökningsomgångens id-nummer ERASMUS-YOUTH-2024-YOUTH-TOG

När ska ansökan lämnas in?

Ansökan ska lämnas in senast den 7 mars kl. 17.00.00 (Brysseltid).

Hur söker man?

Du hittar information i del C i handledningen.

De sökande organisationerna kommer att bedömas enligt gällande uteslutnings- och urvalskriterier. Du hittar mer information i del C i handledningen.

Hur utformar jag mitt projekt?

Ett projekt inom ramen för Europeisk ungdom tillsammans består av fyra steg som inleds redan innan projektförslaget väljs ut för finansiering, t.ex. enligt följande:

1. Identifiering av och inledande av projektet,
2. förberedelse, utformning och planering av projektet,
3. genomförande och övervakning av verksamheten, och
4. utvärdering och konsekvensbedömning. De deltagande organisationerna och de personer som medverkar i verksamheten bör delta aktivt i alla skeden så att deras lärande berikas.

• Identifikation och inledning: Identifiera ett problem, ett behov eller en möjlighet som du kan ta upp genom din projektidé inom ramen för ansökningsomgången.  Identifiera de viktigaste verksamheterna och målen som kan förväntas av projektet. Kartlägg berörda aktörer och potentiella partnerorganisationer. Formulera projektmål. Säkerställ att projektet är anpassat till de deltagande organisationernas strategiska mål. Ta fram en inledande plan för att ge projektet en bra start och sammanställ den information som behövs för att fortsätta till nästa fas osv.
• Förberedelse, utformning och planering: ange projektets omfattning och inriktning. Besluta om ett schema för arbetsuppgifterna. Uppskatta nödvändiga resurser och utforma detaljerna i projektet, t.ex. behovsanalys. Fastställ sunda mål och effektindikatorer (specifika, mätbara, uppnåbara, relevanta och tidsbegränsade). Identifiera projekt- och läranderesultat. Utveckla arbetsprogram, aktiviteternas format, förväntat genomslag, uppskattad helhetsbudget. Ta fram en plan för projektets genomförande som inbegriper strategiska aspekter av projektstyrning, övervakning, kvalitetskontroll, rapportering och spridning av resultat. Utforma praktiska arrangemang och bekräfta de planerade verksamheternas målgrupper. Upprätta avtal med partnerorganisationer och skriv förslaget osv.
• Genomförande och övervakning av verksamheten: Genomför projektet enligt planen. Planen ska uppfylla rapporterings- och kommunikationskraven. Övervaka pågående verksamhet och bedöm projektresultaten i förhållande till projektplanerna. Identifiera avvikelser från planerna och vidta åtgärder för att korrigera dessa avvikelser och hantera problem och risker. Identifiera bristande överensstämmelse med de fastställda kvalitetsstandarderna och vidta korrigerande åtgärder osv.
• Utvärdering och konsekvensbedömning: bedöm projektresultaten mot projektets mål och genomförandeplaner. Utvärdera verksamheten och dess genomslag på olika nivåer, utbyt och tillämpa projektresultaten i praktiken osv.

Övergripande aspekter som ska beaktas när du utformar ditt projekt:

Förutom att uppfylla de formella kriterierna och upprätta hållbara samarbetsarrangemang med alla projektpartner kan följande aspekter bidra till att öka genomslaget och förbättra genomförandet av projekt avseende Europeisk ungdom tillsammans under de olika projektfaserna: De sökande organisationerna uppmuntras att väga in dessa möjligheter och aspekter i utformningen av sina projekt.

Miljömässig hållbarhet

Projekten bör utformas på ett miljövänligt sätt och miljövänliga metoder bör genomsyra alla aspekter av projektet. Organisationer och deltagare bör ha en miljövänlig inställning när de utformar sina projekt, vilket kommer att uppmuntra alla personer som är involverade i projektet att diskutera och lära om miljöfrågor, fundera på vad de kan göra på olika nivåer och hjälpa såväl organisationer som deltagare att hitta alternativa, miljövänligare sätt att genomföra sin projektverksamhet.

Inkludering och mångfald

Erasmus+ ska främja lika möjligheter och tillgång, inkludering och rättvisa inom samtliga insatser. För att genomföra dessa principer i praktiken har en inkluderings- och mångfaldsstrategi tagits fram. Strategin är avsedd att göra det lättare att nå ut till deltagare från mer skilda bakgrunder, särskilt personer med begränsade möjligheter som har svårt att delta i europeiska projekt. Projektverksamheterna ska vara tillgängliga och inkluderande. Deltagare med begränsade möjligheter bör ges möjlighet att uttrycka sina åsikter och delta i beslutsfattandet under hela processen.

Som en övergripande princip bör de deltagande organisationerna tillämpa strategier för att nå ut till ungdomar med olika bakgrund på gräsrotsnivå. Detta innebär deltagande av en så bred grupp av ungdomar med begränsade möjligheter som möjligt, även ungdomar från avlägset belägna områden/landsbygdsområden och ungdomar med migrantbakgrund. All verksamhet bör därför bidra till att bredda både den utåtriktade verksamheten för unga och deras aktiva engagemang för att säkerställa att många röster sammanförs.

Digital dimension

Virtuellt samarbete och experiment med virtuellt och blandat lärande är nyckeln till framgångsrika projekt. Projekten uppmanas i synnerhet varmt att använda Europeiska ungdomsportalen och plattformen för EU:s ungdomsstrategi för att arbeta tillsammans före, under och efter projektverksamheterna.

Gemensamma värden, samhällsengagemang och deltagande i samhällslivet

Projekten kommer att stödja aktivt medborgarskap och etik och främja utveckling av social och interkulturell kompetens, kritiskt tänkande och mediekunskap. De kommer även att inriktas på att öka medvetenheten om och förståelsen av EU-sammanhanget.

Tilldelningskriterier

Projektets relevans (högsta poäng: 30)

• Målsättning och EU-mervärde: Förslaget syftar till att upprätta och utveckla ett projekt med EU-mervärde som stöder politik på EU-nivå med relevans för ungdomar – framför allt EU:s ungdomsstrategi 2019–2027, t.ex. genom att stödja utarbetande/genomförande av politik, politiska diskussioner och samarbete med ungdomsaktörer i linje med EU:s ungdomsstrategi 2019–2027, arvet från Europaåret för ungdomar 2022 och EU:s agenda för ungdomsarbete.
• EU:s värden: Förslaget är relevant för respekten för och främjandet av gemensamma EU-värderingar såsom respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämställdhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna samt bekämpandet av all slags diskriminering.
• Målen: Förslagets mål är relevanta för minst ett av insatsens allmänna mål och för minst ett av dess särskilda mål. Förslagets mål är dessutom specifika och tydligt definierade, möjliga att uppnå, mätbara, realistiska och aktuella. De behandlar frågor som är relevanta för de deltagande organisationerna och har ett tydligt mervärde för de valda målgrupperna.
• Behov: Det framgår tydligt att förslaget baseras på en grundlig behovsanalys som i så stor utsträckning som möjligt bygger på kontrollerbara fakta och siffror med stöd av allmänna och specifika uppgifter som är relevanta för alla länder och organisationer i konsortiet. En tydlig behovsanalys som är kopplad till den konkreta situationen för sökande, partnerorganisationer och målgrupper förväntas.
• Ungdomsengagemang: Förslaget visar hur partnerskapet aktivt interagerar med en mångfald av ungdomar, inbegripet ungdomar från avlägsna områden/landsbygdsområden och/eller med begränsade möjligheter.

Kvaliteten på projektets utformning och genomförande (högsta poäng: 30)

• Planering: Förslaget är tydligt, fullständigt och av hög kvalitet. Det innehåller lämpliga faser för förberedelse, genomförande, övervakning och utvärdering av projektet baserat på robusta projektförvaltningsmetoder.
• Metod: Genomförandet baseras på lämpliga metoder, målen är förenliga med verksamheten och är tydligt angivna, med logiska kopplingar mellan identifierade problem, behov och lösningar, arbetsplanen är enhetlig och konkret, det finns lämpliga kontrollåtgärder och indikatorer för att säkerställa att projektet kommer att genomföras i tid, med erforderlig kvalitet, inom de uppsatta ramarna och enligt budget, projektet omfattar konkreta och lämpliga riskhanterings- och beredskapsplaner.
• Kostnadseffektivitet: den föreslagna budgeten är konsekvent, tillräckligt detaljerad, lämplig för att genomföra projektet och utformad för att säkerställa bästa valuta för pengarna. De resurser som har avsatts för arbetspaketen överensstämmer med deras mål och resultat. Budgeten tillgodoser gräsrotsorganisationers och utsatta ungdomars behov för att uppmuntra deras deltagande i programmet Erasmus+.

Kvaliteten på partnerskapet och samarbetsarrangemangen (högsta poäng: 20)

• Partnerskapsprofil: partnerskapet består av en lämplig blandning av organisationer som kompletterar varandra och som har de profiler och färdigheter, den erfarenhet och sakkunskap och det ledningsstöd som krävs för att uppnå målen. Mervärdet för vinstdrivande organisationer visas tydligt (om sådana organisationer deltar i konsortiet).
• Geografisk spridning: partnerskapet visar att det kan avspegla den ekonomiska, sociala och/eller kulturella mångfalden i Europa genom sin geografiska omfattning och därmed säkerställa ett verkligt Europaomfattande samarbete.
• Utveckling av lokala icke-statliga organisationer: partnerskapet har förmåga att utveckla kapacitet och kunskap hos lokala icke-statliga organisationer som inte redan är väletablerade på EU-nivå för att uppnå ökad samverkan mellan icke-statliga organisationer i Europa.
• Engagemang och uppgifter: fördelningen av ansvar och arbetsuppgifter i partnerskapet är tydlig och lämplig. Samordnaren visar prov på ledning av hög kvalitet, förmåga att samordna gränsöverskridande nätverk och gott ledarskap i en komplex miljö. Ungdomar medverkar på lämpligt sätt i alla skeden av projektets genomförande
• Samarbetsarrangemang: de föreslagna styrningsmekanismerna kommer att säkerställa effektivt beslutsfattande och effektiv samordning, kommunikation och konfliktlösning mellan deltagande organisationer, deltagare och andra berörda intressenter.

Genomslag (högsta poäng: 20)

• Genomslag och hållbarhet: I förslaget beskrivs hur projektet kan bidra till minst ett av de områden där insatsen förväntas få genomslag. Stegen mot att uppnå projektets förväntade genomslag är tydligt identifierade, logiska och trovärdiga. Dessutom kommer projektresultaten att ha en positiv och påtaglig inverkan på deltagarna och partnerorganisationerna. I synnerhet kommer projektet sannolikt att bidra till att vidga gräsrotsorganisationers fokus på nationella, regionala eller lokala verksamheter som ännu inte är gränsöverskridande där verksamheter har skalats upp eller utformats på EU-nivå och efter det att projektet avslutats, och har stort genomslag för unga i allmänhet. Förslaget innehåller en beskrivning av hur projektets resultat skulle kunna bidra till förändringar på systemnivå inom ungdomssektorn, både under projektets löptid och därefter, för att möjliggöra långvarigt samarbete på EU-nivå och/eller tjäna som inspiration för nya politiska åtgärder och initiativ på ungdomsområdet i EU.
• Kommunikation och informationsspridning:  förslaget visar kapacitet att kunna genomföra verksamheter som når ut till ungdomar och att effektivt kunna förmedla problem och lösningar i de samhällen som de representerar till en bredare global målgrupp. I synnerhet innehåller förslaget en sund plan för spridning av och information om resultat och omfattar lämpliga mål, verksamheter och uppgifter, en uppgiftsfördelning mellan partnerorganisationerna, en relevant tidsplan, verktyg och kanaler för att se till att resultaten och fördelarna verkligen sprids till beslutsfattare och finns tillgängliga för slutanvändarna under och efter projektet. Alla initiativ står i proportion till projektets omfattning och innefattar konkreta åtgärder som ska genomföras både under och efter projektets slut.

Ansökningarna måste få minst 60 poäng för att komma i fråga för finansiering, och måste komma upp i minimipoängen för de fyra tilldelningskriterierna: (dvs. minst 15 poäng för kategorierna ”Projektets relevans” och ”Kvaliteten på projektets utformning och genomförande”, samt minst 10 poäng för kategorierna ”Kvaliteten på partnerskapet och samarbetsarrangemangen” och ”Genomslagskraft”).

Förslag med samma antal poäng prioriteras efter de poäng som förslagen har tilldelats för kriteriet ”Relevans”. Om förslagen har tilldelats lika många poäng för detta kriterium baseras prioriteringen på poängen för de kombinerade kriterierna för ”Kvalitet”. Om förslagen har tilldelats lika många poäng för detta kriterium baseras prioriteringen på poängen för kriteriet ”Genomslag”.

Om det inte går att prioritera mellan förslagen på det sätt som anges ovan kan projektportföljen i stort, förväntade positiva synergier mellan projekt eller andra faktorer kopplade till målen för ansökningsomgången beaktas för fastställa prioriteringen. Dessa faktorer dokumenteras i panelrapporten.

Förväntat genomslag

Projekt som får bidrag ska visa hur de planerar att bidra till EU:s ungdomspolitik genom att

• utgå från målen för EU:s ungdomsstrategi 2019–2027, närmare bestämt genom att visa hur de bidrar till strategins prioriteringar Engagera, sammanföra och stärka”,
• bygga vidare på resultaten från EU:s ungdomsmål, EU:s ungdomsdialog, arvet efter Europaåret för ungdomar 2022 och andra ungdomsdiskussionsprojekt och opinionsundersökningar om Europas framtid, såsom den europeiska agendan för ungdomsarbete⁵  och koppla dem till policyutvecklingen på lokal, regional, nationell eller europeisk nivå,
• förbättra ungdomars deltagande i det demokratiska livet när det gäller aktivt medborgarskap och kontakter med beslutsfattare (t.ex. egenmakt, nya färdigheter, ungdomars delaktighet i projektutformningen),
• bidra till att förbättra möjligheterna för ungdomsorganisationer som är verksamma på gräsrotsnivå att arbeta transnationellt med inriktning på inkludering, solidaritet och hållbarhet, och främja det transnationella lärandet och samarbetet mellan ungdomar och beslutsfattare,
• skala upp befintlig bästa praxis och nå utanför de vanliga nätverken, bland annat genom att utnyttja digitala hjälpmedel för att hålla kontakt under alla omständigheter, även i situationer med långa avstånd, isolering eller begränsad rörelsefrihet,
• sprida resultaten på ett effektivt och attraktivt sätt bland ungdomar som är aktiva inom ungdomsorganisationer och även bland ungdomar som inte deltar i ungdomsföreningar eller personer med begränsade möjligheter, för att bana väg för mer systematiska partnerskap.

I regel, och inom gränserna för gällande rättsliga ramar på nationell nivå och EU-nivå, gäller att resultaten ska göras tillgängliga i form av öppna lärresurser samt på relevanta plattformar för yrkes- och branschorganisationer och behöriga myndigheter. Förslaget bör innehålla en beskrivning av hur data, material, dokumentation och audiovisuella och sociala medieaktiviteter som tagits fram kommer att göras tillgängliga kostnadsfritt och marknadsföras genom öppna licenser, utan oproportionerliga begränsningar.

Vilka regler gäller för finansieringen?

Bidraget ges i form av ett enhetsbelopp⁶ . Detta innebär att ett fast belopp, baserat på ett enhetsbelopp eller på finansiering utan beaktande av kostnader, kommer att betalas ut. Beloppet fastställs av den beviljande myndigheten på grundval av den beräknade projektbudgeten, utvärderingsresultatet och en finansieringsgrad på 80 %.

Högsta EU-bidrag per projekt: 500 000 euro

Ekonomiskt stöd till tredje parter är tillåtet för bidrag och priser på följande villkor:

• Ansökningsomgångarna måste vara öppna, offentliggöras brett och följa EU:s standarder för öppenhet, likabehandling, intressekonflikter och konfidentialitet.
• Ansökningsomgångarna måste vara öppna i minst två månader.
• Resultatet av en ansökningsomgång måste offentliggöras på deltagarnas webbplatser, där det ska finnas en beskrivning av de utvalda projekten samt uppgifter om tilldelningsdatum, projektens varaktighet och de slutliga mottagarnas registrerade namn och länder.
• Ansökningsomgångarna måste ha en tydlig europeisk dimension.

Ekonomiskt stöd till tredje part kommer att godkännas i projekt som gör det möjligt för ungdomar att själva starta gemensamma projekt.

I projektansökan måste du tydligt ange varför ekonomiskt stöd till tredje part behövs och hur det kommer att förvaltas samt tillhandahålla en förteckning över de olika typer av verksamheter som tredje part kan få ekonomiskt stöd för. Förslaget måste också tydligt beskriva de resultat som ska uppnås. 

Det maximala beloppet för ekonomiskt stöd till en tredje part är 60 000 euro.

Volontärer är inte tillåtna.

Hur fastställs projektets enhetsbelopp?

Sökanden ska fylla i en detaljerad budgettabell enligt ansökningsblanketten med beaktande av följande:

• Budgeten bör vid behov specificeras per bidragsmottagare och delas upp i enhetliga arbetspaket (t.ex. ”projektförvaltning”, ”utbildning”, ”anordnande av evenemang”, ”förberedelser och genomförande av mobilitet”, ”kommunikation och spridning”, ”kvalitetssäkring”).
• Förslaget ska innehålla en beskrivning av den verksamhet som ingår i varje arbetspaket.
• Förslaget ska innehålla en uppdelning av de beräknade kostnaderna, med uppgift om andelen per arbetspaket (och inom varje arbetspaket, den andel som har anvisats till varje bidragsmottagare och anknuten enhet).
• De beskrivna kostnaderna får täcka personalkostnader, kostnader för resor och uppehälle, kostnader för utrustning och underleverantörer samt andra kostnader (t.ex. för informationsspridning, publicering eller översättning).

Förslagen kommer att utvärderas enligt standardförfaranden med hjälp av interna och/eller externa experter. Experterna kommer att utvärdera förslagens kvalitet i förhållande till de krav som anges i ansökningsomgången och insatsens förväntade genomslag, kvalitet och effektivitet.

När förslagen har utvärderats kommer utanordnaren att fastställa enhetsbeloppet med beaktande av bedömningsresultaten.

Projektresultaten kommer att utvärderas på grundval av slutförd verksamhet. Finansieringssystemet ska göra det möjligt att fokusera på resultat i stället för på bidraget, så att tonvikten läggs på kvalitet och på graden av uppnående av mätbara mål.

Närmare uppgifter anges i förlagan till bidragsavtal på EU-portalen för finansiering och anbud (Funding and Tender Opportunities Portal).

Footnote

• 1 ↩ back
• 2 Se https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/IP_19_5542. ↩ back
• 3 C_2012326SV.01001301.xml (europa.eu). ↩ back
• 4

  Riktlinjer för genomförande – strategi för inkludering och mångfald inom Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren:

  https://erasmus-plus.ec.europa.eu/document/implementation-guidelines-erasmus-and-european-solidarity-corps-inclusion-and-diversity-strategy ↩ back

• 5 EUR-Lex - 42020Y1201(01) - SV - EUR-Lex (europa.eu). ↩ back
• 6 Beslut av den 18 oktober 2022 om godkännande av användningen av bidrag i form av enhetsbelopp och enhetsbidrag inom Erasmus+-programmet 2021–2027. ↩ back