Skip to main content

Erasmus+

EU programme for education, training, youth and sport

Innovationsallianser

Innovationsallianser syftar till att stärka Europas innovationskapacitet. Det ska de göra genom att främja innovation via samarbete och kunskapsflöden inom högskoleutbildning, yrkesutbildning (både grundläggande och fortsatt) och i det bredare socioekonomiska sammanhanget, inbegripet forskning.

De syftar även till att främja tillhandahållandet av nya färdigheter och åtgärda kompetensglapp genom att utforma och skapa nya kursplaner för högskoleutbildning och yrkesutbildning som stöder utvecklingen av initiativkraft och entreprenörstänkande i EU.

INSATSENS MÅL

Partnerskapen ska genomföra samstämmiga och omfattande sektorsinriktade eller sektorsövergripande verksamhet som ska gå att anpassa till den framtida kunskapsutvecklingen i EU.

För att främja innovation ska partnerskapen inriktas på digitala färdigheter eftersom detta blir allt viktigare inom alla jobb på hela arbetsmarknaden. Dessutom behöver övergången till en cirkulär och grönare ekonomi underbyggas genom förändringar av kvalifikationer och nationella utbildningar för att tillgodose de växande behoven av grön kompetens och hållbar utveckling.

Innovationsallianser kan ansöka om en eller båda följande delar (en organisation kan vara involverad i flera förslag).

Del 1: Allianser för utbildning och företag

Allianser för utbildning och företag är transnationella, strukturerade och resultatdrivna projekt i vilka partnerna har gemensamma mål och samarbetar för att främja innovation, nya färdigheter, initiativförmåga och entreprenörstänkande.

De syftar till att främja innovation inom högskoleutbildning, yrkesutbildning, företag och det bredare socioekonomiska sammanhanget. Innovationspartnerskap ska bland annat arbeta med samhälleliga och ekonomiska utmaningar såsom klimatförändringar, demografiska förändringar, digitalisering, artificiell intelligens och snabba förändringar på arbetsmarknaden genom social innovation, stärkande av samhällets motståndskraft och innovation på arbetsmarknaden.

Allianser för utbildning och företag sammanför företag och högskole- och yrkesutbildningsanordnare som arbetar i partnerskap. De kan vara verksamma inom en eller flera ekonomiska sektorer och bygger upp stabila och hållbara förbindelser. Deras innovativa och transnationella karaktär genomsyrar alla aspekter av verksamheten. Varje partnerskap måste omfatta minst en yrkesutbildningsorganisation och en högskoleorganisation, men de kan inrikta sig på båda eller endast ett av dessa utbildningsområden.

Innovationsallianser ska uppnå ett eller flera av följande mål:

  • Främja nya, innovativa och ämnesövergripande metoder för undervisning och lärande: främja innovation i utformning och tillhandahållande av utbildning, undervisningsmetoder, bedömningstekniker, lärandemiljöer och/eller utveckling av nya färdigheter.
  • Främja företagens samhällsansvar (t.ex. rättvisa, inkludering, klimatförändringar, miljöskydd och hållbar utveckling).
  • Främja initiativförmåga och entreprenörsanda, entreprenörstänkande och entreprenörskompetens hos studerande, lärare och annan personal, i linje med ramverket för entreprenörskompetens[1].
  • Förbättra kvaliteten på och relevansen hos färdigheter som utvecklas och certifieras via utbildningssystemen (inbegripet nya färdigheter och åtgärder för att motverka kompetensglapp).
  • Underlätta kunskapsflöden och gemensamt kunskapsbygge mellan högskolor och yrkesskolor, forskningsinstitut, den offentliga sektorn och näringslivet.
  • Bygga upp och stödja ändamålsenliga högskole- och yrkesutbildningssystem, som samverkar, är inkluderande och bidrar till innovation.

Del 2: Allianser för branschsamverkan kring kompetens (genomförande av den berörda strategin[2])

Allianserna för branschsamverkan kring kompetens syftar till att utforma nya strategiska metoder och inleda samarbete för konkreta lösningar när det gäller kompetensutveckling – både på kort och på medellång sikt – inom vissa ekonomiska sektorer eller på områden där kompetenspakten, som är en viktig del av den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft, genomförs. Paktens främsta mål är att mobilisera och skapa incitament för alla berörda aktörer att vidta konkreta åtgärder för kompetensutveckling och omskolning av arbetskraften genom att göra gemensamma insatser och inrätta partnerskap, även på EU-nivå, för att tillgodose arbetsmarknadens behov och stödja den gröna och digitala omställningen samt kompetens- och tillväxtstrategier på nationell, regional och lokal nivå. De resultat som uppnås genom allianserna för branschsamverkan kring kompetens – dvs. kompetensinventering, kompetensstrategier, yrkesprofiler, utbildningsprogram och långsiktig planering – kommer att utgöra ett viktigt bidrag till arbetet i de branschvisa partnerskap som har anslutit sig till kompetenspakten.

Allianserna för branschsamverkan kring kompetens syftar till att åtgärda sådana kompetensbrister på arbetsmarknaden som hämmar tillväxt, innovation och konkurrenskraft inom specifika sektorer eller områden, både med hjälp av kortsiktiga insatser och långsiktiga strategier. Allianserna kommer att genomföras inom de 14 industriekosystem som identifieras i EU:s nya industristrateg[3] (se kriterierna för bidragsberättigande).

Kompetenspakten bygger på och integrerar strategin för branschsamverkan kring kompetens. Allianser enligt del 2 ska därför stödja genomförandet av pakten genom att utveckla en branschspecifik kompetensstrategi. Denna strategi måste få ett systematiskt och strukturellt genomslag när det gäller att minska kompetensbrist och kompetensglapp, samt säkerställa lämplig kvalitet och lämpliga kompetensnivåer. Den branschspecifika kompetensstrategin ska innehålla tydliga verksamheter, delmål och väldefinierade mål så att man kan matcha utbud och efterfrågan när det gäller kompetens och därigenom stödja den övergripande branschspecifika tillväxtstrategin. Allianserna ska bygga upp grunden för kompetenspakten och fastställa de fortsatta åtgärderna efter det att projektet har avslutats.

Allianserna för branschsamverkan kring kompetens utgår från kompetensbehoven för olika yrkesprofiler och stöder utformning och tillhandahållande av ett transnationellt utbildningsinnehåll samt utbildningsmetoder som snabbt kan införas på regional och lokal nivå och inom framväxande yrken.

Förslagen bör omfatta åtgärder för att utforma yrkesinriktad fortbildning för att hantera brådskande kompetensbehov hos personer i arbetsför ålder. Förslagen bör även omfatta utveckling av framväxande yrkesprofiler och relaterade kvalifikationer, vilket bör täcka gymnasial och eftergymnasial yrkesutbildning (EQF-nivåerna 3–5) och högre utbildning (EQF-nivåerna 6–8). Förslagen bör dessutom omfatta åtgärder för att utforma grundläggande kursplaner för utbildningsprogram som leder till sådana kvalifikationer.

Varje projekt måste ha både yrkesskolor, högskolor och arbetsmarknadsaktörer bland sina partner. Myndigheter, certifieringsorgan och europeiska branschorganisationer och företrädare bör helst också delta i projektet.

VILKA KRITERIER SKA VARA UPPFYLLDA FÖR ANSÖKAN OM PARTNERSKAP FÖR INNOVATION?

KRITERIER FÖR BIDRAGSBERÄTTIGANDE

Projektförslag ska uppfylla följande kriterier för del 1 – Allianser för utbildning och företag för att vara berättigade till bidrag från Erasmus+:

Vem kan söka?

Varje fullvärdig partner eller grupp som är lagligen etablerad i ett programland kan ansöka. Organisationen ska lämna in en ansökan som gäller för alla deltagande organisationer i projektet.

Vilka typer av organisationer får delta i projektet?

Följande organisationer kan delta som fullvärdig partner, anknuten enhet eller associerad partner inom del 1 – Allianser för utbildning och företag: De kan vara offentliga eller privata organisationer som är lagligen etablerade i ett programland eller partnerland (se avsnittet ”Länder som får delta” i del A i handledningen):

  • Högskolor
  • Yrkesutbildningsanordnare
  • Nätverk av yrkesutbildningsanordnare
  • Små, medelstora eller stora företag (inbegripet sociala företag)
  • Forskningsinstitut
  • Icke-statliga organisationer
  • Offentliga organ på lokal, regional eller nationell nivå
  • Organisationer som är verksamma inom allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdomsfrågor
  • Förmedlande organisationer som företräder utbildnings- eller ungdomsorganisationer eller företag.
  • Ackrediterings- eller certifieringsorgan eller organ som erkänner kvalifikationer.
  • Handelskammare, industrikammare, arbetstagarkammare, hantverkskammare.
  • Arbetsmarknadens parter på europeisk eller nationell nivå
  • Sjukhus eller andra vårdinrättningar, inbegripet långvarig vård och omsorg.
  • Myndigheter med ansvar för utbildning eller sysselsättning på regional eller nationell nivå
  • Arbetsförmedlings-, bemannings- och andra personalrelaterade tjänster
  • Nationella statistikkontor.
  • Organ för ekonomisk utveckling.
  • Bransch- eller yrkesorganisationer.
  • Sektorsråd för kompetensfrågor.
  • Organ som tillhandahåller yrkesvägledning, yrkesrådgivning, informationstjänster och arbetsförmedlingar.

Högskolor som är etablerade i ett programland måste vara anslutna till Erasmusstadgan för högre utbildning. Deltagande högskolor i partnerländer behöver inte vara anslutna till Erasmusstadgan för högre utbildning.

Antal och profil för deltagande organisationer

Allianser för utbildning och företag måste omfatta minst fyra programländer, med minst åtta fullvärdiga partner. Partnerskapet måste omfatta minst tre arbetsmarknadsaktörer (företag eller representativa förmedlande organisationer, såsom kammare, fackföreningar eller branschsammanslutningar) och minst tre utbildningsanordnare (yrkesskolor och/eller högskolor) som fullvärdiga partner. Minst en högskola och minst en yrkesutbildningsanordnare ska delta som fullvärdig partner i varje projekt.

Projektets varaktighet

Två eller tre år. Varaktigheten måste anges i ansökan med utgångspunkt i projektets mål och vilken typ av verksamhet som planeras.

Var kan ansökan lämnas?

Till Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kultur (det centrala programkontoret – Eacea).

Ansökningsomgångens id-nummer ERASMUS-EDU-2021-PI-ALL-INNO-EDU-ENTERP

När ska ansökan lämnas in?

Bidragsansökan ska lämnas in senast den 7 september 2021 kl. 17.00.00 (Brysseltid).

Projektförslagen ska uppfylla följande kriterier för del 2 – Allianser för branschsamverkan kring kompetens (genomförande av den berörda strategin)för att kunna få bidrag från Erasmus+:

Vem kan lämna in en ansökan?

Varje fullvärdig partner eller grupp som är lagligen etablerad i ett programland kan ansöka. Organisationen ska lämna in en ansökan som gäller för alla deltagande organisationer i projektet.

Vilka typer av organisationer får delta i projektet?

Följande organisationer kan delta som fullvärdig partner, anknuten enhet eller associerad partner inom del 2 – Allianser för branschsamverkan kring kompetens (strategin): De kan vara offentliga eller privata organisationer som är lagligen etablerade i ett programland eller partnerland (se avsnittet ”Länder som får delta” i del A i handledningen):

  • Högskolor
  • Yrkesutbildningsanordnare
  • Nätverk av yrkesutbildningsanordnare
  • Små, medelstora eller stora företag (inbegripet sociala företag)
  • Forskningsinstitut
  • Icke-statliga organisationer
  • Offentliga organ på lokal, regional eller nationell nivå
  • Organisationer som är verksamma inom allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdomsfrågor
  • Förmedlande organisationer som företräder utbildnings- eller ungdomsorganisationer eller företag.
  • Ackrediterings- eller certifieringsorgan eller organ som erkänner kvalifikationer.
  • Handelskammare, industrikammare, arbetstagarkammare, hantverkskammare.
  • Arbetsmarknadens parter på europeisk eller nationell nivå
  • Sjukhus eller andra vårdinrättningar, inbegripet långvarig vård och omsorg.
  • Myndigheter med ansvar för utbildning eller sysselsättning på regional eller nationell nivå
  • Arbetsförmedlings-, bemannings- och andra personalrelaterade tjänster
  • Nationella statistikkontor.
  • Organ för ekonomisk utveckling.
  • Bransch- eller yrkesorganisationer.
  • Sektorsråd för kompetensfrågor.
  • Organ som tillhandahåller yrkesvägledning, yrkesrådgivning, informationstjänster och arbetsförmedlingar.

Högskolor som är etablerade i ett programland måste vara anslutna till Erasmusstadgan för högre utbildning. Deltagande högskolor i partnerländer behöver inte vara anslutna till Erasmusstadgan för högre utbildning.

Antal och profil för deltagande organisationer

Allianser för branschsamverkan kring kompetens (strategin) måste omfatta minst åtta programländer och involvera minst tolv fullvärdiga partner. Partnerskapet måste omfatta minst fem arbetsmarknadsaktörer (eller förmedlande organisationer, såsom kammare, fackföreningar eller branschsammanslutningar) och minst fem utbildningsanordnare (yrkesskolor och/eller högskolor) som fullvärdiga partner. Minst en högskola och minst en yrkesutbildningsanordnare ska delta som fullvärdig partner i varje projekt.

Sektorer eller områden

De 14 industriekosystemen i EU:s nya industristrategi[4]:

  1. Turism:

Persontransport och resor. Hotell och korttidslogi. Restauranger och catering. Evenemang, temaparker osv.

  1. Mobilitet – transport – fordonssektorn:

Tillverkning av motorfordon, fartyg och tåg samt utrustning. Tillhörande reparationer och underhåll. Godstransport osv.

  1. Rymd- och försvarsindustrin:

Tillverkning av luftfartyg och rymdfarkoster. Militär utrustning och vapen. Satelliter osv.

  1. Bygg och anläggningssektorn:

Uppförande av byggnader för bostadsändamål och andra ändamål. Anläggning av vägar och järnvägar. Anläggning av allmännyttiga inrättningar och väg- och vattenbyggnad. Därmed förknippade verksamheter osv.

  1. Jordbruk/livsmedel:

Vegetabiliska och animaliska produkter. Bearbetning av livsmedelsprodukter. Veterinärverksamheter osv.

  1. Energiintensiva industrier med låga koldioxidutsläpp:

Utvinning av fossila bränslen. Raffinering. Tillverkning av produkter med hög miljöpåverkan: plast, kemikalier, gödselmedel, järn och stål, skogsbaserade produkter, cement, gummi, icke-järnmetaller osv.

  1. Textilier:

Tillverkning av textilier, beklädnadsvaror, skodon, läder och smycken osv.

  1. Kreativa och kulturella näringar:

Tidningar, böcker och tidskrifter. Film, video och tv. Radio och musik osv.

  1. Digitalisering:

Telekommunikation. Programvara och programmering. Webbportaler. Tillverkning av datorer och utrustning osv.

  1. Förnybar energi:

Elmotorer, motorer och turbiner. Elproduktion. Framställning och distribution av gas osv.

  1. Elektronik

Tillverkning av elektronikvaror osv.

  1. Detaljhandel:

Detaljhandelsförsäljning. Grossistförsäljning till konsumenter osv.

  1. Närhet och social ekonomi:

Sociala företag, sammanslutningar och kooperativ som arbetar för att skapa effekter för samhället osv.

 
  1. Hälsa:

Farmaceutiska produkter och farmaceutisk utrustning. Sjukhus, vårdinrättningar, särskilda boenden osv.

Allianserna ska välja ett industriekosystem som projektet ska inriktas på för sitt förslag. Endast ett förslag per industriekosystem kan väljas ut för finansiering. Förslaget kan avse ett ekosystem som inte omfattas av ett pågående projekt inom strategin för branschsamverkan kring kompetens eller ett ekosystem som redan har en pågående strategi. I det senare fallet måste förslaget inriktas på områden som tydligt skiljer sig från de områden som behandlas i pågående projekt inom strategin för branschsamverkan kring kompetens[5].

Projektets varaktighet

4 år

Var kan ansökan lämnas?

Till Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kultur (det centrala programkontoret – Eacea).

Ansökningsomgångens id-nummer, del 2 ERASMUS-EDU-2021-PI-ALL-INNO-BLUEPRINT

När ska ansökan lämnas in?

Bidragsansökan ska lämnas in senast den 7 september 2021 kl. 17.00.00 (Brysseltid).

De sökande organisationerna kommer att bedömas enligt gällande uteslutnings- och urvalskriterier. Du hittar mer information om detta i del C i handledningen.

HUR UTFORMAR JAG MITT PROJEKT?

Varje allians ska genomföra ett antal sammanhängande, omfattande och varierande verksamheter för att stärka innovation inom högskoleutbildning, yrkesutbildning och företag (- inbegripet stora, små och medelstora företag och sociala företag) och i det bredare socioekonomiska sammanhanget.

Del 1: Allianser för utbildning och företag

Följande verksamhet stöds:

Främja innovation

  • Gemensamt ta fram och genomföra nya inlärnings- och undervisningsmetoder (t.ex. nya ämnesövergripande kursplaner och elevcentrerad och problembaserad undervisning och inlärning, ökad användning av mikromeriter).
  • Utveckla och testa fortbildningsprogram och verksamheter tillsammans med och inom företag.
  • Utveckla och testa lösningar på angelägna samhällsfrågor som marknaden inte kan lösa och som inriktas på utsatta grupper i samhället, arbeta med samhällsproblem eller förändrade attityder och värden, strategier och policyfrågor, organisationsstrukturer och processer, genomförandesystem och tjänster.
  • Utveckla lösningar på viktiga problem samt produkt- och processinnovation (i samverkan med studenter, lärare och yrkesutövare).

Utveckla initiativförmåga, entreprenörstänkande och entreprenörskompetens

  • Utveckla nya undervisningsmetoder och lärandeverktyg som omfattar generella färdigheter i alla högskole- och yrkesutbildningsprogram som tas fram i samarbete med företag för att förbättra anställbarhet, kreativitet och nya yrkesvägar.
  • När det är relevant, främja initiativförmåga och entreprenörstänkande inom en viss vetenskapsgren, kursplan, kurs osv. för att ge studenter, forskare, personal och utbildare kompetenser, färdigheter och motivation för att utveckla initiativförmåga och entreprenörstänkande så att de klarar av olika utmaningar i studielivet, yrkeslivet och på det privata planet.
  • Skapa nya inlärningsmöjligheter genom praktisk erfarenhet och tillämpning av initiativförmåga och entreprenörskompetens, vilket kan innefatta eller leda till lansering av nya tjänster, produkter och prototyper samt nya företag och spin-off-företag.
  • Införa mer ”studentcentrerade” strategier tillsammans med studenterna där de kan skräddarsy sina utbildningsvägar.

Stimulera kunskapsutbytet mellan högre utbildning, yrkesutbildning, företag och forskning

  • Bygga upp inkluderande och samverkande högskole- och yrkesutbildningssystem och företag med hjälp av ömsesidigt förtroende, gränsöverskridande erkännande och certifiering, flexibla vägar mellan yrkesutbildning och högskoleutbildning och genom att främja mobilitet för deltagare och personal.
  • Praktiktjänstgöring och studieområdesrelaterad verksamhet vid företag som är fullständigt integrerad i kursplanen, erkända och ger studiepoäng. Arrangemang för att göra försök och testa innovativa åtgärder. Utbyten för studenter, forskare, undervisande personal och personal vid företag under en begränsad period. Uppmuntra företagspersonal att delta i undervisning och forskning. Analys av forskningsuppgifter.

Identifiera behov i fråga om marknadens motståndskraft och behov samt framväxande yrken

  • Identifiera marknadsbehov och framväxande yrken (efterfrågesidan), öka förmågan i alla nivåer av systemet att reagera på arbetsmarknadens behov (tillgångssidan) och anpassa tillhandahållandet av högskole- och yrkesutbildning till kompetensbehoven genom att utforma och genomföra transnationella och sektorsövergripande kursplaner som integrerar lärande på arbetsplatsen.
  • Identifiera färdigheter som krävs på det offentliga området för att lösa samhällsutmaningar (t.ex. klimatförändring, hälsa) och främja motståndskraft i samhället och bland människorna, bland annat genom samverkan mellan högskole- och yrkesutbildningsanordnare och nationella, regionala och lokala myndigheter samt den privata sektorn för att bidra till utformningen och genomförandet av strategier för smart specialisering i regioner.
  • Stödja åtgärder för att motverka kompetensglapp, både när det gäller marknadens motståndskraft och behov.

Del 2: Allianser för branschsamverkan kring kompetens (genomförande av den berörda strategin)

Följande verksamheter måste genomföras:

Utveckla en strategisk metod för branschsamverkan kring kompetens

  • Upprätta ett hållbart samarbete för kompetensutveckling mellan viktiga branschaktörer, inklusive arbetsmarknadens parter, utbildningsanordnare och myndigheter (på nationell och regional nivå). Projekten ska även syfta till att bygga upp samarbete mellan stora företag, mikroföretag och små och medelstora företag längs värdekedjan inom ett visst industriekosystem.
  • Fortlöpande kompetensinventering: Tillhandahålla relevanta kvalitativa och kvantitativa data på EU-nivå, nationell nivå och/eller regional nivå som länkade öppna data, utveckla en gemensam metod för att förutse framtida kompetensbehov samt (på årsbasis) övervaka framsteg och utvecklingen av utbud och efterfrågan på kompetens utifrån troliga framtidsscenarier, med stöd av EU:s kompetenskarta och, om relevant, OECD:s arbete, Världsekonomiskt forum och befintliga branschspecifika kunskapsallianser.
  • Kartlägga befintligt stöd för kompetensutveckling och omskolning inom sektorn/ekosystemet (som tillhandahålls av industrin och offentliga och privata aktörer) och fastställa vilka av dessa verksamheter som kan utökas för att stödja företagen i värdekedjorna.
  • Baserat på kompetensinventeringen, utforma en kompetensstrategi för industriekosystemet med prioriterade åtgärder för att stödja målen för kompetensutveckling och omskolning av arbetskraften inom industriekosystemet och för dem som kan ansluta sig till sektorn (t.ex. personer som inte förvärvsarbetar). Strategin bör noggrant precisera hur viktiga tendenser i samhället, t.ex. global, samhällelig och teknisk utveckling inom industriekosystemet, sannolikt kommer att påverka sysselsättning och kompetensbehov. Den bör beskriva den förväntade tidsplanen och ägna särskild uppmärksamhet åt effekterna av digital och viktig möjliggörande teknik. Den bör identifiera och definiera yrken och relaterade färdigheter som kan växa fram inom sektorn (dvs. helt nya yrken eller färdigheter). Den bör även identifiera viktiga industriaktörer och andra intressenter som kan delta i genomförandet av strategin. Denna strategi bör vara ett av de första viktiga resultaten av projektet och ange konkreta verksamheter, delmål, väldefinierade resultat och konkreta prioriterade åtgärder, med förslag om hur framtida utbud och efterfrågan när det gäller kompetens ska matchas för dessa framväxande yrken. Strategin bör utgöra grunden för att bygga upp partnerskapet inom kompetenspakten.
  • I förekommande fall se till att projektresultaten finns tillgängliga i öppna dataformat så att de kan föras in i EU:s kompetenskarta och den europeiska klassificeringen av färdigheter, kvalifikationer och yrken (Esco).
  • Tillhandahålla relevanta kvalitativa och kvantitativa data på EU-nivå och på nationell och/eller regional nivå som länkade öppna data.

Utforma gemensamma branschspecifika grundläggande kursplaner och utbildningsprogram på EU-nivå

  • Under det första verksamhetsåret (reaktiv respons)

Parallellt med ovanstående insatser bör alla projekt snabbt behandla trängande yrkeskompetensbehov i ett industriekosystem till följd av covid-19-krisen och den gröna och digitala omställningen (ska styrkas i förslaget).

  • Om möjligt ska detta göras med utgångspunkt från yrkesprofilerna i Esco och befintliga kompetensramar[6].
  • Utforma yrkesinriktad fortbildning för kompetensutveckling och omskolning av arbetskraften genom innovativt blandat och arbetsplatsförlagt lärande.
  • Säkerställa god kvalitet när det gäller innehåll och tillhandahållande av de nya utbildningsprogrammen genom tillämpning av kvalitetssäkringsmetoder i linje med Eqavet och ESG (de europeiska standarderna och riktlinjerna för kvalitetssäkring inom den högre utbildningen).
  • Säkerställa att utbildningsprogrammen snabbt införs och används genom att ta kontakt med de viktigaste aktörerna i industriekosystemets värdekedja, yrkeskunskapscentrum[7], regioner som genomför strategier för smart specialisering[8], europeiska klusterpartnerskap[9] och kunskaps- och innovationsgrupper (KI-grupper) inom Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT)[10] som är verksamma inom samma industriekosystem.
  • Under projektets gång (proaktiv respons)

Projekten bör därefter arbeta med att utforma utbildningsinnehåll för framväxande yrkesprofiler.

  • På grundval av fastställda kompetensbehov för framväxande yrkesprofiler i ett industriekosystem inom en viss ekonomisk sektor, utforma nya modulbaserade kursplaner för yrkesutbildning och relaterade kvalifikationer för grundläggande utbildning (fullständiga kursplaner som kan integreras i de nationella utbildningssystemen) samt yrkesinriktad fortbildning för kompetensutveckling eller omskolning av personer i arbetsför ålder (moduler som behandlar framväxande kompetensbehov).
  • Dessa kursplaner och utbildningsprogram ska bestå av enheter av läranderesultat i linje med den europeiska referensramen för kvalifikationer (EQF) eller nationella kvalifikationsramar och bygga på Esco. Kursplanerna ska inriktas på yrkesspecifika färdigheter och nyckelkompetenser[11] som särskilt ska omfatta generella färdigheter samt naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik[12].
  • Integrera perioder med arbetsplatsförlagt lärande i det nya utbildningsinnehållet, bland annat möjligheter att tillämpa kunskaper i konkreta, ”verkliga” situationer på arbetsplatsen, och lägga in utbildningsmoment utomlands när så är möjligt.
  • Tillämpa kvalitetsstyrning för det nya utbildningsinnehållet, antingen genom att tillämpa kvalitetssäkringsprinciperna enligt Eqavet och ESG eller genom att använda befintliga kvalitetssäkringssystem, vilka dock bör vara i linje med Eqavet och ESG.
  • Främja relevanta sektorsövergripande kvalifikationer, inklusive gemensamma transnationella program som erbjuds av mer än en yrkesutbildningsanordnare för att underlätta gränsöverskridande certifiering och bygga upp ett ömsesidigt förtroende och därmed bidra till ökad rörlighet inom utbildning och arbete i sektorn.

Tillhandahålla grundläggande kursplaner och utbildningsprogram

  • Utveckla metoder för att ta fram kursplaner och utbildningsprogram som är anpassade till de olika målgrupperna, med innovativa metoder för undervisning och lärande, inbegripet arbetsplatsförlagt lärande, och användning av IKT (t.ex. blandat lärande, simulatorer, förstärkt verklighet), virtuell/blandad mobilitet för studerande och personal samt öppna lärresurser (t.ex. lärande med stöd av AI, mooc-kurser[13]).
  • Ta fram insatser för att underlätta överföring av yrkeskunskaper över generationsgränserna.
  • Beskriva hur metoder och förfaranden för bedömning kan omfatta alla former av lärande, även arbetsplatsförlagt, och underlätta validering av färdigheter och kompetenser som förvärvats före utbildningen
  • Genom att bygga på etablerade kontakter och på nya kontakter som tas med efterfrågesidan i samband med kompetensinventeringen, nå ut till dem som erbjuder arbetstillfällen, t.ex. privata och offentliga arbetsgivare och arbetsförmedlingar för eventuell matchning av utexaminerade.
  • Hitta lämpliga åtgärder för att följa upp studenter efter avslutad utbildning för att få återkopplingsvägar[14]. Systemen för uppföljning och återkoppling kan bygga på information från företag, studenter/anställda och på offentliga informationskällor och berörda parter på arbetsmarknaden
  • Föreslå lämpliga åtgärder för formellt erkännande av nya eller anpassade yrkes- och högskoleutbildningar och kvalifikationer i de länder där projektets partner är etablerade och inom det industriekosystem som omfattas.

Utforma en långsiktig handlingsplan för ett stegvist införande av projektets förväntade resultat efter att projektet har avslutats.

  • Planen ska bygga på hållbara partnerskap mellan utbildningsanordnare och viktiga aktörer i branschen på lämplig nivå och myndigheter (regionala eller nationella) på lämplig nivå för att underlätta/stärka kompetenspartnerskap med flera aktörer inom ramen för kompetenspakten för kompetensutveckling och omskolning av arbetskraften. Den bör även beskriva lämpliga ledningsstrukturer samt planer för skalbarhet och ekonomisk hållbarhet.
  • Planen ska även säkerställa att resultaten synliggörs på lämpligt sätt och får en bred spridning, bland annat på politisk nivå både på EU-nivå och nationell/regional nivå, och innehålla uppgifter om hur den kommer att införas på nationell och/eller regional nivå tillsammans med relevanta myndigheter.
  • Planen ska förutse hur projektresultaten, särskilt kompetensinventeringen, strategin och utbildningsprogrammen, kommer att uppdateras när projektet löper ut efter fyra år, bland annat genom att förutse framtida finansieringskällor.
  • Planen ska ange hur EU:s finansieringsmöjligheter (t.ex. faciliteten för återhämtning och resiliens, EU:s långtidsbudget 2021–2027, de europeiska strukturfonderna, InvestEU och Erasmus+) samt privata investeringar och nationell eller regional finansiering kan stödja kompetensstrategierna. Hänsyn ska tas till strategier för smart specialisering, europeiska klusterpartnerskap, plattformarna för yrkeskunskapscentrum och EIT:s kunskaps- och innovationsgrupper.

Inom båda delarna (del 1): Allianser för utbildning och företag och del 2: Allianser för branschsamverkan kring kompetens (genomförande av den berörda strategin)

Innovationsallianserna ska när det är relevant tillämpa EU-omfattande instrument och verktyg, såsom EQF, Esco, Europass, Eqavet och ESG.

För att prova och testa nya kursplaner eller nya utbildnings- och lärandemetoder kan innovationsallianserna anordna mobilitetsverksamhet i utbildningssyfte för studenter, forskare och personal, så länge de stöder eller kompletterar partnerskapets huvudsakliga verksamhet och skapar mervärde när det gäller att nå projektets mål.

FÖRVÄNTAT GENOMSLAG

Innovationsallianserna ska vara förankrade i ett strategiskt och hållbart samarbete mellan yrkesskolor, högskolor och företag som samverkar för att främja Europas innovationskapacitet. De kommer avsevärt att stärka synergierna mellan de båda utbildningsområdena när det gäller att främja innovation, nya färdigheter, initiativförmåga och entreprenörstänkande. Dessa allianser mellan högskolor, yrkesskolor och företag förväntas bidra till utvecklingen av regionala ekosystem och ge ett direkt och värdefullt bidrag till ekonomin, även genom att integrera lärande på arbetsplatsen. Universitet besitter forskningskunskap och forskningsdata de kan dela med sig av direkt till små och medelstora företag för att stimulera lokala ekonomier, medan yrkesutbildningsanordnare tillhandahåller de färdigheter som företagen behöver och kan främja tillväxt i den lokala ekonomin.

I det bredare sammanhanget förväntas innovationsallianserna inrikta sig på samhälleliga och ekonomiska utmaningar, både inom utbildning och sysselsättning, och arbeta med viktiga områden som innovationsutmaningar, tillhandahållande av färdigheter, klimatförändringar, den gröna ekonomin, demografiska frågor, digitalisering och artificiell intelligens. Innovationspartnerskapen kan även ha nytta av att samarbeta med stora företag. Innovationsallianserna kommer att inrikta sig på människors behov och påskynda moderniseringen av högskole- och yrkesutbildning.

Genom kompetenspakten upprättas inte bara en ram för genomförandet av andra insatser i den uppdaterade kompetensagendan, utan även en ram för spridning och utnyttjande av projektresultaten inom innovationsallianserna. Resultaten från allianserna för branschsamverkan kring kompetens kommer i synnerhet att användas som grund för kompetenspaktens storskaliga branschvisa partnerskap.

Allianserna kommer dessutom att bidra till genomförandet av kommissionens meddelande om en ny EU-agenda för högre utbildning[15] och till förverkligandet av ett europeiskt område för utbildning[16]. De kommer även att bidra till genomförandet av EU:s industristrategi och strategin för små och medelstora företag (2021).

Innovationsallianserna kommer även att beakta målen i Agenda 2030 för hållbar utveckling[17] och Parisdeklarationen om klimatförändring[18] som övergripande förutsättningar för insatsen, och därmed hjälpa EU-kommissionen att genomföra den nya europeiska gröna given[19] och EU:s återhämtningsplan[20].

Innovationsallianserna är avsedda att få genomslag på kort och lång sikt på det bredare urval av intressenter som medverkar, på individuell nivå, organisationsnivå och systemnivå. Detta förväntas bestå efter det att projektet avslutats och utöver de organisationer som deltar i alliansen. Partnerskapet och verksamheterna väntas fortsätta. Resultaten behöver därför inte vara fristående, utan kan vara kopplade till eller integrerade i befintliga företag, system, projekt, plattformar eller initiativ osv.

TILLDELNINGSKRITERIER

Följande tilldelningskriterier gäller för del 1 – Allianser för utbildning och företag:

Projektets relevans

(högsta poäng: 25)

  • Koppling till EU:s politik och initiativ: förslaget beaktar och bidrar till att uppnå EU:s mål för yrkes- och högskoleutbildning., förslaget beaktar och bidrar till att synliggöra EU:s befintliga instrument och initiativ för kompetensutveckling.
  • Syfte: förslaget är relevant för insatsens mål och verksamheter.
  • Enhetlighet: målen grundar sig på en sund behovsanalys, målen är tydligt fastställda och realistiska och berör frågor som är relevanta för de deltagande organisationerna och målgrupperna.
  • Innovation: ansökan tar hänsyn till de senaste metoderna och teknikerna och leder till projektspecifika innovativa resultat och lösningar.
  • Europeiskt mervärde: ansökan visar tydligt det mervärde som skapas genom att projektet är gränsöverskridande och överförbart.
  • Representation från utbildning: alliansen omfattar partner som representerar utbildningsanordnare på ett adekvat sätt.
  • Digital kompetens: i vilken utsträckning förslaget införlivar digital kompetens i utbildningsinnehållet för en eller flera relaterade yrkesprofiler.
  • Grön kompetens: i vilken utsträckning förslaget införlivar kompetens kopplad till övergången till en cirkulär och mer miljövänlig ekonomi i utbildningsinnehållet för en eller flera relaterade yrkesprofiler.
  • Motståndskraft: i vilken utsträckning förslaget införlivar kompetens kopplad till anpassningsförmåga, förmåga att hantera förändringar och människors förmåga att ta hand om varandra som en gemenskap.

Kvaliteten på projektets utformning och genomförande

(högsta poäng: 30)

  • Samstämmighet: projektets övergripande utformning säkerställer samstämmighet mellan mål, metod, verksamhet och budget. Förslaget innehåller en samstämmig och omfattande uppsättning lämpliga verksamhetstyper för att uppfylla de behov som har kartlagts och leda till de förväntade resultaten.
  • Struktur: arbetsprogrammet är tydligt och begripligt och omfattar alla faser (förberedelse, genomförande, användning, övervakning, utvärdering och spridning).
  • Metod: förslaget utnyttjar EU-instrument och EU-verktyg som avser färdigheter och yrken, såsom EQF, Esco, Europass, Eqavet och ESG.
  • Förvaltning: tydliga och hållbara system för projektförvaltning har utformats. Tidsplaner, organisation, uppgifter och ansvarsområden är väl definierade och realistiska. Det avsätts lämpliga resurser till varje verksamhet.
  • Arbetsplan: Arbetsplanens kvalitet och ändamålsenlighet, även i vilken utsträckning de resurser som har avsatts för arbetspaketen överensstämmer med deras mål och resultat.
  • Kvalitet på förfarandena för erkännande och validering av kvalifikationer: i linje med europeiska verktyg och principer för öppenhet och erkännande, inklusive mikromeriter.
  • Budget: budgeten har de resurser som behövs för att projektet ska lyckas. Den är varken för stor eller för liten.
  • Finansiell kontroll och kvalitetskontroll: Kontrollåtgärder (t.ex. fortlöpande kvalitetsbedömning, inbördes granskning, riktmärkning) och kvalitetsindikatorer garanterar att projektet genomförs med hög kvalitet och kostnadseffektivt. Utmaningar och risker med projektet är tydligt identifierade, och det vidtas lämpliga åtgärder för att hantera dem. Expertgranskningar planeras som en integrerad del av projektet. Alliansens arbetsprogram innefattar en oberoende extern kvalitetsbedömning efter halva tiden och vid projektets slut.

Kvaliteten på partnerskapet och samarbetsarrangemangen

(högsta poäng: 25)

  • Sammansättning: partnerskapets sammansättning är förenlig med insatsen och projektets mål, det har en ändamålsenlig blandning av relevanta organisationer, inbegripet yrkesskolor, högskolor och företag, med de profiler, färdigheter, den erfarenhet, sakkunskap och det ledningsstöd som krävs för att genomföra projektet med lyckat resultat. Representation från berörd sektor alliansen omfattar partner som representerar den berörda sektorn eller det sektorsövergripande tillvägagångssättet på ett adekvat sätt.
  • Engagemang: bidragen från alliansens partner är betydande, relevanta och kompletterande. Fördelningen av ansvar och uppgifter visar att alla deltagande organisationer är engagerade och kommer att bidra aktivt med sin särskilda sakkunskap och kapacitet.
  • Uppgifter: samordnarens ledning och samordning av gränsöverskridande nätverk håller hög kvalitet och visar gott ledarskap i en komplex miljö. Enskilda uppgifter fördelas på grundval av varje partners specifika kunnande.
  • Samarbete och laganda: En effektiv mekanism föreslås för att säkerställa ändamålsenlig samordning, beslutsfattande och kommunikation mellan deltagande organisationer, deltagare och andra berörda intressenter.
  • Vinster: projekten ger ett tydligt mervärde och innebär fördelar för varje partnerorganisation.
  • Partnerländers medverkan: när detta är aktuellt, medverkan av en organisation från ett partnerland tillför ett betydande mervärde för alliansen.

Genomslag

(högsta poäng: 20)

  • Utnyttjande: Ansökan visar hur alliansens resultat ska användas av partnerna och andra intressenter. Förslaget innehåller metoder för att mäta användning under och efter projektet.
  • Spridning: förslaget innehåller en tydlig plan för spridningen av resultat och omfattar lämpliga verksamheter och en tidtabell för dessa, verktyg och kanaler för att se till att resultaten och fördelarna verkligen sprids till intressenter och andra under och efter projektet;
  • Genomslag: Ansökan visar att den har relevans och inverkan för samhälle och näringsliv. Det säkerställer effekter på lokal, nationell och europeisk nivå för målgrupper och berörda aktörer med en viktig roll inom sektorn, även inom allmän och yrkesinriktad utbildning. Det omfattar såväl åtgärder som mål och indikatorer för att övervaka framsteg och utvärdera det genomslag som förväntas (på kort och lång sikt).
  • Fri tillgång: om det är aktuellt innehåller förslaget en beskrivning av hur material, dokumentation och medier som tagits fram kommer att göras tillgängliga kostnadsfritt och marknadsföras genom öppna licenser och utan några oproportionerliga begränsningar.
  • Hållbarhet: i ansökan förklaras hur handlingsplanen för införande på nationell och regional nivå kommer att tas fram. Förslaget omfattar lämpliga åtgärder och beskriver de ekonomiska resurser (europeiska, nationella och privata) som krävs för att resultat och fördelar ska bestå efter projektet.

Förslagen måste få minst 70 poäng för att komma i fråga för finansiering, även med beaktande av den nödvändiga minimipoängen för de fyra tilldelningskriterierna: minst 13 poäng för kategorin ”projektets relevans”, 16 poäng för kategorierna ”kvaliteten på projektets utformning och genomförande”, 13 poäng för ”kvaliteten på partnerskapet och samarbetsarrangemangen” och 11 poäng för ”genomslag”.

Likvärdiga förslag inom samma ämnesområde kommer att prioriteras enligt de poäng som förslagen har tilldelats för kriteriet ”relevans” och därefter ”genomslag”.

Följande tilldelningskriterier gäller för del 2 – Allianser för branschsamverkan kring kompetens (genomförandet av den berörda strategin):

Projektets relevans

(högsta poäng: 25)

  • Koppling till EU:s politik och initiativ: förslaget beaktar och bidrar till att uppnå EU:s mål för högre utbildning och yrkesutbildning och EU:s sektorspolitiska åtgärder som är relevanta för det valda industriekosystemet. Det bidrar också till kompetenspakten och den europeiska kompetensagendan och tar hänsyn till EU-verktyg. Förslag som behandlar ett industriekosystem inom vilket det redan finns en allians för branschsamverkan kring kompetens måste vara tydligt kompletterande, dvs. omfatta ett helt annat område, och måste ange vilka resultat av det pågående projektet för branschsamverkan kring kompetens som det bygger på. Det får inte finnas några överlappningar när det gäller omfattning, resultat och verksamhet. Vid likvärdig kvalitet kommer förslag som rör ett ekosystem eller en del av ett ekosystem som inte omfattas av någon pågående allians för branschsamverkan kring kompetens att anses som mer relevant.
  • Syfte: förslaget är relevant för insatsens mål och verksamhet. Förslaget omfattar särskilt utveckling av en mycket relevant uppsättning framväxande yrkesprofiler och utformar relaterade kvalifikationer som organiseras i enheter av läranderesultat, både på EQF-nivåerna 3–5 och på EQF-nivåerna 6–8. Förslaget omfattar utformning, testning och inledande tillhandahållande av de berörda utbildningsprogrammen, utformade som modulbaserade, flexibla och tillgängliga lärandemöjligheter, med beaktande av validering av förkunskaper.
  • Enhetlighet: målen grundar sig på en sund behovsanalys, målen är tydligt fastställda och realistiska och berör frågor som är relevanta för de deltagande organisationerna och målgrupperna.
  • Innovation: förslaget tar hänsyn till de senaste metoderna och teknikerna och leder till innovativa resultat och lösningar.
  • Europeiskt mervärde: förslaget visar tydligt det mervärde som skapas genom att det är gränsöverskridande.
  • Representation från utbildning: alliansen omfattar partner som representerar utbildningsanordnare på ett adekvat sätt.
  • Representation från berörd sektor/berört område: alliansen omfattar partner som representerar industriekosystemet på ett adekvat sätt.
  • Digital och viktig möjliggörande teknik, inklusive AI-kompetens: i vilken utsträckning förslaget behandlar digital kompetens i projektets utformning för en eller flera relaterade yrkesprofiler.
  • Grön kompetens: i vilken utsträckning förslaget införlivar kompetens kopplad till övergången till en cirkulär och mer miljövänlig ekonomi i utbildningsinnehållet för en eller flera relaterade yrkesprofiler.

Kvaliteten på projektets utformning och genomförande

(högsta poäng: 30)

  • Samstämmighet: Förslaget innehåller en samstämmig och omfattande uppsättning lämpliga verksamhetstyper för att uppfylla de behov som har kartlagts och leda till de förväntade resultaten.
  • Struktur: arbetsprogrammet är tydligt och begripligt och omfattar alla faser (förberedelse, genomförande, användning, övervakning, utvärdering och spridning).
  • Metod: förslaget utnyttjar EU-instrument och EU-verktyg som avser färdigheter och yrken, såsom EQF, Esco, Europass, Eqavet och ESG.
  • Förvaltning: tydliga och hållbara system för projektförvaltning har utformats. Tidsplaner, organisation, uppgifter och ansvarsområden är väl definierade och realistiska. Det avsätts lämpliga resurser till varje verksamhet.
  • Arbetsplan: arbetsplanens kvalitet och ändamålsenlighet, även i vilken utsträckning de resurser som har avsatts för arbetspaketen överensstämmer med deras mål och resultat.
  • Kvalitet på förfarandena för erkännande och validering av kvalifikationer: i linje med europeiska verktyg och principer för öppenhet och erkännande.
  • Budget: budgeten har de resurser som behövs för att lyckas. Den är varken för stor eller för liten och är proportionerlig i förhållande till förslagets omfattning. Ett förslag som gäller ett industriekosystem där det redan finns en allians för branschsamverkan kring kompetens förväntas innehålla en budget som tydligt visar att dubbelfinansiering kommer att undvikas, eftersom det kommer att komplettera och bygga vidare på det arbete som redan har gjorts av alliansen för branschsamverkan kring kompetens.
  • Finansiell kontroll och kvalitetskontroll: kontrollåtgärder (t.ex. fortlöpande kvalitetsbedömning, inbördes granskning, riktmärkning) och kvalitetsindikatorer garanterar att projektet genomförs med hög kvalitet och kostnadseffektivt. Utmaningar och risker med projektet är tydligt identifierade, och det vidtas lämpliga åtgärder för att hantera dem. Expertgranskningar planeras som en integrerad del av projektet. Alliansens arbetsprogram innefattar en oberoende extern kvalitetsbedömning efter halva tiden och vid projektets slut.

Kvaliteten på partnerskapet och samarbetsarrangemangen

(högsta poäng: 25)

  • Sammansättning: partnerskapets sammansättning är förenlig med insatsen och projektets mål, det har en ändamålsenlig blandning av relevanta organisationer, inbegripet yrkesskolor, högskolor och industri, inklusive små och medelstora företag, med de profiler, färdigheter, den erfarenhet, sakkunskap och det ledningsstöd som krävs för att genomföra projektet med lyckat resultat. Alliansen säkerställer att industriekosystemet är representerat på lämpligt sätt: representativiteten och sakkunskapen hos partnerorganisationerna i det berörda industriekosystemet samt på nationell nivå och EU-nivå visas på ett övertygande sätt. Deltagande av europeiska eller nationella arbetsmarknadsparter i de länder som omfattas av alliansen är mycket relevant. Den geografiska spridningen och representativiteten hos relevanta partner i de programländer och regioner som medverkar i alliansen bör vara sådan att alliansen har stor genomförandekapacitet i flera av de länder och regioner som omfattas (t.ex. genom att en europeisk sektorsorganisation eller europeiska arbetsmarknadsparter deltar).
  • Engagemang: bidragen från alliansens partner är betydande, relevanta och kompletterande. Fördelningen av ansvar och uppgifter visar att alla deltagande organisationer är engagerade och kommer att bidra aktivt med sin särskilda sakkunskap och kapacitet.
  • Uppgifter: samordnarens ledning och samordning av gränsöverskridande nätverk håller hög kvalitet och visar gott ledarskap i en komplex miljö. Enskilda uppgifter fördelas på grundval av varje partners specifika kunnande.
  • Samarbete och laganda: det föreslås en effektiv mekanism för att säkerställa bra samordning, beslutsfattande och kommunikation mellan de deltagande organisationerna, deltagarna och andra berörda intressenter.
  • Vinster: projekten ger ett tydligt mervärde och innebär fördelar för varje partnerorganisation.
  • Partnerländers medverkan: när detta är aktuellt, medverkan av en organisation från ett partnerland tillför ett betydande mervärde för alliansen.

Genomslag

(högsta poäng: 20)

  • Utnyttjande: förslaget visar hur alliansens resultat kommer att genomföras i de deltagande länderna i linje med kompetenspaktens mål.
  • Spridning: förslaget innehåller en tydlig plan för spridningen av resultat och omfattar lämpliga verksamheter, verktyg och kanaler för att se till att resultaten och fördelarna verkligen sprids till intressenter.
  • Genomslag: Ansökan visar att den har relevans och inverkan för samhälle och näringsliv. Det säkerställer effekter på lokal, nationell och europeisk nivå för målgrupper och berörda aktörer med en viktig roll inom sektorn, även inom allmän och yrkesinriktad utbildning, t.ex. aktörer som har anslutit sig till kompetenspakten. Det omfattar såväl åtgärder som mål och indikatorer för att övervaka framsteg och utvärdera det genomslag som förväntas (på kort och lång sikt).
  • Fri tillgång: om det är aktuellt ska förslaget innehålla en beskrivning av hur material, dokumentation och medier som tagits fram kommer att göras tillgängliga kostnadsfritt och marknadsföras som länkade öppna data genom öppna licenser och utan oproportionerliga begränsningar.
  • Hållbarhet: i ansökan förklaras hur handlingsplanen för införande på nationell och regional nivå kommer att tas fram. Förslaget omfattar lämpliga åtgärder och beskriver de ekonomiska resurser (europeiska, nationella och privata) som krävs för att alliansens resultat och fördelar ska bestå efter projektet.

För del 2 kan endast ett förslag per ekosystem finansieras.

Förslagen måste få minst 70 poäng för att komma i fråga för finansiering, även med beaktande av den nödvändiga minimipoängen för de fyra tilldelningskriterierna: minst 13 poäng för kategorin ”projektets relevans”, 16 poäng för kategorierna ”kvaliteten på projektets utformning och genomförande”, 13 poäng för ”kvaliteten på partnerskapet och samarbetsarrangemangen” och 11 poäng för ”genomslag”.

VILKA REGLER GÄLLER FÖR FINANSIERINGEN?

Denna insats tillämpar en finansieringsmodell med engångsbelopp. Engångsbeloppets storlek fastställs för varje bidrag på grundval av den uppskattade budget för insatsen som föreslås av sökanden. Den beviljande myndigheten fastställer engångsbeloppet för varje bidrag på grundval av förslaget, utvärderingsresultatet, finansieringsgrader och det högsta belopp som anges i ansökningsomgången.

Högsta EU-bidrag per projekt:

  • Del 1 – Allianser för utbildning och företag
  • 1 miljon euro (tvåårigt projekt)
  • 1,5 miljoner euro (treårigt projekt)
  • Del 2 – Allianser för branschsamverkan kring kompetens (genomförande av den berörda strategin)
  • 4 miljoner euro (fyraårigt projekt) – endast ett förslag per industriekosystem kan väljas ut för finansiering. Vid likvärdig kvalitet kommer förslag som rör ett ekosystem som inte alls omfattas av någon pågående allians för branschsamverkan kring kompetens att bedömas som mer relevant.

Hur fastställs projektets engångsbelopp?

Sökanden ska fylla i en detaljerad budgettabell enligt ansökningsblanketten med beaktande av följande:

  1. Budgeten bör vara så detaljerad som möjligt. Den bör delas upp per bidragsmottagare och organiseras i enhetliga arbetspaket (t.ex. delas upp i ”projektförvaltning”, ”utbildning”, ”anordnande av evenemang”, ”förberedelser och genomförande av mobilitet”, ”kommunikation och spridning”, ”kvalitetssäkring”).
  2. Förslaget ska innehålla en beskrivning av den verksamhet som ingår i varje arbetspaket.
  3. Förslaget ska innehålla en uppdelning av de beräknade kostnaderna, med angivelse av andelen per arbetspaket (och inom varje arbetspaket, den andel som har anvisats till varje stödmottagare och anknuten enhet).
  4. Kostnaderna kommer att täcka personalkostnader, kostnader för resor och uppehälle, utrustning och kontraktering av underleverantörer samt andra kostnader (informationsspridning, publicering, översättning).

Förslagen kommer att utvärderas enligt standardutvärderingsförfarandena med hjälp av interna och/eller externa experter. Experterna kommer att bedöma förslagens kvalitet i förhållande till de krav som anges i ansökningsomgången och insatsens förväntade genomslag, kvalitet och effektivitet. Engångsbeloppet kommer att begränsas till högst 80 % av den uppskattade budget som fastställs efter utvärderingen.

När förslagen har utvärderats kommer utanordnaren att fastställa engångsbeloppet med beaktande av bedömningsresultaten.

Bidragsvillkoren (högsta bidragsbelopp, finansieringsgrad, totala bidragsberättigande kostnader osv.) kommer att fastställas i bidragsavtalet.

Projektresultaten kommer att utvärderas utifrån slutförda verksamheter. Finansieringssystemet ska göra det möjligt att fokusera på resultat i stället för bidrag, och därigenom betona kvaliteten och graden av uppnående av de mätbara målen.

Närmare uppgifter anges i förlagan till bidragsavtal på EU-portalen för finansiering och anbud (Funding and Tender Opportunities Portal).

  1. https://publications.jrc.ec.europa.eu/repository/bitstream/JRC101581/lfna27939enn.pdf

  2. Den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft: https://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=1223&langId=sv

  3. COM(2020) 102 final: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:52020DC0102

  4. COM(2020) 102 final: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:52020DC0102

  5. https://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=1415&langId=sv

  6. T.ex. den digitala kompetensramen för medborgarna, kompetensramen för entreprenörskap och den europeiska ramen för e-kompetens (e-CF).

  7. https://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=1501&langId=sv

  8. https://s3platform.jrc.ec.europa.eu/home

  9. https://www.clustercollaboration.eu

  10. https://eit.europa.eu/

  11. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/ALL/?uri=CELEX%3A32018H0604%2801%29

  12. Naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.

  13. Mooc-kurser (Massive Open Online Courses) är storskaliga öppna nätkurser med obegränsat deltagande och fri tillgång via webben. Utöver traditionellt kursmaterial, såsom filmade föreläsningar, föredrag och problemställningar, tillhandahåller många mooc-kurser interaktiva användarforum för att stödja uppbyggandet av gemenskaper mellan studenter, lärare och lärarassistenter.

  14. Se medelfristigt mål 2 (MTD2) i Rigaslutsatserna från 2015: https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/200c516d-b8de-4c2a-a233-218671296c8d/language-en

  15. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A52017DC0247

  16. https://ec.europa.eu/education/education-in-the-eu/european-education-area_sv

  17. https://www.un.org/sustainabledevelopment/sustainable-development-goals/

  18. https://unfccc.int/process-and-meetings/the-paris-agreement/the-paris-agreement

  19. https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/european-green-deal-communication_en.pdf

  20. https://ec.europa.eu/info/strategy/recovery-plan-europe_sv

.foot {font-size: 0.8em; margin-left: 2.5em; border-top: 1px solid black;} table, td, tr{border: 1px solid black; cellpadding="1"; cellspacing="1";} table{margin-bottom: 30px;}