Skip to main content

Erasmus+

EU programme for education, training, youth and sport

Den här webbsidan speglar ännu inte innehållet i programhandledningen för Erasmus+ 2022. Men du kan ladda ner hela handledningen som pdf på valfritt språk genom att klicka på ”Download” till höger på sidan.

Yrkeskunskapscentrum

I initiativet om yrkeskunskapscentrum definieras en bottom up-strategi för spetskompetens där yrkesutbildningsinstitutioner snabbt kan anpassa kompetensutbudet till nya ekonomiska och sociala behov. Syftet med initiativet är att främja transnationella kollaborativa plattformar, vilket skulle vara svårt för enskilda medlemsstater att upprätta utan de incitament, det tekniska stöd och de ömsesidiga lärandemöjligheter som EU erbjuder.

Det föreslagna konceptet för yrkeskunskapscentrum kännetecknas av ett inlärarcentrerat heltäckande tillvägagångssätt, där yrkesutbildning

  • är en integrerad del i kompetensekosystemen och bidrar till regional utveckling, innovation, inkludering och strategier för smart specialisering,
  • ingår i kunskapstriangeln, där yrkeskunskapscentrumen samarbetar nära med andra utbildningssektorer, forskarvärlden och näringslivet.
  • Yrkeskunskapscentrumen ska ge eleverna möjlighet att förvärva yrkeskompetens och nyckelkompetenser genom att tillhandahålla utbildning av hög kvalitet som underbyggs av kvalitetssäkring, bygga upp innovativa former för partnerskap med arbetslivet och stödja fortbildning av undervisningspersonal, innovativa och inkluderande pedagogiska metoder och internationaliseringsstrategier.

INSATSENS MÅL

Denna insats stöder gradvist inrättande och utveckling av europeiska plattformar för yrkeskunskapscentrum, som bidrar till regional utveckling, innovation, strategier för smart specialisering och internationella kollaborativa plattformar.

Yrkeskunskapscentrumen kommer att verka på två nivåer:

  1. På nationell nivå inom ett visst lokalt sammanhang genom att yrkeskunskapscentrumen integreras nära i de lokala innovationsekosystemen och kopplas till den europeiska nivån.
  2. På transnationell nivå, via plattformar för yrkeskunskapscentrum i syfte att skapa referenspunkter av världsklass för yrkesutbildning genom att sammanföra yrkeskunskapscentrum som delar
  • ett gemensamt intresse inom specifika sektorer (flygteknik, e-mobilitet, gröna och cirkulära tekniker, IKT, hälsovård osv.) eller
  • innovativa metoder för att hantera samhällsutmaningar (klimatförändringar, utarmning och brist på naturresurser, digitalisering, artificiell intelligens, målen för hållbar utveckling, integrering av migranter, kompetensutveckling för lågutbildade osv.).

Plattformarna syftar till uppåtgående konvergens när det gäller spetskompetens i yrkesutbildningen. De kommer att vara öppna både för länder med välutvecklade system för hög kvalitet inom yrkesutbildning och för länder som arbetar med att utveckla liknande metoder, med syfte att utnyttja yrkesskolornas alla möjligheter att på ett proaktivt sätt stödja tillväxt och innovation.

Initiativet för yrkeskunskapscentrum är ämnat för organisationer som tillhandahåller yrkesutbildning på alla EQF-nivåer från 3 till 8, inbegripet gymnasieutbildning, eftergymnasial utbildning utom högre utbildning samt högre utbildning (t.ex. universitet för tillämpad vetenskap, polytekniska högskolor osv.).

Ansökningarna får dock inte bara omfatta verksamhet som riktas till studenter på eftergymnasial nivå. Ansökningar som inriktas på yrkesutbildning på eftergymnasial nivå (EQF-nivåerna 6–8) måste omfatta minst en kvalifikationsnivå för yrkesutbildning på EQF-nivåerna 3–5 och ha en tydligt arbetsbaserad lärandekomponent[1].

KRITERIER FÖR BIDRAGSBERÄTTIGANDE

Projektförslag för yrkeskunskapscentrum ska uppfylla följande kriterier för att vara berättigade till bidrag från Erasmus+:

Vem kan söka?

Alla deltagande organisationer som är lagligen etablerade i ett programland kan skicka in ansökan. Organisationen ska lämna in en ansökan som gäller för alla deltagande organisationer i projektet.

Vilka typer av organisationer får delta i projektet?

Alla offentliga eller privata organisationer som är verksamma inom yrkesutbildning eller inom arbetslivet och är lagligen etablerade i ett programland eller partnerland (se avsnittet ”Länder som får delta” i del A i handledningen) kan delta som fullvärdig partner eller associerad partner.

Det kan till exempel vara följande organisationer:

  • Yrkesutbildningsanordnare.
  • Företag, näringslivs-, eller branschorganisationer.
  • Nationella/regionala myndigheter som ansvarar för kvalifikationer.
  • Forskningsinstitut.
  • Innovationsinstitut.
  • Myndigheter för regional utveckling.

Antal och profil för deltagande organisationer

Partnerskapet måste omfatta minst åtta fullvärdiga partner från minst fyra Erasmus+-programländer (inklusive minst två EU-medlemsländer), som involverar

a) minst ett företag eller minst en näringslivs- eller branschorganisation, och

b) minst en yrkesutbildningsanordnare (på gymnasienivå och/eller högskolenivå).

Partnerskapets sammansättning bör generellt avspegla förslagets mål och syften.

Projektets varaktighet

4 år.

Var kan ansökan lämnas?

Till Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kultur (det centrala programkontoret – Eacea).

Ansökningsomgångens id-nummer ERASMUS-EDU-2021-PEX-COVE.

När ska ansökan lämnas in?

Bidragsansökan ska lämnas in senast den 7 september kl. 17.00.00 (Brysseltid).

De sökande organisationerna kommer att bedömas enligt gällande uteslutnings- och urvalskriterier. Du hittar mer information om detta i del C i handledningen.

HUR UTFORMAR JAG MITT PROJEKT?

Yrkeskunskapscentrum kännetecknas av att de tillämpar ett systematiskt tillvägagångssätt. De förväntas gå mycket längre än att endast tillhandahålla yrkesutbildning av god kvalitet. Gränsöverskridande samarbetsplattformar bedriver en rad olika verksamheter som delas in i tre kluster enligt nedan.

  1. Undervisning och lärande – ge människor färdigheter som är relevanta för arbetsmarknaden i ett helhetsperspektiv för livslångt lärande, utveckla innovativa inlärarcentrerade undervisnings- och lärandemetoder, bland annat resurser för distansundervisning, utveckla tillhandahållandet av modulbaserad och inlärarcentrerad transnationell yrkesutbildning (kursplaner och/eller kvalifikationer) för att underlätta mobilitetsverksamhet för elever/studenter och personal samt erkännande av kvalifikationer på regional och/eller nationell nivå.
  2. Samarbete och partnerskap bidra till skapande och spridning av ny kunskap i partnerskap med andra intressenter och upprätta partnerskap mellan näringsliv och utbildningsinstitutioner för lärlings- och praktikplatser, gemensam användning av utrustning, inklusive distansundervisningsresurser samt personal- och lärarutbyten mellan företag och yrkesskolor osv.
  3. Styrning och finansiering – säkerställa ändamålsenlig styrning på alla nivåer, engagera berörda aktörer och fullt ut utnyttja EU:s finansieringsinstrument och fonder.

En icke-uttömmande förteckning över verksamheter inom varje kluster anges i ansökningsblanketten.

De verksamheter som föreslås i projektansökan bör tillföra ett mervärde och ska direkt bidra till att projektresultat uppnås.

Projektet måste omfatta relevanta produkter med kopplingar till

  • minst tre verksamheter som anges i ansökningsblanketten inom kluster 1 – Undervisning och lärande,
  • minst tre verksamheter som anges i ansökningsblanketten inom kluster 2 – Samarbete och partnerskap, och
  • minst två verksamheter som anges i ansökningsblanketten inom kluster 3 – Styrning och finansiering.

Du kan ta med verksamheter som inte anges under de tre ovanstående klustren. Som sökande måste du kunna visa att verksamheterna är särskilt lämpliga för att uppfylla målen för ansökningsomgången och de identifierade behoven. Verksamheterna ska utformas och presenteras som en sammanhängande uppsättning.

Syftet med yrkeskunskapscentrum är inte att inrätta nya yrkesskolor och bygga ny infrastruktur (även om de även kan göra detta), utan att sammanföra ett antal partner på lokal/regional nivå, t.ex. aktörer som anordnar grundläggande och fortsatt yrkesutbildning, högskolor, inklusive universitet för tillämpad vetenskap och polytekniska högskolor, forskningsinstitut, företag, kamrar, arbetsmarknadens parter, nationella och regionala myndigheter och utvecklingsorgan och offentliga arbetsförmedlingar.

Projekten ska tillämpa EU-omfattande instrument och verktyg[2] när det är relevant.

Projekten måste utforma en långsiktig handlingsplan för ett stegvist införande av projektets förväntade resultat efter det att projektet har avslutats. Planen ska bygga på hållbara partnerskap mellan utbildningsanordnare och viktiga aktörer i branschen på lämplig nivå. Den bör även beskriva lämpliga ledningsstrukturer samt planer för skalbarhet och ekonomisk hållbarhet. Den bör också se till att plattformarnas arbete synliggörs på lämpligt sätt och får en bred spridning, bland annat på politisk nivå både på det nationella planet och på EU-nivå, och innehålla uppgifter om hur införandet kommer att genomföras på nationell eller regional nivå med relevanta partner. Handlingsplanen ska även ange hur EU:s finansieringsmöjligheter (t.ex. europeiska strukturfonderna, Europeiska fonden för strategiska investeringar, Erasmus+, Cosme och sektorsprogram) samt nationell och regional (och även privat) finansiering kan stödja projektgenomförandet. Detta bör ske med hänsyn till nationella och regionala strategier för smart specialisering

FÖRVÄNTAT GENOMSLAG

Det gradvisa inrättandet och utvecklingen av europeiska plattformar för yrkeskunskapscentrum förväntas göra yrkesutbildning till ett mer attraktivt val och säkerställa att yrkesutbildningen spelar en central roll i insatserna för att hitta lösningar på de utmaningar som de snabbt föränderliga kompetensbehoven innebär.

Yrkeskunskapscentrum är en viktig del av kunskapstriangeln. Den nära samverkan mellan näringslivet, utbildningssektorn och forskningsvärlden och yrkeskunskapscentrumens centrala roll i att tillhandahålla färdigheter för att stödja innovation och smart specialisering innebär att de förväntas säkerställa färdigheter och kompetenser av hög kvalitet som leder till arbetstillfällen av god kvalitet och möjligheter under hela karriären som tillgodoser behoven hos en innovativ, inkluderande och hållbar ekonomi. Detta tillvägagångssätt förväntas bana väg för yrkesutbildningsinstitutionerna så att de kan agera inom en mer heltäckande och inkluderande ram för att tillhandahålla färdigheter, arbeta med innovation, pedagogiska metoder, social rättvisa, livslångt lärande, generella färdigheter, organisatoriska frågor och fortbildning samt samhällsbehov.

Genom att vara fast förankrade i ett regionalt/lokalt sammanhanget samtidigt som de är verksamma på transnationell nivå kommer yrkeskunskapscentrumen att bilda starka och varaktiga partnerskap mellan yrkesutbildningsinstitutioner och arbetslivet på nationell nivå och över gränserna. De kommer därför att säkerställa ett kontinuerligt tillhandahållande av relevanta färdigheter och nå resultat som skulle vara svåra att åstadkomma utan kunskapsutbyte och varaktigt samarbete.

Genom att ge projektresultaten bred spridning på transnationell, nationell och/eller regional nivå och utforma en långsiktig plan för ett gradvist införande av projektresultaten med hänsyn till nationella och regionala strategier för smart specialisering, förväntas de individuella projekten engagera berörda aktörer både inom och utanför de deltagande organisationerna och säkerställa ett varaktigt genomslag även efter det att projektet avslutats.

TILLDELNINGSKRITERIER

Följande tilldelningskriterier är tillämpliga:

Projektets relevans

(högsta poäng: 35)

  • Koppling till politiken: förslaget syftar till att upprätta och utveckla en transnationell plattform för samarbete mellan yrkeskunskapscentrum med målet att främja spetskompetens inom yrkesutbildning. det innehåller en förklaring om hur målen för de politiska prioriteringarna i rådets rekommendation om yrkesutbildning för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft[3] och i Osnabrückdeklarationen[4] ska uppnås.
  • Enhetlighet: i vilken grad förslaget är baserat på en tillfredsställande behovsanalys, målen är tydligt fastställda och realistiska och berör frågor som är relevanta för de deltagande organisationerna och målgrupperna,
  • Innovation: förslaget tar hänsyn till de senaste metoderna och teknikerna och leder till innovativa resultat och lösningar för yrkesutbildningsområdet i allmänhet eller för det geografiska sammanhang som projektet genomförs i (t.ex. innehåll, resultat, arbetsmetoder samt de organisationer och personer som deltar eller som förslaget riktas till).
  • Regional dimension: förslaget visar att det är integrerat i och bidrar till regional utveckling, innovation och strategier för smart specialisering baserat på identifierade lokala/regionala behov och utmaningar.
  • Samarbete och partnerskap: i vilken utsträckning förslaget är ändamålsenligt för att förverkliga ett starkt och varaktigt partnerskap både på lokal och på transnationell nivå mellan verksamma inom yrkesutbildning och företag (som kan företrädas av kamrar eller sammanslutningar), där samverkan gynnar båda parter.
  • Europeiskt mervärde: förslaget visar ett tydligt mervärde på individuell nivå (elever/studenter och/eller personal), institutionell nivå och systemnivå, som skapas genom resultat som projektets partner skulle ha svårt att uppnå utan europeiskt samarbete.
  • Internationalisering: förslaget visar att det bidrar till den internationella dimensionen av spetskompetens inom yrkesutbildning, bland annat genom strategier för att främja transnationell mobilitet inom yrkesutbildning och hållbara partnerskap.
  • Digital kompetens: i vilken utsträckning förslaget omfattar verksamhet som rör utveckling av digitala färdigheter (t.ex. kompetensprognoser, innovativa kursplaner och undervisningsmetoder, vägledning) för utveckling av digitala färdigheter.
  • Grön kompetens: i vilken utsträckning förslaget omfattar verksamhet (t.ex. kompetensprognoser, innovativa kursplaner och undervisningsmetoder, vägledning) som rör omställning till en cirkulär och mer miljövänlig ekonomi.
  • Den sociala dimensionen: förslaget har ett övergripande tema som genomsyrar de olika åtgärderna, för att arbeta med mångfaldsfrågor och främja gemensamma värden, jämlikhet, jämställdhet, icke-diskriminering och social inkludering, även med avseende på personer med särskilda behov/sämre förutsättningar.

Kvaliteten på projektets utformning och genomförande

(högsta poäng: 25)

  • Samstämmighet: den övergripande projektutformningen säkerställer konsekvens mellan de föreslagna projektmålen, verksamheterna och budgeten. Ansökan beskriver samstämmiga och omfattande verksamheter och tjänster som ska tillgodose de kartlagda behoven och leda till de förväntade resultaten. Faserna för förberedelse, genomförande, övervakning, användning av resultat, utvärdering och spridning är lämpligt utformade.
  • Metod: den föreslagna metodens kvalitet och genomförbarhet och huruvida den är ändamålsenlig för att uppnå de förväntade resultaten.
  • Förvaltning: tydliga och hållbara system för projektförvaltning har utformats. Tidsplaner, organisation, uppgifter och ansvarsområden är väl definierade och realistiska. Det avsätts lämpliga resurser till varje verksamhet. Konkreta nyckeltal för verksamheten och en tidsplan för bedömning och uppnående har fastställts.
  • Budget: budgeten har de resurser som behövs för att projektet ska lyckas. Den är varken för stor eller för liten.
  • Arbetsplan: Arbetsplanens kvalitet och ändamålsenlighet, även i vilken utsträckning de resurser som har avsatts för arbetspaketen överensstämmer med deras mål och resultat.
  • Finansiell kontroll och kvalitetskontroll: Kontrollåtgärder (t.ex. fortlöpande kvalitetsbedömning, inbördes granskning, riktmärkning) och kvalitetsindikatorer garanterar att projektet genomförs med hög kvalitet och kostnadseffektivt. Utmaningar och risker med projektet är tydligt identifierade, och det vidtas lämpliga åtgärder för att hantera dem. Expertgranskningar planeras som en integrerad del av projektet. Dessa processer innefattar en oberoende extern bedömning efter halva tiden och vid projektets;
  • Om projektet omfattar mobilitetsverksamhet (för studerande och/eller personal):
  • Kvaliteten i de praktiska arrangemangen, förvaltningen och stödsystemen.
  • I vilken grad denna verksamhet är lämplig för projektets syften och omfattar ett lämpligt antal deltagare.
  • Kvaliteten i arrangemang för att erkänna och validera deltagarnas läranderesultat, i linje med EU:s verktyg och principer för öppenhet och erkännande.

Kvaliteten på partnerskapet och samarbetsarrangemangen

(högsta poäng: 20)

  • Sammansättning: projektet har en ändamålsenlig blandning av kompletterande deltagande organisationer med den profil, erfarenhet och sakkunskap som krävs för att genomföra alla aspekter av projektet,
  • Uppåtgående konvergens: i vilken utsträckning partnerskapet sammanför organisationer som är verksamma inom yrkesutbildning eller inom arbetslivet och som befinner sig i olika skeden av utvecklingen av strategier för spetskompetens inom yrkesutbildning, och om det möjliggör ett smidigt och ändamålsenligt utbyte av expertis och sakkunskap mellan dessa partner.
  • Geografisk dimension: i vilken utsträckning partnerskapet omfattar relevanta partner från olika geografiska områden, i vilken utsträckning sökanden har motiverat partnerskapets geografiska sammansättning och visat att den är relevant för att uppnå målen för yrkeskunskapscentrumen samt i vilken utsträckning partnerskapet är brett och lämpligt utformat vad gäller relevanta aktörer på lokal och regional nivå.
  • Partnerländers medverkan: när detta är aktuellt, medverkan av en organisation från ett partnerland tillför ett betydande mervärde för projektet.
  • Engagemang: Samordnarens ledning och förmåga till samordning av gränsöverskridande nätverk håller hög kvalitet och visar gott ledarskap i en komplex miljö. Fördelningen av ansvar och uppgifter visar att alla deltagande organisationer är engagerade och kommer att bidra aktivt med sin särskilda sakkunskap och kapacitet.
  • Samarbete: Det föreslås en effektiv mekanism för att säkerställa bra samordning, beslutsfattande och kommunikation mellan de deltagande organisationerna, deltagarna och andra berörda intressenter.

Genomslag

(högsta poäng: 20)

  • Utnyttjande: ansökan visar hur projektets resultat ska användas av partnerna och andra intressenter. Det innehåller metoder för att mäta användning under och efter projektet.
  • Spridning: förslaget innehåller en tydlig plan för spridningen av resultat och omfattar lämpliga mål, verksamheter, verktyg, en relevant tidsplan och kanaler för att se till att resultaten och fördelarna verkligen sprids till intressenter, beslutsfattare, studievägledare, företag, unga studerande osv. under och efter projektet; Förslaget ska också ange vilka partner som kommer att ansvara för spridningsverksamheten.
  • Genomslag: Förslaget visar projektets potentiella genomslag
  • för deltagare och deltagande organisationer under och efter projektet,
  • utanför de organisationer och enskilda personer som deltagit direkt i projektet, på lokal, regional, nationell eller europeisk nivå.

Förslaget omfattar såväl åtgärder som tydligt definierade mål och indikatorer för att övervaka framsteg och utvärdera det genomslag som förväntas (på kort och lång sikt).

  • Hållbarhet: förslaget anger hur yrkeskunskapscentrumet kommer att upprättas och vidareutvecklas. Förslaget omfattar en långsiktig handlingsplan för ett stegvist införande av projektets förväntade resultat efter det att projektet har avslutats. Planen ska bygga på hållbara partnerskap mellan utbildningsanordnare och viktiga aktörer i branschen på lämplig nivå. Den bör även beskriva lämpliga ledningsstrukturer samt planer för skalbarhet och ekonomisk hållbarhet och ange ekonomiska resurser (EU-medel samt nationella och privata medel) för att säkerställa att projektets resultat och fördelar är hållbara på lång sikt.

Ansökningarna måste få minst 70 poäng (av sammanlagt 100 poäng) för att komma i fråga för finansiering, även med beaktande av den nödvändiga minimipoängen för de fyra tilldelningskriterierna: minst 18 poäng för kategorin ”projektets relevans”, minst 13 poäng för kategorierna ”kvaliteten på projektets utformning och genomförande” och 11 poäng för ”kvaliteten på partnerskapet och samarbetsarrangemangen” och ”genomslag”. Vid lika poäng kommer de högsta poängen för tilldelningskriteriet ”projektets relevans” att prioriteras, och därefter ”genomslag”.

I regel, och inom gränserna för gällande rättsliga ramar på nationell nivå och EU-nivå, gäller att resultat ska göras tillgängliga i form av öppna lärresurser och även på plattformar för relevanta yrkesinriktade, sektorsinriktade eller behöriga myndigheter. Förslaget ska innehålla en beskrivning av hur data, material, dokumentation och audiovisuella och sociala medieaktiviteter som tagits fram kommer att göras tillgängliga kostnadsfritt och marknadsföras genom öppna licenser, utan oproportionerliga begränsningar.

VILKA REGLER GÄLLER FÖR FINANSIERINGEN?

Denna insats tillämpar en finansieringsmodell med engångsbelopp. Engångsbeloppets storlek fastställs för varje bidrag på grundval av den uppskattade budget för insatsen som föreslås av sökanden. Den beviljande myndigheten fastställer engångsbeloppet för varje bidrag på grundval av förslaget, utvärderingsresultatet, finansieringsgrader och det högsta belopp som anges i ansökningsomgången.

Högsta EU-bidrag per projekt är 4 miljoner euro.

Hur fastställs projektets engångsbelopp?

Sökanden ska fylla i en detaljerad budgettabell enligt ansökningsblanketten med beaktande av följande:

  1. Budgeten bör vara så detaljerad som möjligt. Den bör delas upp per bidragsmottagare och organiseras i enhetliga arbetspaket (t.ex. delas upp i ”projektförvaltning”, ”utbildning”, ”anordnande av evenemang”, ”förberedelser och genomförande av mobilitet”, ”kommunikation och spridning”, ”kvalitetssäkring”).
  2. Förslaget ska innehålla en beskrivning av den verksamhet som ingår i varje arbetspaket.
  3. Förslaget ska innehålla en uppdelning av engångsbeloppet, med uppgift om andelen per arbetspaket (och inom varje arbetspaket om den andel som tilldelats varje bidragsmottagare och anknuten enhet).
  4. De beskrivna kostnaderna får täcka personalkostnader, kostnader för resor och uppehälle, kostnader för utrustning och underleverantörer samt andra kostnader (t.ex. för informationsspridning, publicering eller översättning).

Förslagen kommer att utvärderas enligt standardförfaranden med hjälp av interna och/eller externa experter. Experterna kommer att bedöma förslagens kvalitet i förhållande till de krav som anges i ansökningsomgången och insatsens förväntade genomslag, kvalitet och effektivitet.

När förslagen har utvärderats kommer utanordnaren att fastställa engångsbeloppet med beaktande av bedömningsresultaten. Engångsbeloppet kommer att begränsas till högst 80 % av den uppskattade budget som fastställs efter utvärderingen.

Bidragsvillkoren (högsta bidragsbelopp, finansieringsgrad, totala bidragsberättigande kostnader osv.) kommer att fastställas i bidragsavtalet.

Projektresultaten kommer att utvärderas utifrån slutförda verksamheter. Finansieringssystemet ska göra det möjligt att fokusera på resultat i stället för på bidraget, och därigenom betona kvaliteten och graden av uppnående av de mätbara målen.

Närmare uppgifter anges i förlagan till bidragsavtal på EU-portalen för finansiering och anbud (Funding and Tender Opportunities Portal).

  1. Enligt Cedefop avser arbetsplatsförlagt lärande kunskap och färdigheter som förvärvats genom utförande – och övervägande – av uppgifter i ett yrkessammanhang, antingen på arbetsplatsen […] eller vid en yrkesskola. För grundläggande yrkesutbildning finns det enligt kommissionens rapport från 2013 (Work-based learning in Europe: Practices and Policy pointers), tre former av arbetsplatsförlagt lärande: 1) system med varvad praktik eller praktikperioder, som brukar kallas det ”dubbla systemet”, 2) arbetsplatsförlagt lärande i yrkesskolor som omfattar utbildning på arbetsplatsen, och 3) arbetsplatsförlagt lärande som är integrerat i ett skolbaserat program i form av laboratorier, verkstäder, kök, restauranger, nya företag eller praktikföretag, simuleringar eller verkliga projektuppdrag från företag eller industrier.

    När det gäller yrkesutbildningstermer, bland annat arbetsplatsförlagt lärande, se Cedefops officiella publikation:

    https://www.cedefop.europa.eu/en/publications-and-resources/publications/4117

  2. Till exempel EQF, Eqavet, rådets rekommendation om en europeisk ram för ändamålsenliga lärlingsutbildningar av god kvalitet och rådets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande.

  3. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32020H1202(01)&from=SV

  4. https://www.cedefop.europa.eu/files/osnabrueck_declaration_eu2020.pdf

.foot {font-size: 0.8em; margin-left: 2.5em; border-top: 1px solid black;} table, td, tr{border: 1px solid black; cellpadding="1"; cellspacing="1";} table{margin-bottom: 30px;}