Skip to main content

Erasmus+

EU programme for education, training, youth and sport

Den här webbsidan speglar ännu inte innehållet i programhandledningen för Erasmus+ 2022. Men du kan ladda ner hela handledningen som pdf på valfritt språk genom att klicka på ”Download” till höger på sidan.

Yrkeskunskapscentrum

Initiativet om yrkeskunskapscentrum stöder en bottom-up-strategi för yrkeskunskap som omfattar ett brett spektrum av lokala aktörer. Det gör det möjligt för yrkesskolor att snabbt anpassa sin praktiska undervisning till förändrade ekonomiska och sociala behov, inklusive de digitala och gröna omställningarna. Yrkeskunskapscentrum verkar i ett givet lokalt sammanhang och utgör grundpelaren för kompetensekosystem för innovation, regional utveckling och social inkludering, samtidigt som de samarbetar med yrkeskunskapscentrum i andra länder genom internationella samarbetsnätverk.

De ger möjligheter till grundutbildning för ungdomar samt löpande kompetensutveckling och omskolning för vuxna genom ett flexibelt och aktuellt utbildningsutbud som tillgodoser behoven på en dynamisk arbetsmarknad, inom ramen för de gröna och digitala omställningarna. De fungerar som katalysatorer för lokal företagsinnovation genom ett nära samarbete med företag, i synnerhet små och medelstora företag.

Yrkeskunskap säkerställer högkvalitativa färdigheter och kompetenser som leder till högkvalitativ sysselsättning och möjligheter under hela karriären, vilket tillgodoser behoven i en innovativ, inkluderande och hållbar1  ekonomi.

Begreppet ”yrkeskunskap” som föreslås här, kännetecknas av ett studerandeinriktat helhetsgrepp där yrkesutbildning

  • är en integrerad del av kompetensekosystem2  som bidrar till regional utveckling3 , innovation4 ​​​​​​​, smart specialisering5 ​​​​​​​ och klusterstrategier6 ​​​​​​​ samt till specifika värdekedjor och industriella ekosystem7 ,
  • är en del av kunskapstrianglar8 , där yrkesutbildningen samarbetar nära med andra utbildningssektorer, forskarvärlden, den kreativa sektorn och näringslivet,
  • gör det möjligt för studerande att förvärva både yrkesmässig (arbetsspecifik) kompetens och nyckelkompetenser9  genom ett högkvalitativt utförande som stöds av kvalitetssäkring,
  • bygger upp innovativa former av partnerskap10  med arbetslivet och stöds av den fortlöpande yrkesmässiga utvecklingen av undervisnings- och utbildningspersonal, innovativa typer av pedagogik, mobilitet för studerande och personal samt strategier för internationalisering av yrkesutbildning.

Insatsens mål

Denna insats stöder ett successivt inrättande och en gradvis utveckling av internationella nätverk för samarbete mellan yrkeskunskapscentrum som bidrar till att skapa kompetensekosystem för innovation, regional utveckling och social inkludering.

Yrkeskunskapscentrumen kommer att verka på två nivåer:

  1. På nationell nivå, där de med medverkan av en lång rad lokala aktörer skapar kompetensekosystem för lokal innovation, regional utveckling och social inkludering, samtidigt som de samarbetar med yrkeskunskapscentrum i andra länder genom internationella samarbetsnätverk.
  2. På internationell nivå, där de sammanför yrkeskunskapscentrum som har ett gemensamt intresse av  
  • särskilda sektorer eller industriella ekosystem11 ,
  • innovativa metoder för att hantera samhällsutmaningar (klimatförändringar, digitalisering, artificiell intelligens, målen för hållbar utveckling, integrering av migranter, kompetensutveckling för lågutbildade osv.), eller
  • innovativa metoder för att öka de befintliga yrkeskunskapscentrumens uppsökande verksamhet, kvalitet och effektivitet.

Nätverken kommer att sammanföra befintliga yrkeskunskapscentrum i olika länder eller utveckla yrkeskunskapsmodellen genom att koppla samman partner från olika länder som har för avsikt att utveckla yrkeskunskapen i sina lokala sammanhang genom internationellt samarbete. De skulle t.ex. kunna bidra till genomförandefasen av det nya europeiska Bauhaus-initiativet genom att samarbeta med de lokalsamhällen som deltar i den lokala omvandling som främjas genom initiativet.

Nätverken syftar till ”uppåtgående konvergens” för spetskompetens inom yrkesutbildningen. De kommer att vara öppna både för länder med välutvecklade system för hög kvalitet inom yrkesutbildning och för länder som arbetar med att utveckla liknande metoder, med syfte att utnyttja yrkesskolornas alla möjligheter att på ett proaktivt sätt stödja tillväxt och innovation.

Initiativet för yrkeskunskapscentrum är ämnat för organisationer som tillhandahåller yrkesutbildning på alla EQF-nivåer från 3 till 8, inbegripet gymnasieutbildning, eftergymnasial utbildning utom högre utbildning samt högre utbildning (t.ex. universitet för tillämpad vetenskap, polytekniska högskolor osv.).

Ansökningarna får dock inte bara omfatta verksamhet som riktas till studenter på eftergymnasial nivå. Ansökningar som inriktas på yrkesutbildning på eftergymnasial nivå (EQF-nivåerna 6–8) måste omfatta minst en kvalifikationsnivå för yrkesutbildning på EQF-nivåerna 3–5 och ha en tydligt arbetsbaserad lärandekomponent12 .

Kriterier för bidragsberättigande

Projektförslag för yrkeskunskapscentrum ska uppfylla följande kriterier för att kunna beviljas bidrag från Erasmus+:

Vem kan söka?

Alla deltagande organisationer som är etablerade i en EU-medlemsstat eller ett tredjeland som är associerat till programmet kan ansöka. Organisationen ska lämna in en ansökan som gäller för alla deltagande organisationer i projektet.

Vilka typer av organisationer får delta i projektet?

Alla offentliga eller privata organisationer som är verksamma inom yrkesutbildningen eller inom arbetslivet och är lagligen etablerade i en EU-medlemsstat eller ett tredjeland som är associerat till programmet eller i ett tredjeland som inte är associerat till programmet (se avsnittet ”Länder som får delta” i del A i handledningen) kan delta som fullvärdig partner, anknuten enhet eller associerad partner.

Det kan till exempel vara följande organisationer:

  • Yrkesutbildningsanordnare.
  • Företag, näringslivs-, eller branschorganisationer.
  • Nationella/regionala myndigheter som ansvarar för kvalifikationer.
  • Forskningsinstitut.
  • Innovationsinstitut.
  • Myndigheter för regional utveckling.

Undantag: Organisationer från Belarus (region 2) får inte delta i denna insats.

De deltagande organisationernas antal och profil

Partnerskapet måste omfatta minst åtta fullvärdiga partner från minst fyra EU-medlemsstater eller tredjeländer som är associerade till programmet (inklusive minst två EU-medlemsstater).

Deltagarna från varje EU-medlemsstat eller tredjeland som är associerat till programmet måste inbegripa

a) minst ett företag eller minst en näringslivs- eller branschorganisation, och

b) minst en yrkesutbildningsanordnare (på gymnasienivå och/eller högskolenivå).

Partnerskapets sammansättning bör generellt avspegla förslagets mål och syften.

Organisationer från tredjeländer som inte är associerade till programmet kan också delta som fullvärdiga partner, anknutna enheter eller associerade partner (inte som sökande), i den mån det kan visas att deras deltagande ger projektet ett väsentligt mervärde.

Projektets varaktighet

4 år.

Var ska ansökan lämnas?

Till Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kultur (det centrala programkontoret – Eacea).

Ansökningsomgångens id-nummer ERASMUS-EDU-2022-PEX-COVE.

När ska ansökan lämnas in?

Bidragsansökan ska lämnas in senast den 7 september kl. 17.00.00 (Brysseltid).

De sökande organisationerna kommer att bedömas enligt gällande uteslutnings- och urvalskriterier. Du hittar mer information i del C i handledningen.

Hur utformar jag mitt projekt?

Yrkeskunskapscentrum kännetecknas av att de tillämpar en systematisk strategi genom vilken yrkesskolorna aktivt bidrar till att skapa ”kompetensekosystem” tillsammans med ett stort antal andra lokala/regionala partner. Yrkeskunskapscentrumen förväntas gå mycket längre än att endast tillhandahålla yrkesutbildning av god kvalitet.

Nedan finns en icke uttömmande förteckning över typiska aktiviteter och tjänster som tillhandahålls av yrkeskunskapscentrumen. Projekten kommer att nå sina mål genom att bygga på en kombination av en delgrupp av dessa verksamheter.

Projektet måste omfatta relevanta resultat med kopplingar till följande tre kluster:

  1. minst tre verksamheter som anges i ansökningsblanketten inom kluster 1 – Undervisning och lärande,
  2. minst tre verksamheter som anges i ansökningsblanketten inom kluster 2 – Samarbete och partnerskap, och
  3. minst två verksamheter som anges i ansökningsblanketten inom kluster 3 – Styrning och finansiering.

Kluster 1 – Undervisning och lärande

  1. Ge människor färdigheter som är relevanta på arbetsmarknaden, inbegripet sådana som behövs för de gröna och digitala omställningarna13 ​​​​​​​, med en strategi för livslångt lärande och inkludering14 ​​​​​​​ som erbjuder utbildningsmöjligheter till människor i alla åldrar och med alla socioekonomiska bakgrunder15 ​​​​​​​. Kombinera erbjudanden om grundläggande yrkesutbildningskvalifikationer med erbjudanden om fortbildning för kompetenshöjning och omskolning (inklusive mikromeriter), som präglas av kompetensinventeringar16 .
  2. Tillhandahålla vägledningstjänster och validering av tidigare lärande.
  3. Utarbeta innovativa läroplaner som är inriktade både på tekniska färdigheter och nyckelkompetenser17 ​​​​​​​, samtidigt som man använder sig av europeiska kompetensramar och verktyg som härrör från dem (t.ex. DigComp18 ​​​​​​​, EntreComp19 ​​​​​​​, LifeComp20 ​​​​​​​, Selfie för arbetsplatsförlagt lärande21 ​​​​​​​ och det europeiska certifikatet för digital kompetens22 ).
  4. Utveckla innovativa inlärarcentrerade23 ​​​​​​​ undervisnings- och inlärningsmetoder, inbegripet tvärvetenskapligt, projektbaserat och kompetensbaserat lärande, ”lärandefabriker”, ”makerspaces24 ​​​​​​​ samt möjligheter till internationell mobilitet (inklusive internationalisering i det egna landet25 ), samtidigt som man fullt ut utnyttjar digitala tekniker, såsom storskaliga öppna nätkurser (mooc-kurser), simulatorer, virtuell verklighet, artificiell intelligens osv.
  5. Främja spetskompetens för studerande26  genom åtgärder som uppmuntrar yrkesstuderande att utforska sin innovationspotential och kreativa potential27 , vilket leder till en god cirkel med fördelar för de studerande, lärarna och de yrkesskolor som kan integrera bästa praxis i de ordinarie programmen.
  6. Utveckla tillhandahållandet av modulbaserad och inlärarcentrerad internationell yrkesutbildning för att säkerställa erkännandet av denna, liksom insynen i, förståelsen av och möjligheten att överföra läranderesultat, bland annat genom utveckling och/eller användning av mikromeriter och europeiska ”yrkesbasprofiler”, och med hjälp av Europass digitala referenser.
  7. Tillhandahålla yrkesutbildningsprogram på högre nivå, utveckla flexibla vägar och samarbetsmekanismer mellan yrkesskolor och lärosäten.
  8. Investera i grundutbildning och fortbildning av lärare och utbildare28 ​​​​​​​, för pedagogiska, tekniska och i synnerhet digitala färdigheter, inbegripet sådana som är nödvändiga för online- och distansutbildning, samt för införandet av en kvalitetskultur som bygger på definierade förvaltningssystem29 .
  9. Inrätta kraftfulla mekanismer för kvalitetssäkring som är anpassade till europeiska verktyg och instrument, vilket också kan inbegripa att arbeta för certifiering av utbildningsanordnare på grundval av standarder som utvecklats av relevanta nationella och/eller internationella standardiseringsorganisationer – t.ex. ISO 21001 eller Europeiska stiftelsen för administration av kvalitetsfrågor (EFQM) (se även EVTA-märkningen för spetskompetens inom yrkesutbildningen).
  10. Upprätta effektiva återkopplingsvägar och graderade spårningssystem som gör det möjligt att i god tid anpassa tillhandahållandet av utbildning till de föränderliga behoven på arbetsmarknaden.

Kluster 2 – Samarbete och partnerskap

  1. Upprätta partnerskap mellan näringsliv och utbildningsinstitutioner för lärlings- och praktikplatser, kompetensprognoser, gemensam användning av utrustning, personal- och lärarutbyten mellan företag och yrkesskolor30 ​​​​​​​, inbegripet anslutning till kompetenspakten31 , osv.
  2. Ge små och medelstora företag tekniskt stöd, behovsbedömningar, verktyg och metoder samt skräddarsydd utbildning för att stödja deras erbjudanden om lärlingsplatser och kompetenshöjning/omskolning.
  3. Tillhandahålla eller stödja företagsinkubatorer för yrkesstuderande så att de kan utveckla sina färdigheter och initiativ rörande entreprenörskap.
  4. Samarbeta med lokala små och medelstora företag genom innovationsnav, teknikspridningscentrum32 , framtagande av prototyper och projekt med tillämpad forskning33 , med deltagande av yrkesstuderande och yrkesutbildningspersonal.
  5. Bidra till skapande och spridning av ny kunskap i partnerskap med andra aktörer, t.ex. via öppen innovation34  eller gemensamma FoU-projekt med universitet, företag och andra forskningsinstitut.
  6. Utveckla internationaliseringsstrategier för yrkesutbildning, inbegripet strategier som främjar internationell mobilitet (inklusive virtuell mobilitet) för studerande, lärare och utbildare samt ledare inom yrkesutbildningen. Detta kan även omfatta förberedande arbete för att underlätta mobilitet, såsom undervisningsprogram eller kurser i EU-studier, för att förbättra förståelsen av EU:s integrationsprocess och dess ställning i en globaliserad värld (t.ex. inspirerat av Jean Monnet-insatserna).
  7. Inleda och aktivt delta i kampanjer och verksamheter35  för att öka yrkesutbildningens attraktivitet och medvetenheten om de livs- och sysselsättningsmöjligheter som yrkesutbildningskvalifikationerna erbjuder. Dessa initiativ skulle kunna locka fler människor (inklusive grundskole- och gymnasieelever) till särskilda yrken och bidra till den europeiska veckan för yrkesutbildning.
  8. Delta i nationella och internationella yrkestävlingar för att göra yrkesutbildningen mer attraktiv och öka spetskompetensen inom den.
  9. Utveckla ”internationella campusområden och akademier för yrkesutbildning som riktar sig till elever i grundskolor, gymnasieskolor och yrkesskolor, lärare och utbildare, ledare inom yrkesskolor, fackföreningar36  samt personer som överväger framtida yrkesstudiealternativ. Dessa skulle kunna inriktas på särskilda yrkesområden, produkter eller tjänster samt på komplexa utmaningar av samhällelig och ekonomisk betydelse.

Kluster 3 – Styrning och finansiering

  1. Säkerställa tillräcklig självständighet37  och effektiv styrning på alla nivåer med deltagande av berörda parter, särskilt företag, handelskammare, yrkes- och branschorganisationer, fackföreningar, nationella och regionala myndigheter och arbetsmarknadens parter.
  2. Aktivt engagera sig i de övergripande nationella kompetensstyrningssystemen och sammankopplingen med sysselsättnings- och socialpolitiken på lokal, regional, nationell och europeisk nivå.
  3. Delta i skapandet av kompetensekosystem för att stödja innovation, strategier för smart specialisering, kluster samt sektorer och värdekedjor (industriella ekosystem).
  4. Utveckla hållbara finansiella modeller som kombinerar offentlig och privat finansiering samt inkomstbringande verksamheter.
  5. Stödja attraktionskraften hos utländska investeringsprojekt38  genom att säkerställa ett snabbt tillhandahållande av kompetens till företag som investerar på det lokala planet.
  6. Fullt ut utnyttja nationella och EU:s finansieringsinstrument och fonder. Dessa kan omfatta stöd till utbildningsåtgärder, mobilitet för studerande och personal, verksamhet inom tillämpad forskning, infrastrukturinvesteringar för att modernisera yrkesutbildningscentrum med avancerad utrustning, genomförande av förvaltningssystem för att säkerställa spetskompetensen och hållbarheten hos yrkesutbildningsorganisationerna samt de tjänster de tillhandahåller, osv.

Syftet med yrkeskunskapscentrum är inte att inrätta nya yrkesskolor och bygga ny infrastruktur (även om de även kan göra detta), utan att sammanföra ett antal partner på lokal/regional nivå, t.ex. aktörer som anordnar grundläggande och fortsatt yrkesutbildning, högskolor, inklusive universitet för tillämpad vetenskap och polytekniska högskolor, forskningsinstitut, företag, kamrar, arbetsmarknadens parter, nationella och regionala myndigheter och utvecklingsorgan och offentliga arbetsförmedlingar.

Projekten ska tillämpa EU-omfattande instrument och verktyg39  när det är relevant.

Projekten måste utforma en långsiktig handlingsplan för ett stegvist införande av projektets förväntade resultat efter det att projektet har avslutats. Planen ska bygga på hållbara partnerskap mellan utbildningsanordnare och viktiga aktörer i branschen på lämplig nivå. Den bör även beskriva lämpliga ledningsstrukturer samt planer för skalbarhet och ekonomisk hållbarhet. Den bör också se till att plattformarnas arbete synliggörs på lämpligt sätt och får en bred spridning, bland annat på politisk nivå både på det nationella planet och på EU-nivå, och innehålla uppgifter om hur införandet kommer att genomföras på nationell eller regional nivå med relevanta partner. Handlingsplanen ska även ange hur EU:s finansieringsmöjligheter (t.ex. europeiska strukturfonderna, Europeiska fonden för strategiska investeringar, Erasmus+, Cosme och sektorsprogram) samt nationell och regional (och även privat) finansiering kan stödja projektgenomförandet. Detta bör ske med hänsyn till nationella och regionala strategier för smart specialisering

Förväntat genomslag

Det gradvisa inrättandet och utvecklingen av europeiska plattformar för yrkeskunskapscentrum förväntas göra yrkesutbildning till ett mer attraktivt val och säkerställa att yrkesutbildningen spelar en central roll i insatserna för att hitta lösningar på de utmaningar som de snabbt föränderliga kompetensbehoven innebär.

Yrkeskunskapscentrum är en viktig del av kunskapstriangeln. Den nära samverkan mellan näringslivet, utbildningssektorn och forskningsvärlden och yrkeskunskapscentrumens centrala roll i att tillhandahålla färdigheter för att stödja innovation och smart specialisering innebär att de förväntas säkerställa färdigheter och kompetenser av hög kvalitet som leder till arbetstillfällen av god kvalitet och möjligheter under hela karriären som tillgodoser behoven hos en innovativ, inkluderande och hållbar ekonomi. Detta tillvägagångssätt förväntas bana väg för yrkesskolorna så att de kan agera inom en mer heltäckande och inkluderande ram för att tillhandahålla färdigheter, arbeta med innovation, pedagogiska metoder, social rättvisa, livslångt lärande, generella färdigheter, organisatoriska frågor och fortbildning samt samhällsbehov.

Genom att vara fast förankrade i ett regionalt/lokalt sammanhanget samtidigt som de är verksamma på transnationell nivå kommer yrkeskunskapscentrumen att bilda starka och varaktiga partnerskap mellan yrkesutbildningsinstitutioner och arbetslivet på nationell nivå och över gränserna. De kommer därför att säkerställa ett kontinuerligt tillhandahållande av relevanta färdigheter och nå resultat som skulle vara svåra att åstadkomma utan kunskapsutbyte och varaktigt samarbete.

Genom att ge projektresultaten bred spridning på transnationell, nationell och/eller regional nivå och utforma en långsiktig plan för ett gradvist införande av projektresultaten med hänsyn till nationella och regionala strategier för smart specialisering, förväntas de individuella projekten engagera berörda aktörer både inom och utanför de deltagande organisationerna och säkerställa ett varaktigt genomslag även efter det att projektet avslutats.

Tilldelningskriterier

Följande tilldelningskriterier är tillämpliga:

Projektets relevans (högsta poäng: 35)

  • Koppling till politiken: Förslaget syftar till att upprätta och utveckla en transnationell plattform för samarbete mellan yrkeskunskapscentrum med målet att främja spetskompetens inom yrkesutbildning. Det innehåller en förklaring om hur målen för de politiska prioriteringarna i rådets rekommendation om yrkesutbildning för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft40 ​​​​​​ och i Osnabrückdeklarationen41  ska uppnås.
  • Samstämmighet: I vilken grad förslaget är baserat på en tillfredsställande behovsanalys, målen är tydligt fastställda och realistiska och berör frågor som är relevanta för de deltagande organisationerna och målgrupperna.
  • Innovation: Förslaget tar hänsyn till de senaste metoderna och teknikerna och leder till innovativa resultat och lösningar för yrkesutbildningsområdet i allmänhet eller för det geografiska sammanhang som projektet genomförs i (t.ex. innehåll, resultat, arbetsmetoder samt de organisationer och personer som deltar eller som förslaget riktas till).
  • Regional dimension: Förslaget visar att det är integrerat i och bidrar till regional utveckling, innovation och strategier för smart specialisering baserat på identifierade lokala/regionala behov och utmaningar.
  • Samarbete och partnerskap: I vilken utsträckning förslaget är ändamålsenligt för att förverkliga ett starkt och varaktigt partnerskap både på lokal och på transnationell nivå mellan verksamma inom yrkesutbildning och företag (som kan företrädas av kamrar eller sammanslutningar), där samverkan gynnar båda parter.
  • Europeiskt mervärde: Förslaget visar ett tydligt mervärde på individuell nivå (elever/studenter och/eller personal), institutionell nivå och systemnivå, som skapas genom resultat som projektets partner skulle ha svårt att uppnå utan europeiskt samarbete.
  • Internationalisering: Förslaget visar att det bidrar till den internationella dimensionen av spetskompetens inom yrkesutbildning, bland annat genom strategier för att främja transnationell mobilitet inom yrkesutbildning och hållbara partnerskap.
  • Digital kompetens: I vilken utsträckning förslaget omfattar verksamhet som rör utveckling av digitala färdigheter (t.ex. kompetensprognoser, innovativa kursplaner och undervisningsmetoder, vägledning) för utveckling av digitala färdigheter.
  • Grön kompetens: I vilken utsträckning förslaget omfattar verksamhet (t.ex. kompetensprognoser, innovativa kursplaner och undervisningsmetoder, vägledning) som rör omställning till en cirkulär och mer miljövänlig ekonomi.
  • Den sociala dimensionen: Förslaget har ett övergripande tema som genomsyrar de olika åtgärderna, för att arbeta med mångfaldsfrågor och främja gemensamma värden, jämlikhet, jämställdhet, icke-diskriminering och social inkludering, även med avseende på personer med särskilda behov eller begränsade möjligheter.

Kvaliteten på projektets utformning och genomförande (högsta poäng: 25)

  • Samstämmighet: Den övergripande projektutformningen säkerställer samstämmighet mellan de föreslagna projektmålen, verksamheterna och budgeten. Ansökan innehåller en samstämmig och omfattande uppsättning lämpliga typer av verksamhet och tjänster som ska tillgodose de kartlagda behoven och leda till de förväntade resultaten. Etapperna för förberedelse, genomförande, övervakning, användning av resultat, utvärdering och spridning är lämpligt utformade.
  • Metod: Den föreslagna metodens kvalitet och genomförbarhet och huruvida den är ändamålsenlig för att uppnå de förväntade resultaten.
  • Förvaltning: Tydliga och hållbara system för projektförvaltning har utformats. Tidsplaner, organisation, uppgifter och ansvarsområden är väl definierade och realistiska. Det avsätts lämpliga resurser till varje verksamhet. Konkreta nyckeltal för verksamheten och en tidsplan för bedömning och uppnående har fastställts.
  • Budget: Budgeten har de resurser som behövs för att projektet ska lyckas. Den är varken för stor eller för liten.
  • Arbetsplan: Arbetsplanens kvalitet och ändamålsenlighet, även i vilken utsträckning de resurser som har avsatts för arbetspaketen överensstämmer med deras mål och resultat.
  • Finansiell kontroll och kvalitetskontroll: Kontrollåtgärder (t.ex. fortlöpande kvalitetsbedömning, inbördes granskning, riktmärkning) och kvalitetsindikatorer garanterar att projektet genomförs med hög kvalitet och kostnadseffektivt. Utmaningar och risker med projektet är tydligt identifierade, och det vidtas lämpliga åtgärder för att hantera dem. Expertgranskningar planeras som en integrerad del av projektet. Dessa processer innefattar en oberoende extern bedömning efter halva tiden och vid projektets;
  • Om projektet omfattar mobilitetsverksamhet (för studerande och/eller personal): 
  • Kvalitet när det gäller praktiska arrangemang, förvaltning och stödsystem.
    • I vilken grad denna verksamhet är lämplig för projektets syften och omfattar ett lämpligt antal deltagare.
    • Kvaliteten på arrangemang för att erkänna och validera deltagarnas läranderesultat, i linje med EU:s verktyg och principer för öppenhet och erkännande.

Kvaliteten på partnerskapet och samarbetsarrangemangen (högsta poäng: 20)

  • Sammansättning: Projektet har en ändamålsenlig blandning av kompletterande deltagande organisationer med den profil, erfarenhet och sakkunskap som krävs för att genomföra alla aspekter av projektet.
  • Uppåtgående konvergens: I vilken utsträckning partnerskapet sammanför organisationer som är verksamma inom yrkesutbildning eller inom arbetslivet och som befinner sig i olika skeden av utvecklingen av strategier för spetskompetens inom yrkesutbildning, och om det möjliggör ett smidigt och ändamålsenligt utbyte av expertis och sakkunskap mellan dessa partner.
  • Geografisk dimension: I vilken utsträckning partnerskapet omfattar relevanta partner från olika geografiska områden, i vilken utsträckning sökanden har motiverat partnerskapets geografiska sammansättning och visat att den är relevant för att uppnå målen för yrkeskunskapscentrumen samt i vilken utsträckning partnerskapet är brett och lämpligt utformat vad gäller relevanta aktörer på lokal och regional nivå.
  • Deltagande av tredjeländer som inte är associerade till programmet: Medverkan av en organisation från ett tredjeland som inte är associerat till programmet ger i förekommande fall ger ett betydande mervärde för projektet.
  • Engagemang: Samordnarens ledning och förmåga till samordning av gränsöverskridande nätverk håller hög kvalitet och visar gott ledarskap i en komplex miljö. Fördelningen av ansvar och uppgifter visar att alla deltagande organisationer är engagerade och kommer att bidra aktivt med sin särskilda sakkunskap och kapacitet.
  • Samarbete: Det föreslås en effektiv mekanism för att säkerställa bra samordning, beslutsfattande och kommunikation mellan de deltagande organisationerna, deltagarna och andra berörda intressenter.

Genomslag (högsta poäng: 20)

  • Utnyttjande: Ansökan visar hur projektets resultat ska användas av partnerna och andra intressenter. Det innehåller metoder för att mäta användning under och efter projektet.
  • Spridning: Förslaget innehåller en tydlig plan för spridningen av resultat och omfattar lämpliga mål, verksamheter, verktyg, en relevant tidsplan och kanaler för att se till att resultaten och fördelarna verkligen sprids till intressenter, beslutsfattare, studievägledare, företag, unga studerande osv. under och efter projektet; Förslaget ska också ange vilka partner som kommer att ansvara för spridningsverksamheten.
  • Genomslag: Förslaget visar projektets potentiella genomslag  
    • för deltagare och deltagande organisationer under och efter projektet,
    • utanför de organisationer och enskilda personer som deltagit direkt i projektet, på lokal, regional, nationell eller europeisk nivå.
  • Förslaget omfattar såväl åtgärder som tydligt definierade mål och indikatorer för att övervaka framsteg och utvärdera det genomslag som förväntas (på kort och lång sikt).
  • Hållbarhet: Förslaget anger hur yrkeskunskapscentrumet kommer att upprättas och vidareutvecklas. Förslaget omfattar en långsiktig handlingsplan för ett stegvist införande av projektets förväntade resultat efter det att projektet har avslutats. Planen ska bygga på hållbara partnerskap mellan utbildningsanordnare och viktiga aktörer i branschen på lämplig nivå. Den bör även beskriva lämpliga ledningsstrukturer samt planer för skalbarhet och ekonomisk hållbarhet och ange ekonomiska resurser (EU-medel samt nationella och privata medel) för att säkerställa att projektets resultat och fördelar är hållbara på lång sikt.

Ansökningarna måste få minst 70 poäng (av sammanlagt 100 poäng) för att komma i fråga för finansiering, även med beaktande av den nödvändiga minimipoängen för de fyra tilldelningskriterierna: minst 18 poäng för kategorin ”projektets relevans”, minst 13 poäng för kategorierna ”kvaliteten på projektets utformning och genomförande” och 11 poäng för ”kvaliteten på partnerskapet och samarbetsarrangemangen” och ”genomslag”. Vid lika poäng kommer de högsta poängen för tilldelningskriteriet ”projektets relevans” att prioriteras, och därefter ”genomslag”.

I regel, och inom gränserna för gällande rättsliga ramar på nationell nivå och EU-nivå, gäller att resultaten ska göras tillgängliga i form av öppna lärresurser samt på relevanta plattformar för yrkes- och branschorganisationer och behöriga myndigheter. Förslaget ska innehålla en beskrivning av hur data, material, dokumentation och audiovisuella och sociala medieaktiviteter som tagits fram kommer att göras tillgängliga kostnadsfritt och marknadsföras genom öppna licenser, utan oproportionerliga begränsningar.

Vilka regler gäller för finansieringen?

Denna insats tillämpar en finansieringsmodell med engångsbelopp. Engångsbeloppets storlek fastställs för varje bidrag på grundval av den uppskattade budget för insatsen som föreslås av sökanden. Den beviljande myndigheten fastställer engångsbeloppet för varje bidrag på grundval av förslaget, utvärderingsresultatet, finansieringsgrader och det högsta belopp som anges i ansökningsomgången.

Högsta EU-bidrag per projekt är 4 miljoner euro.

Hur fastställs projektets engångsbelopp?

Sökanden ska fylla i en detaljerad budgettabell enligt ansökningsblanketten med beaktande av följande:

  1. Budgeten bör vid behov specificeras per bidragsmottagare och delas upp i enhetliga arbetspaket (t.ex. ”projektförvaltning”, ”utbildning”, ”anordnande av evenemang”, ”förberedelser och genomförande av mobilitet”, ”kommunikation och spridning”, ”kvalitetssäkring”).
  2. Förslaget ska innehålla en beskrivning av den verksamhet som ingår i varje arbetspaket.
  3. Förslaget ska innehålla en uppdelning av engångsbeloppet, med uppgift om andelen per arbetspaket (och inom varje arbetspaket om den andel som tilldelats varje bidragsmottagare och anknuten enhet).
  4. De beskrivna kostnaderna får täcka personalkostnader, kostnader för resor och uppehälle, kostnader för utrustning och underleverantörer samt andra kostnader (t.ex. för informationsspridning, publicering eller översättning).

Förslagen kommer att utvärderas enligt standardförfaranden med hjälp av interna och/eller externa experter. Experterna kommer att bedöma förslagens kvalitet i förhållande till de krav som anges i ansökningsomgången och insatsens förväntade genomslag, kvalitet och effektivitet.

När förslagen har utvärderats kommer utanordnaren att fastställa engångsbeloppet med beaktande av bedömningsresultaten. Engångsbeloppet kommer att begränsas till högst 80 % av den uppskattade budget som fastställs efter utvärderingen.

Bidragsvillkoren (högsta bidragsbelopp, finansieringsgrad, totala bidragsberättigande kostnader osv.) kommer att fastställas i bidragsavtalet.

Projektresultaten kommer att utvärderas på grundval av slutförda verksamheter. Finansieringssystemet ska göra det möjligt att fokusera på resultat i stället för på bidraget, så att tonvikten läggs på kvalitet och på graden av uppnående av mätbara mål.

Närmare uppgifter anges i förlagan till bidragsavtal på EU-portalen för finansiering och anbud (Funding and Tender Opportunities Portal).