Skip to main content

Erasmus+

EU programme for education, training, youth and sport

Den här webbsidan speglar ännu inte innehållet i programhandledningen för Erasmus+ 2022. Men du kan ladda ner hela handledningen som pdf på valfritt språk genom att klicka på ”Download” till höger på sidan.

Partnerskap för samarbete

VAD ÄR PARTNERSKAP FÖR SAMARBETE?

Denna insats gör det möjligt för de deltagande organisationerna att få erfarenhet av internationellt samarbete och öka sin kapacitet, men också producera innovativa resultat av hög kvalitet. Beroende på projektmål, deltagande organisationer, förväntat genomslag och andra faktorer kan samarbetspartnerskap variera när det gäller storlek och omfattning och anpassa sin verksamhet efter detta. Den kvalitativa bedömningen av dessa projekt ska stå i proportion till målen för samarbetet och egenskaperna hos de organisationer som deltar.

Utifrån dessa förutsättningar erbjuds två typer av partnerskap för organisationerna, där de kan arbeta, lära och utvecklas tillsammans.

  • Samarbetspartnerskap
  • Småskaliga partnerskap

Dessa två typer av partnerskap presenteras i detalj i nästa avsnitt. Informationen i dessa två avsnitt hjälper dig att välja den typ av partnerskap som är bäst lämpad för din organisations profil och struktur och dina projektidéer.

VILKEN VERKSAMHET BRUKAR PARTNERSKAP FÖR SAMARBETE ARBETA MED?

Organisationerna kan arbeta med flera typer av verksamheter under projektets löptid. Projekten kan handla om allt från traditionella verksamheter till mer kreativa och innovativa aktiviteter, och organisationerna har flexibilitet att välja den bästa kombinationen för att uppnå projektets mål i förhållande till projektets omfattning och partnerskapets kapacitet. Exempel:

  • Projektförvaltning: nödvändiga verksamheter för att säkerställa lämpliga förfaranden för planering, genomförande och uppföljning av projekten samt en smidig och effektiv samverkan mellan projektets partner. I denna fas omfattar verksamheterna vanligen organisatoriska och administrativa uppgifter, virtuella möten mellan partner, utarbetande av informationsmaterial, förberedelse och uppföljning av verksamhetens deltagare osv.
  • Genomförandeaktiviteter: kan omfatta nätverksevenemang, möten och arbetssessioner för att utbyta god praxis och ta fram resultat. Även personal och deltagare kan medverka i dessa verksamheter (förutsatt att detta bidrar till att uppnå projektets mål).
  • Spridnings- och marknadsföringsverksamhet: anordnande av konferenser, arbetsmöten och evenemang för att sprida, informera om och marknadsföra projektresultaten, oavsett om det gäller konkreta resultat, slutsatser, god praxis eller andra former.

INSATSENS BIDRAG TILL ATT POLITISKA PRIORITERINGARNA UPPNÅS

Kommissionen fastställer årliga gemensamma prioriteringar och mål för programmet Erasmus+ på olika områden inom allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdomsfrågor och idrott. Förutom att utveckla kapaciteten hos de organisationer som deltar i projekten syftar samarbetspartnerskap därför även till att bidra till att uppnå dessa prioriteringar.

Projekten ska utforma sitt arbete kring en eller flera av dessa prioriteringar, som de ska välja ut i ansökningsskedet. För att säkerställa enhetlighet, undvika dubbelarbete, bygga vidare på befintliga resultat och bidra till den gemensamma utvecklingen av de olika områdena bör organisationerna när de utarbetar sina projektförslag även titta på resultat från tidigare finansierade projekt som baseras på liknande prioriteringar. Du hittar användbar information om finansierade projekt i Erasmus+ projektdatabas: https://ec.europa.eu/programmes/erasmus-plus/projects_sv

För att skapa en närmare koppling mellan de europeiska prioriteringarna och de specifika behoven på nationell nivå kan de nationella programkontoren även välja att lyfta fram en eller flera europeiska prioriteringar som särskilt relevanta på nationell nivå för att uppmuntra organisationerna att inrikta sina bidrag på dessa utvalda områden under det aktuella året.

Under 2021 måste partnerskapen för samarbete behandla ett eller flera av följande prioriterade områden:

Prioriteringar inom alla områden av Erasmus+

  • Inkludering och mångfald på alla områden för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott: Programmet kommer att stödja projekt som främjar social inkludering och syftar till att bättre nå ut till människor med sämre förutsättningar, inbegripet personer med funktionsnedsättning och migrantbakgrund, människor som bor i landsbygdsområden och avlägset belägna områden och människor med socioekonomiska svårigheter eller som kan vara utsatta för andra former av diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning. Projekten ska bidra till att hantera de aspekter som hindrar dessa grupper att utnyttja de möjligheter som programmet erbjuder, och samtidigt bidra till att skapa en inkluderande miljö som främjar rättvisa och jämlikhet och tillgodoser behoven hos samhället i stort.
  • Miljön och kampen mot klimatförändringar: Programmet syftar till att inom alla sektorer stödja ökad medvetenhet om miljö- och klimatutmaningarna. Här prioriteras projekt som syftar till att utveckla kompetens inom olika hållbarhetsrelaterade sektorer, utveckla strategier och metoder för kompetens inom gröna näringar samt framtidsinriktade kursplaner som bättre tillgodoser enskilda personers behov. Programmet kommer även att stödja testning av innovativa metoder för att förse elever, personal och ungdomsarbetare med de verktyg de behöver för att bidra till verkliga förändringar (spara resurser, minska energianvändning och avfall, kompensera utsläpp av koldioxid, välja hållbara livsmedels- och resealternativ osv.). Prioritet kommer även att ges projekt som – genom utbildning samt ungdoms- och idrottsaktiviteter – möjliggör ändrat beteende när det gäller individuella preferenser, konsumtionsvanor och livsstilar, utvecklar kompetens på hållbarhetsområdet hos utbildare och ledare och stöder de deltagande organisationernas planerade strategier för miljömässig hållbarhet.
  • Bidra till den digitala omställningen genom utveckling av digital beredskap, digital resiliens och digital kapacitet: Programmet kommer att stödja planer för digital omställning för grundskolor, gymnasier, yrkesskolor, högskolor och vuxenskolor. Här prioriteras projekt som syftar till att öka skolornas kapacitet och beredskap för en effektiv omställning till digital utbildning. Programmet kommer att stödja ändamålsenlig användning av digitala tekniker inom allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott för undervisning, lärande, bedömning och engagemang. Detta omfattar utveckling av digitala pedagogiska metoder och sakkunskap om användning av digitala verktyg för lärare, bland annat tillgängliga tekniska hjälpmedel samt skapande och innovativ användning av digitalt utbildningsinnehåll. Det omfattar även utveckling av digitala färdigheter och kompetenser hos hela befolkningen genom lämpliga program och initiativ. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas projekt som främjar jämställdhet och tar upp skillnader när det gäller tillgänglighet och användning för underrepresenterade grupper. Programmet kommer dessutom att stödja användning av de europeiska ramarna för digital kompetens för utbildare, enskilda personer och organisationer.
  • Gemensamma värden, samhällsengagemang och deltagande i samhällslivet: Programmet kommer att stödja aktivt medborgarskap och etik i livslångt lärande. Det kommer att främja utveckling av social och interkulturell kompetens, kritiskt tänkande och mediekunskap. I programmet prioriteras även projekt som ger människor möjlighet att delta i det demokratiska livet och att engagera sig socialt och i samhället genom formellt eller icke-formellt lärande. Fokus ligger även på att öka medvetenheten om och förståelsen för Europeiska unionen, särskilt när det gäller EU:s gemensamma värden, principerna om enhet och mångfald samt deras kulturella identitet och medvetenhet och sociala och historiska arv.

Förutom de allmänna prioriteringar som anges ovan har även följande områdesspecifika prioriteringar fastställts.

OMRÅDESSPECIFIKA PRIORITERINGAR

Högre utbildning:

Här prioriteras insatser som är avgörande för att uppnå målen för det europeiska området för utbildning. Målet är att hjälpa högskolorna att bli ännu mer sammankopplade, innovativa, inkluderande och digitala. Programmet kommer därför att främja ett djupare och mer ämnesövergripande samarbete mellan högskolorna och deras omgivande innovationsekosystem och att stärka kopplingarna mellan utbildning, forskning och innovation. Fokus kommer särskilt att ligga på att stärka inkludering, mobilitet, digitalisering, livslångt lärande, kvalitetssäkring och automatiskt erkännande. Det bakomliggande målet är att påskynda omställningen inom den högre utbildningen i Europa för att lära framtida generationer att gemensamt skapa kunskap för ett motståndskraftigt, inkluderande och hållbart samhälle.

  • Främja sammankopplade högskolesystem: Programmet kommer att stärka ett strategiskt och strukturerat samarbete mellan högskolor genom att a) stödja utveckling och testning av olika samarbetsmodeller, inbegripet virtuellt och blandat samarbete, och användning av olika digitala verktyg och webbplattformar, b) förbättra mobiliteten genom att genomföra automatiskt erkännande av kvalifikationer och läranderesultat och genom att integrera mobilitet i kursplanerna, c) hjälpa högskolor att genomföra Bolognamodellens principer och verktyg för ökad mobilitet för alla.
  • Stimulera innovativa lärande- och undervisningsmetoder: Hantera samhällsutmaningar genom att stödja a) utveckling av läranderesultat och studentcentrerade kursplaner så att de motsvarar de studerandes lärandebehov och åtgärder för att minska kompetensglappen, vilket även är till fördel för arbetsmarknaden och samhället i stort, b) utveckling, testning och genomförande av flexibla lärandevägar och utformning av modulbaserade läroplaner (deltidsundervisning, nätundervisning eller blandad undervisning) och lämpliga bedömningsformer, bland annat genom utveckling av onlinebedömningar, c) främjande av livslångt lärande inom högre utbildning, bland annat genom att underlätta införande, validering och erkännande av korta kurser som ger mikromeriter, d) genomförande av tvärvetenskapliga strategier och innovativa pedagogiska metoder, såsom omvänt lärande, onlinelärande i internationell samverkan och forskningsbaserat lärande, e) integrering av hållbar utveckling alla kursplaner för studenter inom alla ämnen och på alla nivåer.
  • Utveckla naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt humaniora inom den högre utbildningen och särskilt uppmuntra kvinnor att välja studier i naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik:  Denna prioritering stöder utformning och genomförande av ändamålsenliga kursplaner för naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik inom den högre utbildningen men med inslag från humaniora, uppmuntra kvinnor att studera naturvetenskapliga och tekniska ämnen, särskilt ingenjörsvetenskap, IKT och avancerade digitala färdigheter, utforma vägledning och mentorsprogram för studenter, särskilt flickor och kvinnor, så att de uppmuntras att studera och arbeta med naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, matematik och IKT, främja genusmedvetna utbildningsmetoder och undanröja könsstereotyper inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.
  • Belöna kvalitet i lärande, undervisning och kompetensutveckling: Genom att a) utforma och genomföra strategier och skapa en kvalitetskultur för att belöna och stimulera kvalitet i undervisning, även nätundervisning, och undervisning av mindre gynnade studerande, b) utbilda akademiker i innovativa och/eller webbbaserade pedagogiska metoder, även tvärvetenskapliga metoder, skapa nya metoder för utformningen av kursplaner och undervisnings- och bedömningsmetoder genom att koppla utbildning till forskning och innovation när det är relevant, c) främja en entreprenörsinriktad, öppen och innovativ högskolesektor genom att främja partnerskap mellan lärande och undervisning och kommersiella och icke-kommersiella organisationer i den privata sektorn, e) ta fram nya metoder för att utforma undervisningen, som baseras på forskning inom området och kreativitet.
  • Skapa inkluderande system för högre utbildning: Programmet kommer att främja inkluderande strategier för mobilitet och samarbete, t.ex. a) förbättrad tillgång och ökat deltagande för målgrupper med sämre förutsättningar samt en ökad andel av dessa målgrupper som avslutar sin utbildning, b) aktivt stödja inkommande deltagare i mobilitetsverksamhet när det gäller att hitta boende, bland annat genom samarbete med berörda aktörer för att tillhandahålla lämpligt och ekonomiskt överkomligt boende, c) stödja utvecklingen av flexibla karriärvägar mellan utbildning och forskning, d) främja en jämn könsfördelning vid högskolor, på olika studieområden och i ledande befattningar, e) stimulera samhällsengagemang genom att främja informellt lärande och fritidsverksamhet samt erkännande av volontär- och samhällsarbete i studenternas akademiska resultat.
  • Stödja digital kapacitet inom högskolesektorn: Genom a) åtgärder för att genomföra initiativet för ett europeiskt studentkort genom säker elektronisk överföring av studentuppgifter mellan högskolor, med fullt beaktande av personuppgiftsskyddet, och om möjligt koppla detta till det nya Europasset, b) utveckla studenternas och personalens digitala färdigheter och kompetenser.

Inom skolutbildning kommer följande projekt att prioriteras:

  • Lösa problemen med inlärningssvårigheter, elever som lämnar skolan i förtid och låg grundkompetens: Denna prioritering syftar till att hjälpa alla studerande att bli bra i skolan, även elever med sämre förutsättningar. Prioriteringen omfattar övervakning, tidig identifiering av elever i riskzonen, förebyggande metoder och metoder för tidigt inbegripande i fråga om elever med svårigheter, främjande av mer elevcentrerade metoder och välbefinnande och psykisk hälsa för elever och lärare samt skydd mot mobbning i skolan. På skolnivå stöder prioriteringen holistiska undervisnings- och lärandemetoder och samarbete mellan alla aktörer i skolorna, med familjerna och andra externa aktörer. På strategisk nivå ligger fokus på att förbättra övergången mellan olika utbildningsnivåer, förbättra utvärderingsmetoderna och utforma starka kvalitetssäkringssystem.
  • Stödja lärare, skolledare och andra undervisningsyrken: Denna prioritering stöder lärare (även lärare vid lärarhögskolor) genom alla karriärfaser. Projekt inom denna prioritering kan inriktas på att förbättra den grundläggande lärarutbildningen och lärarnas fortbildning, särskilt genom att förbättra de politiska ramarna och skapa konkreta mobilitetsmöjligheter för lärare. Ett annat fokusområde för prioriteringen är insatser för att göra läraryrket mer attraktivt och mångsidigt och stärka urvalet, rekryteringen och utvärderingen inom läraryrken. Projekten kan också direkt stödja utvecklingen av starkare skolledningar och innovativa undervisnings- och bedömningsmetoder.
  • Utveckling av nyckelkompetenser: Projekten inom denna prioritering kommer att inriktas på insatser för att främja ämnesövergripande samarbete med användning av innovativa undervisningsmetoder, utveckla kreativitet, stödja kompetensbaserad undervisning och ta fram modeller för bedömning och validering av nyckelkompetenser.
  • Främja en övergripande strategi för språkundervisning och språkinlärning: Denna prioritering omfattar projekt som arbetar för att stödja integreringen av språkdimensionen i kursplaner och säkerställa att de studerande har förvärvat tillräckliga språkkunskaper i slutet av den obligatoriska utbildningen. Rationalisering av användningen av nya tekniker för språkinlärning ingår också i insatserna inom denna prioritering. Prioriteringen stöder dessutom projekt som bidrar till att skapa språkmedvetna skolor som bygger på den ökande språkliga mångfalden i skolorna, t.ex. genom att uppmuntra inlärning av och medvetenhet om språk redan i tidig ålder och utveckla tvåspråkiga undervisningsalternativ (särskilt i gränsregioner och i områden där invånarna talar fler än ett språk).
  • Främja intresse för och spetskompetens inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt den berörda strategin: Denna prioritering stöder projekt som främjar inriktningen på naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik genom ämnesövergripande undervisning i kulturella och ekonomiska sammanhang, designsammanhang och andra sammanhang. Prioriteringen omfattar utveckling och främjande av ändamålsenliga och innovativa pedagogiska metoder och bedömningsmetoder. Utveckling av partnerskap mellan skolor, företag, högskolor, forskningsinstitut och samhället i stort är särskilt värdefullt i detta sammanhang. På strategisk nivå bidrar prioriteringen till att främja utvecklingen av nationella strategier för naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.
  • Skapa förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet: Denna prioritering inriktas på att främja genomförandet av EU:s ram för förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet. Den omfattar projekt som stöder grundutbildning och fortbildning för personal som arbetar med att organisera, leda och tillhandahålla förskoleverksamhet och barnomsorg. Prioriteringen stöder även åtgärder för att utforma, testa och genomföra strategier och metoder för att alla barn ska delta i förskoleverksamhet och barnomsorg, även barn med sämre förutsättningar.
  • Erkännande av läranderesultat för deltagare i gränsöverskridande mobilitet i utbildningssyfte Denna prioritering syftar till att bidra till att genomföra rådets rekommendation om automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer i praktiken. Den stöder insatser för att integrera gränsöverskridande utbyten mellan skolklasser i särskilda program, bygga upp skolornas kapacitet att anordna studieperioder utomlands för sina elever och skapa långsiktiga partnerskap mellan skolor i olika länder. På strategisk nivå är målet att öka skolmyndigheternas deltagande på alla nivåer för att säkerställa erkännande av kvalifikationer. Prioriteringen stöder dessutom utveckling och utbyte av verktyg och metoder för förberedelse, övervakning och erkännande av studieperioder utomlands.

På området för yrkesinriktad utbildning (både grundutbildning och fortbildning) kommer följande insatser att prioriteras:

  • Anpassa yrkesutbildningen till arbetsmarknadens behov: Detta omfattar insatser för att stödja utformning av yrkesutbildningsprogram som erbjuder en balanserad sammansättning av yrkesmässiga färdigheter och skapar möjligheter till arbetsplatsförlagt lärande som är väl anpassat till alla konjunkturcykler, den föränderliga arbetsmarknaden samt arbetsmetoder och nyckelkompetenser. Prioriteringen främjar även utveckling av kursplaner för yrkesutbildningar, programerbjudanden och kvalifikationer som uppdateras regelbundet utifrån kompetensinventering. Projekten kommer att hjälpa yrkesutbildningsanordnare att anpassa sina utbildningserbjudanden till de föränderliga kompetensbehoven, den gröna och digitala omställningen och konjunkturcyklerna.
  • Ökad flexibilitet inom den yrkesinriktade utbildningen: Denna prioritering stöder initiativ som utvecklar flexibla och inlärarcentrerade yrkesutbildningsprogram och bidrar till att åtgärda luckorna i tillgången till utbildning för vuxna i arbetsför ålder för att hjälpa dem att klara av omställningar på arbetsmarknaden. Projekt inom denna prioritering bidrar även till att utforma yrkesinriktad fortbildning som kan anpassas till arbetsmarknaden och program som underlättar överföring, erkännande och ackumulering av läranderesultat som leder till nationella kvalifikationer.
  • Bidra till innovation inom yrkesutbildning: Denna prioritering stöder projekt vars grundläggande mål är en genomgripande förändring av yrkesutbildningssystemen så att de blir mer relevanta för ekonomins och samhällets nuvarande och framtida behov. Förändringarna kan vara organisatoriska (planering, finansiering, personalledning, övervakning och kommunikation). Projekten kan även inriktas på undervisnings- och lärandeprocesser genom utveckling och genomförande av nya och mer relevanta undervisnings- och lärandemetoder. Förändringarna kan röra yrkesutbildningsanordnare och hur de samarbetar med sina partnerorganisationer, t.ex. genom spridning av teknik och tillämpad forskning, påverkansarbete, nätverksarbete och internationaliseringsverksamheter. De kan även inriktas på utformning och tillhandahållande av produkter och tjänster på yrkesutbildningsområdet (t.ex. kompetensutveckling, tillämpad forskning och rådgivning) för externa aktörer såsom studerande, företag och myndigheter.
  • Göra yrkesutbildning mer attraktiv: Projekt som bidrar till att göra yrkesutbildning mer attraktiv på olika nivåer kommer att prioriteras. Det kan t.ex. handla om projekt som arbetar för att stärka kopplingarna mellan olika utbildningsnivåer, främjar öppna och delaktighetsbaserade lärandemiljöer, stöder fortbildning för lärare och utbildare inom yrkesutbildningen eller underlättar erkännande av läranderesultat och användning av Europass och andra digitala tjänster. Denna prioritering stöder även projekt som syftar till att utveckla långsiktiga partnerskap för att inrätta eller förstärka internationella, nationella, regionala yrkestävlingar inom olika branscher. Verksamhetens genomslag kan optimeras genom ett nära samarbete med företag, yrkesutbildningsanordnare, handelskamrar och andra berörda aktörer i de olika projektfaserna.
  • Förbättrad kvalitetssäkring inom yrkesutbildningen: Denna prioritering inriktas på att mäta och förbättra kvaliteten på yrkesutbildning genom att utforma nationella kvalitetssäkringssystem, både för grundläggande och fortsatt yrkesutbildning, i alla miljöer och format som erbjuds av både offentliga och privata anordnare. Detta omfattar i synnerhet initiativ för att inrätta och testa system för uppföljning av utexaminerade enligt rådets rekommendation om uppföljning av utexaminerade och rekommendationen om inrättande av en europeisk referensram för kvalitetssäkring av yrkesutbildning (Eqavet)[1] samt att undersöka yrkesprofiler och mikromeriter inom yrkesutbildningen i EU.
  • Utformning och genomförande av internationaliseringsstrategier för yrkesutbildningsanordnare: Denna prioritering syftar till att införa stödmekanismer och avtalsramar för att främja mobilitetsverksamhet av hög kvalitet för personal och studerande vid yrkesskolor. Särskilt viktiga aspekter i detta sammanhang är automatiskt och ömsesidigt erkännande av kvalifikationer och läranderesultat och utformning av stödtjänster för studerande i mobilitetsverksamheter. Det kan handla om att informera, motivera och förbereda de yrkesstuderande och underlätta deras vistelse i värdlandet samt insatser för att förbättra deras medvetenhet om interkulturella aspekter och aktivt medborgarskap.

Inom vuxenutbildning kommer följande projekt att prioriteras:

  • Förbättrad tillgång till lärandemöjligheter av hög kvalitet för vuxna: Denna prioritering syftar till att stödja utformning och utveckling av flexibla lärandemöjligheter som är anpassade till vuxnas lärandebehov, t.ex. i form av digitala och blandade lärandemöjligheter. Projekt som arbetar med validering av färdigheter som förvärvats genom informellt och icke-formellt lärande prioriteras också.
  • Skapa möjligheter till kompetensutveckling, förbättra tillgängligheten och skapa nya vuxenutbildningsmöjligheter: Denna prioritering syftar till att främja nya möjligheter på vuxenutbildningsområdet, särskilt för vuxna med låg nivå av färdigheter, kunskap och kompetens. Nya möjligheter till kompetensutveckling bör ge vuxenstuderande möjlighet att förbättra sina nyckelkompetenser och kvalifikationer. Andra insatser som omfattas av denna prioritering är verksamhet för att utforma vägledning i syfte att säkerställa att vuxna har tillgång till relevanta lärandemöjligheter under hela livet, förbättrad kartläggning och granskning av kompetens, utformning av skräddarsydda möjligheter till lärande samt utveckling av effektiva strategier för utåtriktad verksamhet, vägledning och motivation.
  • Förbättrad kompetens för utbildare och annan vuxenutbildningspersonal: Projekt för utveckling av personalens kompetens som leder till övergripande förbättringar av tillhandahållandet av vuxenutbildning samt dess målinriktning och ändamålsenlighet prioriteras särskilt. Detta omfattar bedömning av vuxenstuderandes förkunskaper och färdigheter, bättre och mer innovativa undervisningsmetoder samt insatser för att stärka den stödjande roll som vuxenskolornas personal har för att motivera, vägleda och ge råd till studerande i svåra lärandesituationer.
  • Förbättrad kvalitetssäkring inom vuxenutbildningen: Denna prioritering stöder utvecklingen av bättre kvalitetssäkringssystem för riktlinjer för och tillhandahållande av vuxenutbildning. Detta omfattar särskilt utveckling och överföring av övervakningsmetoder för att mäta effektiviteten i tillhandahållandet av vuxenutbildning och system för att följa upp vuxenstuderandes framsteg.
  • Utveckla en framtidsinriktad vuxenutbildning: Denna prioritering syftar till att stödja lokala lärandemiljöer och främja social inkludering, samhällsengagemang och demokrati. Ett annat mål är att göra vuxenutbildning till ett attraktivt val och ge alla människor möjlighet till livslångt lärande, även genom användning av digitala tekniker. Projekten kan t.ex. syfta till att uppmuntra lokala vuxenskolor, bibliotek, det civila samhället och samhället i stort (icke-statliga organisationer, lokala myndigheter, hälsa, kultur osv.) att samverka för att motivera vuxna i alla åldrar och ge dem möjlighet att tillägna sig den livskunskap och de nyckelkompetenser som de behöver för att hantera och anpassa sig till förändringar och osäkerhet.
  • Främja Erasmus+ bland alla människor och generationer Här prioriteras projekt som skapar och främjar utbildningsmöjligheter och erfarenhetsutbyte för äldre, med målet att bygga upp och stärka den europeiska identiteten.

På ungdomsområdet:

Här prioriteras insatser som bidrar till kärnområdena i EU:s ungdomsstrategi 2019–2027: engagera, sammanföra och stärka ungdomar. Arbetet kommer särskilt att inriktas på att stärka det sektorsövergripande samarbetet för att öka synergierna mellan olika insatsområden som är viktiga för unga, främja ungas deltagande i olika former och format och stödja ungas aktiva medborgarskap, särskilt unga som riskerar att utestängas från samhället. Följande specifika prioriteringar har ställts upp på ungdomsområdet:

  • Främja aktivt medborgarskap och ungdomars initiativförmåga och entreprenörskap, inklusive socialt entreprenörskap: Prioriteringen syftar till att främja ett aktivt medborgarskap bland unga, särskilt genom volontär- och solidaritetsarbete, för att därigenom stärka ungas initiativförmåga, särskilt på det sociala området, och stödja ungdomsföreningar. Projekt inom denna prioritering bör också främja entreprenörskap, kreativt lärande och socialt entreprenörskap hos ungdomar. Interkulturell dialog, kunskap och erkännande av mångfald samt främjande av tolerans är viktiga aspekter av denna prioritering.
  • Ökad kvalitet på och innovation i ungdomsverksamheter samt erkännande av sådana verksamheter: Syftet med denna prioritering är att främja erkännande och validering av ungdomsverksamhet och informellt och icke-formellt lärande på alla nivåer samt stödja ökad kvalitet och innovation i ungdomsverksamheter. Detta omfattar kapacitetsuppbyggnad för ungdomsarbetare i deras arbete såväl online som offline och insatser för att stödja utveckling och utbyte av metoder för att nå ut till marginaliserade ungdomar. Andra prioriteringar är att förebygga rasism och intolerans bland unga och hantera digitaliseringens risker, möjligheter och följder.
  • Stärka ungdomars anställbarhet: Prioriteringen syftar till att stärka ungas nyckelkompetenser och grundläggande färdigheter. Ungdomssektorn spelar en viktig roll för att underlätta ungas övergång till vuxenlivet, bland annat genom att stödja deras integrering på arbetsmarknaden. Verksamheter som fokuserar på inkludering av och anställbarhet för unga med sämre förutsättningar (inbegripet unga som varken arbetar eller studerar), med särskild inriktning på unga som löper risk för marginalisering och unga med migrantbakgrund, står i centrum för denna prioritering.
  • Stärka kopplingarna mellan politik, forskning och praktik: Denna prioritering inriktas på behovet av starkare kopplingar mellan politik, forskning och praktik på ungdomsområdet, med målet att förbättra kunskapen om ungdomars behov och underlätta beslutsfattandet. Verksamheter för att förbättra kunskapen om ungas situation och om ungdomspolitiken både i och utanför Europa är viktiga aspekter av denna prioritering.

Idrott:

Partnerskap som bidrar till genomförandet av viktiga strategiska dokument såsom EU:s arbetsplan för idrott (2021–2024) och rådets rekommendation om befrämjande av hälsofrämjande fysisk aktivitet kommer att prioriteras. Följande särskilda prioriteringar har fastställts på idrottsområdet:

  • Uppmuntra deltagande i idrottsverksamhet och fysisk aktivitet: Projekten inom denna prioritering kommer huvudsakligen att inriktas på att a) genomföra rådets rekommendation om befrämjande av hälsofrämjande fysisk aktivitet, EU:s riktlinjer för fysisk aktivitet och Tartu-uppropet för en hälsosam livsstil, b) stödja genomförandet av de europeiska idrottsveckorna, c) främja idrott och fysisk aktivitet som ett hälsoverktyg, och d) främja all verksamhet som uppmuntrar till idrottsutövande och fysisk aktivitet, även traditionella idrotter och tävlingar samt generationsöverskridande idrottsverksamhet.
  • Främja integritet och värden inom idrott: Projekten inom denna prioritering kommer huvudsakligen att inriktas på a) bekämpning av dopning, b) bekämpning av matchfixning och korruption inom idrotten, c) förbättrade styrelseformer inom idrotten, och d) främjande av idrottens positiva värden.
  • Främja utbildning inom och genom idrott: Projekten inom denna prioritering kommer huvudsakligen att inriktas på att a) stödja kompetensutveckling inom idrotten, b) främja dubbla karriärer för idrottsutövare, c) främja god kvalitet hos ledare och personal, d) använda mobilitet som ett verktyg för förbättrade kvalifikationer, och e) främja anställbarhet via idrott.
  • Motverka våld, rasism, diskriminering och intolerans inom idrotten och agera mot våldsbejakande radikalisering: Projekten inom denna prioritering kommer huvudsakligen att inriktas på beteenden som kan inverka negativt på utövandet av idrott och på samhället i stort. Projekten kommer att bidra till att bekämpa alla former av diskriminering och främja jämlikhet och jämställdhet inom idrotten.
  1. EUT C 417, 2.12.2020, s. 1.

.foot {font-size: 0.8em; margin-left: 2.5em; border-top: 1px solid black;} table, td, tr{border: 1px solid black; cellpadding="1"; cellspacing="1";} table{margin-bottom: 30px;}